Fiskevårdsplan Kävlingeån

Transkript

1 Fiskevårdsplan Kävlingeån Kävlingeåns Löddeåns fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Maj 2000

2 Fiskevårdsplan för Kävlingeån Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla Lund Sammanfattning Under 1998 och 1999 har det utförts undersökningar av vattenbiotop och fiskförekomst i Kävlingeån och dess tillflöden. Sammanlagt har mer än 25 mil vattendrag biotopinventerats och 44 elfisken genomförts. Från utförda inventeringar framgår det att Kävlingeån har en mycket stor potential som producent av laxartad fisk. Under nuvarande förhållande har produktion beräknats till havsöringsmolt. Ett stort antal vandringshinder förhindrar dock fisken att nå de övre delarna av Kävlingeåns tillflöden. Det har registrerats 59 hinder varav 36 bedöms vara motiverade att åtgärda. Bristfällig vattenkvalité nedströms kommunala reningsverk är en annan faktor vilket negativt påverkar produktionen av laxartad fisk. Sämst rening har Eslövs reningsverk. Tätheten av öring nedströms reningsverkets utsläpp i Bråån är mycket låg jämfört med områden uppströms. Sträckan som påverkas negativt har en längd av 10 km. Utvandrande fisk har registrerats vid den renoverade smoltfällan vid Håstad Mölla under perioden april maj för åren 1998 och Antalet havsöringsmolt som fångades varierade betydligt mellan åren, 412 för 1998 och 4397 för Skillnaden beror troligtvis på, dels på ojämn produktion uppströms Håstad orsakad av att det endast är vissa år med höga flöden som lekfisk i större antal kan passera vandringshinderna i huvudfåran, dels på högre överlevnad på öringungarna vid regnrika somrar i uppströms belägna tillflödena. Även utvandrande utlekt fisk fångades, 6 havsöringar under 1998 jämfört med 81 havsöringar och 3 laxar under Vilket ytterligare visar på att det vid höga flöden kan passera ett större antal lekfisk förbi vandringshinderna i huvudfåran, vilket var fallet under hösten och vintern Åtgärder som behövs att utföras är; att etablera vandringsvägar för lax och öring i huvudfåran och i tillflödena, förbättrad rening vid kommunala reningsverk, biotopåtgärder i huvudfåran och några tillflöden, reglering av bevattningsuttag och en utökad fredningstid i Kävlingeåns mynningsområde. Efter utförda åtgärder har potentiell smoltproduktion beräknats till havsöring- och laxsmolt. För att kunna följa upp effekterna av utförda åtgärder bör kontroll av fiskfaunans utveckling utföras, vilket bör ske med elfiske, räkning av utvandrande smolt samt räkning av uppvandrande fisk. Sammanfattningsvis så har miljöförhållandena för fiskfaunan av strömlevande arter förbättrats i Kävlingeån under den senaste 20-års perioden. Förbättrad vattenkvalité har ökat förutsättningarna för känsliga arter som lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta). Rekommendationer för framtiden är att följa fiskvårdsplanens åtgärdsförslag.

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Undersökning av fiskförekomst Elfiske Elfiske under 1990-talet 6 Förslag på framtida elfisken 11 Undersökning av smoltvandring Smoltfällan 15 Resultat Tidigare fiskevårdsåtgärder Fiskutsättning 23 Biotopvård 26 Biotopinventering med åtgärdsförslag Inledning 27 Metodik och förklaringar 28 Kävlingeån, totalt 29 Kävlingeån huvudfåran 31 Hobybäcken 39 Bråån 41 Ölabäck 68 Rödabäck 69 Sularpsbäcken 70 Vällsbäcken 73 Holmby 74 Slogstorpsbäcken 77 Ålabäck 82 Harlösabäcken 84 Klingavälsån 87 Kommentarer till biotopinventering och åtgärdsförslag 110 Referenser 112 1

4 Inledning Kävlingeån är en av Skånes största åar men är också en av de mest påverkade vattendragen i regionen. Tidigt, redan under medeltiden, anlades kvarnar och möllor längs med ån och i dess tillflöden. Under flera hundra år var Kävlingeån den viktigaste kraftkällan i området. Fiskens vandring har således tidigt hindrats i Kävlingeån. Under 1900-talet startade flera stora industrier sin verksamhet längs med ån, såsom garveri, slakteri, spinneri, yllefabrik, konservindustri och sockerbruk vilka på ett eller annat sätt behövde åns vatten för sin verksamhet. Detta medförde stora utsläpp av restprodukter och avfall, vilka släpptes orenat ut i ån. Till detta, kom en ökad mängd avloppsvatten från samhällen och lantbruk. Under mitten av talet var de nedre delarna av Kävlingeån mycket kraftigt förorenad. Därefter har fabriker lagts ner, rening av processvatten och avloppsvatten har förbättrats. Kävlingeån har ett avrinningsområde som omfattar 1220 km 2. De största biflödena är Bråån, Klingavälsån och Björkaån. Huvudfåran i Kävlingeån har relativt kraftiga variationer i vattenflöde. Vid Högsmölla är medelvattenföringen 11 m 3 /s (medelvärde ) och med lägsta lågvattenföring på 2 m 3 /s och högsta uppmätta högvattenföring på 110 m 3 /s (Andersson 1994). Mycket av variationen i vattenföring har dock försvunnit sedan man på 1930-talet reglerade ån vid utloppet ur Vombsjön. Markanvändningen domineras av åker (61%) följt av skog (15%) och sjö (2%). Avrinningsområdet omfattar stora delar av centrala Sydskåne med sjöarna Krankesjön, Sövdesjön och Vombsjön. Under 1940-talet startade Svenska Lax- och Laxöringföreningen sin verksamhet, med syfte att förbättra förhållanden för laxartad fisk inom Kävlingeåns avrinningsområde och var aktiva fram till i början av 1980-talet. Föreningen var pionjärer inom fiskevården i Sverige, de arbetade med hela avrinningsområdet och de faktorer som påverkade vattendraget. Föreningens arbete finns beskrivet i flera böcker varav utdikad civilisation är den mest kända (Wolf 1956). Deras arbete präglades av en helhetssyn som först under 1990-talet har blivit en modell för dagens miljövård. Trots stora insatser med att återskapa vandrande bestånd av lax och havsöring i Kävlingeån, var framgången liten, vilket i första hand orsakades av dålig vattenkvalité i åns nedre delar. Fiskdöd inträffade årligen på långa sträckor i Kävlingeån och Bråån under denna period. Vattenkvalitén har stadigt förbättrats sedan början av 1980-talet och känsliga fiskarter som öring och grönling har tydligt ökat i utbredning och numerär bildades Kävlingeåns-Löddeåns fiskevårdsområde på initiativ från Kävlinge kommun. Fiskevårdsområdet sträcker sig från mynningen och upp till Lilla Harrie, en åsträcka på 20 km. Inom området bedrivs ett mycket populärt fiske efter storvuxen gädda och abborre. Under senare år har fångsterna av havsöring ökat i åns nedre delar. Öringen är dock beroende av att vandra långt upp i vattendraget, till åns övre delar, för sin reproduktion. Det har uppmärksammats att flera svårpasserbara hinder finns på vägen, vilket försvårar öringens vandring. Fiskevårdsområdet kommer att genomföra åtgärder för att förbättra fiskens möjlighet att passera några av dessa hinder under år De flesta hinder ligger dock uppströms Kävlingåns- Löddeåns fiskevårdsområde, men kunskapen om att åtgärder längre upp i Kävlingeån på sikt förbättrar fisket inom fiskevårdsområdet, motiverar att insatser genomförs utanför fiskevårdsområdet. Som för exempel, fiskvägen som ska byggas vid Bösmöllan. 2

5 För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskevården i Kävlingeån behövs en fiskevårdsplan. På uppdrag från fiskevårdsområdet har innevarande plan tagits fram. Fiskevårdsplanen ska användas för att kunna prioritera kommande åtgärder, utgöra underlag för annan verksamhet som det pågående våtmarksprojektet Kävlingåprojektet. Planen innefattar; biotopinventering, inventering av fiskfaunan, räkning av utvandrande laxfisk i smoltfällan vid Håstad Mölla, sammanställning av tidigare fiskevårdsarbeten samt åtgärdförslag. Fiskevårdsplanen har utförts av Anders Eklöv, biotopinventering och elfiske har utförts med hjälp av Balint Wagner, John Persson och Jan Johansson. Finansiering av arbetet har skett från Landstingets miljövårdsfond, Fiskeriverket och Kävlingeåns-Löddeåns fiskevårdsområde. 3

6 Elfiske Svenska Lax- och Laxöringföreningen var tidigt ute med att utveckla metodik för elfiske i rinnande vatten. För att kunna kontrollera och följa upp åtgärder och utsättningar av laxungar utvecklade föreningen elfisket i rinnande vatten. Vilket beskrevs i boken "Lax i England och Sverige (1947)". Ett av dessa första aggregat står kvar i garaget på Håstad mölla, med en vikt runt 70 kg var det ingen lätt sak att vara elfiskare under denna tid. Elfisket är känt sedan 1930-talet och står omnämnt i tidskiften skog och sjö (nr 21, 1930), där den största användningen ansågs vara i fiskodlingsdammar för att avlägsna rovfiskar. Uppfinnaren till det första aggregatet var Ingenjör Egron Möller och elfiske kallades i början den Möllerska metoden. Med hjälp av Franz Heinel, som var elektroingenjör på sydsvenska kraft AB, konstruerade Philipp Wolf elfiske aggregat som passade för rinnande vatten. Från början stora och otympliga som endast kunde förflyttas med traktorer och jeepar för att senare bli mer hanterbara. Bild 1. Det första elfiskeaggregatet. Bild 2. Philipp Wolf och medhjälpare elfiskar. S.L.L använde sig främst av elfisket för att kontrollera sina utsättningar av öring och lax, metoden användes även för att avlägsna rovfiskar som gädda, lake och stor stationär öring. Det lades ned mycket energi på att utröna vilket resultat föreningens utsättning av lax och öring fick i Kävlingeån. För exempel, under åren 1947 och 1948 elfiskades 17 st 100 meters sträckor i Bråån, motsvarande sträckor undersöktes bägge åren (Wolf 1950). De arter som registrerades var lax, öring, elritsa, lake och gädda. På sträckorna sattes det ut laxyngel 1947 och 1948, öringyngel sattes ut Vid fisket 1947 avlägsnades all fisk förutom lax- och öringungar. Vid fisket 1948 var förekomsten av rovfiskar lägre, tätheten av laxungar var högre men även antalet elritsor var betydligt högre trots att stora mängder togs bort 1947 (tabell 1). Tabell 1. Resultat från elfiske i Bråån, värdena är medelvärde och anger antal individer per 100 m åfåra. Art Lax Öring Elritsa Ål Lake Gädda Föreningens elfisken utfördes kvalitativt, sträckorna som fiskades varierade från 50 till flera hundra meter i längd. De vattendrag som undersöktes regelbundet var Bråån och Björkaån (tabell 2, figur 1). 4

7 Tabell 2. Sammanställning av elfiske utförda av Svenska Lax- och Laxöringföreningen mellan åren Vattendrag År Antal lokaler Arter Hobybäcken elritsa, gädda, id, lake, lax, mört, storspigg, ål Kävlingeån, Håstad Mölla abborre, benlöja, björkna, mört, lax, sutare, ål Bråån elritsa, gädda, lake, lax, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, mört, nejonöga, spigg, sutare, ål, öring Bråån elritsa, lake, lax, mört, spigg, ål, öring Bråån elritsa, gers, gädda, id, lake, lax, mört, ruda, sutare, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, mört, ål, öring Bråån elritsa, ål, öring Bråån elritsa, ål, öring Bråån elritsa, lax, mört, spigg, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, mört, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, mört, sutare, ål, öring Bråån elritsa, lax, nejonöga, ål, öring Bråån elritsa, lax, mört, ål, öring Bråån elritsa, gädda, lake, lax, ål, öring Bråån elritsa, lax, ål, öring Bråån elritsa, lax, öring Bråån elritsa, gädda, lax, ål, öring Bråån elritsa, lax, öring Bråån elritsa, lake, lax, ål, öring Bråån lax, mört, öring Bråån elritsa, lax, mört, öring Bråån gädda, id, mört, ål, öring Bråån elritsa, lax, ål, öring Bråån elritsa, grönling, gädda, id, lax, mört, ål, öring Bråån elritsa, ål, öring Klingavälsån abborre, braxen, gädda, lake, mört, regnbåge, öring Skogsmöllebäcken ingen fisk Skogsmöllebäcken elritsa, spigg, öring Frihultsbäcken öring, abborre, mört, spigg Björkaån gädda, lake, mört, ål Björkaån benlöja, elritsa, gädda, lake, lax, mört, ål, öring Björkaån abborre, elritsa, gädda, lake, lax, mört, spigg, ål, öring Björkaån elritsa, gädda, lax, mört, spigg, ål, öring Björkaån benlöja, elritsa, gädda, lake, lax, mört, spigg, ål, öring Björkaån gädda, ål, öring Björkaån gädda, ål, öring Björkaån benlöja, gädda, lake, mört, ål, öring Björkaån benlöja, gädda, lake, mört, ål, öring Björkaån gädda, ål, öring Björkaån gädda, öring Björkaån abborre, benlöja, gädda, lake, mört, ål, öring Björkaån mört, ål, öring Björkaån abborre, benlöja, braxen, gädda, lake, mört, öring Björkaån abborre, benlöja, elritsa, gädda, lake, mört, ål, öring Björkaån braxen, gädda, lake, mört, ål, öring Björkaån gädda, mört Björkaån gädda, lake, mört, ål, öring Tillfl, Björkaån, Heinge elritsa, gädda, mört, ål, öring 5

8 Artförekomst Bråån n= Figur 1. Frekvens av registrerade arter i Bråån mellan åren 1947 till Redovisat som förekomst för 25 olika år (tabell 2 ). Elfiske under 1990-talet Svenska Lax- och Laxöringföreningen upphörde med sina elfiske, i slutet av talet. Därefter har det i Kävlingeån elfiskats i samband med två större projekt, dels 1993 i samband med att Länsstyrelsen genomförde en inventering av havsöringåar i Malmöhuslän (Eklöv & Olsson 1994), dels 1995 i en undersökning för att kartlägga fiskfaunan i Skåne, vilken genomfördes av Ekologiska institutionen, Lunds universitet (Svensson mfl. 1997, Åsbjörnsson, Brönmark & Eklöv 1999). Till detta har det under 1998 och 1999 i samband med framtagandet av fiskevårdsplan för Kävlingeån utförts elfiske på ett stort antal nya lokaler (tabell 3). Elfisket utfördes enligt rekommenderad metod från Fiskeriverket (Degerman & Sers 1999). Artförekomst Bråån 1990-talet n= Figur 2. Förekomst av arter i Bråån under 1990-talet, beräknat för 16 olika elfisketillfällen mellan åren 1993 till 1999 (tabell 3). 6

9 Tabell 3. Artdata för elfisken utförda i Kävlingåns avrinningsområde mellan 1993 till Nr År Arter Kävlingeån, Högsmölla id, mört, ål, öring Hobybäcken småspigg, storspigg, ål, öring Hobybäcken grönling, småspigg, ål, öring Kävlingeån, Kvarnvik grönling, lake, mört, ål, öring Kävlingeån, Kvarnvik abborre, grönling, lake, mört, ål Kävlingeån, Håstad Mölla abborre, grönling, mört, ål, öring Bråån, Slättäng elritsa, grönling, gädda, mört, sandkrypare, öring Bråån, Ellinge elritsa, grönling, sandkrypare, öring Bråån, Ellinge elritsa, grönling, gädda, lax, mört, ål, öring Bråån, Ellinge elritsa, grönling, öring Bråån, Ellinge elritsa, grönling, sandkrypare, öring Eslövsbäcken elritsa, grönling, mört, ruda, sandkrypare, öring Eslövsbäcken ingen fisk Bråån, Kristineberg grönling, gädda, mört, sandkrypare, ål, öring Tillfl. Bråån Kristineberg signalkräfta, öring Tillfl. Bråån Kristineberg öring Bråån, Skarhult grönling, öring Bråån, Skarhult grönling, sandkrypare, signalkräfta, öring Tillfl. Bråån Östra Strö elritsa, signalkräfta, öring Bråån, Hurva elritsa, grönling, ål, öring Bråån, Rövarkulan elritsa, grönling, öring Bråån, Sebbarp elritsa, ål, öring Ölabäck småspigg, öring Rödabäck småspigg, storspigg, öring Rödabäck småspigg, storspigg Rödabäck ingen fisk Sularpsbäcken elritsa, grönling, id, storspigg Sularpsbäcken elritsa, grönling Sularpsbäcken elritsa, storspigg Sularpsbäcken elritsa Sularpsbäcken elritsa Tillfl. Flyinge småspigg, storspigg Vällsbäcken grönling, storspigg Vällsbäcken småspigg Holmbybäcken öring Tillfl, Slogstorpsbäcken ingen fisk Slogstorpsbäcken småspigg, öring Slogstorpsbäcken småspigg Sjötorpsbäcken abborre, storspigg Sjötorpsbäcken gädda, signalkräfta, storspigg Harlösabäcken småspigg, storspigg, öring Harlösabäcken abborre, grönling, mört, öring Harlösabäcken elritsa, småspigg, storspigg Harlösabäcken småspigg, storspigg Klingavälsån grönling, mört, stensimpa Veberödsbäcken småspigg, storspigg Veberödsbäcken småspigg, storspigg Skogsmöllebäcken storspigg, öring Skogsmöllebäcken öring Stampenbäcken stensimpa, storspigg, öring Stampenbäcken stensimpa, storspigg, öring Stampenbäcken stensimpa, öring 7

10 Tabell 3. Artdata för elfisken utförda i Kävlingåns avrinningsområde mellan 1993 till Lokal 60 till 63 är lokaler som Björka- Åsumsåns fvo årligen elfiskar, endast ett år är medtaget. Lokal Nr År Arter Stampenbäcken stensimpa, öring Tillfl. Klingavälsån småspigg, storspigg Simontorpsbäcken storspigg, öring Simontorpsbäcken ruda, öring Blentarpsbäcken öring Borstbäcken öring Borstbäcken elritsa, öring Björkaån abborre, elritsa, gädda, mört, ål, öring Björkaån abborre, benlöja, elritsa, gädda, mört, öring Åsumsån elritsa, gädda, mört, signalkräfta, ål, öring Åsumsån elritsa, gädda, signalkräfta, öring Vollsjöån elritsa, öring Tillfl, Vollsjöån, Vallarum öring Sniberupsån öring Figur 3. Elfiskelokaler fiskade under 1990-talet, markerade med pil och numrerade från 1 till 66 enligt tabell 3. 8

11 Artförekomst Kävlingeån 1990-talet n= Figur 4. Förekomst av arter i Kävlingeån under 1990-talet, beräknat för 66 olika elfisketillfällen mellan åren 1993 till 1999 (tabell 3). Förändring av fiskfaunan i tid En förändring i fiskfaunan har skett sedan de första elfiskena utfördes på 1940-talet, vilket tydligats ses i Bråån (figur 1-2 ). Förekomst av lax har minskat, vilket beror på att förekomsten under den första perioden var beroende på utsättning av laxyngel, vilket upphörde under 1970-talet. En annan art som tydligt har minskat i förekomst är lake, endast i huvudfåran vid Kvarnvik erhölls lake under 1990-talet (tabell 3, figur 2). I Bråån var lake vanligt förekommande i de tidiga fiskundersökningarna (figur 1). Förekomst av nya, för vattendraget, registrerade arter är grönling, sandkrypare och stensimpa. Grönling registrerades första gången 1976 i Bråån och har under 1990-talet påträffats på ett flertal lokaler i Kävlingeån och i dess tillflöden (tabell 3). Sandkrypare registrerades först 1993 och har registrerats i Bråån nedre delar upp till Skarhult. Stensimpa är en art som av misstag har spridits inom avrinningsområdet och har registrerats i Stampenbäcken, Klingavälsån och i huvudfåran vid Håstad Mölla. Ekologiska institutionen utförde burförsök med stensimpa i Stampenbäcken, när den olyckliga introduktionen inträffade. Negativ påverkan på fiskfaunan Avsaknad eller låga tätheter av känsliga arter som öring indikerar oftast på en störning i miljön såsom dålig vattenkvalité (Eklöv 1998). Att öring saknas kan även bero på vandringshinder vilket hindrar öringen att återkolonisera tidigare förorenade vattenområden. Av de undersökt vattenområdena i Kävlingeån under 1990-talet saknas öring på 22 lokaler, flera av dessa har idag en fullgod vattenkvalité men vandringshinder hindrar fisken att besätta dessa områden, medan några fortfarande periodvis har undermålig vattenkvalité för öring. Exempel på områden där öring saknas är Sularpsbäcken, Harlösabäcken uppströms Harlösa by, Veberödsbäcken, Vällsbäcken, Sjötorpsbäcken och övre delen av Slogstorpsbäcken. Det är framförallt nedströms reningsverk som vattenkvalitén blir begränsande för känsliga fiskarter. Eslövs reningsverk har för faunan nedströms en bristfällig rening, fiskdöd har registrerats vid flera tillfällen nedströms Eslövsbäcken utflöde i Bråån. 9

12 Från elfiske i Bråån kan en tydlig skillnad ses mellan lokaler som är belägna nedströms Eslövsbäcken och uppströms denna (Figur 5). Två lokaler är fiskade nedströms bäckens utflöde i Bråån, dels vid Slättäng år 1998, och dels vid Ellinge som har undersökts vid fyra tillfällen mellan åren Låga tätheter av öring har konstaterats vid dessa fisken. Vid Ellinge varierar tätheterna betydligt mellan olika år från låga till mycket låga tätheter, vilket indikerar på en kraftig negativ påverkan från Eslövs reningsverk (figur 6). Uppströms finns data från tre lokaler, Kristineberg (1995), Skarhult (1998, 1999) och Rövarkulan (1999). Från dessa lokaler ligger öringtätheterna på värden som kan förväntas av vattendragets storlek och fysiska struktur (figur 4, 7). Tydligt är att stora vinster kan göras vid en förbättrad vattenrening vid Eslövs reningsverk, då det finns stora ytor av lek och uppväxtområde för laxartad fisk i Brååns nedre delar. Framräknad öringtäthet på övriga lokaler visar på relativt låga tätheter, förutom på några få lokaler i systemets nedre delar (tabell 7). Vid jämförelse med ett större material ligger tätheterna inom värden för stationära bestånd, vilket indikerar på brist på antal lekfiskar (tabell 6). Tätheterna kommer med all säkerhet att öka efterhand som de olika vandringshindrena åtgärdas så att havsöringen kan vandra upp i åns övre delar och i dess tillflöden. Öringtäthet-Bråån > Slättäng Ellinge Kristineberg Skarhult Rövarkulan Figur 5. Öringtätheter (antal / 100 m 2 ) från fem lokaler i Bråån, värden för Ellinge är medelvärde från fyra år, värden för Skarhult är medelvärde för två år. 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring. Bråån-Ellinge > Figur 6. Täthet av öring (antal / 100 m 2 ) för lokalen vid Ellinge. 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring. 10

13 Bråån-Skarhult > Figur 7. Täthet av öring (antal / 100 m 2 ) för lokalen vid Skarhult. 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring. Förslag på framtida elfisken För att på ett effektivt sätt kunna följa upp planerade fiskevårdsinsatser och kontrollera förbättrade vattenrenings åtgärder föreslås att ett provtagnings program för elfiske fastställs i Kävlingeån. Några lokaler bör undersökas årligen, andra vart annat år. Enligt nedan föreslås att 18 lokaler ingår i ett sådant elfiskeprogram. Varav 10 undersöks årligen och resterande vart annat år (tabell 4). Finansiering bör ske dels av huvudmän för fiskvården i Kävlingeån, i detta fall befintliga fiskevårdsområden och fiskeklubbar, dels Kävlingåns Vattenvårdsförbund. Elfisklokaler uppströms Vombsjön är ej medtagna, då Björka- Åsumsåns fiskevårdsområde utför elfisken årligen på fyra lokaler, lokal (tabell 3). Tabell 4. Föreslagna elfiskelokaler i Kävlingeåns avrinningsområde. Intensitet av fisket anges som 1= varje år, 2=vart annat år. Lokal Koordinater Intensitet Motiv Hobybäcken ; opåverkad referens Kävlingeån, Kvarnvik ; vattenkraftsreglering Bråån, Slättäng ; Eslövs reningsverk Bråån, Ellinge ; Eslövs reningsverk Eslövsbäcken ; Eslövs reningsverk Tillfl. Bråån Kristineberg ; känslig för torrsomrar Bråån, Skarhult ; opåverkad referens Bråån, Rövarkulan ; vandringshinder Rödabäck ; känslig vid torrsomrar Sularpsbäcken ; vandringshinder Holmbybäcken ; känslig vid torrsomrar Slogstorpsbäcken ; vandringshinder Harlösabäcken ; opåverkad referens Harlösabäcken ; vandringshinder Veberödsbäcken ; reningsverk Skogsmöllebäcken ; opåverkad referens Stampenbäcken ; vandringshinder Blentarpsbäcken ; opåverkad referens 11

14 Tabell 5. Lokaldata för elfisken utförda i Kävlingåns avrinningsområde mellan 1993 till Lokal Nr Koordinater Bredd Medeldjup Substrat (m) (m) Kävlingeån, Högsmölla ; block-sten Hobybäcken ; grus-sten Hobybäcken ; grus-sten Kävlingeån, Kvarnvik ; sten-block Kävlingeån, Kvarnvik ; sten-block Kävlingeån, Håstad Mölla ; sten-block Bråån, Slättäng ; block-sten Bråån, Ellinge ; grus-sten Bråån, Ellinge ; grus-sten Bråån, Ellinge ; block-sten Bråån, Ellinge ; block-sten Eslövsbäcken ; grus-sten Eslövsbäcken ; sten-block Bråån, Kristineberg ; sten-block Tillfl. Bråån Kristineberg ; block-sten Tillfl. Bråån Kristineberg ; block Bråån, Skarhult ; block-sten Bråån, Skarhult ; block-sten Tillfl. Bråån Östra Strö ; sten-grus Bråån, Hurva ; sten-grus Bråån, Rövarkulan ; sten-grus Bråån, Sebbarp ; sten-grus Ölabäck ; grus-sten Rödabäck ; sten-sand Rödabäck ; sand-grus Rödabäck ; block-sten Sularpsbäcken ; sand-sten Sularpsbäcken ; block-sten Sularpsbäcken ; sand-grus Sularpsbäcken ; block-sten Sularpsbäcken ; grus-sten Tillfl. Flyinge ; sand-sten Vällsbäcken ; sand-sten Vällsbäcken ; sten-sand Holmbybäcken ; sten-block Tillfl, Slogstorpsbäcken ; sand Slogstorpsbäcken ; block-sten Slogstorpsbäcken ; block-sten Sjötorpsbäcken ; sand-org Sjötorpsbäcken ; block-grus Harlösabäcken ; grus-sten Harlösabäcken ; sten-grus Harlösabäcken ; block-sten Harlösabäcken ; grus-sand Klingavälsån ; lera-block Veberödsbäcken ; sand-block Veberödsbäcken ; sand-finsed Skogsmöllebäcken ; sand-finsed Skogsmöllebäcken ; grus-sten Stampenbäcken ; sand-grus Stampenbäcken ; lera-org 12

15 Tabell 5. Lokaldata för elfisken utförda i Kävlingåns avrinningsområde mellan 1993 till Lokal Nr Koordinater Bredd Medeldjup Substrat (m) (m) Stampenbäcken ; lera-org Stampenbäcken ; lera-sand Tillfl. Klingavälsån ; sand-sten Simontorpsbäcken ; sand-lera Simontorpsbäcken ; lera-sten Blentarpsbäcken ; sten-block Borstbäcken ; block-sten Borstbäcken ; block-sten Björkaån ; sten-block Björkaån ; sten-block Åsumsån ; sten-block Åsumsån ; sten-block Vollsjöån ; lera-sten Tillfl, Vollsjöån, Vallarum ; block-sten Sniberupsån ; block-sten Tabell 6. Värden på öringtäthet för elfiske i Skånska vattendrag (data från Elfiskeregistret, 00309). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd <5 m 5-10 m >10 m <5 m 5-10 m >10 m Öring Öring > Artantal n=

16 Tabell 7. Framräknad täthet av öringungar / 100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+) vid elfiske i inom Kävlingeåns avrinningsområde under 1990-talet. Lokal Nr Täthet 0+ Täthet >0+ Kävlingeån, Högsmölla Hobybäcken Hobybäcken Kävlingeån, Kvarnvik Kävlingeån, Håstad Mölla Bråån, Slättäng Bråån, Ellinge Bråån, Ellinge Bråån, Ellinge Bråån, Ellinge Eslövsbäcken Bråån, Kristineberg Tillfl. Bråån Kristineberg Tillfl. Bråån Kristineberg Bråån, Skarhult Bråån, Skarhult Tillfl. Bråån Östra Strö Bråån, Hurva Bråån, Rövarkulan Bråån, Sebbarp Ölabäck Rödabäck Holmbybäcken Slogstorpsbäcken Harlösabäcken Harlösabäcken Skogsmöllebäcken Skogsmöllebäcken Stampenbäcken Stampenbäcken Stampenbäcken Stampenbäcken Simontorpsbäcken Simontorpsbäcken Blentarpsbäcken Borstbäcken Borstbäcken Björkaån Björkaån Åsumsån Åsumsån Vollsjöån Tillfl, Vollsjöån, Vallarum Sniberupsån

17 Smoltfällan Wolf trapp I slutet av 1940-talet byggdes befintlig ålkista om vid Håstad Mölla. Bredden ökades med tre gånger och längden fördubblades. Träribbor placerades i bottnen för att avleda inkommande vattenflöde, fisken fördes via en ränna in till en sump (bild 1). Syftet med anordningen var att kunna följa upp den stora satsning på fiskevårdande åtgärder i Kävlingeån, i fällan kunde all fisk fångas på ett relativt skonsamt sätt. Fällan drevs av Svenska Lax- och Laxöringföreningen och var igång året runt förutom under den kallaste perioden under vintern. Datamaterial över fångster finns från 1940-, 1950-, och in bit in på 1980-talet. Därefter minskade dels föreningens arbete, dels förföll fällans konstruktion. Bild 1. Fällan vid Håstad Mölla efter iordningställning Hösten 1997 renoverades fällan med medel från Fiskeriverket, Kävlingeåns Löddeåns fvo, ABU Garcia fiskevårdsfond och Göteborgströms stiftelse (bild 2). Fällan har varit i drift under perioden för smoltens utvandring under 1998 och Resultat redovisa från dessa två år samt från tidigare datamaterial. Bild 2. Smoltfällan renoveras hösten

18 Resultat 1998 och 1999 För 1998 kördes fällan dagligen från den 22 mars till den 5 juni, smolt fångades under perioden 2 april till den 2 juni, totalt 412 st, varav 411 under månaderna april och maj. För 1999 var fällan igång från den 26 mars till den 16 juni, totalt fångades 4397 smolt, varav 4369 under april och maj. Under perioden när smoltvandring sker, kan toppar i utvandring härledas i första hand till ökade flöden men även till stigande temperatur (figur 1-4 ). Under 1998 finns en flödes topp i början av perioden vilket resulterar i ett stort antal smolt, därefter minskade flödet successivt under perioden. Mot slutet av april ökar antalet smolt med stigande temperatur, därefter avtar utvandringen (figur 2 ). Smoltutvandring 1998 Vattenstånd Öring April - Maj Figur 1. Antal registrerade öringsmolt 1998 vid Håstad Mölla. Vattenstånd är pegelhöjd vid Håstad. Smoltutvandring 1998 Temp vatten Öring April - Maj Figur 2. Anta registrerade öringsmolt 1998 vid Håstad Mölla. Temperatur är mätt manuelt. 16

19 För 1999 finns två kraftiga flödestoppar, en i april och en i maj, vid dessa toppar sker en stor utvandring av smolt (figur 3). Vid dessa höga flöden kunde endast en del av flödet tas igenom fällan, varvid det sannolikt vandrade förbi en stor del smolt vilka ej registrerades, under dessa dagar. Smoltutvandring 1999 Vattenstånd Öring April - Maj Figur 3. Antal registrerade öringsmolt 1999 vid Håstad Mölla. Vattenstånd är pegelhöjd vid Håstad. Smoltutvandring 1999 Temp vatten Öring April - Maj Figur 4. Antal registrerade öringsmolt 1999 vid Håstad Mölla. Temperatur är mätt manuelt. Skillnaden mellan år 1998 och 1999 är tydlig, minst tio gånger så mycket smolt vandrade ut Vilket visar på en stor variation mellan olika år, vilket kan bero på flera faktorer, såsom mängden lekfisk som har tagit sig upp i systemet 2 till 3 år före smoltutvandring samt öringungarnas överlevnad i uppströms tillflöden. Den nederbördsrika sommaren 1998 har med all säkerhet gynnat öringens överlevnad i mindre tillflöden vilket har medfört en stor andel smolt våren Storleken av smolten varierade från 10.5 cm till 28 cm (figur 5-6, bild 3). Smoltens ålder varierar från 1+ till 3+, huvuddelen av smolten var 1+ och

20 Längdfördelning av smolt 1998 n= Längd (cm) Figur 5. Längdfördelning av öringsmolt Bild 3. Öringsmolt fångade den 21 maj Längdfördelning av smolt 1999 n= Längd (cm) Figur 6. Längdfördelning av öringsmolt

21 Utvandrande vuxen lekfisk registrerades också, under 1998 registrerades 6 utlekta öringar och 1999 fångades under morsvarande period 81 öringar och 3 laxar. Storleken på den utvandrande öring varierade mellan 37 cm och 90 cm (bild 5, figur 7). Skillnaden kan vara en effekt av varierande vattenflöden under höstarna mellan de olika åren vilket påverkar lekfiskens förmåga att passera de olika vandringhindrena i Kävlingeån. Höga flöden hösten 1998 medförde troligtvis att ett större antal lekfiskar kunde vandra upp till Kävlingeåns övre tillflöden, Bråån, Klingavälsån, Harlösabäcken mfl. De laxar som fångades, tre st, var i storlek mellan 60 till 65 cm Bild 4). Det fanns tydliga odlingsskador, avkortade fenstrålar, på samtliga laxar, vilket tyder på att dessa kan ha sitt ursprung från det försök av sea ranching som har utförts i Danmark. Bild 4. Utlekt lax, hanfisk 60 cm. Bild 5. Utlekt öring fångad april Längdfördelning av utlekt öring 1999 n= Längd (cm) Figur 7. Längdfördelning av utlekt öring fångad vid Håstad Mölla Fångst av andra arter Andra arter som registrerades under 1998 och 1999 redovisas i tabell 1. Totalt fångades 18 olika arter dessa två år. Arter vilka tidigare ej har registrerats i fällan ( ) var stensimpa och sandkrypare. Stensimpa är en art som av misstag har spridits inom avrinningsområdet och har registrerats vid elfiske i Stampenbäcken, och Klingavälsån (se kapitlet elfiske). 19

22 Tabell 1. Registrerade fiskarter i fällan vid Håstad Mölla under perioden april-maj för åren 1998 och Art Abborre X X Benlöja X X Björkna X X Braxen X X Elritsa X Gers X X Gädda X X Gös X X Id X X Lax X Mört X X Ruda X X Sandkrypare X X Sarv X X Stensimpa X Sutare X X Ål X X Öring X X Jämförelse med tidigare år Från smoltfällan i Håstad finns en lång tidserie av data, från 1948 till Uppgifter saknas dock för åren , och Antalet utvandrande öringsmolt var relativ låg under denna period, endast för ett år finns ett högre värde, 1973 registrerades 1661 öringsmolt (figur 8). Smoltutvandring Öring År Figur 8. Registrerade öringsmolt vid Håstad Mölla mellan åren

23 Medelvärdet av utvandrande öringsmolt för denna period var 318. Antalet utvandrande lekfisk var också relativt lågt under samma period (figur 9). Utvandrande laxsmolt registrerades under motsvarande period, fångster saknas dock från åren , 1977 och , under dessa år fångades öringsmolt (figur 10). Avsaknad av laxsmolt dessa år är en direkt effekt av det ej planterades ut laxyngel åren dessförinnan. Förekomst av laxsmolt var helt beroende på de utsättningar av laxungar som SLL utförde i vattensystemet. Registrering av laxsmolt i fällan upphörde med att utsättningarna avslutades under slutet av 1970-talet. Utvandring av utlekt öring År Figur 9. Registrerade utlekt öring vid Håstad Mölla mellan åren Smoltutvandring Lax År Figur 10. Registrerade laxsmolt vid Håstad Mölla mellan åren

24 Utvärdering Från de redovisade resultaten framgår det att fällan fyller en viktig funktion för att kunna följa upp fiskevårdande åtgärder i Kävlingeån. Den långa data följden ger en god inblick i vilket resultat tidigare utsättning av laxyngel har haft. Fångsterna av laxsmolt, framförallt under 1960-talet, visar på att Bråån har en fullgod uppväxtmiljö för laxungar. Att återfångsterna senare uteblev av vuxen lax beror sannolikt på dålig vattenkvalité i Kävlingeåns huvudfåra under denna period. Sedan dess har vattenkvalitén stadigt förbättrats vilket har ökat förutsättningarna för laxartad fisk i Kävlingån. För framtiden kommer fällans resultat att kunna ge en bra uppföljning av de fiskevårdsåtgärder som planeras att utföras. Framförallt gäller det åtgärder med att etablera fiskvägar vid de olika vandringshinderna i Kävlingeån och i dess tillflöden. Det rekommenderas därför att registrering av smolt sker dagligen under april och maj. För att kompensera eventuell dödlighet vid hantering och för att öka överlevnaden bör smolten transporteras och släppas ut nedströms Rinnebäck, vilket ligger nedströms befintliga kraftverksturbiner. 22

25 Utsättning av lax och öring I Kävlingeån med tillflöden genomförde Svenska Lax och Laxöringföreningen stora utsättningar av lax och öring. Under åren 1944 till 1975 planterades det ut > 1.8 miljoner laxungar och > 0.5 miljoner öringungar. Den utsatta fisken kom från ett flertal olika vattenområden, för öring 10 olika bestånd och den utsatta laxen härstammade från fem olika laxälvar, Mörrum, Indalsälven, Luleåälven, Umeåälven och Lagan (tabell 2). Den stora andelen fisk köptes in som ögonpunktad rom och kläcktes fram i föreningens egna kläckerier (bild 1-2). Föreningen hade kläckerier belägna på olika platser i avrinningsområdet under olika tidsperioder först vid Skogsmöllan därefter Håstad Mölla och slutligen vid Ellinge. Bild 1 och 2. Interiör från föreningens kläckningsanstalt i Håstad Mölla 1949, uppmätning av ögonpunktad laxrom. Lax- och öringyngel planterades sedan ut under våren-försommaren i Kävlingeån och dess tillflöden (bild 3-5). Det flyttades även fisk från andra vattendrag till Kävlingeån med hjälp av elfiske. Utsättning av ögonpunktad rom utfördes också. Bild 3 och 4. Laxyngel tömmes ur transportkanna till spridningskanna. 23

26 För att kunna kontrollera resultaten från utsättningarna utfördes elfiske under höstarna i Kävlingeåns tillflöden. Hösten 1946 utfördes en sådan kontroll i Skogsmöllebäcken, vilket visade på en god tillväxt och hög överlevnad, upptill 18% för öringen och 12% för laxen (Wolf 1947). Vid ett annat försök i Bråån, sattes laxyngel ut i början av juni 1947 och av dessa återfångades 3.3% efter sommaren med elfiske (Wolf 1950). Relativ låg återfångst förklarades med hög andel rovfisk på den undersökta sträckan, framförallt lake. Bild 5 och 6. Utsättning av yngel utfördes med vattenkannor. Ett annat sätt att kunna utvärdera resultaten av de utförda utsättningarna var fångsten av utvandrande laxsmolt i fällan vid Håstad Mölla. Under en 8 års period sattes det ut igenomsnitt laxyngel per år i Bråån, motsvarande period med ett års framförhållning, , registrerades igenomsnitt 511 laxsmolt i fällan per år, vilket ger en överlevnad på ca 3% från yngel till smolt (Wolf 1969). För att vidare utröna smoltens överlevnad utfördes märkning med Carlin-märken. Våren 1962 märktes 383 st laxsmolt, vilka sattes vid Stävie i nedre delen av Kävlingeån. Utav dessa rapporterades tre återfångster, från Skånska västkusten, Danmark och södra Norge (tabell 1). En relativ låg återfångst således. Tabell 1. Återfångster lax från ett märkningsförsök våren 1962, 383 märkta laxsmolt. Utsättningsplats Datum Längd Återfångst Område Datum Längd Vikt Stävie maj Hardanger Norge Stävie maj Höganäs Västkusten Stävie maj Dueodde fyr Danmark Trots stora utsättningar av lax under en 30-års period, gav detta inget resultat för att etablera ett självreproducerande laxbestånd i Kävlingeån. Dålig vattenkvalité i Kävlingeåns huvudfåra var med all säkerhet en av orsakerna. Resultaten från utsättningarna visar dock att det finns lämpliga uppväxtområde för laxungar i Bråån. 24

27 Tabell 2. Kända utsättningar av lax och öring i Kävlingeån med tillflöden mellan åren 1944 och Bäcköring avser bestånd av stationär öring, havsöring avser bestånd av havsvandrande öring. År Antal Ålder Art Ursprung Utsatta årig bäcköring "Schweizisk", Fulltofta Bråån, Klingavälsån årig bäcköring Stavehultsbäcken, Halland Skogsmöllan årig bäcköring Sönnarslövsbäcken, Skåne Skogsmöllan somrig bäcköring "Schweizisk", Fulltofta Björkaån årig havsöring Vegaltsbäcken Björka-, Klingaväls-, Kävlingeån somrig havsöring Dalälven Bråån, Kävlingeån ensomrig bäcköring Sönnarslövsbäcken, Skåne Bråån ensomrig havsöring Verkeån Bråån, Kävlingeån ensomrig lax Mörrum Bråån, Kävlingeån yngel havsöring Verkeån, Bornholm bäckar i hela vattensystemet yngel lax Indalsälven, Mörrum bäckar i hela vattensystemet ensomrig havsöring Verkeån Kävlingeån ensomrig lax Mörrum Kävlingeån yngel lax Mörrum, Umeåälven bäckar i hela vattensystemet ensomrig lax Mörrum Klingavälsån yngel lax Mörrum bäckar i hela vattensystemet ensomrig lax Mörrum Skogsmöllebäcken yngel lax Indalsälven, Mörrum Kävlingeåns tillflöden och Bråån somrig bäcköring Sönnarslöv, Segesholmsån Kävlingeån, Bråån somrig havsöring Vegalts-, Ranarpsbäcken Bråån lekmogen havsöring Rörum, Verkeån Bråån rom lax Umeälven Klingaväls-, Björka-, Bråån yngel lax Umeåälven, Luleåälven uppg. saknas 1952 saknas yngel lax uppg. saknas uppg. saknas yngel havsöring Verkeån Tillflöden Klingavälsån yngel lax Umeåälven Bråån, Björkaån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Mörrum Bråån yngel lax Indalsälven Bråån yngel lax Lagan Bråån yngel lax Lagan Bråån yngel lax Lagan Bråån yngel lax Lagan Bråån 25

28 Biotopvård Svenska Lax- och Laxöringföreningen startade tidigt med försök till biotopvårdande åtgärder i Kävlingeåns tillflöden (Wolf 1946). Efter amerikansk modell byggdes trösklar med syfte att bilda gömslen och skydd för fisken samt skapa höljor vid lågvatten. Ett stort antal trösklar byggdes i Bråån, från dess nedre del upp till åns övre delar. Rester av dessa trösklar finns forfarande kvar, 50 år efter att de anlades. De byggdes med en kombination av trästättor och sten - blockmaterial. Många trösklar fyller forfarande en viktig funktion genom att bilda strömkoncentrationer och kortare forssträckor. Biotopvård utfördes tidigt av S.L.L, trösklar anlades redan på 1940-talet. Ett annat sätt att skapa gömslen för fisken var att bygga så kallade tak, där öringen kunde simma in under och söka skydd. Svenska Lax- och Laxöringföreningen var pionjärer som biotopvårdare för sin tid i Sverige. Ett så kallat tak, anlades i åfåran med bräder och sten. Den biotopvården som är aktuell idag är att förbättra sträckor vilka har varit påverkade av dikning. När ett vattendrag sänks och dikas påverkas strömvattenmiljön negativt. Vid dikning grävs den naturliga bottenstrukturen sönder, vattendraget rätas och den naturliga strandvegetationen avlägsnas. Detta medför att miljön för strömlevande fiskarter drastiskt förändras. Genom att lägga tillbaks grus, sten och block kan tidigare dikade sträckor återställas. 26

29 Biotopinventering med åtgärdsförslag Resultat av biotopinventering och elfiske med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad. Med möjlighet att dateras upp efterhand förändringar sker, för att utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för fiskevårdande åtgärder i Kävlingeån. Inventeringen har begränsats till vattenområden nedströms Vombsjön i huvudfåran och Sövdesjön i Klingavälsån. Detta med anledning av att dessa relativt stora sjöar med all säkerhet utgör en effektiv spärr för utvandrande smolt från uppströms vattendrag. Både Vombsjön och Sövdesjön hyser ett rikt bestånd av rovfisk som gädda, abborre och gös. De olika vattendragen har inventerats nedifrån och uppströms. Totalt utgör Kävlingeån nedströms Vombsjön med tillflöden av 43 mil öppen fåra varav 25 mil bedöms vara potentiellt öringförande. Biotopinventeringen har utförts under våren och sommaren 1999, elfisket har utförts under hösten år 1998 och Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, varvid de olika tillflödenas mynningspunkt i huvudfåran eller delvattendrag är angivet. Likaså är elfiskelokaler och vandringshinder angivet med X- och Y-koordinater. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen, elfiskelokaler och vandringshinder rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna kartan på CD-rom för Skåne län. Från biotopinventeringen har ytan av potentiell lek och uppväxtområde erhållits, vilket har används för beräkning av potentiell smoltproduktion för lax och öring. Vid beräkning har relativt låga tätheter används, beroende på, dels att en del av öringen i de övre tillflödena utgörs av stationär öring, dels så bedöms inte produktionen av laxfiskungar under nuvarande förhållanden vara optimal. Efterhand som åtgärder utförs och att elfiskeresultat tyder på en högre produktion kan beräkningarna justeras. Vidare så har ingen hänsyn tagits till det bortfall som sker vid smoltens vandring från sina uppväxtområde till havet. Vid fiskens vandring utsätts den av predation från rovfiskar och dödlighet vid passage genom kraftverksturbiner. Detta bortfall beror på flera faktorer vilka är svåra att beräkna, varav de viktigaste är; avståndet från uppväxtområdet till havet, vattenflödet vid utvandring, temperatur och fiskens storlek. Faktorer som varierar betydligt mellan olika år. Den framräknade smoltproduktionen är således vad respektive tillflöde kan producera inte vad som vandrar ut i havet. Bevattningsuttag har noterats där de har observerats, det är dock endast för Bråån en rättvis bild har erhållits. Bråån inventerades under den period då bevattningsuttag var aktuell, övriga tillflöden inventerades tidigare under våren. Det är endast få bevattningsanläggningar vilka är permanenta, de flesta utgörs som regel av en pump kopplad till en traktor och kan endast ses vid användning. Åtgärdsförslagen innefattar i de flesta fall vandringshinder och biotopvård. För samtliga åtgärder krävs projektering och förstudier, vid några objekt finns sådana redan framtagna. Före åtgärder måste projekten förankras hos markägare, tillstånd måste inhämtas och övriga berörda som fiskeklubbar, kommun och Länsstyrelsen, bör ges möjlighet att påverka åtgärdernas utformning och omfattning. I vissa fall krävs rättslig prövning. 27

30 Biotopinventering Metodik: Halldén A Biotopkartering vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköping. 97:5. X- och Y-koordinater: anger den punkt där vattendraget rinner ut i ett större vattenområde. Begränsning: anges ifall vattenområdet har avgränsats uppströms. Avrinningsområde: avrinningsområdets yta angivet i ha i vissa fall km 2. Länd öppen fåra: anger längd vattendrag enligt topografisk karta. Längd potentiell öringförande: uppskattat område som kan vara öringförande. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad dominerande typ av strömförhållanden. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad och storleken av skyddszon har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensningsgrad Skyddszon 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 0=< 3 m 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 1=3-10 m 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 2=11-30 m 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd 3=>30 m Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m sträcka inom det vattenområde som beräknas vara potentiellt fiskförande. Dammar: antal dammar i anslutning till vattendraget. Närmiljö: marktyp i anslutning till vattendraget, sträcker sig till en gräns av 30 m från stranden, angivet i %. Omgivning: markområdet från 30 m till en gräns på 200 m från strandkanten, angivet i %. Lek- och uppväxtområde har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Värden som har angetts är summan av klass och 2 och 3 då de tillsammans utgör lämplig miljö för öring. Vidare har, dels total värden redovisats, dels värden nedströms vandringshinder. För lekområde För uppväxtområde 0 = lekmöjliheter saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra uppväxtområde 28

31 Vattendrag: Kävlingeån med tillflöden X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning: Vombsjön (X Y ), Sövdesjön (X Y ) Avrinningsområde: 1220 km 2 (Kävlingeån totalt) Längd öppen fåra: 436 km Längd potentiell öringförande: 251 km Antal tillflöden: 19 Öringförande tillflöden: 8 Vandringshinder: 59 Vandringshinder att åtgärdas: 36 Lekområde totalt: m 2 Lekområde nedströms vh: m 2 Uppväxtområde totalt: m 2 Uppväxtområde nedströms vh: m 2 Anm: Flera svåra vandringshinder i huvudfåran vid låg- och medelhöga flöden, höstar med lågt flöde medför under nuvarande situation att mycket få lekfiskar når upp till de övre tillflödena, Bråån, Klingavälsån mfl. Vilket medför att produktionen uppströms vandringshindrena i huvudfåran är beroende av gynnsamma flödesförhållanden. Vandringshinder vid Skarhult, Rolsberga och Brådala i Bråån bedöms som definitiva. Bristfällig rening vi Eslövs reningsverk påverkar fiskfaunan negativt i Bråån, framför allt på laxfiskungar. Åtgärder: Bättre rening vid Eslövs reningsverk. Etablera fri vandringsväg i huvudfåran och i tillflödena, totalt 36 hinder bedöms vara motiverade att åtgärda. Biotopåtgärder i några tillflöden, med utläggning av sten och lekgrus. Potentiell smoltproduktion öring lax Status efter regnfattiga höstar: Status 1999: Åtgärder i huvudfåran: Åtgärder i Bråån: Åtgärder i Klingavälsån: Åtgärder i samtliga tillflödena: