Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växjösjön, Trummen och Barnsjön"

Transkript

1 Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box Huskvarna Tfn Mobil E-post.

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING INLEDNING MATERIAL OCH METODIK PROVFISKEMETODIK BEDÖMNINGSGRUNDER EQR BEDÖMNINGSGRUNDER FIX VÄXJÖSJÖN TRUMMEN BARNSJÖN BILAGA 1. NÄTLÄGGNINGSKARTOR OCH FÅNGSTUPPGIFTER

3 Förord Standardiserade nätprovfisken genomfördes sommaren 21 i Växjösjön, Trummen och Barnsjön i Växjö kommun. Syftet med undersökningarna var primärt att följa upp de reduktionsfisken som tidigare utförts i Trummen och Växjösjön. Generellt var syftet att undersöka artsammansättning, fiskens storleksfördelning och beståndsutveckling. Uppdragsgivaren, Växjö kommun, har bidragit med såväl information om sjöarna som utlåning av utrustning inför provfisket. Vi vill därför rikta ett tack till berörd personal på Växjö kommuns Tekniska avdelning. Arbetets genomförande i övrigt, fältarbete samt utvärdering och sammanställning, har utförts av Fredrik Nöbelin, Henrik Olsson samt Jonas Olsson, samtliga från Huskvarna Ekologi Fredrik Nöbelin 3

4 Sammanfattning Under sommaren 21 genomfördes standardiserade nätprovfisken i Växjösjön, Trummen och Barnsjön i Växjö kommun. Undersökningarna utfördes på uppdrag av Växjö kommun och syftar till, vad gäller Växjösjön och Trummen, att följa upp tidigare genomförda restaureringsåtgärder och för Barnsjön att ge information om artsammansättning, fiskens storleksfördelning och beståndsutveckling. Växjösjön och Trummen är eutrofierade som en följd av att tidigare ha använts som avloppsrecipienter för Växjö. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, var det samlade indexet för Växjösjön och Trummen mycket lågt. Beräkningarna indikerar diversa fiskbestånd med hög individtäthet. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar lågt i båda sjöarna. Sjöarna avviker från genomssnittsjön i Sverige främst genom hög fångst per ansträngning och en låg andel fiskätande abborrfiskar. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöarnas näringsstatus. Det samlade indexet för Barnsjön visade däremot på måttliga förhållanden. Antalet fångade fiskarter är högt för en sjö av denna storlek, men övriga parametrar visar på måttliga förhållanden. Andelen fiskätande abborrar är dock lågt. Barnsjön bedöms vara en mesotrof sjö, d v s mer näringsfattig än Växjösjön och Trummen. Beräkningsmodellen EQR8 visar att den ekologiska statusen i Trummen och Växjösjön är måttlig. Begränsande faktorer är i första hand kvoten mellan abborrar och karpfiskar, artdiversiteten (vikt) samt den relativa biomassan av inhemska fiskarter avviker. Barn bedöms däremot ha en god ekologisk status. Flertalet parametrar visar god/höga värden frånsett kvoten abborre/karpfisk. Artförekomst och fångstresultat Artsammansättningen i Växjösjön och Trummen är med största sannolikhet densamma. I Växjösjön påträffades 1 fiskarter, abborre, mört, braxen, gers, gös, sarv, björkna, sutare, benlöja och sandkrypare. I Trummen fångades nio fiskarter, abborre, mört, sarv, gers, gös, björkna, braxen, benlöja och gädda. I Växjösjön observerades även en fjällkarp som lossnade i samband med vittjningen. I tabell 1 nedan presenteras fångsten per ansträngning för varje fångad fiskart i respektive sjö vid provfisket 21. Tabell 1. Fångst/ansträngning (F/A) i Växjösjön, Trummen och Barnsjön. Mört Sarv Gers Gös Björkna Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt Antal Vikt (g) (st (st (st (st (st (g) (st Växjösjön 17,3 6,9 26,4 1121,1,8 23,6 8,4 26,2,3 228,2 3,8 256,8 Trummen 38,2 358,4 41,9 157,4,2 9,7,4 1,1 3,3 246,8 3, 196,9 Barnsjön 13, 323,4 17,9 939,2,6 54,1 1,2 14, Benlöja Braxen Sutare Gädda Sandkrypare Cypr X Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt Antal Vikt (g) (st (st (st (st (st (g) (st Växjösjön,2 8,6,8 86,8,2 268,4 - -,1,6 - - Trummen,1,4 5,6 749,2 - -,1 65,3 - -,1 7, Barnsjön - -,2 181, Reproduktion och beståndsutveckling I Växjösjön och Trummen kunde inga tecken till reproduktionsstörningar hos mört och abborre utläsas ur provfiskeresultatet. Däremot var den antalsmässiga fångsten betydligt lägre än vid tidigare provfisken. Även gösen i Trummen uppvisar rikligt med årsungar i fångsten medan antalet fångade gösar i Växjösjön var lågt. Inga årsungar av gös fångades i Växjösjön. Någon form av störning kunde däremot observeras hos mörten i Barnsjön. Varken årsungar eller ettåriga individer fångades. I samtliga tre sjöar utgör rovlevande abborre, d v s individer >15 mm, endast en mindre del av bestånden. Möjligen kan detta orsakas av att tillväxten är låg som en följd av en hög inom- och mellanartskonkurrens vilket påverkar antalet individer som når en storlek då de helt övergår till fiskdiet. Liknande förhållanden uppstår även i samband med omfattande fiske efter en art där de större individerna fiskas bort. I Trummen bidrar troligen de dåliga siktförhållandena som tenderar att missgynna abborre. Endast en gädda fångades vid provfisket i de tre sjöarna, i Trummen, men det är känt att gäddans konkurrenskraft minskar i eutrofierade sjöar och detta i samverkan med ökad mellanartskonkurrens från gös kan eventuellt ha resulterat i minskande gäddbestånd. Fångsten av gädda är dock även i normala fall liten på grund av dess levnadssätt. Jämfört med provfisket 28 har betydande förändringar skett i Växjösjön och Trummen. Fångsten per ansträngning av abborre och mört har minskat markant. I Växjösjön har fångsten minskat med 9 % 4

5 respektive 36 % jämfört med 28. I Trummen minskade fångsten av abborre med ca 8 %. Skillnaden beror främst i att fångsten av årsungar var betydligt lägre vid 21 års provfiske. I Barnsjön är däremot fångsterna likartade. Den skillnad som kan uttydas är ökande medelstorlek hos mörtbeståndet, en följd av att reproduktionen inte fungerat tillfredsställande. I samtliga sjöar är andelen vitfisk hög. I Växjösjön uppgick andelen vitfisk till 46,5 % vid nätprovfisket 28, men hade ökat till 67,3 % 21. I Trummen 28 uppgick viktandelen vitfisk till 64,1 % av, men hade ökat till 75,1 % vid årets fiske. I Barnsjön var andelen vitfisk hög både 28 och 21. Vitfisken uppgick till ca 75 % av biomassan vid båda provfiskena. Positivt för Trummen är den goda reproduktionen hos gösen, en faktor som eventuellt kan bidra till att ändra balansen i framtiden. Påverkansfaktorer Både Trummen och Växjösjön har använts som avloppsrecipienter för Växjö stad. Utsläppen ledde till att näringshalterna steg kraftigt. I båda sjöarna har restaureringsåtgärder genomförts i syfte att återställa sjöarnas näringsstatus. Den antropogena påverkan på Barnsjön är däremot mindre. Inga omfattande utsläpp är kända. De reproduktionsstörningar som beskrivits ovan kan dock troligen härledas till mänskliga aktiviteter. Ökande näringshalt har ofta inledningsvis en positiv effekt på produktionen av flertalet arter, men vid kraftigt förhöjda nivåer fås effekter som kan förändra art- och storlekssammansättningen i sjön. Tydliga tecken på övergödning är ett minskande siktdjup, en ökande andel vitfisk och ett förändrat planktonsamhälle där mängden djurplankton minskar medan växtplankton ökar. Ökande inom- och mellanartskonkurrens leder till minskad tillväxt och en mindre andel rovlevande abborre. De minskande siktförhållandena påverkar även gäddbeståndet negativt. Ökad tillförsel av näringsämnen som resulterar i växtbiomassa kan leda till syrebrist vid nedbrytningsprocessen. Syrebrist kan uppstå under temperatursprångskiktet sommartid eller under isen vintertid. Känsligheten för låga syrehalter varierar mellan olika arter men fisk anses generellt undvika vatten med syrehalter understigande 2 ppm/l. Låg syrehalt noterades i Växjösjöns djupare liggande områden. Djup understigande ca 5,5 m bedömdes ha syrehalter under 2 ppm O 2/l, trots att inget språngskikt kunde noteras. På djup överstigande 6 m fångades ingen fisk och troligen påverkades fångsten negativt även i djupzonen 3-5,9 m. Det kan tänkas att en större andel av fisken i sjön uppehöll sig i pelagialen och därför inte var fångstbar vid provfisket. En viss syrebrist kunde noteras även i Barnsjön. Syrehalterna sjönk snabbt under 2 m djup och på bottnen uppmättes 1,8 ppm O 2/l. 5

6 1. Inledning Föreliggande rapport är en resultatredovisning och utvärdering av de nätprovfisken som genomfördes i Växjösjön, Trummen och Barnsjön sommaren 21 på uppdrag av Växjö kommun. Samtliga provfisken är utförda enligt de standardiserade metoder som finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Standardiserade nätprovfisken, enligt den metodik som utarbetats av Fiskeriverket, används idag generellt i landet vid undersökningar av fiskbestånd i sjöar. Den standardiserade metodiken avser såväl materiel som undersökningens utförande, för att i möjligaste mån ge möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna jämföra tidsserier. Standardiserade nätprovfisken med översiktsnät ger information om en mängd parametrar vid provfiske, artsammansättning, den relativa abundansen hos de enskilda arterna samt arternas längdsammansättning. Med ledning av denna information kan sedan slutsatser om miljöstörningar, vattenkemiska förändringar, förekomst av inom- och mellanartskonkurrens, tillväxt och åldersfördelning dras. Önskas närmare kunskap om arternas ålderstruktur bör dock prov tas i form av gällock eller otoliter för undersökning på Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Standardiserade nätprovfisken är således en mycket viktig biologisk undersökningsmetod, både vid arbetet med att konstatera miljöpåverkan i vattenmiljön, men även i arbetet med att lokalisera skyddsvärda sjöar och fiskarter. 2. Material och metodik 2.1 Provfiskemetodik Standardiserade nätprovfisken företogs sommaren 21 i Växjösjön, Trummen och Barnsjön. Provfisket genomfördes under perioden till Standardiserade nätprovfisken syftar till att ge en genomsnittsbild av fiskbeståndet i en sjö. Dock underskattas ofta vissa arter, som t ex lake, ål, sarv, gädda och sutare vid nätprovfiske på grund av deras levnadssätt. Nätinsatsen vid standardiserade nätprovfisken bestäms utifrån den provfiskade sjöns areal och djup. En provfiskemetodik har, utifrån dessa parametrar, utarbetats av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm (se Naturvårdsverkets handbok för Miljöövervakning). Metodiken innebär att ett bestämt antal provfiskenät slumpas ut över sjöns yta och, vid behov, inom olika djupzoner. Redskapen utgörs av översiktsnät av typ Norden som är 3 m långa och 1,5 m djupa, består av 12 nätsektioner om vardera 2,5 m med maskstorlekarna 5 mm, 6,25 mm, 8 mm, 1 mm, 12,5 mm, 15,5 mm, 19,5 mm, 24 mm, 29 mm, 35 mm, 43 mm och 55 mm. Näten placeras ut på kvällen mellan och vittjas påföljande morgon mellan Samtliga fångade individer längdmäts per millimeter och vägs därefter artvis. Såväl längdmätning som vägning görs per provfiskenät. I samband med nätprovfisket mättes även siktdjup samt vattentemperatur. Efter provtagning rapporterades samtliga resultat till Fiskeriverkets nationella provfiskeregister ( Samtliga djupmätningar gjordes med ekolod. Kartor som används i föreliggande rapport har erhållits av Växjö kommun. 2.2 Bedömningsgrunder EQR8 Som ett resultat av EU s ramdirektiv för vatten, vars mål är en god ekologisk status i alla ytvattenförekomster, har en vidareutveckling av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX (1999), för bedömning av fisksamhällenas status, genomförts. Bedömningen av fisksamhällets struktur utgör en, av flera, av de biologiska faktorer som skall bedömas enligt vattendirektivet. Utöver fisksamhällets struktur görs bedömningar av växtplankton, fastsittande växter och bottenlevande ryggradslösa djur. De nya bedömningsgrunderna för fisk (EQR8) utgår från åtta parametrar, se tabell 2 på följande sida. Klassningen av den ekologiska statusen, EQR8, har delats in i fem statusklasser med angivna gränsvärden för respektive klass, se tabell 3 på följande sida. 6

7 Tabell 2. Parametrar. Index Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpsons D (antal) Artdiversitet: Simpsons D (vikt) Relativ biomassa av inhemska fiskarter Relativt antal av inhemska fiskarter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrar Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa) Medelvärde (gränsvärde) Tabell 3. Gränsvärden. Ekologisk status Gränsvärde EQR8 Hög,72 God,46 och <,72 Måttlig,3 och <,46 Otillfredsställande,15 och <,3 Dålig <, Bedömningsgrunder FIX Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk är utarbetade i syfte att ge ett verktyg för bedömningar av fisksamhällenas status och eventuella förändringar över tiden. De jämförvärden som presenteras är typiska värden för varje parameter i förhållande till de fiskdatabaser som används för datalagring av svenska provfiskeresultat. Dessa jämförvärden representerar alltså inte opåverkat tillstånd. Tillståndet kan klassificeras i klass 1-5 där klass 1 indikerar att sjöns fiskfauna består av ett stort antal arter med hög diversitet medan klass 3 motsvarar genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar och klass 5 artoch fiskfattiga fisksamhällen. Det samlade indexet motsvarar sjöns genomsnittliga index med hänsyn till samtliga undersökta parametrar. Avvikelsen motsvarar den avvikelse som kan noteras vid en jämförelse med motsvarande vatten inom varje parameter. Beräkningarna är utförda så att 5 % av samtliga sjöar hamnar i tillståndsklass 3. 7

8 3. Växjösjön Växjösjön ingår i Mörrumsåns avrinningsområde och ligger i direkt anslutning till de centrala delarna av Växjö. Sjön var tidigare recipient och för att minska de negativa effekterna av de höga näringshalterna har reduktionsfisken genomförts. Vattenmyndigheten bedömer emellertid att flera åtgärder kommer att krävas under en längre period innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Den ekologiska statusen bedömdes 29 som otillfredsställande baserat på bottenfaunaprovtagning och näringshalt i sjön. Provfisken har utförts vid ett flertal tillfällen sedan 1996, men osäkerhet kring metodiken gör att endast de senast föregående provfiskena, 26 och 28, berörs i utvärderingen. Vid provfisket 21 fångades totalt tio fiskarter. Frånsett de arter som fångades 21 finns gädda i sjön. Det är även sannolikt att det, liksom i de närliggande Bergundasjöarna, även finns ruda, ål och signalkräfta. Noterbart är att i ett nät observerades en fjällkarp som lossnade i samband med upptagning av näten. Tabell 4. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) 3,9 7,6 Siktdjup (m) H ö h (m) 1,9 16,8 Senast provfiskad 28 Temperatur C O2 ppm/l Djup (m) Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 28/7 29/7 21 gjordes ett nätprovfiske i Växjösjön. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät, se djupfördelning i tabell 5 nedan. Fångsten uppgick till 868 individer med en sammanlagd vikt på 4194 g. Resultaten visar på en dominans av mört, men även abborre utgör en stor del av antalet fångade individer. Totalt utgjordes 67,3 % av biomassan av vitfisk. Observera att fångsten är underskattad eftersom ett nät (nätnr 14) var delvis uppdraget på land. Tabell 5. Nätens fördelning i djupzoner. Djupzon <3 m 3-5,9 m 6,-11,9 Antal bottennät Tabell 6. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Gers Gös Braxen Björkna Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 17,31 26,44 8,44,31,81 3,81 F/A vikt (g) 6,9 1121,1 26,2 228,2 86,8 256,8 Medellängd (mm) 121, 148,3 9, 35, 173,4 161,3 Medelvikt (g) 32,6 42,4 8,4 73,4 16,8 67,4 Fiskart Sutare Sarv Benlöja Sandkrypare Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st),19,75,25,13 58,44 F/A vikt (g) 268,4 23,6 8,6,6 2621,2 Medellängd (mm) 46,7 127,8 166,3 84, Medelvikt (g) 1431,7 31,5 34,3 4,5 8

9 Figur 1. Artfördelning. Artförde lning - a nta l Artförde lning - vikt Braxen 1,5% Gös,6% Gers 5,8% Sutare,3% Björkna 7,% Sarv 1,4% Benlöja,5% Sandkryp are,2% 34,% Sutare 1,2% Björkna 9,8% Braxen 3,3% Sarv,9% Benlöja,3% Sandkryp are,% 22,9% Gös 8,7% Mört 48,7% Gers 1,% Mört 42,8% Fiskens djupfördelning Sjöns litoralzon, som avgränsas av ljusinstrålningen, generaliseras vid provfiske till djupzonen -3 m. Litoralzonens produktiva områden är mycket betydelsefulla som reproduktions- och uppväxtområde för flera av de förekommande fiskarterna. Merparten av fångsten i Växjösjön gjordes på grundområdena. Delvis orsakas detta troligen av att syrebrist påverkade djupare delar av sjön. Gränsen för 2 ppm/l gick ungefär vid 5,5 m djup. Vid syrehalter understigande 2 ppm/l dör fisken av syrebrist. Flera av de förekommande arterna återfinns endast i litoralen, braxen, sutare, sarv, benlöja och sandkrypare. Dessa söker sig, liksom yngre individer av andra arter, till varma grundområden där tillgången på föda är god. Sarv och benlöja har ytnära levnadssätt, men i synnerhet benlöja återfinns även i sjöars pelagial och är inte bunden till strandzonen. Något som vanligen observeras är att medelstorleken ökar med djupet. I Växjösjön är detta dock inte fallet, förutom hos mörten där medelvikten är betydligt högre på djup överstigande 3 m. Björkna och gers är arter som ofta uppträder på djupare liggande vatten, men även dessa återfinns mestadels i sjöns grundområden. Tabell 7. Fångst per djupzon. Mört Gers Gös Braxen antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g antal (st) vikt (g) antal (st) vikt (g <3 3-5,9 6-11,9 <3 3-5,9 6-11, Björkna antal (st) vikt (g) Sutare antal (st) vikt (g) Sarv antal (st) vikt (g Benlöja antal (st) vikt (g) Sandkrypare antal (st) vikt (g) 9 Längdfördelning Till skillnad från tidigare provfisken är antalet årsungar mycket litet. 28 fångades närmare 2 årsungar medan fångsten 21 uppgick till 35 st. Basen i abborrbeståndet utgörs istället av 1-åriga individer. Den mycket kraftiga årskullen 28 kan inte tydligt observeras i längdfrekvensdiagrammet. Det bör noteras att även antalet fångade äldre individer minskat tydligt jämfört med 28. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, sannolikt som en effekt av att dessa ännu inte uppnått fångstbar storlek. Antalet fjolårsungar var dock tämligen gott och utgjorde basen i beståndet. Vissa äldre årskullar kunde dock urskiljas som mycket starka. Även antalet mörtar per ansträngning har minskat betydligt, men inte i samma utsträcknings som abborren. 9

10 Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Fångsten av gös bör dock omnämnas. Antalet fångade individer var litet med endast 5 fångade exemplar. Inga årsungar av gös fångades som kunde påvisa reproduktion. Figur 2. Storleksfördelning hos abborre och mört. 4 4 Mört 3 3 Anta l (s t) Lä ngd (mm) Anta l (s t) Lä ngd (mm) Långsiktiga förändringar Växjösjön har provfiskats vid ett flertal tillfällen, men standardiserade, jämförbara, provfisken har endast utförts vid tre tillfällen, 26, 28 och 21. En jämförelse mellan dessa år visar att beståndet av abborre minskat kraftigt, i synnerhet jämfört med provfisket 28. Antalet individer minskar med närmare 9 % jämfört med 28. Den antalsmässiga differensen beros mestadels på att fångsten av årsungar sjunkit, se Längdfördelning, men även andra årsklasser minskar. Även bestånden av mört och gös minskar, men inte i samma utsträckning som abborren. Notera dock att mörtbeståndet sjunker med ca 36 %. Av fiskarter som förekommer mer än sporadiskt i fångsten, gers, braxen och björkna, är det endast gersen som ökat i antal. Fiskbeståndet har alltså minskat generellt i sjön. Övriga arter, sutare, sarv, benlöja och sandkrypare fångas i mindre antal och fångsteffektiviteten påverkas av deras levnadssätt. Följaktligen kan jämförelser hos dessa arter svårligen göras. Figur 3. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Antal per nät Abbo rre Gös Linjär (Mört) Mört Linjär () Linjär (Gös) Vikt per nät Abbo rre Gös Linjär (Mört) Mört Linjär () Linjär (Gös) 151, , 31,9 3 6,9 17,3 26, ,6,9,

11 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som tydlig (på gränsen till liten). En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på måttlig ekologisk status. Tabell 8. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 1 1 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),693 1 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 2621,25 2 Tydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 58,44 2 Tydlig Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 19,7 % 4 Tydlig Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 67,3 % Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter 1,2 % Liten Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2, 2,11 Tabell 9. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 1 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,76,36 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 3,78,19 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 2621,25,11 Relativt antal av inhemska fiskarter 54,25,27 Medelvikt i totala fångsten 48,32,82 Andel potentiellt fiskätande abborrar,19,8 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),34,22 Medelvärde (gränsvärde),35 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Vid provfisket i Växjösjön 21 fångades totalt 1 fiskarter, abborre, mört, braxen, gers, gös, sarv, björkna, sutare, benlöja och sandkrypare. Dessutom observerades en fjällkarp vid vittjningen av näten. Fisken lossnade dock i samband med att nätet togs ombord. Tidigare provfisken har även påvisat gädda och i de närliggande Bergundasjöarna finns dessutom ål, ruda och signalkräfta noterade. Sannolikt finns därför åtminstone 13 fiskarter samt signalkräfta i Växjösjön. Merparten av fångsten erhölls i sjöns grundområden. Normalt dominerar yngre individer i litoralen medan storleken ökar med djupet. Frånsett mört, där medelstorleken är betydligt högre i djupzonen 3-5,9 m, var medelstorleken för övriga arter dock likvärdig i de olika djupzonerna. Arter som braxen, sutare och sarv uppehåller sig normalt i litoralen och fångas sällan på djupare liggande områden sommartid. Likaså fångades fyra av fem gösar i grundområdet. Observera att arter som sarv, benlöja, sandkrypare, sutare, ruda och gädda ofta underskattas vid nätprovfiske på grund av deras levnadssätt. Sarven och benlöjan lever vanligen väldigt ytnära där benlöjan dessutom ofta påträffas pelagialt i sjöarna. Ruda, sutare och sarv är ofta knutna till tät vegetation där fiske ofta är omöjligt. Gädda fångas ofta i mindre utsträckning på grund av att den är mera stationär än övriga fiskarter. Längdfördelningskurvorna för abborre i Växjösjön visar att den senaste årskullen var tämligen svag, i synnerhet i jämförelse med tidigare provfiske. Basen i beståndet består av ettåriga individer. Äldre fiskätande individer utgör en mindre del av beståndet. Den sparsamma förekomsten av äldre abborrar över 15 mm kan indikera en stark mellan- och inomartskonkurrens i sjön som minskar tillväxten upp till den kritiska nivå där abborren helt går över till att vara fiskätande. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, sannolikt på grund av att de vid tiden för provfisket dessa inte uppnått fångstbar storlek. Förekomsten av ettåriga mörtar samt en normal längfördelning tyder dock på att reproduktionen även hos 11

12 mört fungerar. Noterbart är att förutom fjolårskullen var årskullarna kring 15 och 2 mm starka. Åldern hos dessa kan dock inte bestämmas utifrån längdfrekvensdiagrammet. För att bestämma åldern hos dessa måste en analys av otoliter alternativt fjäll göras. Inga små gösar fångades vid provfisket och reproduktion kan därför inte påvisas. Fångsten av gös var allmänt sett låg med endast fem fångade individer. Jämfört med provfisket 28 har betydande förändringar skett. Bestånden av samtliga arter, frånsett gers, har minskat. n har minskat med närmare 9 % och mörten med 36 % jämfört med 28. Minskningen hos abborrbeståndet beror mestadels på den lägre förekomsten av årsungar, men även äldre individer har minskat i antal. ns medelstorlek har ökat vilket beror på att fångsten av årsungar minskat betydligt, från ca 2 individer till 35 st. Eftersom provfisket utfördes tidigare än det föregående fisket 28, kan den kraftiga minskningen av antalet årsungar möjligen delvis bero på att även abborrens årsungar ännu inte tillväxt i tillräcklig omfattning för att fångas. Dock borde inte differensen vara av denna magnitud. Medelstorleken hos mört är jämförbar med provfisket 28 varför resultatet tycks visa på en faktisk minskning av beståndstätheten. Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index för Växjösjön. Resultatet visar att artdiversiteten och fisktätheten är hög. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar lågt. Sammantaget avviker fiskfaunan i Växjösjön tydligt från genomsnittssjön i Sverige som en orsak av mycket stor avvikelse rörande den vikt- och antalsmässiga fångsten per ansträngning, andelen fiskätande abborrfiskar samt andelen mörtfiskar. Övriga parametrar uppvisade små eller obetydliga avvikelser från genomsnittssjön. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöns näringsstatus. Avgörande för bedömningen hos beräkningsmodellen EQR8 är antalet fiskarter, det relativa antalet av inhemska fiskarter samt kvoten (biomassa) mellan abborre och karpfisk. De låga bedömningarna hos dessa faktorer medför att den ekologiska statusen klassificeras som måttlig. Orsaken till det relativt höga antalet individer samt den låga andelen abborre kan troligen härledas i sjöns näringsstatus. Påverkansfaktorer Höga näringsnivåer i sjöar kan få ett flertal negativa konsekvenser för sjöns fauna. Vid provfisket uppmättes syrebrist, d v s < 2 ppm O 2/l, under ca 5,5 m djup trots att inget språngskikt kunde noteras. En syrehalt på 2 ppm O 2/l eller lägre är inte tillräckligt för fiskens överlevnad. Fisken flyr dessa områden och det är troligt att även arealer på djup < 5,5 m påverkas av fiskflykt. Syrebristen i sjöns bottenvatten har därför bidragit till att fångsten var lägre än vid provfisket 28. I den djupaste zonen, d v s på djup överstigande 6 m fångades ingen fisk och troligen påverkades fångsten negativt även i djupzonen 3-5,9 m. Det kan tänkas att en större andel av fisken i sjön uppehöll sig i pelagialen och därför inte var fångstbar vid provfisket. Syrebrist i eutrofa sjöar kan inträffa i hypolimnion under sommaren eller under isen vintertid. Provfisket genomfördes relativt tidigt under sommaren, i slutet av juli, vilket kan innebära att syrebristen förvärrades i augusti om ingen effektiv omblandning skedde, t ex vid hård vind. Hög näringshalt kan även innebära minskande siktdjup som begränsar litoralens utbredning och därmed negativa effekter på fiskens reproduktion och födosöksmöjligheter. Detta kan leda till en förändrad fauna och/eller storlekssammansättning, en utveckling som kan påverka hela näringskedjan. Ökad näringshalt i sjöar gynnar dock inledningsvis flertalet fiskarter i sjön. I takt med ökande näringsnivåer påverkas dock fiskfaunan genom en gradvis övergång mot en större andel vitfisk, beräknad som biomassa. Rovlevande fiskarter som abborre och gädda missgynnas vid höga näringshalter medan gösen i högre utsträckning gynnas. Problematiken med syrebrist samt fördelningen mellan vitfisk och rovlevande fisk visar på fortsatta negativa effekter som en följd av övergödning Vid nätprovfisket 28 uppgick andelen vitfisk till 46,5 % av den totala biomassan. Vid provfisket 21 hade denna andel ökat till 67,3 %. Huruvida detta är en trend i sjön eller en tillfällighet är okänt. 12

13 4. Trummen Trummen ligger omedelbart uppströms Växjösjön och ingår liksom denna i Mörrumsåns vattensystem. Liksom Växjösjön ligger Trummen nära bebyggelse och var tidigare recipient för Växjö stad. Restaureringsinsatser har med anledning av detta genomförts i Trummen för att minska de negativa följderna av övergödningen. Vattenmyndigheten bedömde 29 den ekologiska statusen som otillfredsställande baserat på bottenfaunaprovtagning och näringshalt i sjön. Provfisken har utförts vid ett flertal tillfällen sedan 1996, men osäkerhet kring metodiken gör att endast de senast föregående provfiskena, 26 och 28, berörs i utvärderingen. Vid provfisket 21 fångades totalt nio fiskarter samt en hybrid. Vid provfisket 28 fångades sutare och sandkrypare. Det är även möjligt att det, liksom i den nedströms liggande Växjösjön, även finns karp. I södra delen av Trummen, intill Skirviken, ligger naturreservatet Teleborg med ett omväxlande odlingslandskap. Våtmarken närmast Skirviken är fågelskyddsområde. Strax norr om reservatet ligger ett naturvärde bestående av lövträdsrik barrskog. Tabell 1. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) 1,9 2,6 Siktdjup (m) H ö h (m),9 161,2 Senast provfiskad 28 Temperatur C O2 ppm/l 1 2 Djup (m) Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 1/8 2/8 21 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Trummen. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät, samtliga placerade i djupzonen -3 m. Resultaten från provfisket visar på en antalsmässig dominans av abborre och mört. Större delen av biomassan utgörs dock av mört och braxen. Fångsten i Trummen uppgick till totalt 1488 individer med en sammanlagd vikt på totalt 4377 g. Tabell 11. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Gers Gös Braxen Björkna Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 38,25 41,94,44 3,31 5,63 3, F/A vikt (g) 358,4 157,4 1,1 246,8 749,2 196,9 Medellängd (mm) 87,8 124,3 56,4 13, 194,2 17,7 Medelvikt (g) 9,4 25,2 2,6 74,5 133,2 65,6 Fiskart Sarv Benlöja Gädda Cypr X Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st),25,6,6,6 92,94 F/A vikt (g) 9,7,4 65,3 7, 2685,3 Medellängd (mm) 145,8 12, 548, 22, Medelvikt (g) 38,8 6, 145, 112, 13

14 Figur 4. Artfördelning. Gös 3,6% Gers,5% Brax en 6,% Artförde lning - a nta l Björkna 3,2% Sarv,3% Gädda,1% Benlöja,1% Cypr X,1% 41,1% Braxen 27,8% Björkna 7,3% Sarv,4% Artförde lning - vikt Gädda 2,4% Benlöja,% Cypr X,3% 13,3% Mört 45,1% Gös 9,2% Gers,% Mört 39,3% Längdfördelning Årsungar, d v s individer i storleken 6-75 mm, dominerar kraftigt i abborrbeståndet medan fångsten per ansträngning av äldre individer är lägre. Särskilt fisk överstigande 15 mm är fåtaliga och den största individen var endast 218 mm. Antalet årsungar av mört är gott, men vissa äldre årskullar är mycket starka. Ettåriga individer kring 1-11 mm är talrika liksom mört i storlekarna kring 14 och 175 mm. Gös redovisas inte i längdfrekvensdiagram. Antalet fångade årsungar av gös är emellertid gott. Reproduktionen tycks fungera mycket väl och ett flertal olika storlekar finns representerade i fångsten. Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Figur 5. Storleksfördelning hos abborre. Anta l (s t) Lä ngd (mm) Anta l (s t) Mört Lä ngd (mm)

15 Långsiktiga förändringar Trummen har provfiskats vid ett flertal tillfällen, men standardiserade, jämförbara, provfisken har endast utförts åren 26, 28 och 21. Fångsten per ansträngning visar en generell minskning hos samtliga arter. Antalet fångade individer av både abborre, mört och gös har minskat jämfört med de föregående provfiskena. n har minskat mycket kraftigt, från en F/A på 216,8 st/nät 28 till 38,2 st/nät 21, en minskning med drygt 8 %. Mörtbeståndet har visat en nedåtgående trend sedan 26, men minskningen har inte varit av samma omfattning som för abborren. Fångsten per ansträngning av gös minskar gentemot senaste provfisket 28, men biomassan ökar. Figur 6. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Antal per nät Gös Linjär (Mört) Mö rt Linjär () Linjär (Gös) Vikt per nät Gös Linjär (Mört) Mö rt Linjär () Linjär (Gös) 216, , ,3 1,9 51,8 11,7 38,2 41,9 3, Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms som tydlig, men på gränsen till liten. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på måttlig ekologisk status. Tabell 12. Tillståndet i Trummen vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 9 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),665 1 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 2685,31 2 Liten Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 92,94 2 Stor Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 1, % 4 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 75,1 % Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Nej Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2,2 2,11 Tabell 13. Tillståndet i Trummen vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 9 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,64,48 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 3,79,18 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 2692,31,4 Relativt antal av inhemska fiskarter 92,94,11 Medelvikt i totala fångsten 28,97,47 Andel potentiellt fiskätande abborrar,11,82 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),18,7 Medelvärde (gränsvärde),316 15

16 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Fiskbeståndet i Trummen tycks vara likartad den i den nedströms liggande Växjösjön. Provfisket visade på förekomst av nio fiskarter, abborre, mört, sarv, gers, gös, björkna, braxen, benlöja och gädda. Vid provfisket 28 fångades även sutare och sandkrypare. Möjligheten finns även att det i Trummen finns ruda, karp och ål eftersom dessa återfinns i nedströms liggande sjöar. ns längdfördelning visar att beståndet domineras av årsungar medan rovlevande fisk över 15 mm förekommer sparsamt i fångsten. Differensen mellan årsungar och ettåriga individer antyder en hög mortaliteten hos årsungarna. Den relativt sparsamma förekomsten av äldre abborrar över 15 mm kan indikera en stark mellan- och inomartskonkurrens i sjön som minskar tillväxten upp till den kritiska nivå där abborren helt går över till att vara fiskätande. Längdfördelningskurvan för mört visar att årsungar förekommer tämligen rikligt trots att delar av kullen troligen inte är fångstbar. Även de ettåriga mörtungarna är talrika liksom mört kring 14 respektive 175 mm. Dessa individers ålder kan dock inte säkert bestämmas utan åldersanalys av otoliter och/eller fjäll. Provfisket påvisade även gott om årsungar av gös. Förutom årsungar fångades även gösar av flera olika åldrar vilket tillsammans med den förhållandevis stora mängden årsungar tyder på en väl fungerande reproduktion. Vid provfisket 28 fångades betydligt fler fiskar än vid motsvarande undersökning 21. Fångsten per ansträngning av samtliga fiskarter minskade jämfört med provfisket 28. Fångsten av abborre minskade med ca 8 %. Skillnaden beror främst i att fångsten av årsungar var betydligt lägre vid 21 års provfiske. Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett mycket lågt samlat index, d v s ett rikt och diverst fisksamhälle. Stora avvikelser kan noteras för parametrarna relativt antal av inhemska fiskarter, d v s fångsten per ansträngning, samt andelen fiskätande abborrfiskar. Andelen mörtfiskar är hög avviker tydligt från genomsnittssjön. Övriga ingående parametrar avviker obetydligt från genomsnittssjön i Sverige. Orsaken till avvikelserna kan i första hand härledas till sjöns näringsstatus. Beräkningsmodellen EQR8 visar att i synnerhet kvoten mellan abborrar och karpfiskar, artdiversiteten (vikt) samt den relativa biomassan av inhemska fiskarter avviker. Dessa faktorer anges som begränsande för sjöns ekologiska status. Påverkansfaktorer Liksom i den nedströms liggande Växjösjön är näringsnivån hög i Trummen. Siktdjupet är endast,7 m vilket påverkar solinstrålningen negativt. Sjön är emellertid grund med ett maxdjup på 2,6 m vilket ger goda förutsättningar för fisk med stora arealer lämpade för födosök. Sjöns morfologi, förhållandevis liten och grund sjö, gör att det sannolikt finns risk för syrebrist under vintern. Föregående vinter var sträng och det kan inte uteslutas att den kraftigt minskade fångsten orsakats av en partiell syrebrist som ökat mortaliteten. Fångsten av den syrebristkänsliga braxen har dock inte minskat i någon högre utsträckning vilket tyder på att syrehalten varit tillfredsställande. Orsaken till den kraftigt minskade fångsten kan därför svårligen förklaras. Delvis orsakas det troligen av att delar av årsungarna inte var fångstbara, men differensen mellan 28 och 21 är betydande. Den naturliga beståndsvariationen som sker som en följd av väder och klimat har troligen viss betydelse. Trummen upplever inte samma problem med syrebrist under sommaren som Växjösjön nedströms eftersom sjön är grund och blandas om snabbt. Däremot kan stränga vintrar med tjock is minska den tillgängliga vattenvolymen markant som i sin tur leder till minskad syretillgång. Det låga siktdjupet i kombination med hög fångst per ansträngning och kvoten mellan vitfisk och rovlevande fisk visar på fortsatt negativ påverkan som en följd av övergödning. Artsammansättningen vid provfiskena 28 och 21 visar på avsevärda skillnader. 28 uppgick viktandelen vitfisk till 64,1 % av den totala biomassan. Vid provfisket 21 hade denna andel ökat till 75,1 %. Andelen fiskätande abborre är mycket liten i Trummen, men den goda reproduktionen hos gösen medför att den fiskätande andelen av fiskbiomassan kan öka på sikt. 16

17 5. Barnsjön Barnsjön är en mindre sjö, strax öster om sjön Trummen, och ingår i Mörrumsåns avrinningsområde.. Påverkansgraden är mindre än hos de övriga undersökta sjöarna, men på östra sidan ligger ett sommarstugeområde. Sjön är att betrakta som mesotrof, måttligt näringsrik. I vikar i sjöns norra del finns täta bestånd av vit och gul näckros, kaveldun och sjösäv. I övrigt dominerar starr och säv längs stränderna. I sjön observerades även gäddnate och krusnate. Ett provfiske genomfördes i sjön 28 och så vitt känt har inga tidigare provfisken ägt rum. Vid provfisket 21 fångades fem fiskarter. Frånsett de arter som fångades 21 finns sutare och gädda i sjön. Tabell 14. Allmänna sjödata samt vattentemperatur och syrehalt vid provfisketillfället. Avrinningsområde Kommun 86 Mörrumsån Växjö Koordinater x-y Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) 1,8 4, Siktdjup (m) H ö h (m) 1,9 162 Senast provfiskad 28 Temperatur C O2 ppm/l Botten Djup (m) Syrehalt (O 2 ppm/l) Fångstresultat Mellan 2/8 3/8 21 gjordes ett nätprovfiske i Barnsjön med 8 bottennät. Fångsten uppgick till 264 individer med en sammanlagd vikt på 1214 g. Resultaten visar på en dominans av mört, men abborre utgör en stor del av antalet fångade individer. Totalt utgjordes 77,7 % av biomassan av vitfisk. Tabell 15. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Mört Sarv Gers Braxen Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 13, 17,88,63 1,25,25 33, F/A vikt (g) 323,38 939,25 54,13 14,75 181,5 1513, Medellängd (mm) 11,6 173,7 195,8 95,8 49, Medelvikt (g) 24,9 52,5 86,6 11,8 726, Figur 7. Artfördelning. Sarv 1,9% Gers 3,8% Artförde lning - a nta l Braxen,8% Artförde lning - vikt Sarv 3,6% Gers 1,% Brax en 12,% Mört 54,2% 39,4% Mört 62,1% 21,4% 17

18 Längdfördelning Abborrbeståndet domineras av ettåriga individer medan fångsten av årsungar är liten. Andelen äldre, fiskätande individer är litet och biomassan fiskätande abborre utgörs nästan helt av två större abborrar på 359 respektive 43 mm. Åldersstrukturen är liknande den som erhölls vid provfisket 28. Inga årsungar av mört fångades vid provfisket, vilket troligen beror på att dessa ännu inte uppnått en storlek då de kan fångas. Däremot fångades heller inga ettåriga mörtungar vilket indikerar någon reproduktionsstörning i Barnsjön. Ettåriga mörtungar är vanligen ca 1 mm långa vide denna tid på sommaren och är fångstbara. Likaså tycks någon årskull saknas i storleksintervallet mm. Av resultatet att döma är mörtens reproduktion framgångsrik endast vissa år. Övriga arter redovisas inte i storleksfördelningsdiagram eftersom de förekommer i begränsat antal. Figur 8. Storleksfördelning hos abborre och mört. Anta l (s t) Lä ngd (mm) Mört Lä ngd (mm) Långsiktiga förändringar Så vitt känt har Barnsjön endast provfisket en gång tidigare, 28. Provfisket 21 utfördes på motsvarande sätt som 28. Fångsterna av mört och abborre är likartade 28 och 21. Antalet fångade individer skiljer sig obetydligt medan biomassan ökat. Den ökade biomassan visar på stigande medelstorlek hos mörten och abborren. Orsaken till detta kan sökas i att dels antalet årsungar av abborre är lägre, dels att mörtbeståndet i högre utsträckning än 28 domineras av äldre individer. Övriga arter, gers, sarv och braxen fångas i mindre antal. Följaktligen kan trendjämförelser hos dessa arter svårligen göras. Figur 9. Provfisket 21 jämfört med tidigare undersökningar. Anta l (s t) Antal per nät Vikt per nät Linjär () Mö rt Linjär (Mört) Linjär () Mö rt Linjär (Mört) 12,5 16,4 13, 17,

19 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som tydlig. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 16. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt FIX. Index Beräknat Tillstånd Avvikelse värde Antal inhemska arter 5 1 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa),454 3 Tydlig Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 1513, 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 33 3 Obetydlig Andel fiskätande abborrfiskar (biomassa) av totalfångsten 13, % 4 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) 77,7 % Mycket stor Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Nej Tydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Nej Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Obetydlig Samlat index 2,8 2,22 Tabell 17. Tillståndet i Växjösjön vid provfisket 21 enligt EQR8. Index Beräknade värden EQR8-värde Antal inhemska arter 5,44 Artdiversitet: Simpsons D (antal) 2,22,67 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 2,24,67 Relativ biomassa av inhemska fiskarter 1513,,8 Relativt antal av inhemska fiskarter 33,89 Medelvikt i totala fångsten 45,85,9 Andel potentiellt fiskätande abborrar,12,74 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),28,16 Medelvärde (gränsvärde),659 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling I Barnsjön fångades 5 fiskarter vid provfisket 21, abborre, mört, braxen, gers och sarv. Vid det tidigare provfisket 28 fångades även sutare och gädda. Totalt finns därmed minst 7 fiskarter i Barnsjön. Sjön är maximalt 4 m djup, men arealen överstigande 3 m är liten. Djupzonen 3-5,9 m ignoreras därför och endast ett nät placerades på djup överstigande 3 m. ns längdfördelning visar att den senaste årskullen var svag. Vid provfisket 28 var fångsten av årsungar högre. Större delen av abborrbeståndet i Barnsjön består av ettåriga individer medan äldre fiskätande individer endast utgör en mindre del av beståndet. Längdfördelningen indikerar att abborren har svårt att nå upp till den kritiska nivå där den helt går över till att vara fiskätande. Ett fåtal större abborrar indikerar att tillväxten efter troligen är god efter att denna gräns passerats. Varken årsungar eller ettåriga mörtungar fångades vid provfisket. Det är svårt att avgöra huruvida årsungarna var fångstbara eller ej vid provfisket, men avsaknaden av ettårig mört visar på reproduktionsstörningar. Även årskullarna kring mm saknas helt vilket visar att reproduktionen även tidigare uteblivit. Fångsten visar att merparten av beståndet består av äldre individer. Antalet fångade individer av abborre och mört har förändrats obetydligt sedan 28. Däremot har mörtens medelvikt ökat som ett resultat av att reproduktionen inte tycks fungera och beståndet domineras av äldre mört. Medelstorleken ökar något även hos abborren beroende på att antalet fångade årsungar var mindre än

20 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Antalet fångade fiskarter är högt för en sjö av denna storlek, men övriga parametrar visar på måttliga förhållanden. Andelen fiskätande abborrar är dock lågt. Orsaken till den låga andelen fiskätande abborre är oklar. Möjliga orsaker är låg tillväxt som gör det svårt för fisken att uppnå fiskätande storlek, högt fisketryck eller störningar i reproduktionen hos äldre årskullar. Sammantaget indikerar FIX att Barnsjön i stort sett motsvarar genomsnittssjön i Sverige. Beräkningsmodellen EQR8 visar på en god ekologisk status i Barnsjön. Flertalet parametrar visar god/höga värden frånsett kvoten abborre/karpfisk. Möjliga orsaker till avvikelserna rörande kvoten beskrivs ovan. Påverkansfaktorer Barnsjön har inte använts som recipient och övergödningsproblematiken som finns i Trummen och Växjösjön saknas här. Sjön bedöms vara mesotrof, men trots detta sjunker syrehalten under 2 m djup. Tämligen låga syrehalter kan förväntas i den djupare delen av sjön där omblandningen troligen är sämre, men anledningen den tilltagande syrebristen på grundare områden är okänd. Förbättringar kan dock förväntas i samband med ökande vind som ger en större omblandning av vattenmassan. Barnsjön uppvisar reproduktionsstörningar hos åtminstone mörtbeståndet. Orsaken är okänd, men kan uppstå vid t ex försurning. Något tycks även påverka abborrbeståndet negativt. I en mesotrof sjö bör andelen abborre överstigande 15 mm vara högre. Orsaken till denna storleksfördelning är okänd. 2

21 Bilaga 1. Nätläggningskartor och fångstuppgifter Växjösjön

22 Tabell 18. Nätens fångst i Växjösjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Gös Gers Björkna (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 5, 5, , 4, , 1, ,1 4, ,5 3, , 2, ,9 2, , 2, , 6,5 1 7,5 7,6 11 5,1 5, ,4 1, , 2, ,3 1, ,9 2, , 1, Nät Djup Sandkrypare Braxen Benlöja Sarv Sutare (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 5, 5,8 2 4, 4,3 3 1, 1, ,1 4,1 5 3,5 3,5 6 1, 2, ,9 2, , 2, , 6,5 1 7,5 7,6 11 5,1 5,2 12 1,4 1, , 2, ,3 1, ,9 2, , 1,

23 Trummen

24 Tabell 19. Nätens fångst i Trummen. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Björkna Gers Gös (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1, ,9 1, ,2 1, , 1, ,5 1, , 2, ,4 2, ,3 2, , 2, , 2, ,9 1, , 1, ,8 1, ,9 1, ,8 1, ,6 1, Nät Djup Braxen Gädda Benlöja Sarv Cypr X (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1, ,9 1, ,2 1, , 1, ,5 1, , 2, ,4 2, ,3 2, , 2, , 2, ,9 1, , 1, ,8 1, ,9 1, ,8 1, ,6 1,

25 Barnsjön

26 Tabell 2. Nätens fångst i Barnsjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Mört Gers Sarv Braxen (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,5 1, ,4 2, , 3, ,6 2, ,5 2, ,7 2, ,5 2, ,3 1,

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Biologisk undersökning i en tätortnära sjö, Fiskerikonsulent 2015-11-24 Förord Jag startade mitt brinnande fiskeintresse vid Hulingen.

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011

Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011 Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011 2011-12-27 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: info@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se

Läs mer

Provfiskeundersökning i Vallentunasjön

Provfiskeundersökning i Vallentunasjön Provfiskeundersökning i Vallentunasjön 4 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning. Sammanfattning.... Inledning... 3 3. Material och metoder... 3 3. Bedömningsgrunder för miljökvalitet...

Läs mer

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005 Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2

Läs mer

Roxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001. FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet

Roxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001. FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet Roxen och Glan Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 21. Beskrivning av sjöarnas fisksamhällen, jämförelse med ett tidigare provfiske 199 samt bedömning

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Provfiske i Långsjön Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: stockholm@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Trekanten 2012 2012-11-12

Standardiserat nätprovfiske i Trekanten 2012 2012-11-12 Standardiserat nätprovfiske i Trekanten 2012 2012-11-12 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: info@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Råcksta Träsk 2010

Standardiserat nätprovfiske i Råcksta Träsk 2010 Standardiserat nätprovfiske i Råcksta Träsk 2010 Utfört av Sportfiskarna, Tobias Fränstam åt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning 2010-11-26 Sammanfattning Följande rapport redovisar resultat från ett

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

Nätprovfiske Undersökning av sju sjöar i Kalmar län

Nätprovfiske Undersökning av sju sjöar i Kalmar län Nätprovfiske 214 Undersökning av sju sjöar i Kalmar län Nätprovfiske 214 - Undersökning av sju sjöar i Kalmar län Meddelande 215:6 ISSN 348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Fiskevårdsplan Yxningen 2014. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2014:24.

Fiskevårdsplan Yxningen 2014. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2014:24. Fiskevårdsplan Yxningen 2014 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Fiskevårdsplan Yxningen 2014 Författare: Petter Tibblin Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland. Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

En rapport av: Aquaresurs, Patrik Lindberg

En rapport av: Aquaresurs, Patrik Lindberg En rapport av: Aquaresurs, Patrik Lindberg 1 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Material och metoder... 5 3.3 Bedömningsgrunder för fiskfaunans status (EQR8)... 6 2.2 Databehandling... 10 3.1 Resultat

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Bilaga 1, Nätprovfiske i Bengtsbrohöljen 2012

Bilaga 1, Nätprovfiske i Bengtsbrohöljen 2012 Bilaga 1, Nätprovfiske i Bengtsbrohöljen 1 Vattenområdesuppgifter Sjö: Bengtsbrohöljen Vattensystem: Upperudsälven Sjöyta (ha): 1 Koordinater: 71/191 Topogr. Karta: 9B NO/1B SO Maxdjup (m): 37 Län: Västra

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 216 Hässleholms kommun, Skåne län 217-2-2 Av: Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning Finjasjön är en sänkt

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008 MEDDELANDE NR 29:17 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 29:17 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Rapport "Provfiske efter signalkräftor i Stora Le 2006" Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Titel: Nätprovfisken i Roxen och Glan Länsstyrelsen Östergötland, Linköping

Titel: Nätprovfisken i Roxen och Glan Länsstyrelsen Östergötland, Linköping Nätprovfisken i Roxen och Glan 2010 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 623-1845-10 Titel: Nätprovfisken i Roxen och Glan 2010 Författare: Aquaresurs, Patrik Lindberg Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Resultat av provfiske i Fardumeträsk Rapporter om natur och miljö nr 2006: 13

Resultat av provfiske i Fardumeträsk Rapporter om natur och miljö nr 2006: 13 Resultat av provfiske i Fardumeträsk 2006 Rapporter om natur och miljö nr 2006: 13 Resultat av provfiske i Fardumeträsk 2006 Magnus Dahlberg, Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium Drottningholm Omslagsbild:

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

i sjöar och vattendrag

i sjöar och vattendrag 1 Programområde: Sötvatten : Provfiske efter insjökräfta i sjöar och vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen att kvantifiera och beskriva kräftbeståndet på enstaka lokaler eller i hela sjöar eller

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).

Läs mer

Provfiske i Härbillingen

Provfiske i Härbillingen Provfiske i Härbillingen Magnus Dahlberg Mars 1 Foto: Jon Duberg Följande rapport redovisar resultatet från provfisket som genomfördes i Härbillingen sommaren 9. Sjön ingår i det nationella programmet

Läs mer

Ka r t o r & An v i s n i n g a r

Ka r t o r & An v i s n i n g a r SPORTFISKEKORTETS Ka r t o r & An v i s n i n g a r 2010 Sportfiskarna Stockholm Innehållsförteckning Kräftfisket 3 T.D.A. Kortet 3 Allmänna bestämmelser 4 Put-&-Take fiske 5 Att tänka på 31 Sjöar i Sportfiskekortet

Läs mer