Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008

Transkript

1 MEDDELANDE NR 29:17 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata

2 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 29:17

3 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Meddelande nr 29:17 Författare Huskvarna Ekologi, Fredrik Nöbelin, Juni 29 Kontaktperson Gunnel Hedberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post Gunnel.Hedberg@Lansstyrelsen.se Webbplats Fotografier Framsida: Nissan nedströms Jära. Foto: Huskvarna ekologi Kartmaterial Lantmäteriet 27. Ur GSD-Översiktskartan ärende 16-24/188F ISSN ISRN LSTY-F-M 9/17--SE Upplaga 5 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 29 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 29 2

4 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Förord I Jönköpings län genomfördes sommaren 28 elfiskeundersökningar på 113 lokaler. Samtliga elfiskeundersökningar utfördes med den standardiserade metodik som finns utarbetad för undersökningsmetoden. Föreliggande rapport, som är en beskrivning av samtliga elfisken i Jönköpings län förevarande säsong, utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet med elfiskeundersökningarna är vanligen förknippade med länets kalkningsverksamhet alternativt bildandet av reservat. Vattendrag och lokaler där elfisken har skett har utsetts av uppdragsgivaren. Vid sammanställningen användes uppgifter från Länsstyrelsen i Jönköping, bland annat rörande kalkningsverksamheten i länet. Utöver detta har personal vid Länsstyrelsen varit behjälplig vid framtagandet av underlag för elfiskeundersökningarna och material ingående i föreliggande sammanställning. Jag vill därför rikta ett tack till berörd personal på Länsstyrelsen. Arbetets genomförande i övrigt, fältarbete samt utvärdering och sammanställning, har utförts av Fredrik Nöbelin, Henrik Olsson, Jakob Domargård och Stefan Jarl, samtliga från Huskvarna Ekologi. Fredrik Nöbelin 3

5 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning Material och metodik Fältarbete Rapportering Resultat Artförekomst Nissans vattensystem Lagans vattensystem Emåns vattensystem Helgeåns vattensystem Motala ström Öring Påverkan Allmän påverkan Försurningspåverkan Bedömningsgrunder för fiskfaunans status Förklaringar till elfiskeprotokollet Elfiskeprotokoll Register

6 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Sammanfattning Nederbörden sommaren 28 var liksom föregående år mycket stor och ledde till höga vattenflöden i många vattendrag. Nederbörden fick dock inte samma omfattande påverkan på fiskbestånden, troligen på grund av att nederbörden inte koncentrerades i kortare skyfall samt att vattenmängderna oftast inte nådde upp till samma nivåer som året innan. Resultatet från elfiskena pekar på en stark återhämtning hos öringbestånden i många vattendrag. Kraftigt ökande tätheter av årsungar noterades, troligen som ett resultat av en minskad inomartskonkurrens. Tätheterna av äldre öringungar var däremot mycket låg på många håll, en indikation på den starka effekt 27 års nederbörd och dess följdverkningar hade på öringbestånden. Den sammanlagda tätheten av öringungar var på många lokaler den högsta som noterats och medeltätheterna var höga i synnerhet i Motala ströms och Emåns vattensystem. Artsammansättningen verkar inte ha påverkats i nämnvärd utsträckning av föregående års högvatten, troligen på grund av att flertalet förekommande arter inte i samma utsträckning som öringen är bundna till strömmande sträckor av vattendragen. De har därför större möjligheter till överlevnad genom att förflytta sig till mera lugnflytande partier. Resultatet från elfisket bedöms i flertalet fall utgöra ett gott underlag för bedömning av försurningspåverkan. I ett fåtal fall medför dock mänsklig påverkan, till exempel reglering eller rensning, att bedömningar inte kan göras. Totalt bedöms 88 av de undersökta lokalerna vara opåverkade eller tämligen opåverkade av försurning medan 15 lokaler bedöms vara negativt eller kraftigt negativt påverkade. Resterande tio lokaler kunde inte bedömas. I tabell 1 redovisas 28 års elprovfisken uppdelat på huvudflodområden, 11-Nissan, 98- Lagan, 88-Helge å, 74-Emån samt 67-Motala ström. 5

7 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Tabell 1. Sammanfattning av elfiskeresultat säsongen 28. AP avser en bedömning av den allmänna påverkan på lokalen och dess fiskbestånd. FP avser en bedömning av försurningspåverkan på fiskbeståndet. Båda bedömningarna görs i en femgradig skala, -4. Skalans siffergradering innebär följande: = påverkan går inte att bedöma, 1 = opåverkade optimala förhållanden, 2 = tämligen opåverkade förhållanden, 3 = negativ påverkan samt 4 = kraftig negativ påverkan. K avser antalet utfisken på lokalen. Förkortningar syfte: Kalk = kalkeffektuppföljning, IKEU = integrerad kalkeffektuppföljning, NV = naturvärdesbedömning, MÖV = miljöövervakning, Res = reservat, MKB = Miljökonsekvensbeskrivning Förkortningar fiskarter: Ab = abborre, bes = bergsimpa, bäcne = bäcknejonöga, bäcrö = bäckröding, elr = elritsa, flk = flodkräfta, gä = gädda, la = lake, mö = mört, sgk = signalkräfta, ål = ål Vattendrag, lokal Syfte Kommun K Yta (m 2 ) Åtg.- omr Beräkn. öringtäthet (st/1m 2 ) Övriga arter Bedömning + >+ Tot AP FP 11-Nissan 1. Nissan, Spafors 1 Kalk Jönköping ,7 Bes Krakhultabäcken, Mynningen 1 Kalk Jönköping ,3 57,6 64,9 Bes, elr Jonsbobäcken, Ned rödjorna 1 Kalk Jönköping ,3 2,3 Bes, sgk Nissan, Unnefors ned damm 1 Kalk Jönköping 1 35,5,5 Bes, la, sgk Närmrebäck, Stenbron 1 Kalk Jönköping ,1 11,1 Bes, elr Västerån, 2 km N Kinnared 4 Kalk Gislaved ,6 4, 24,6 Elr Nissan, Nedströms Jära 17 Kalk Jönköping ,4 7,3 26,7 Bes, la Älgån, Syd Spikamon 18 Kalk Jönköping , 2, Bes, elr, la Kvarnån, 8m upp Gunnah.sj. 19 Kalk Jönköping 3 14,7 12,9 1,6 La Kyrkbäcken, Angerdsh. k: a 19 Kalk Jönköping , 38,5 118,5 Elr, sgk Helgaboån, Ref 45m ned väg 21 NV Jönköping ,9 4,2 12,1 Bes Helgaboån, Vid vägen 21 NV Jönköping ,3 13,4 23,7 Bes Helgaboån, Vägkors v. torp 21 NV Jönköping ,7 5,5 13,2 Bes Sågån, Vägbron 21 Kalk Jönköping ,9 27, 46, Sågån, Nedan fallet 21 Kalk Jönköping ,8 19,5 47,3 Ab Svanån, Sågrydet 22 Kalk Jönköping ,3 7,9 73,2 Elr, sgk Svanån, Ovan Lunnarsbov. 22 IKEU Jönköping ,2 1, Svanån, Haraldsbo kvarn 22 IKEU Jönköping ,3 1,3 Bes, gä, la, sgk Svanån, Ovan Öringabäck 22 IKEU Jönköping 3 375,8,3 1,1 Bes, elr, gä, mö Åsabäcken, Olivefors 22 Kalk Jönköping ,9 18,8 22,7 Bes, bäcne, elr Svanån, Vid vägen 22 IKEU Jönköping 3 434,9,3 1,2 Bes Radan, Moaryds kraftstation 24 Kalk Gislaved 3 424,5,5 Bes, elr, gä Trollsjöån, 25m ned Mellansj. 29 Kalk Gnosjö 1 83 Elr, mö Västerån, Lid 3 Kalk Gislaved ,4 37,9 54,3 Elr Västerån, Skogsfors 3 Kalk Gislaved ,5 7,5 Elr, gä Flankabäck, Sprottebo ov d. 33 Kalk Gislaved 1 95 Flk, gä Moa Sågbäck, Ovan RV Kalk Gislaved 3 113,9,9 Ab Anderstorpsån, Häreryd - MÖV Gnosjö Ab, gä, la 2 6

8 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Vattendrag, lokal Syfte Kommun K Yta (m 2 ) Åtg.- omr Beräkn. öringtäthet (st/1m 2 ) Övriga arter Bedömning + >+ Tot AP FP 98-Lagan 29. Gnyltån, Lundakvarn - IKEU Vaggeryd ,4 3,6 18, Bes, bäcrö, sgk Gnyltån, Fredriksdal - IKEU Vaggeryd ,2 4,8 15, Bes, la, sgk Ekebergsbäcken - IKEU Vaggeryd ,4 8,3 23,7 Bes, bäcrö, sgk 1 1 Gnyltån/Lunden 32. Modalaån, Väg vid Ådala 58 Kalk Gnosjö Gä Modalaån, Ned kalkdos 58 Kalk Gnosjö ,3 1,3 La, sgk Lomsjöån, Strax ned Lomsj. 59 Kalk Vaggeryd 1 9 Elr, sgk Västerån, Hulta kvarn 59 Kalk Vaggeryd 1 16 Elr, gä Västerån, Ned Ålarydssjön 59 Kalk Vaggeryd ,5 2, 3,5 Gä Älgabäcken, Kyllås skidb. 59 Kalk Vaggeryd ,3,3 3,6 Elr, gä, sgk Österån, Stensö 6 Kalk Vaggeryd 1 39 Ab, elr, gä Österån, Ulvhultsån nedan 6 Kalk Vaggeryd 1 18 Gä, mö 3 1 Ryasjön 4. Högaforsån, Bro Kvarnaberg 77 Kalk Vaggeryd 1 318,6,5 1,1 Gä Stödstorpaån, Bro i Stödst. 77 Kalk Vaggeryd ,5 2,5 Bes, gä, sgk Hästgångsån, Hästgången 95 IKEU Vaggeryd ,8 8,3 3,1 Elr, sgk Hästgångsån, 8m ovan bro 95 IKEU Vaggeryd ,6 7,4 44, Elr, sgk Hästgångsån, 3 m ned bro 95 IKEU Vaggeryd ,9 6,3 22,2 Elr, sgk Malmbäcksån, Ovan järnvbro 96 Kalk Nässjö Storkvarnsån, Storekvarn 17 Kalk Nässjö ,8 1,8 Elr, la, sgk Osån, Åtorpet 19 Kalk Värnamo 1 56,7,7 Ab, mö Hjorsetån, Södragårds kvarn 119 Kalk Sävsjö ,3 5,1 25,4 Elr, gä, sgk Hylletoftaån, Fd såg 7m 119 Kalk Sävsjö ,8 7,5 49,3 Elr, gä, la Vämmesån, SO Ängeberg 119 Kalk Sävsjö ,4 1,6 6, Elr, la Årån, Bron söder S Sölaryd 141 Kalk Värnamo ,6 3,6 Ab, la, mö Årån, Edskvarn 141 Kalk Värnamo ,3 4,3 Ab, la, mö Årån, Forsstug Pinnarekull 141 Kalk Värnamo ,3 4,3 Ab, la, ål Rammsjöb., SV Ängatorpet 141 Kalk Värnamo Hokaån, Asafors - MÖV Vaggeryd Elr, gä Lagan, Götafors - MÖV Vaggeryd Ab, gä, mö, sgk Vedabäcken, Brofors - MÖV Vaggeryd 1 23 La 4 88-HELGE Å 58. Helge å, Skriperydsvägen - MÖV Värnamo Abb, elr, la 1 74-EMÅN 59. Emån, Åhult nedre - Res Vetlanda ,5 1,1 36,6 Elr, la, mö, sgk Emån, Ned Åhult åkermark - Res Vetlanda ,5,2 2,7 Elr, mö, sgk Emån, Uppstr Råskejord - Res Vetlanda ,,4 1,4 Elr, sgk Emån, Nedstr Råskejord - Res Vetlanda ,7,5 37,2 Elr, sgk Gårdvedaån, Beskvarn 169 Kalk Vetlanda Ab,gä,la,mö,sgk 3 2 7

9 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Vattendrag, lokal Åtg.- Syfte Kommun K Yta Beräkn. öringtäthet Övriga arter Bedömn. omr (m 2 ) (st/1m 2 ) + >+ Tot AP FP 64. Gårdvedaån, Ned damm 169 Kalk Vetlanda 1 62 Sgk 4 1 Tångabo kvarn 65. Gårdvedaån, Ned Grytesjön 169 Kalk Vetlanda ,7 1, 16, Brusaån, Vid väg Kalk Eksjö ,7 16, 43,7 Bäcrö, sgk Brusaån, Högebro 18 Kalk Eksjö ,2,4 2,6 Elr, gä, la, sgk Nödjehultaån, Ov Nödjeh.v. 18 Kalk Eksjö ,4 28,9 181, Gnyltån, 2 m NV Nymåla 26 Kalk Vetlanda ,5 2,1 27,6 Bes, elr Gnyltån, Nedre Åmjölkesbo 26 Kalk Vetlanda ,1 13,3 36, Lillån (Gnyltån), G:a stenbron - NV Vetlanda ,3 5, 17,3 Elr, sgk Lillån (Gnyltån), Beteshagen - NV Vetlanda ,3,9 5,2 Bäcne, elr Lillån (Gnyltån), Vägtr. bron - NV Vetlanda ,1 2, 15,1 Bäcne, elr Stuverydsbäcken, Stuveryd - Res Eksjö ,7 2,7 Elr Stuverydsbäcken, Ned VH - Res Eksjö ,2 4,6 51,8 Sgk Stuverydsb., 4m Västre sjö - Res Eksjö ,4 2, 9,4 Elr, gä, sgk Silverån, Nedan Svinhultsv. - Kalk E-län ,6 1,8 37,4 Bes, elr, sgk MOTALA STRÖM 78. Rummaån, Sandtaget - MÖV Nässjö 1 18 Bäcrö, elr Holmån, Vitaspången - MÖV Habo ,8 12, 43,8 Sgk Hökesån, Habo kyrkby 47 Res Habo ,4 9, Hökesån, Ov Laggaredamm 47 Kalk Habo ,7 2,7 238, Hökesån, Reningsverket 47 Kalk Habo ,5 1,8 265, Hökesån, N g:a elljusspåret 47 Res Habo ,4 3,6 21, Sgk Suttran, Daräng 47 Res Habo ,1,8 6,9 Sgk Svedån, Gren från Sydvattnet 48 Res Habo 3 245,9,9 Sgk Svedån, Engelsman. damm 48 Res Habo ,1 1,9 8, Bäcrö, elr, sgk Svedån, Torrfåra vid kraftl. 48 Res Habo ,3 6,7 13, Elr, sgk Svedån, Ovan pegeln 48 Kalk Habo ,3 3,5 7, Svedån, Kröken, stenmuren 48 Kalk Habo ,8 7,5 38, Svedån, Mellan Sved och 48 Res Habo ,3 3,1 1,4 Bäcrö, sgk 2 2 länsgräns 91. Svedån, Nedan Svedsjön 48 Res Habo ,4 3, 4,4 Ab, sgk Svalabäcken, Ovan Svedsjön 48 Res Habo ,8 1,5 2,3 Elr, sgk 2 1 och damm 93. Skämningsforsån, Nedan 49 Kalk Habo ,7 6, 96,7 Sgk 1 1 Skogshemmet 94. Hornån, Källebäcken övre 51 Res Habo ,3 7,9 89,2 Sgk Hornån, Ned Hallefors 51 Res Habo ,4 2,9 21,3 Sgk Hornån, Olofström 51 Res Habo ,2 5,3 11, Hornån, Ovan Myrebo 51 Res Habo Gä, sgk Rödån, Bäcken 54 Res Habo , 39,3 72,3 Bäcrö, sgk Rödån, Ovan väg Res Habo , 26,6 141,

10 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Vattendrag, lokal Åtg.- Syfte Kommun K Yta Beräkn. öringtäthet Övriga arter Bedömn. omr (m 2 ) (st/1m 2 ) + >+ Tot AP FP 1. Rödån, Brännemossen 54 Kalk Habo ,3 26,6 48,9 Bäcrö, sgk Rödån, Nära mynningen 54 Kalk Habo ,7 3,4 541,1 Gä Rödån, Strömbäck 54 Res Habo ,3 5,4 37,7 Ab, bäcrö Nissabäcken (Rödån), 45 m - Res Habo ,3 1, 54,3 Bäcrö 1 1 ovan Rödån 14. Knipån, Väg Kivarp/Dykärr 55 Res Habo ,4 5,2 21,6 Sgk Knipån, Gäbo 55 Res Habo ,8 2,1 13,9 La, sgk Knipån, Kvarnekulla 55 Res Habo ,9 5,2 3,1 Sgk Knipån, Öster Kivarp 55 Res Habo ,9 2,9 Bäcne, elr Krikån, Väg till Bärtebo - MÖV Habo ,7 54,4 254, Bordsjöbäcken, V Oron ned - MÖV Aneby ,9 2,3 17,2 Bes, elr, mö, 1 1 damm sgk 11. Bordsjöbäck, Ned kraftledn. - Res Aneby 3 11,9,9 Elr, sgk Bordsjöbäck, Bro Mohemmet - Res Aneby 3 8 Ab, elr, sgk Bifl Bordsjöb. Ned Johanst. - Res Aneby 3 98 Elr, sgk Sjöhesterbäcken Sjöhester - Res Aneby 3 93 Elr, sgk 1 1 9

11 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Inledning Föreliggande rapport är en resultatredovisning och utvärdering av de elprovfisken som säsongen 28 genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Samtliga provfisken är utförda enligt de standardiserade metoder som finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Standardiserade elprovfisken är en viktig del i den måluppföljning som bedrivs inom kalkningsverksamheten. Övriga syften med undersökningarna är nationell och regional miljöövervakning, uppföljning av biologisk återställnings- och restaureringsåtgärder samt undersökningar inför restaurering och skydd. I vattendragens strömmande partier förekommer stationärt eller sporadiskt ett flertal olika arter som är känsliga för försurningspåverkan. Reproduktionen hos i synnerhet elritsa, mört och kräftor störs redan vid ph kring 6 och slås ut helt vid ph 5,5. Öring är mera motståndskraftig mot försurningspåverkan, men är trots detta den art som används som den främsta indikatorn vid bedömning av försurningspåverkan i samband med elfiskeundersökningar. Orsaken till detta är att öringen, till skillnad från de övriga arterna, uppehåller sig stadigvarande på strömsträckorna i vattendragen medan både elritsa och mört är stimbildande och rör sig över större arealer. Strömmande områden är avgörande för såväl lek som uppväxt för öring vilket innebär att förekomsten av öringungar kan konstateras vid elfisken. Bedrivs elfisken på samma lokal under ett flertal år kan dessutom tidsserier ge värdefull information om förändring hos beståndet över tid. Förutom att ge underlag för en bedömning av försurningspåverkan och information om öringbeståndets utveckling över tid, ger elfisken även viss information om artsammansättning samt arternas längdsammansättning. Resultaten kan, förutom kalkeffektuppföljning, även användas för att dra slutsatser om andra typer av miljöstörningar, förekomst av inom- och mellanartskonkurrens, tillväxt och produktion. Elfiskets betydelse för att undersöka fiskfaunan är därför betydlig och utgör ett mycket viktigt biologiskt undersökningsredskap vid alla verksamheter i vatten. 1

12 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Material och metodik 2.1 Fältarbete Elfiskeundersökningarna i Jönköpings län år 28 genomfördes från och med början av juli månad till mitten av september. Två IKEU-lokaler i Svanån utfördes dock i början av oktober på grund av hög vattenföring. Totalt undersöktes 113 lokaler i skilda vattendrag under säsongen. Kraftig nederbörd under mitten av juli medförde att vattennivån var hög i många vattendrag. Vid elfiskena användes en bensindriven generator (Honda EU Inverter 1i) och en varierbar likströmstransformator (LUGAB). Den utgående spänningen som användes varierade mellan 2-8 V beroende på vattendragets konduktivitet, flöde och temperatur. Elfiskena bedrevs kvantitativt och standardiserat med hjälp av den så kallade utfiskningsmetoden på 69 av de undersökta lokalerna medan resterande elfisken utfördes kvalitativt med endast ett utfiske. Kvantitativt elfiske innebär att man på varje lokal genomför en serie på tre successiva utfisken där fångsten för varje art vid varje utfiske redovisas separat vilket gör det möjligt att matematiskt beräkna beståndstätheten inom lokalen. Utförs endast ett utfiske på lokalen innebär detta att exaktheten i beräkningen av beståndstätheten minskar väsentligt. Samtliga fångade fiskarter och kräftor längdmättes på individnivå med 1 mm noggrannhet medan fisken vägdes i grupp uppdelad per art och ålder. För att förhindra spridning av sjukdomar och parasiter desinficerades all utrustning vid byte av vattensystem eller innan fiske i vattendrag med förekomst av flodkräftor. 2.2 Rapportering I den sammanfattande tabellen på sida 6-9 (tabell 1) redovisas 28 års elprovfisken uppdelat på huvudflodområden, 11-Nissan, 98-Lagan, 88-Helge å, 74-Emån samt 67- Motala ström. I den följande resultatdelen redovisas därefter varje enskild lokal separat. Vid beräkning av öringtätheter i resultatredovisningen (se tabell 1 sidan 6-9) används vid ett utfiske personliga medelvärden på fångstbarhet (p-värde). Beräkningar av de genomsnittliga p-värdena för samtliga kvantitativa elfisken i Jönköpings län åren visar på p- värden på,63 för årsungar och,71 för äldre öringungar. Hög vattenföring sommaren 28 bedöms dock ha minskat fångstbarheten varför p-värden på,5 för öringårsungar och,6 för äldre öringungar används vid täthetsberäkningar för kvalitativa elfisken. Då kvantitativa elfisken gjorts har beräkningar av populationstätheter enligt Zippins beräkningsmodell genomförts. 11

13 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Bedömningar av dels den allmänna påverkan på lokalen och dess fiskbestånd, dels graden av försurningspåverkan på fiskbeståndet görs under kolumnen AP respektive FP i tabell 1. Bedömningen är, avseende den allmänna påverkan, relaterad till graden av mänsklig påverkan (rensning, rätning, skogsbruk o dy), men även till yttre klimatpåverkan som till exempel torka. Båda bedömningarna görs i en femgradig skala, -4 där skalans siffergradering innebär följande: = påverkan går inte att bedöma, 1 = opåverkade optimala förhållanden, 2 = tämligen opåverkade förhållanden, 3 = negativ påverkan samt 4 = kraftig negativ påverkan. Bedömningen av såväl allmän påverkan som försurningspåverkan presenteras även i resultatdelen under varje enskild lokal. 12

14 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Resultat 3.1 Artförekomst Antalet fångade arter per lokal varierar beroende på vattendragets karaktär, vattenkemiska förhållanden samt artsammansättning. Sommaren 28 fångades sammanlagt 12 fisk- och kräftarter vid elprovfiskena, se figur 1 nedan. I snitt fångades cirka 2,6 arter per lokal med en faktisk variation på -5 arter. Artsammansättningen i vattendragen 28 är totalt sett liknande de som erhållits vid tidigare års provfisken. De vanligast förekommande fiskarterna är stationära arter som nyttjar strömsträckorna i vattendragen för lek- och uppväxt, till exempel öring och bergsimpa. Övriga förekommande arter, till exempel elritsa, är mera rörliga, men hittas ofta i anslutning till strömsträckor. En viss skillnad kan dock noteras genom åren, men kan förklaras av att vissa fiskarter, till exempel ål och flodnejonöga, endast fångas sporadiskt eftersom de förekommer i ett begränsat antal vattendrag eller är allmänt sällsynta. Värt att notera är förekomsten av flodkräfta i Flankabäcken samt fångsten av en ål i Årån. Båda arterna är rödlistade enligt Artdatabanken, ålen klassificeras som akut hotad (CR) och flodkräftan som starkt hotad (EN). I Moa Sågbäck och Sågån där flodkräfta noterats vid undersökningar under senare år, fångades inga kräftor. Flera av de förekommande fiskarterna, främst elritsa, mört och kräfta, är känsliga för försurningspåverkan och reproduktionen slås ut tidigt. Eftersom dessa inte är stationära arter som stadigvarande uppehåller sig på strömsträckorna används öring som indikator vid en bedömning av försurningspåverkan. De försurningskänsliga arterna elritsa, kräfta och öring förekom för sig eller i kombination på totalt 17 lokaler, 94,7 %, men det bör noteras att årsungar inte kunde konstateras på alla dessa lokaler. Ål Flodkräfta Ingen fångst,9,9 1,8 Bäcknejonöga 3,5 Bäckröding Mört Abborre 8,8 9,7 11,5 Lake 16,8 Bergsimpa Gädda 2,4 2,4 Elritsa 4,7 Signalkräfta 46,9 Öring 81, Figur 1. De olika arternas förekomst i procent (%) på samtliga undersökta lokaler. 13

15 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Nissans vattensystem Nederbördsmängderna är högst i länets västra delar vilket, tillsammans med magra, svårvittrade bergarter, gör att Nissan är det mest försurningspåverkade avrinningsområdet i Jönköpings län. Försurningskänsliga arter som öring, elritsa och kräfta noterades dock på 27 av 28 undersökta lokaler. På de 28 undersökta lokalerna hittades öring på 25 lokaler, elritsa på 12 lokaler, signalkräfta på 5 lokaler och flodkräfta på 1 lokal. Förutom öring, elritsa, flod- och signalkräfta fångades ytterligare 6 fiskarter i Nissans vattensystem. Signalkräftans utbredning har tidigare varit liten i Nissans övre delar. Elfisken visar dock på en alltmer tilltagande spridning i vattensystemet. Den har, i samband med elfiske, tidigare konstateras i övre delen av Nissans huvudfåra samt i biflödena Älgån, Västerån, Österån, Svanån, Radan, Västerån (Lagmanshaga), Lillån, Kyrkbäcken och Flybäcken. Sommaren 28 fångades den för första gången i Jonsbobäcken. Ål Flodkräfta 3,6 Ingen fångst Bäcknejonöga 3,6 Bäckröding Mört 7,1 Abborre 1,7 Lake 21,4 Bergsimpa 53,6 Gädda 21,4 Elritsa 42,9 Signalkräfta 17,9 Öring 89, Figur 2. De olika arternas förekomst i procent (%) i Nissans vattensystem Lagans vattensystem Lagan hyser naturligt betydligt färre öringbestånd än övriga vattensystem i Jönköpings län och indikationer finns att det aldrig har funnits öring i stora delar av Lagans övre delar. Elfiskena visade sommaren 28 på förekomst av öring på 63 % av de undersökta lokalerna. Förutom öring hittades ytterligare 9 fisk- och kräftarter, bland annat den rödlistade ålen i Årån. Försurningskänsliga arter som elritsa och signalkräfta återfanns på vardera 13 av totalt 3 lokaler. Sammantaget fångades försurningskänsliga arter, det vill säga öring, elritsa och kräfta, på 23 av de 3 undersökta lokalerna. Inga flodkräftor fångades i Lagans vattensystem, men däremot förekommer signalkräftan i många vattendrag. För övrigt kan noteras att bäckröding finns i Ekebergsbäcken/Gnyltån/Lunden och Brusaån. 14

16 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Ål 3,3 Flodkräfta Ingen fångst 6,7 Bäcknejonöga Bäckröding 1, Mört 16,7 Abborre 2, Lake 3, Bergsimpa 13,3 Gädda 4, Elritsa Signalkräfta 43,3 43,3 Öring 63, Figur 3. De olika arternas förekomst i procent (%) i Lagans vattensystem Emåns vattensystem Jönköpings läns östra delar är betydligt mindre påverkade av försurning än de västra delarna, men trots detta pågår kalkningsverksamhet i många av Emåns biflöden. Förekomsten av öring är hög i Emåns vattensystem och 28 fångades öring på 17 av 19 lokaler. Båda de lokaler där ingen öring fångades ligger i Gårdvedaån och är påverkade av mänsklig aktivitet som har en negativ effekt på deras potential som öringbiotoper. Även de försurningskänsliga arterna elritsa och signalkräfta förekommer frekvent i Emåns vattensystem och båda påträffades på vardera 12 lokaler. Tillsammans noterades arter som öring, elritsa, och signalkräfta på samtliga undersökta elfiskelokaler. Förutom öring, elritsa och signalkräfta fångades ytterligare 7 arter i Emåns vattensystem. Ål Flodkräfta Ingen fångst Bäcknejonöga 1,5 Bäckröding 5,3 Mört 15,8 Abborre 5,3 Lake Bergsimpa Gädda 15,8 15,8 15,8 Elritsa Signalkräfta 63,2 63,2 Öring 89, Figur 4. De olika arternas förekomst i procent (%) i Emåns vattensystem. 15

17 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Helgeåns vattensystem Endast ett elfiske utfördes i Helgeåns vattensystem, i huvudfåran vid Skriperyd. På denna lokal fångades abborre, elritsa och lake sommaren 28. Ett elfiske genomfördes 1986 på platsen, men uppgifter saknas om fångsten Motala ström I Motala ströms vattensystem, främst i tillflöden till Vättern, genomfördes under 28 elfisken på sammanlagt 35 lokaler. Sjövandrande bestånd av öring återfinns i flertalet av de undersökta tillflödena till Vättern, men även i Bordsjöbäcken som mynnar i Västra Lägern. I många av vattendragen finns dock definitiva vandringshinder som förhindra uppvandring av fisk. Uppströms vandringshindren kan öringbeståndet helt vara utslaget eller hysa ett svagt stationärt bestånd. Öring fångades på 31 av 35 lokaler, det vill säga cirka 89 %, men elritsa och/eller signalkräfta, även de känsliga för försurningspåverkan, hittades på de resterande lokalerna. Tre av de fyra lokaler där ingen öring hittades ligger i Bordsjöbäckens vattensystem och en i Hornån. Förutom öring och signalkräfta fångades ytterligare 8 arter i Motala ströms vattensystem. Noterbart är att det i tillflödena till Vättern finns flodnejonöga som i vissa vattendrag kan förekomma i talrika mängder. Arten förekommer sporadiskt vid elfisken, men under 28 fångades inga flodnejonögon. Flodnejonögat är rödlistad enligts Artdatabanken och klassificerad som missgynnad (NT). Ål Flodkräfta Ingen fångst Bäcknejonöga 2,9 Bäckröding 17,1 Mört 2,9 Abborre 8,6 Lake Bergsimpa 2,9 2,9 Gädda 5,7 Elritsa 25,7 Signalkräfta 65,7 Öring 88, Figur 5. De olika arternas förekomst i procent (%) i Motala ströms vattensystem. 16

18 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Öring Öringtätheterna i de undersökta vattensystemen Nissan (11), Lagan (98), Helgeån (88), Emån (74) samt Motala ström (67) varierar betydligt. Orsakerna till differenserna kan sökas i ett flertal faktorer, såväl naturliga som mänskligt betingade. Naturliga fluktuationer i beståndstäthet kan till exempel påverkas av tillgången på lämpliga habitat, näringshalt eller om det är sjövandrande eller stationära öringbestånd. Observera att både tillgången på lämpliga habitat och näringshalten ofta kan härledas till mänskliga ingrepp och det naturliga förhållandet kan ofta vara svårt att avgöra. Rent mänskliga aktiviteter som försurning, skogsbruk, dikningsverksamhet, anläggande av vandringshinder eller rent fysisk påverkan av lek- och uppväxtområden, till exempel rensning och rätning har ofta en starkt negativ effekt på öringbestånden i synnerhet, men även på andra förekommande arter. Öringtätheterna är högst i Motala ströms vattensystem, en följd av att nedre delen av vattendragen är tillgängliga för den sjövandrande öringen i Vättern. Vandrande bestånd har generellt sett högre tätheter av öring jämfört med stationära öringbestånd. Den beräknade medeltätheten av öring i de undersökta vattendragen inom Motala ströms vattensystem uppgår till totalt 61,7 öringungar per 1 m 2 fördelat på 53,5 årsungar och 8,2 äldre öringungar. Övriga vattensystem har avsevärt glesare öringbestånd. Den beräknade tätheten i Nissans vattensystem uppgår till 21,1 individer per 1 m 2 (1,6 årsungar och 1,5 äldre öringungar), i Lagan till 1, individer per 1 m 2 (7,1 årsungar och 1,9 äldre öringungar), i Emån till 28,1 individer per 1 m 2 (23,4 årsungar och 4,7 äldre öringungar). I Helgeån, där endast en lokal elfiskades, fångades ingen öring. 8 Beräknad medeltäthet (st/1 m Nissan Lagan Mörrumsån Helge å Emån Motala ström Figur 6. Den beräknade medeltätheten av öringungar per huvudavrinningsområde under perioden Observera att inget elfiske utfördes i Mörrumsån 28. I Helge å har inga elfisken utförts under perioden Jämfört med de senaste årens elfisken kan en tydlig ökning av öringtätheten noteras i Motala ströms och Emåns vattensystem. I båda vattensystemen, men även i Lagan, är det de högsta medeltätheterna som noterats under perioden. I Nissan var tätheterna i paritet med den tidigare högsta. Orsaken till de höga tätheterna kan sökas i fjolårets extrema vattenflöden som till stor del slog ut årsungarna. Årets elfisken visar därför på mycket höga 17

19 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 tätheter av årsungar som en följd av minskad inomartskonkurrens. Tätheterna av äldre öringungar är på många lokaler lägre 28 än 27 vilket kan bero på den kraftiga påverkan högflödet innebar för årsungarna 27. De högsta öringtätheterna återfanns i Motala ström där den högsta beräknade tätheten noterades i Rödån (lokal Nära mynningen), ett tillflöde till Vättern, med 541,1 öringar per 1 m 2. I Lagans vattensystem noterades en täthet på 49,3 öringar per 1 m 2 i Hylletoftaån (lokal: Vid såg 7 m uppströms Hylletofta), i Nissans vattensystem en täthet på 118,5 öringar per 1 m 2 i Kyrkbäcken (lokal: Angerdshestra kyrka) och i Emåns vattensystem en täthet på 181,3 öringar per 1 m 2 i Nödjehultaån (lokal: Ovan Nödjehultavägen). På den enda lokalen i Helgeån fångades, som tidigare nämnts, ingen öring. Beräknad medeltäthet (st/1 m ,5 + 1+/Ä 23,4 1,6 1,5 7,1 8,2 4,7 1,9 Nissan (n=28) Lagan (n=3) Helge å (n=1) Emån (n=19) Motala ström (n=35) Figur 7. Den beräknade medeltätheten av årsungar och äldre öringungar per huvudavrinningsområde 28. Skillnader mellan vattensystemen kan även observeras vid en jämförelse av andelen lokaler med öring. I figur 8 nedan visas den procentuella andelen lokaler i respektive vattensystem där öring noterats vid elfisket. Andelen vattendrag med öring är ungefär densamma i Motala ströms, Nissans och Emåns vattensystem. Totalt n=113 Emån n=19 Lagan n=3 Helgeån n=1 Motala ström n=35 Nissan n=28, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1, Figur 8. Den procentuella andelen av lokalerna med öring per vattensystem. n avser antalet undersökta elfiskelokaler i respektive vattensystem 18

20 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Påverkan Allmän påverkan Sommaren 28 inleddes med uppehåll och goda förutsättningar för elfiske, men i början av juli ökade nederbörden vilket ledde till höga vattennivåer i många vattendrag. Effekten på fiskbestånden synes dock inte ha blivit lika kännbar som föregående år, sannolikt på grund av att vattennivåhöjningen skedde under en längre period. Sommaren 27 orsakades de höga vattennivåerna av kortare perioder av mycket hög nederbörd vilket gav en snabb höjning av vattenflödet. I flertalet vattendrag uppnåddes dessutom sannolikt inte samma extrema vattennivåer som föregående år. Sannolikt hade dock högvattnet en viss negativ effekt på många öringbestånd, men denna verkar ha varit relativt begränsad då resultatet från elfiskena visar på betydligt högre öringtätheter jämfört med 27. Högvattnet i många vattendrag medför att dessa, i den sammanfattande tabell 1, placeras i påverkansklass 2 medan lokaler med ingen eller måttlig vattennivåhöjning klassificeras som obetydligt påverkade, dock under förutsättning att ingen annan känd negativ yttre påverkan noterats. Fjorton av lokalerna bedöms ha varit kraftigt negativt påverkade av någon yttre störning vid elfisketillfället, samtliga som en följd av reglering eller mycket kraftig rensning/rätning. På ytterligare 3 lokaler bedöms fiskbeståndet vara negativt påverkat, ofta som en följd av mänskliga ingrepp som rensning eller rätning, ibland i kombination med hög vattenföring, men även med hänsyn till vattenkemiska förhållanden. Går ej att bedöma Opåverkade optimala förhållanden Tämligen opåverkade förhållanden Negativ påverkan Kraftig negativ påverkan Antal lokaler Nissan Lagan Helge å Emån Motala ström Figur 9. Allmän påverkan på elfiskade lokaler i de olika vattensystemen Försurningspåverkan Trots en viss yttre påverkan genom högvattnet synes resultaten på ett förhållandevis gott sätt indikera graden av försurningspåverkan. I vissa fall där förutsättningarna är mycket dåliga till följd av omfattande mänsklig påverkan alternativt genom att elfisket sker på en allmänt dålig biotop för öring, kan dock ingen bedömning av försurningspåverkan göras. Orsaken till detta är att de yttre omständigheterna inte medger att försurningskänsliga arter 19

21 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 finns i någon större utsträckning på lokalen eller att dessa redan tidigare slagits ut av någon yttre påverkan. I de fall tveksamheter råder beskrivs dessa i kommentarerna till respektive lokal. Totalt bedöms fiskbeståndet på 59 av de elfiskade lokalerna vara opåverkat av försurning och på ytterligare 29 lokaler bedöms fiskbeståndet vara tämligen opåverkat. På cirka 78 % av lokalerna är därmed fiskbeståndet opåverkat eller tämligen opåverkat av försurning. Går ej att bedöma Opåverkade optimala förhållanden Tämligen opåverkade förhållanden Negativ påverkan Kraftig negativ påverkan 3 25 Antal lokaler Nissan Lagan Helge å Emån Motala ström Figur 1. Försurningspåverkan på elfiskade lokaler i de olika vattensystemen. 3.4 Bedömningsgrunder för fiskfaunans status VIX är ett nytt index för bedömning av ekologisk status i rinnande vatten. Ett flertal variabler används vid bedömningen av den ekologiska statusen. De förutsättningar som behövs är standardiserade elprovfisken, avrinningsområdesstorlek, sjöandel, minsta avstånd till upp- respektive nedströms liggande sjö, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår och juli månad, vattendragets bredd samt lokalareal. Sex indikatorer ingår i modellen vid bedömning av status, sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta arter, andel lithofila (hårdbottenlekande) individer, andel toleranta individer, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Resultatet från beräkningen ger ett mått på den ekologiska statusen i vattendraget som indelas i 5 klasser, se tabell 2 nedan. Tabell 2. VIX klassindelning samt klassgränser. Klass Ekologisk status Klassgränser 1 Hög,749 2 God,467,748 3 Måttlig,274,466 4 Otillfredsställande,82,273 5 Dålig,81 2

22 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 28 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status 25 2 Antal lokaler Nissan Lagan Helge å Emån Motala ström Figur 11. VIX fördelning på elfiskade lokaler i de olika vattensystemen. 21

23 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Förklaringar till elfiskeprotokollet Lokal: Överst presenteras vattendrag, lokalnamn, dess geografiska läge (RAK-systemet), höjd över havet samt vilket län och vattensystem lokalen tillhör. Utförande: Under denna rubrik anges datum för undersökningens genomförande, utförare, antal utfisken samt vilken typ av utrustning och voltstyrka som användes. Omständigheter: En beskrivning av vattenhastighet, vattenflöde samt vatten- och lufttemperatur vid provfisketillfället. Vattenhastigheten är indelad i lugnflytande, strömmande samt stråkande, forsande. Vattennivån anges som hög, medel eller låg i jämförelse med normalvattenståndet för årstiden. Vattnets grumlighet och färg anges i en tregradig skala. Anmärkningar gjorda av utföraren noteras under denna punkt. Avfiskad yta: Här anges lokalens areal samt dess längd, bredd och djup Bottenmaterial: Under denna rubrik beskrivs bottnens topografi och sammansättning. De tre vanligast förekommande substraten anges i en fyrgradig skala -3 där = ej förekommande, 1 = >5 % täckning, 2 = 5-5 % täckning och 3 = >5 % täckning. Bottentopografin beskrivs i en tregradig skala 1-3 där siffran 1 = jämn botten, 2 = intermediär botten och 3 = ojämn botten. Förekomsten av död ved, >5cm i diameter, noteras som antalet stockar i vattnet. Vegetation: Vattenvegetationen är klassificerad i en fyrgradig skala -3 där = vegetation saknas, 1 = vegetationstäckningen >5 % (påträffas), 2 = vegetationstäckningen är 5-5 % (vanlig), 3 = vegetationstäckningen >5 % (täcker mer än hälften av ytan). Därefter beskrivs dominerande vegetationstyp där D1 anger den dominerande vegetationstypen, D2 den näst dominerande vegetationstypen osv. Närmiljö: Beskriver närmiljön kring lokalen där den relativa förekomsten av olika vegetationstyper samt de dominerande trädslagen beskrivs. Dessutom anges, i procent (%), hur stor del av sträckan som bedöms som skuggad. Påverkan: Synliga företeelser som kan påverka vattendraget och dess fiskpopulation. Påverkansgraden är indelad i fyra klasser, -3, där 3 avser kraftig påverkan. Öringbiotop: Bedömning av utföraren av lokalens förutsättning som öringbiotop. Klassificeras -2 där anger en olämplig öringbiotop, 1 en intermediär öringbiotop och 2 en lämplig biotop för öring. Bedöms öringbeståndet som vandrande eller stationärt anges detta liksom förekomst av kända vandringshinder. Avståndet till närmast uppströms och nedströms liggande sjö anges i km. Fångst: Fångsten anges uppdelad per omgång och art. Laxartad fisk anges dessutom i årsungar och äldre individer. Totalvikt för respektive art samt maximi- och minimilängd anges. För samtliga arter anges den beräknade populationstätheten på lokalen. Bedömningar: Bedömning av den allmänna påverkan samt försurningspåverkan i femgradig skala (-4). avser att ingen bedömning kan göras medan graderna 1-4 är en gradering av påverkan på lokalen. 1 avser opåverkade förhållanden och 4 avser kraftig negativ påverkan. Till detta fogas en kommentar om förhållandena på lokalen kopplad till resultatet. VIX-index, index för bedömning av ekologisk status, se avsnitt 3.4. Täthetsdiagram: Den beräknade tätheten av öringungar, uppdelat på årsungar och äldre öringungar, för varje undersökningstillfälle visas i grafisk form. 22

24 Skämningsforsån, Krikån och Holmån Skämningsforsån sträcka ned doserare Elfiskelokaler Vattendrag Åtgärdsområden för kalkning Sjöar,5 1 2 Kilometer 23

25 LOKAL SKÄMNINGSFORSÅN Vattendragskoordinater x, y: SKOGSHEMMET NEDRE Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 47 Höjd över havet (m): Syfte:RKEU Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: -9 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) MED Vattentemperatur (C): 15 Lufttemperatur (cel): 15 Vattenfärg: 1 Längd (m): 55 Avfiskad bredd (m): 4 Vattendragets bredd (m): 4 Area (m2): 22 Maxdjup (m):,4 Medeldjup (m):,2 Dominerande substrat: SAND Näst dominerande substrat: BLOCK1 Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 2 Antal dödved: 1 Täthet död ved (st/1 m2): 4 STEN1 Dominerande närmiljö: LÖVSK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: TALL Beskuggning (%): 6 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 1,2 Avstånd till nedströms liggande sjö (km): 3,7 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): VANDR Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Signkräf ,7 Öring ,7 6 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 2 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Ett partiellt vandringshinder nedströms lokalen påverkar vissa år rekryteringen av öring, men 28 visar resultaten att uppvandringen av lekfisk var lyckad hösten 27. De höga tätheterna av årsungar visar att försurningspåverkan varit låg. 14 Öringtäthet (st/1 m2) plus

26 Krikån VÄG TILL BÄRTEBO Vattendragskoordinater x, y: Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 48 Höjd över havet (m): Syfte:RMÖ Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: 6 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) MED Vattentemperatur (C): 11,5 Lufttemperatur (cel): 17 Vattenfärg: 1 Längd (m): 6 Avfiskad bredd (m): 1,5 Vattendragets bredd (m): 1,5 Area (m2): 9 Maxdjup (m):,35 Medeldjup (m):,15 Dominerande substrat: SAND Näst dominerande substrat: STEN2 Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 2 Antal dödved: 2 Täthet död ved (st/1 m2): 22 STEN1 Dominerande närmiljö: LÖVSK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: BJÖRK Beskuggning (%): 7 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 1 Avstånd till nedströms liggande sjö (km): 3,1 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Öring ,7 54,4 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 2 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Mycket höga öringtätheter visar att försurningspåverkan är låg i Krikån. 3 Öringtäthet (st/1 m2) plus

27 Holmån VITASPÅNGEN Vattendragskoordinater x, y: Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 49 Höjd över havet (m): Syfte:RMÖ Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: 6 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) HÖG Vattentemperatur (C): 14 Lufttemperatur (cel): 22 Vattenfärg: 2 Längd (m): 54 Avfiskad bredd (m): 5,5 Vattendragets bredd (m): 5,5 Area (m2): 297 Maxdjup (m):,5 Medeldjup (m):,2 Dominerande substrat: SAND Näst dominerande substrat: BLOCK2 Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 2 Antal dödved: 2 Täthet död ved (st/1 m2): 7 STEN1 Dominerande närmiljö: BLASK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: GRAN Beskuggning (%): 6 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 2,8 Avstånd till nedströms liggande sjö (km): 2,9 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): VANDR Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Signkräf ,7 Öring ,8 12 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:,79961 VIX-klass: 1 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Höga tätheter av öringårsungar visar att försurningspåverkan varit låg. Öringtäthet (st/1 m2) plus 28 26

28 Rödån och Nissabäcken Elfiskelokaler Vattendrag Åtgärdsområden för kalkning Sjöar,5 1 2 Kilometer 27

29 Rödån STRÖMBÄCK Vattendragskoordinater x, y: Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 5 Höjd över havet (m): Syfte:RKEU Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: 6 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) MED Vattentemperatur (C): -9 Lufttemperatur (cel): -9 Vattenfärg: 2 Längd (m): 6 Avfiskad bredd (m): 2,5 Vattendragets bredd (m): 2,5 Area (m2): 15 Maxdjup (m):,35 Medeldjup (m):,2 Dominerande substrat: SAND Näst dominerande substrat: GRUS Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 1 Antal dödved: 2 Täthet död ved (st/1 m2): 13 STEN2 Dominerande närmiljö: BLASK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Gran Näst dominerande trädslag: AL Beskuggning (%): 7 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 1,5 Avstånd till nedströms liggande sjö (km): 3,1 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Abbor ,9 Bäcrö ,4 11,4 Öring ,3 5,4 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 3 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Elfisket på lokalen visade på goda tätheter av öring vilket indikerar låg försurningspåverkan på vattendraget. Öringtäthet (st/1 m2) plus 28 28

30 LOKAL RÖDÅN Vattendragskoordinater x, y: BRÄNNEMOSSEN Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 5 Höjd över havet (m): Syfte:RKEU Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: -9 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) MED Vattentemperatur (C): 13 Lufttemperatur (cel): 16 Vattenfärg: 2 Längd (m): 6 Avfiskad bredd (m): 1,2 Vattendragets bredd (m): 1,2 Area (m2): 72 Maxdjup (m):,5 Medeldjup (m):,3 Dominerande substrat: GRUS Näst dominerande substrat: SAND Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 1 Antal dödved: Täthet död ved (st/1 m2): STEN2 Dominerande närmiljö: Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: BJÖRK Beskuggning (%): 6 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 2,8 Avstånd till nedströms liggande sjö (km): 1,8 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Bäcrö ,4 Signkräf ,6 Öring ,3 26,6 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 2 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Rödån hyser i dess övre del ett blandbestånd mellan öring och bäckröding. Tätheten av öringungar har minskat de senaste åren, men tätheten av årsungar är förhållandevis hög och visar att försurningspåverkan varit låg. Öringtäthet (st/1 m2) plus

31 Rödån BÄCKEN Vattendragskoordinater x, y: Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 5 Höjd över havet (m): Syfte:INVE Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: 6 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) HÖG Vattentemperatur (C): 12 Lufttemperatur (cel): 14 Vattenfärg: 2 Längd (m): 34 Avfiskad bredd (m): 1,7 Vattendragets bredd (m): 1,7 Area (m2): 58 Maxdjup (m):,6 Medeldjup (m):,2 Dominerande substrat: BLOCK3 Näst dominerande substrat: BLOCK2 Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 3 Antal dödved: Täthet död ved (st/1 m2): GRUS Dominerande närmiljö: LÖVSK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: Beskuggning (%): 6 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 3,9 Avstånd till nedströms liggande sjö (km):,7 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Bäcrö ,7 Signkräf ,3 Öring ,3 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 2 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Lokalen ligger inom en del av Rödån med mycket brant stigning och avslutas vid ett troligen definitivt naturligt hinder. Noterbart är att det inom lokalen noterades flera uppvandrande lekfiskar. Tätheten av öringårsungar är god och visar på låg försurningspåverkan. Öringtäthet (st/1 m2) plus 28 3

32 LOKAL RÖDÅN Vattendragskoordinater x, y: OVAN VÄG 195 Lokalkoordinater x, y: Vattensystem:67 Län: 6 Biflöde nr: 5 Höjd över havet (m): Syfte:INVE Aggregat: LUGAB BENSIN Volt: 6 Metod: Kvant Antal utfiskningar: 3 Vattenhastighet: STRÖ Vattenhastighet (m/s): Vattennivå: (LÅG, MEDEL, HÖG) Vattentemperatur (C): 12,5 Lufttemperatur (cel): 15 Vattenfärg: 2 Längd (m): 37 Avfiskad bredd (m): 1,5 Vattendragets bredd (m): 1,5 Area (m2): 56 Maxdjup (m):,5 Medeldjup (m):,2 Dominerande substrat: BLOCK3 Näst dominerande substrat: STEN2 Bottentopografi (1=jämn, 2=intemediär, 3=ojämn): 3 Antal dödved: Täthet död ved (st/1 m2): SAND Dominerande närmiljö: BLASK Näst dominerande närmiljö: Dominerande trädslag: Al Näst dominerande trädslag: BJÖRK Beskuggning (%): 7 Täckning klass (-3) där 3 = >5%; 2= 5-5%; 1= <5%. D1 = dominerande vegetation, D2 = näst dominerande osv. Typ och klass (-3) där 3 = kraftig Påverkanstyp 1: Påverkanstyp 2: Påverkanstyp 3: Lokalvärde: (=olämplig, 1=intermediär, 2= lämplig) Avstånd till uppströms liggande sjö (km): 4,2 Avstånd till nedströms liggande sjö (km):,4 Typ av population (STRÖM=strömlevande, VNDR=vandrande): Förekomst av vandringshinder: Skattad täthet (st/1m2) + >+ Öring ,6 Allmänn påverkan: 1 Försurningspåverkan: 1 Förklaring bedömningar: =går ej att bedöma, 1=opåverkade optimala förhållanden, 2=tämligen opåverkade förhållanden 3=negativ VIX-index:, VIX-klass: 2 Förklaring VIX-klass: 1=hög status, 2=god status, 3=måttlig status 4=otillfredställande status, 5=dålig status Mycket höga tätheter av öringårsungar visar att försurningspåverkan varit låg. 25 Öringtäthet (st/1 m2) plus