Biotopinventering av Albäcken 2003

Transkript

1 Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Förklaringar biotopinventering 5 5 Biotopinventering med åtgärdsförslag Albäcken, nedre del Albäcken, mellersta del Albäcken, övre del 8 6 Åtgärdsförslag Våtmarker Skyddszoner Trädplantering Biotopåtgärder Vandringshinder 12 7 Beräkning av smoltproduktion 13 8 Referenser 14 Bilagor Bilaga 1 Karta, inventerade sträckor Bilaga 2 Karta, våtmarker 16 Bilaga 3 Karta, strömvattenbiotop 17 2

3 1 Sammanfattning Under våren och försommaren 2003 har det utförts undersökningar av vattenbiotop i Albäcken. Sammanlagt har mer än 13 km vattendrag biotopinventerats. Från utförda inventeringar framgår det att Albäcken har en relativt låg andel strömvattenbiotoper ca 16% av bäckens sträckning. Huvuddelen av vattendraget är kraftigt påverkad av omliggande jordbruksmark, vattensystemet har en hög rensningsgrad, låg beskuggning samt en relativt smal buffertzon. Områden med låg påverkansgrad (relativt opåverkade vattenmiljöer) saknas. Ett flertal vandringshinder finns, vilka utgörs av kulvertar. I anslutning till bäckfåran finns fyra områden med våtmarker och dammar. Vattensystemet har en liten andel våtmarksområden jämfört med ursprungliga förhållanden före dikning och kulvertering. Vidare har vattenmiljön som är lämplig för fiskarter som är bundna till strömvattenbiotoper såsom öring, påverkats negativt, genom rensning och omgrävning. På grund av att miljön i och runt Albäcken har påverkats betydligt är det viktigt att åtgärder genomförs för att bevara och förbättra naturliga vattenmiljöer. För att få tillbaks de naturligt renande processerna i landskapet, krävs att vattendragen restaureras och återställs till mer ursprungliga tillstånd. Längs med de inventerade delarna av Albäcken har potentiella våtmarksområden identifieras. Vilka utgör tidigare våtmarksområden vid tillrinnande diken och kulvertar. I dessa diken finns inga lek eller uppväxtmiljöer för öring. Nedre delen av Albäcken utgörs av ett rakt dike, som med fördel bör återställas till en naturligt meandrande åsträcka. För fiskfaunan är miljön i och runt vattendragen den faktor som idag i huvudsak styr artsammansättning och antalet fiskar. Tillflödena är lagda i kulvert och de nedre öppna delarna är kraftigt dikade. Långa sträckor av bäcken har en låg beskuggning, vilket medför att bäckfåran är kraftigt igenvuxen med bladvass, kaveldun och örtvegetation. Trädplantering på sträckor som saknar beskuggning rekommenderas. De vandringshinder som utgörs av kulvertar är med sannolikt svåra hinder för fiskens vandring. Fiskfaunan bör undersökas uppströms dessa hinder, då kunskap om vilka arter som förekommer saknas. Åtgärder som behövs att utföras är; biotopåtgärder på rensade eller omgrävda strömområden, anlägga våtmarksområden på lämpliga områden och trädplantering längs dikade öppna sträckor. För att kunna följa upp effekterna av de föreslagna åtgärderna bör kontroll av fiskfaunans utveckling utföras, vilket bör ske med elfiske. Vidare bör undersökningar utföras för att kartlägga fiskfaunan i Albäckens mellersta och övre delar. Total smoltproduktion av havsöring har vid nuvarande förhållande beräknats till ca 500 smolt. Vid förslagna åtgärder kommer andelen uppväxtmiljöer på sikt att förbättras och andelen utvandrande smolt att öka. 3

4 2 Inledning Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. Öring leker under höstenvintern (oktober-januari) och är beroende av ett grusigt stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden är en begränsande faktor för populationsstorleken för öring. Andra arter som förekommer i Albäcken och i intill liggande dammar är abborre, gädda, mört, ruda, sarv, storspigg, småspigg och ål (Eklöv 2003, Åbjörnsson, Brönmark & Eklöv 1999). Albäcken har under en lång period varit kraftigt förorenad, under de senaste 20-års perioden har vattenkvalitén förbättrats betydligt. Albäcken är kraftigt påverkade av dikning och kulvertering, vilket har förändrat naturligt förekommande fiskarters lek och uppväxtmiljöer och fiskens möjlighet att vandra inom vattendragssystemet. Sedan dikningen påbörjades i mitten av 1800-talet har den aktiva ytan av vattendragen minskat, tillflöden har lagts i kulvert och huvuddelen av ån sträckning har grävts om och rätats. För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Albäcken med tillflöden behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopkartering under våren och försommaren 2003, vilken har utförts enligt metodik; Jönköpings-modellen (Halldén 1997). Inventeringen har utförs av Eklövs Fiske och Fiskevård. Undersökningen utfördes på uppdrag av Trelleborgs Lokala Investeringsprogram (LIP). 3 Metodik Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventerings metodik utvecklat av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén 1997). De områden som har inventerats är Albäckens huvudfåra (bilaga 1). Vidare har lämplig öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för öring angetts. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad. Med möjlighet att dateras upp efterhand förändringar sker, för att utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för fiske- och vattenvårdande åtgärder i Albäcken med tillflöden. De olika sträckornas lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater. Likaså är vandringshinder och områden för åtgärder angivet med X- och Y-koordinater. För att kunna utläsa lägesangivelser för åtgärder och vandringshinder rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna kartan på CD-rom för Skåne län. Åtgärdsförslagen redovisas på datablad och på 4

5 kartor, förslagen innefattar i de flesta fall lämpliga områden för trädplantering, vandringshinder och biotopvård. För samtliga åtgärder krävs en förprojektering. Före åtgärder måste projekten förankras hos markägare, tillstånd måste inhämtas och övriga berörda som fiskeklubbar, kommun och Länsstyrelsen, bör ges möjlighet att påverka åtgärdernas utformning och omfattning. I vissa fall krävs rättslig prövning. 4 Förklaringar biotopinventering Biotopinventering Metodik biotopinventering: Halldén A Biotopkartering vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköping. 97:5. X- och Y-koordinater: anger punkt enligt rikets koordinatnät Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad dominerande typ av strömförhållanden. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m sträcka inom det vattenområde som beräknas vara potentiellt fiskförande. Dammar: antal dammar i anslutning till vattendraget. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad och storleken av skyddszon har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensningsgrad Skyddszon 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 0=< 3 m 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 1=3-10 m 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 2=11-30 m 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd 3=>30 m Lek- och uppväxtområde har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Värden som har angetts är summan av klass och 2 och 3 då de tillsammans utgör lämplig miljö för öring. Vidare har, dels total värden redovisats, dels värden nedströms vandringshinder. För lekområde För uppväxtområde 0 = lekmöjliheter saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra uppväxtområde 5

6 5 Biotopinventering med åtgärdsförslag 5.1 Vattendrag: Albäcken, nedre del (sträcka 1-34) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 6.3 km Längd potentiell fiskförande: 6.3 km Antal tillflöden: 4 (diken) Vandringshinder: 0 Strömförhållande: 28% lugnflytande, 59% svagt strömmande, 13% strömmande Fall: 0.1 Dammar: 4 Bredd: 2.2 m Djup: 0.3 m Beskuggning: 1.0 Rensning: 3.0 Död ved: 0.3 Skyddszon: 1.5 Lekområde öring, totalt: 2410 m 2 Uppväxtområde öring, totalt: 2700 m 2 Anm: Albäckens nedre del är i huvudsak lugnflytande till svag strömmande med rikligt med undervattenvegetation. Några strömsträckor förekommer där reproduktion av öring sker. Hela sträckningen är kraftigt rensad och saknar större sten och block. Skyddszon (6 m) finns längs huvuddelen av sträckningen. Sträckan uppströms inventerat område är lagd i kulvert (1200 m), vilket sannolikt utgör hinder för öring att vandra längre uppströms i Albäcken. Observation av abborre, gädda, mört, småspigg, utlekt öring (havsöring) och öringungar. Åtgärder: Etablera våtmarker vid tillrinnande diken och täckdiken (sträcka 5, 12, 31). Meandra de nedersta sträckorna (sträcka 4 och 5). Biotopåtgärder med utplacering av block och sten (sträcka 7, 8, 11, 16, 21, 23, 28, 29). Trädplantering på bäcken östra sida (sträcka 9, 11, 29). % andel Lugnflytande Strömförhållanden Albäcken (1-34) Svagt strömmande Strömmande Fors 6

7 5.2 Vattendrag: Albäcken, mellersta del (sträcka 35-42) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 2.5 km Längd potentiell fiskförande: 1.3 km Antal tillflöden: 0 Vandringshinder: 1 Strömförhållande: 33% lugnflytande, 16% svagt strömmande, 51% strömmande Fall: 0.7 Dammar: 0 Bredd: 1.3 m Djup: 0.2 m Beskuggning: 0.7 Rensning: 2.7 Död ved: 0.2 Skyddszon: 1.1 Potentiellt lekområde öring: 800 m 2 Potentiellt uppväxtområde öring: 800 m 2 Anm: Albäckens mellersta del avgränsas av kulvert nedströms som uppströms, vilka sannolikt utgör vandringshinder för fisk (öring). Denna sträckning har till stora delar en strömmande karaktär med inslag av lugnt till svagt strömmande partier. Vissa partier är kraftigt rensade och saknar en skyddande beskuggning. Åtgärder: Etablera våtmark i anslutning till ett täckdike (sträcka 39). Trädplantering på bäcken södra sida (sträcka 40, 41). Kunskap om vilka fiskarter som förekommer saknas och det föreslås att elfiske utförs på sträcka 36. % andel Lugnflytande Strömförhållanden Albäcken (36-42) Svagt strömmande Strömmande Fors 7

8 5.3 Vattendrag: Albäcken, övre del (sträcka 43-51) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 4.4 km Längd potentiell fiskförande: 3.6 km Antal tillflöden: 1 (dike) Vandringshinder: 1 Strömförhållande: 72% lugnflytande, 19% svagt strömmande, 9% strömmande Fall: 0.2 Dammar: 7 Bredd: 1.1 m Djup: 0.2 m Beskuggning: 0.4 Rensning: 2.7 Död ved: 0 Skyddszon: 0.7 Potentiellt lekområde öring: 190 m 2 Potentiellt uppväxtområde öring: 190 m 2 Anm: Albäckens övre del avgränsas nedströms av en kulvert, vilka sannolikt utgör vandringshinder för fisk. Denna sträckning har till stora delar en lugnflytande karaktär med inslag av svagt strömmande partier. Ett flertal naturliga dammar och våtmarker finns inom området. Skyddszoner saknas på vissa sträckor. Observation av stim med små fisk (mört, groplöja eller elritsa?) Åtgärder: Etablera bredare skyddszoner i anslutning till dammar och våtmarker och där sådana saknas (sträcka 45, 46, 47, 49). Kunskap om vilka fiskarter som förekommer saknas och det föreslås att elfiske utförs på sträcka 49. % andel 80 Strömförhållanden Albäcken (44-51) Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Fors 8

9 6 Åtgärdsförslag 6.1 Våtmarker Längs med Albäcken finns några områden som är lämpliga för att anlägga våtmarker (tabell 1, bilaga 2). Våtmarkerna anläggs förslagsvis vid sidan om vattendraget i anslutning till diken och kulvertar som mynnar ut i Albäcken. Vidare föreslås att nedre delen av Albäcken grävs om till en meandrande åsträcka. Tabell 1. Sträckor längs med Albäcken där våtmarker föreslås att anläggas. Sträcka X-koordinat Y-koordinat Foto Typ av åtgärd meandring meandring våtmark, östra s våtmark, östra s våtmark, västra s. Sträcka 5, nedre delen av Albäcken där meandring föreslås (foto 11). Sträcka 5, tillrinnande dike där en våtmark föreslås att anläggas (foto 13). 9

10 6.2 Skyddszoner Skyddszoner finns idag längs huvuddelen av vattendragen, endast på några få sträckor saknas en sådan zon (tabell 2). En dialog med berörda markägare bör göras för att uppmuntra att skyddszoner anläggs där dessa saknas. Tabell 2. Sträckor längs med Albäcken där skyddszon saknas. Lämplig åtgärd är att etablera skyddszoner på dessa områden längs med ån.. Sträcka X-koordinat Y-koordinat Foto Läge östra sidan östra sidan båda sidor östra sidan Sträcka 47, där skyddszon (>6 m) saknas (foto 94). 6.3 Trädplantering Utav de åtgärder som föreslås, är trädplantering längs med vattendragen en viktig bit för att återställa vattendragen till mer naturligt fungerande vattensystem (tabell 3). Idag sker, på vissa sträckor, en återkommande dikes rensningar som temporärt förstör uppväxtmiljöerna för öringen. Genom att öka beskuggningen kommer andelen vegetation som bladvass, igelknopp och kaveldun i vattendragen på sikt att minska. Denna typ av vegetation medför en ökad igenslamning och ett behov att rensa vattendragen från vegetation och sediment. Det föreslås därför att en dialog med de aktuella dikningsföretagen görs, för att i samråd minska behovet av rensning. 10

11 Tabell 3. Strömsträckor längs med Albäcken där träd och buskar saknas. Det föreslås att träd planteras längs den östra eller södra sidan på dessa sträckor. Sträcka X-koordinat Y-koordinat Foto Läge östra sidan östra sidan östra sidan södra sidan södra sidan Sträcka 40, där trädplantering rekommenderas (foto 74). 6.4 Biotopåtgärder Andra åtgärder är att på sträckor med strömmande karaktär som har en jämn bottenstruktur, lägga ut block och sten för att återställa en mer naturlig fåra. Totalt utgör dessa sträckor en relativ låg andel, ca 1300 m i Albäcken. Partiet som föreslås att åtgärdas har en jämn botten bestående av sand, grus och mindre sten (tabell 4). Sträckorna är rensade där större stenar och block är borttagna. Före åtgärd bör samråd och avtal göras med berörda dikningsföretag. Tabell 4. Strömsträckor längs med Albäcken där biotopåtgärder föreslås. Sträcka X-koordinat Y-koordinat Foto

12 Sträcka 11, där biotopåtgärder rekommenderas (foto 20). 6.5 Vandringshinder De vandringshinder som förekommer utgörs av två kulvertar (foto 65). Hindrena bedöms som svåra för de flesta fiskarter, möjligt att ål eventuellt öring kan passera. Förslag är att i ett första skede utreda om vilka fiskarter som förekommer uppströms dessa hinder. Därefter kan eventuella åtgärder föreslås. Kulvert uppströms sträcka 34, vilken troligtvis utgör vandringshinder för fisk (foto 65). 12

13 7 Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för öringens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av öringungar för vattendraget. Uppgifter på tätheten av öringungar i Albäcken är sparsamma, endast från ett elfisketillfälle som utfördes hösten 2002 finns data på öringtäthet (Eklöv 2003). Tätheten av öring var dock motsvarande jämfört med andra vattendrag i regionen (Eklöv 2003b). För att beräkna antalet smolt anger Degerman et al (2001) en beräknings modell, beräknat på antalet 0+ hösten före smoltutvandring. Smoltproduktion = S = (0.15 x (hösttäthet av 0+)) Vid beräkning av smoltproduktionen har täthet för 2002 års elfisken från Albäcken använts, vilket ger; S=17 smolt/100 m 2 Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendrags ytan (Degerman et al 2001). I Sydskånska vattendrag vandrar en stor del av smolten ut som 1+ vilket medför en högre produktion jämfört med västkusten (Degerman et al 2001, Eklöv 2000). Vidare så används endast de ytor som har klassats som lämpliga uppväxtområden i beräkningen, vilket bör betyda att modellen enligt ovan kan användas. I den nedre delen av Albäcken har det beräknats att det finns 2700 m 2 som har en lämplig biotop för öringens uppväxt (bilaga 3). Vilket skulle ge en potentiell smoltproduktion på 460 smolt (tabell 1). Ovanför denna sträcka är bäcken kulverterad på en sträcka av ca 1200 m. Kulverten har en relativt brant lutning, vilket sannolikt medför att denna utgör ett vandringshinder för havsöringen. Längre uppströms följer ytterliggare en kulvert som är ca 900 m. Beräknad potentiell smoltproduktion uppströms dessa två kulvertar är relativ låg 170 smolt (med förutsättning att havsöringen kan passera dessa hinder, tabell 5). Tabell 5. Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring samt beräknad potentiell smoltproduktion för de olika delarna inom Albäckens avrinningsområde. Område Yta uppväxtområde smolt produktion Albäckens nedre del Albäckens mellersta del Albäckens övre del Totalt

14 8 Referenser Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Eklöv, A Fiskevårdsplan för Kävlingeån. Rapport Kävlingeåns- Löddeåns fvo. 111 pp. Eklöv, A Fiskundersökningar i Albäcken och Albäcksskogen Rapport Trelleborgs lokal investeringsprogram. 21 pp. Eklöv, A b. Fiskundersökningar i Ståstorpsån och Åmossarna Rapport Trelleborgs lokal investeringsprogram. 22 pp. Halldén, A Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen i Jönköping. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. 14

15 Albäcken med de sträckor som har inventerats Bilaga 1 15

16 Områden där våtmarker kan anläggas (rödmarkerade). Bilaga 2 16

17 Områden med strömvattenbiotop (rödmarkerade). Bilaga 3 17