Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Transkript

1 Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren, Sjömiljöansvarig Växjö kommun Kontakt, Växjösjöarnas FVOF: Leif Carlsson, Växjösjöarnas FVOF 18 januari 2016 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus Böklin Klara Vatten Sverige AB!1

2 SAMMANFATTNING De stadsnära Växjösjöarna har under en lång tid haft problem med övergödning trots minskade utsläppsnivåer. En av orsakerna till att sjöar inte återhämtar sig kan vara att fisksamhället har ändrats till att vara dominerat av en hög biomassa vitfisk såsom braxen och mört. Genom att påverka näringscirklation och övriga organismer bidrar vitfisken till att hålla sjöar grumliga med en fortsatt hög algproduktion. Reduktionsfiske, att aktivt minska vitfisken har visat sig vara en effektiv metod för att förbättra vattenkvalitet och den ekologiska statusen i många sjöar. Sedan ett testfiske med not utfördes 2015 startades ett större LOVA-projekt med reduktionsfiske i sjöarna 2016 till Reduktionsfiske utförs med not och bottengarn i Trummen, Växjösjön och Södra bergundasjön. Bedömningen har gjorts att utsläppen till Norra bergundasjön måste minskas innan några åtgärder där i startas. Barnsjön ligger högst upp i systemet och har varit betydligt mindre påverkad av övergödning än dom andra sjöarna. Reduktionsfiske har pågått vår 2016 till vår 2017 i Trummen och Växjösjön samt planerat höst 2016 till höst 2018 i Södra bergundasjön. I Trummen (76 ha) och Växjösjön (79 ha) hade 116 kg/ha respektive 199 kg/ha fångats innan provfisket Båda dessa sjöar har fått en bättre vattenkvalité med ökat siktdjup och större utbredning av undervattensvegetation. Det finns vissa indikationer dock på att ett mindre underhåll kan behövas i Växjösjön. I Södra bergundasjön (423 ha) hade 250 kg/ ha fångats innan provfisket 2017, men med endast små förändringar i vattenkvalité. Anledningar till detta kan vara bland annat att sjön är mer näringsrik och mer fisk behöver tas upp. En annan trolig orsak är att fisk kunnat migrera från Norra bergundasjön. Om ytan av båda sjöarna slås ihop motsvarar fångsten 165 kg/ha. Sedan hösten 2017 har en barriär satts upp vilket hindrar migration mellan sjöarna. Innan provfisket 2017 hade ungefär halva den planerade insatsen utförts i Södra bergundasjön. Fångsten av stor braxen har varit hög i samtliga av sjöarna och det är tydligt att mängden stor braxen underskattats i tidigare provfiske med översiktsnät. I de icke reduktionsfiskade sjöarna kan inga förändringar i vattenkvalité observeras. Norra bergundasjön har fortsatt vara den sjö med lägst siktdjup, medan Barnsjön har haft en fortsatt acceptabel vattenkvalité.!2

3 Sammanfattning för provfisket 2017 I Trummen och Växjösjön där det planerade reduktionsfisket är mer eller mindre klart, har mört och braxen minskat medan abborre ökat i fångst. Dessa sjöar har fått en högre andel rovfisk och hög kvot abborre. Resultaten är så kraftiga att EQR 8 (index för ekologisk status baserat på fiskfaunan) indikerar försurning på dessa parametrar och därför blir statusen enligt EQR 8 sämre än tidigare år. Med tanke på att en hög andel rovfisk och en högre andel abborre jämfört med vitfisk är önskvärt, samt att försurning inte är ett problem i Växjösjöarna anser vi att EQR 8 blir missvisande. I Växjösjön har föryngringen blivit väldigt kraftfull och ett mindre reduktionsfiske hade troligtvis behövts för att gallra bland de små abborrarna. I Södra bergundasjön hade ungefär halva det planerade reduktionsfisket utförts vid tidpunkten för provfisket 2017 och inte lika stora förändringar har skett där i än. Fångsten var mycket hög där abborre var vanligast sett till antal och mört sett till vikt. Både andelen rovfisk och kvot abborre:vitfisk var lägre än i Trummen och Växjösjön. Abborre, gös, gärs och braxen har haft en lyckad lek i Södra bergundasjön och mycket yngel fångades. Kraftigast ökning stod gös för vilket ökat kraftigt i antal. Den höga fångsten visar att reduktionsfisket ej haft fullt önskad effekt än och att mer insatser behövs. I Norra begrundasjön och Barnsjön där inget reduktionsfiske är planerat var resultatet väldigt likt tidigare år. Norra bergundasjön har en mycket hög fångst dominerad av mört. Stora abborrar tenderar att ha minskat något och stor mört att ha ökat i provfisket i Norra bergundasjön Liksom i Södra bergundasjön var antalet 0+ braxen större än tidigare år. Barnsjön är inte lika näringsrik som de andra sjöarna och har vid samtliga utförda provfisken klassats till god status. Abborre har haft en lyckad lek 2017, medan vitfisken verkar ha fortsatta reproduktionsproblem i Barnsjön. Både Norra bergundasjön och Barnsjön hade en högre kvot vitfisk och lägre andel rovfisk än de andra sjöarna. Resultat för 2017 års provfiske är inrapporterat till datavärd: akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/. Där kan samtliga data laddas ned, även från tidigare år genom att söka på sjönamn. Södra och Norra bergundasjön hittas genom att söka på Södresjö respektive Norresjö.!3

4 Tabell 1. Antal fångade arter, antal individer och vikt (gram) per nät vid provfisket Till höger redovisas vilka de vanligaste arterna var sett till antal och vikt. Sjö Antal arter Antal / nät Vikt / nät Vanligaste arterna (antal) Vanligaste arterna (Vikt) Barnsjön 5 38, ,38 Abborre, Mört Mört, Abborre Trummen , ,19 Abborre Abborre, gös, braxen Växjösjön 8 151, ,69 Abborre Abborre S. Bergundasjön , ,86 Abborre, Mört, Gös Mört, Abborre N. Bergundasjön 7 183, ,69 Mört, Abborre, Gös Mört, Gös Tabell 2. Kvot abborre / vitfisk samt beräknad andel potentiellt fiskätande abborrfisk i provfisket Till höger redovisas statusklass 2017 enligt EQR 8. (Se mer om EQR 8 på sidor 12-14). Sjö Kvot: abborre/karpfisk Andel fiskätande abborrfisk Status EQR 8 Barnsjön 0,37 10 % God Trummen 1,85 38 % Måttlig Växjösjön 6,38 46 % Dålig S. Bergundasjön 0,48 20 % Otillfredställande N. Bergundasjön 0,30 15 % Måttlig!4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 6 Metoder 7 SJÖARNA 7 REDUKTIONSFISKET I VÄXJÖSJÖARNA PROVFISKE MED ÖVERSIKTSNÄT 12 Resultat och analys 15 TRUMMEN 15 VÄXJÖSJÖN 23 SÖDRA BERGUNDASJÖN 31 NORRA BERGUNDASJÖN 40 BARNSJÖN 46 Referenser 51 Nätläggningskartor 52 Kontakt: jesper@klaravatten.se / magnus@klaravatten.se / !5

6 BAKGRUND Växjösjöarna besår av fem sammanlänkande sjöar - Barnsjön, Trummen, Växjösjön samt Södra & Norra bergundasjön. Alla sjöarna är belägna i eller i direkt anslutning till Växjö stad. Trummen, Växjösjön och Bergundasjöarna är eller har varit kraftigt övergödda efter att under lång tid fått ta emot vatten från avlopp och industrier. Växjö kommun har under många år arbetat för att restaurera sjöarna till ett mer ursprungligt tillstånd, ett arbete som tagit ytterligare fart sedan en åtgärdsplan arbetats fram Tillståndet i sjöarna har under de senaste decennierna förbättrats på grund av att bland annat mängden näringsämnen som når sjöarna minskats, men i regel inte uppnått de uppsatta mål för vattenkvalitet som tagits fram. För att skynda på återhämtningen av sjöarna och förbättra statusen arbetar Växjö kommun med flera åtgärder. En av åtgärderna är reduktionsfiske som påbörjades 2016 efter att ett testfiske med not utfördes i Trummen, Växjösjön och Södra bergundasjön hösten Reduktionsfiske, även kallat biomanipulation är om det utförs effektivt, en effektiv metod för att restaurera övergödda sjöar och få en bättre vattenkvalité och ekologisk status (Hansson med flera 1998, Söndergaard m.fl. 2008, Bernes m.fl 2015). Övergödda sjöar så som växjösjöarna har i regel en mycket stor mängd vitfisk. Genom att minska mängden vitfisk blir vattnet klarare vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för undervattensvegetation som är positivt för djurliv och näringsretention. Mekanismerna som gör vattnet klarare består av att en minskad mängd planktonätande fisk leder till ökad mängd stora djurplankton vilket i sin tur ökar predationstrycket på växtplankton och på så sätt gör vattnet klarare (Hansson med flera 1998, Jeppesen m.fl 1999). Bottenlevande fisk äter djur som lever i och på sediment har ofta en mycket stor effekt på vattenkvalitén då de rör upp bottensediment vilket frigör näringsämnen och re-suspenderar organiska- och oorganiska ämnen & partiklar (Bergman med flera 1999, Horpilla med flera 1998, Persson & Nilsson 2007). Reduktionsfisket pågår med i huvudsak bottengarn i Trummen samt not och bottengarn i Växjösjön och Södra Bergundasjön. Ungefär hälften av projektet finansieras genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA förmedlat av Länsstyrelsen i Kronoberg och hälften av Växjö kommun. I Barnsjön och Norra bergundasjön utförs inget reduktionsfiske.!6

7 Provfiske med översiktsnät är den metod som i regel används för att bedöma fisksamhällets status i Sverige. Sjöarna har i regel provfiskats vartannat år sedan 2006, men oftast inte alla sjöarna samtidigt provfiskades samtliga fem sjöar i juli-augusti som en del i miljöövervakningen samt för att följa upp effekter av reduktionsfisket på uppdrag av Växjösjöarnas fiskevårdsområdes förening. Syfte med rapporten Redovisa resultat för reduktionsfisket i Växjösjöarna fram till sommaren 2017 Utvärdera resultat från standardiserat provfiske med översiktsnät i sjöarna och undersöka ifall reduktionsfisket resulterat i några förändringar. Med fångst i provfisket samt bottengarn och not få en bättre bild om fisken i sjöarna och vilka begränsningar standardiserade provfiske kan ha. METODER Sjöarna De fem sjöarna skiljer sig en del i karaktär med avseende på storlek, djup och mänsklig påverkan. Södra och Norra bergundasjön är större än de andra tre och de två sjöar som fortfarande har störst problem med övergödning i form av lägst siktdjup och högst algbiomassa. Trummen och Växjösjön är jämnstora och har haft en bättre utveckling på grund av att ett gediget arbete lagts ner på dessa sjöar genom åren. Trots det, har sjöarna fortfarande lidit av lågt siktdjup och algblomningar. Sedan reduktionsfisket startade har läget förbättrats med avseende på näringsämnen, siktdjup och utbredning av vegetation. Växjösjön är djupare än Trummen och blir periodvis skiktad. Barnsjön är minst till yta och även minst påverkad av mänsklig aktivitet, åtminstone med avseende på övergödning. I figur 1 och tabell 3 redovisas placering, djup, insats per sjö vid provfisket och om sjön reduktionsfiskas eller ej.!7

8 Figur 1. Karta över Växjösjöarna: 1 = Barnsjön, 2 = Trummen, 3 = Växjösjön, 4 = Södra Bergundasjön & 5 = Norra Bergundasjön. Kartan är hämtad från eniro.se. Tabell 3. Storlek i hektar, djup och antal använda översiktsnät i provfisket för respektive sjö. Längst till höger redovisas om sjön reduktionsfiskas, samt med vilka metoder. Sjö Yta ha Maxdjup m Medeldjup m Antal nät Reduktionsfiske Barnsjön 16 3,4 1,8 8 Inget Trummen 76 2,4 1,9 16 Bottengarn Växjösjön 79 7,8 3,9 16 Not & Bottengarn S. Bergundasjön 432* 7,4 2,7 28 Not & Bottengarn N. Bergundasjön 223* 5,5 2,9 16 Inget** * Bergundasjöarna är förbundna med ett sund och bör därför räknas som en sjö men olika bassänger. ** Vid reduktionsfisket läggs ytan av Södra och Norra Bergundasjön ihop då fisk kan migrera mellan de olika bassängerna. Hösten 2017 stoppades migrationen mellan sjöarna.!8

9 Reduktionsfisket i Växjösjöarna Efter ett testfiske med not 2015 startades reduktionsfisket upp i stor skala Reduktionsfisket pågår i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön. Reduktionsfisket har sedan april 2016 utförts som ett LOVA-projekt till hälften finansierat av Växjö kommun och hälften via statliga medel förmedlat av länsstyrelsen Kronoberg. Trummen och Växjösjön fiskades fram till sommaren 2017 medan fisket i Södra Bergundasjön är planerat till och med hösten Eventuellt kommer ett par dagar av underhållsfiske med not att utföras i Växjösjön under LOVAprojektet. Mer utförlig information om insats per sjö ges i resultatdelen. Nedan följer en beskrivning av metoderna. Not Höst till tidig vår ansamlas vanligtvis vitfisk på djupare delar av sjöar. Detta beror på ett antal faktorer: Vattnet blir kallare och tillgången på föda såsom djurplankton brukar blir lägre. Detta gör att fisken blir mindre aktiv. Samtidigt brukar siktdjupet bli bättre när produktionen av växtplankton minskar, vilket gör fisken mer synlig för predatorer såsom gädda, gös, stor abborre men även fåglar. I djupare delar når ljuset inte ner och fisken kan på så sätt gömma sig i mörkret. Genom att stimma med andra minskar dessutom risken som enskild individ att bli uppäten. Eftersom en stor del av sjöns vitfiskbestånd kan ansamlas på en relativt liten del av sjöns yta är notfiske en mycket effektiv metod i sjöar tydlig djuphåla. En not består i princip av en säck med två armar som kan läggas antingen som en ring runt fiskstim eller dras en längre distans för att fiska av ett större område. Tre olika notar har använts i Växjösjöarna. I Trummen användes en 160 m lång och 4,5 m hög not vid testfisket. I Växjösjön och S. Bergundasjön som är djupare har större notar använts, båda 300 m långa och 7,5 respektive 9 m höga och tas upp i på mellan 7-4 m djup. Ett notdrag med de större notarna täcker vanligtvis ett område på 4 till 5 hektar. Noten dras långsamt med vinschar (ca 13 sekunder per meter) för att inte stressa och skrämma fisken, utan noten ska bara sakta valla fisken framför sig. När notdraget är gjort så fungerar den stora säcken som en stor fisksump där fiskarna fortsätter att ligga i vattnet tills de håvas upp. Detta gör att hantering av fisk som skall släppas tillbaks blir både liten och skonsam då de stannar i vattnet tills de håvas upp och släpps tillbaks. Vitfisk så som braxen och mört läggs i båten och körs till land för avlastning. Innan varje notdrag letas fisk upp med ekolod vilket gör att bifångsten i regel är liten, samtidigt som onödiga drag undviks.!9

10 Klara Vatten Sverige AB Figur 2. Den 300 meter långa noten läggs ut. Noten dras sedan 200 meter och ett område på mellan 4 till 5 hektar fiskas av. Flottarna går sedan ihop och ringar in fisken. Figur 3. När flottarna gått ihop tas armarna in och fisken samlas upp i notsäcken. Fisken ligger kvar i vattnet tills den håvas upp. Vitfisk läggs i båten medan rovfisk snabbt släpps tillbaks.!10

11 Klara Vatten Sverige AB Bottengarn På våren blir fisken mer aktiv och rör sig närmre land, framför allt när det är tid för lek. Då är passiva redskap såsom bottengarn mycket effektivt. Det är viktigt att ha bottengarn med rätt utformning och tillräcklig storlek för att optimera fångsten, samt att ha ganska många för att kunna täcka en stor del av sjön. Ett bottengarn består av ett nät som är fastsatt vid stranden kallat landarm. Nätet går från botten till ytan och hindrar fisken från att simma förbi. När fisken följer nätet leds dom in i ett fiskhus (som en stor sump) där dom samlas upp. Bottengarnen som används har fiskhus uppbyggda som en öppen nätbox. Boxen har väggar och golv men inget tak. Vid vittjning går man in med båten under boxen genom att lyfta upp golvet. Sedan drar man båten mot slutet av boxen och fisken håvas upp, figur 4. Hantering av fisk som skall släppas tillbaks är både liten och skonsam då de stannar i vattnet tills de håvas upp och släpps tillbaks. I Växjösjöarna har boxen där fisken samlas upp varit minst 2,5 m bred och 8 m lång och störst 4,5 meter bred och 10 m lång, samt 2 eller 3 meter djupa. Detta ger en volym på mellan 40 och 135 kubikmeter där fisken samlas upp. Fisken kan simma fritt i fiskhuset tills dom håvas upp. Figur 4. Vittjning av bottengarn i S. Bergundasjön Boxen där fisken samlas upp är 4,5m bred och 10 lång samt 3 m djup vilket ger en volym på 135 kubikmeter.!11

12 Provfiske med översiktsnät Provfiske med översiktsnät är den metod som idag används i Sverige för att utvärdera fiskfaunans status i sjöar enligt vattendirektivet. Den nuvarande metodiken beskrivs i (Kinnerbäck, 2001). Sedan 2006 har växjösjöarna provfiskats i regel vartannat år, men oftast inte alla sjöarna samtidigt provfiskades samtliga fem sjöar i juli-augusti som en del i miljöövervakningen samt för att följa upp effekter av reduktionsfisket. Hur många nät som skall användas och hur näten skall placeras med avseende på djuputbredning beror på sjöns yta och djup. Insats per sjö redovisades i tabell 3. Näten som används är 30 m långa, 1,5 m höga och består av 12 sektioner med olika maskstorlek (5-55 mm maskstolpe). Anledningen till att olika maskstorlekar används beror på att storleken på en nätmaska avgör vilken storlek av fisk som kan fångas. Provfisken används i miljöövervakningen och ger bland annat information om: - Artutbredning - Relativt mått på fisksamhällets storlek och struktur - Andel rovfisk - Arternas storleksfördelning Informationen kan användas för att bedöma ifall en sjö kan vara drabbad av försurning, övergödning eller annan påverkan. Vidare kan storleksfördelning ge en indikation på hur konkurrenssituationen ser ut inom och mellan arter, vilket kan ge indirekt information om till exempel hur mycket djurplankton och bottendjur det finns i en sjö. För att utvärdera ekologisk status utifrån fiskfaunans status används EQR 8. Detta är ett index framtaget av fiskeriverket (nuvarande HaV) som bygger på 8 parametrar. Tanken är att de olika parametrarna tillsammans skall ge en uppfattning om sjön avviker från ett naturligt tillstånd, det vill säga, i vilken utsträckning sjön är påverkad av mänsklig aktivitet. Baserat på EQR 8 bedöms sedan fisksamhället till en av följande klasser: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig (klass 1-5). Vid utvärdering kan även jämförvärden användas (Kinnerbäck, 2013). Det är dock viktigt att göra en mer genomgående analys av resultatet för att avgöra om indexet ger rätt bild eller inte.!12

13 Följande 8 parametrar ingår i EQR 8: EQR 8 - Antal inhemska arter - Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer - Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa - Biomassa per ansträngning = total vikt fisk dividerat med antal nät - Antal per ansträngning, = totala antalet fiskar dividerat med antal nät - Medelvikt = total biomassa dividerat med totalt antal fiskar - Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = biomassa fiskätande abborre och gös. Biomassa fiskätande abborre beräknas utifrån längdfördelningen med hjälp av en längd-vikt ekvation. Abborre beräknas gå över till fiskdiet vid en längd av mm, för att sedan bli helt fiskätande. Alla storlekar av gös räknas som fiskätande. - Kvot abborre / karpfiskar = total vikt abborre dividerat med total vikt karpfisk (karpfiskar är till exempel: mört, braxen, björkna, sarv, sutare o.s.v.) Från fångsten beräknas ett p-värde (0-1) och ett Z-värde (+/-). Från p-värdet tilldelas statusklass (1-5). Z-värde används för att analysera resultatet vidare. Om Z-värdet är positivt betyder det att resultatet är högre än referensvärdet och är det negativt så är resultatet lägre än referensvärdet. Tabell 4. gränsvärden för p-värdet för de olika statusklasserna i EQR8. Statusklass p-värde EQR8 1 Hög 0,72 2 God 0,46 och < 0,72 3 Måttlig 0,30 och < 0,46 4 Otillfredsställande 0,15 och < 0,30 5 Dålig < 0,15!13

14 Tolkning av EQR 8 Resultatet i EQR 8 kan indikera att något miljöproblem förekommer i sjön. För att verkligen ta reda på om en sjö är drabbad måste dock fler parametrar mätas, till exempel: kemi, växtplankton, bottenfauna och makrofyter. Utifrån EQR 8 kan man dock få en indikation på vilken typ av miljöproblem som sjön kan vara drabbad av. I tabell 5 redovisas hur resultat för olika parametrar generellt brukar påverkas av försurning eller övergödning. Till exempel kan en hög andel fiskätande abborre indikera försurning, och en låg kvot abborre övergödning, tabell 5. Även om man erhåller värdefull information från ett provfiske bör man vara väl medveten om att det finns en del begränsningar och att EQR 8 är ett index, med de styrkor och svagheter det innebär. För det första är näten passiva och fångar bara fisk som rör sig aktivt. Detta betyder att arter med ett beteende där de inte rör sig över större delar av sjön, eller som är mindre aktiva vid provfiskesäsongen underskattas relativt de arter som rör sig mer. För det andra används maskor mellan 5-55 mm maskstolpe, vilket innebär att större fiskar, framför allt högryggade arter inte fångas i så stor utsträckning. Därför är det bra att komplettera provfisket med någon annan form av provtagning. Det skall dock påpekas att oavsett metod som används är det svårt att uppskatta den totala mängden fisk i en sjö, så resultat från provfisken kan endast användas för relativa jämförelser. Tabell 5. De olika parametrarna i EQR 8 kan indikera olika miljöproblem. Nedan visar hur försurning alternativt övergödning generellt påverkar respektive parameter. Indikator Försurning Övergödning Antal arter - + Diversitet (antal) - Diversitet (vikt) - + Antal - + Biomassa - + Medelvikt + Andel fiskätande abborrfisk + Abborre / Karpfisk -!14

15 RESULTAT OCH ANALYS Trummen Trummen (76 ha) är en historiskt viktig sjö och bland de första att restaureras i Europa. Mycket forskning utfördes tidigt och det var bland annat här som sambandet mellan fisksammansättning och vattenkvalitet beskrevs tidigt, Andersson mfl (1978). Genom muddringar och minskad tillförsel av näringsämnen har Trummen sedan 70-talet varit ett lyckat restaureringsprojekt, men inte lyckats uppnå nuvarande uppsatta mål som finns för vattenkvalité, med fortsatt grumligt vatten och liten utbredning av undervattensvegetation fram till och med 2015 med den icke muddrade skirviken som undantag. Reduktionsfiske har tidigare utförts utan större resultat, troligen på grund av för låg fångst. Det nuvarande reduktionsfisket har varit mer effektivt och sjön har ändrat karaktär till klart vatten och ökad utbredning av undervattensvegetation. Sedan 2016 har sjön uppfyllt god status gällande siktdjup och fosfor. Figur 5. Siktdjup (medel: maj-oktober ± 95 % CI) i Trummen Streckade linjen visar när reduktionsfisket startade. Maxdjup är 2,4 m och medeldjup 1,9 meter.!15

16 Reduktionsfisket i Trummen 2015 utfördes ett testfiske med not under 4 dagar vilket resulterade i 844 kg motsvarande 11 kg/ ha. Fisket var svårt på grund av många ledningar i sjön vilket begränsade ytan som var möjlig att fiska på samt att småfisk migrerat. Fångsten utgjordes nästan uteslutande av stor braxen. Våren 2016 startades LOVA-projektet Reduktionsfiske i Växjösjöarna Eftersom notfiske var svårt i Trummen bestämdes det att fisket skulle utföras helt med bottengarn. Fiske med bottengarn har pågått under ca 40 dagar april - juni 2016 och 2017 med som mest 10 bottengarn placerade runt om i sjön. Fisket resulterade i 6490 kg 2016 och 1550 kg 2017 med en totalfångst av vitfisk och småabborre på 8880 kg motsvarande 117 kg/ha. En tydlig minskning i bottengarnsfångsterna kan ses mellan år där den totala fångsten var ca 76 % lägre Tabell 6. Fångst i Trummen (76ha) vid de olika fisketillfällena: provfisket med not 2015 samt reduktionsfisket 2016 och 2017 med bottengarn. Tidpunkt Metod Fångst kg Fångst kg/ha Höst 2015 Not Vår 2016 Bottengarn Vår 2017 Bottengarn Total Trummen är en artrik sjö och i bottengarnen har totalt 14 arter fångats: Abborre, mört, braxen, björkna, sarv, sutare, benlöja, gärs, gädda, gös, sandkrypare, ruda, ål och karp. Fångsten i not och bottengarn vinter 2015 / våren 2016 utgjordes till 73 % av braxen, björkna och mört medan mindre abborre utgjorde ca 17 %. Rovfisk, mestadels gädda, gös och större abborre utgjorde 9 % av biomassan, figur 6. I bottengarnsfisket 2017 hade andelen mört och braxen minskat till ca 39 % medan mindre abborre utgjorde 32 %. Andelen rovfisk ökade till ca 27 % främst beroende på en kraftig ökning av större abborre, figur 6.!16

17 Braxen/Björkna Mört Abborre < 15 cm Övriga Gös Gädda Abborre > 15 cm 2 % 4 % 4 % 3 % 3 % 14 % 23 % 15 % 43 % 10 % 2 % 16 % 28 % 32 % Not höst 2015 samt Bottengarn vår 2016 Bottengarn vår 2017 Figur 6. Andel i fångst (kg) vid reduktionsfisket i Trummen inklusive testfiske med not T.v. Fångst vid testfisket med not reduktionsfiske med bottengarn våren T.H. Fångst i reduktionsfisket med bottengarn Provfisket i Trummen Vid de senaste årens provfiske har totalt 11 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gädda, benlöja, gärs, sutare och sandkrypare. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 92 och 120 individer och biomassan mellan ca 1,9 kg till 2,7 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt per nät men även braxen och har utgjort en relativt stor del av biomassan. Vid 2017 års provfiske fångades samtliga tidigare fångade arter förutom sandkrypare. Antalet fångade fiskar och vikt per nät 2017 var i nivå med tidigare år med ca 118 individer och 2,5 kg per nät. Däremot har artsammansättningen drastiskt förändrats. Antalet individer utgörs nästan helt av abborre 2017 medan mört och braxen fångades i betydligt lägre antal än tidigare år. Förändringen beror framför allt på en kraftig föryngring av abborre 2016 och 2017 samt att reduktionsfisket varit effektivt i att minska mängden vitfisk i sjön.!17

18 140 Trummen Antal / nät Figur 7. Antal individer per nät vid provfisken i Trummen. Sutare Sarv Sandkrypare Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre 3000 Trummen Vikt g / nät Figur 7. Vikt (gram) per nät vid provfisken i Trummen. Sutare Sarv Sandkrypare Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre!18

19 Även sett till vikt utgör abborre störst andel av fångsten medan mört har minskat. I provfisket syns inte minskningen av braxens biomassa lika tydligt som i reduktionsfisket vilket beror på att ett par stora individer fastnade i näten Provfisken med översiktsnät har en del svagheter och kan bland annat vara känsliga för om stora individer fastnar vilket då lätt drar upp vikten per nät. Vid notfisket 2015 mättes kondition på braxen där den största individen var 475 mm lång och vägde 1021 gram. Det var den enda individen som vägdes till över ett kilo. I provfisket 2017 fångades en individ på 495 mm som vägde 1535 gram. På grund av att braxen har fått bättre kondition kompenseras det färre antalet fångade braxnar med att de har en högre vikt per individ i näten, även om biomassan braxen i sjön som helhet minskat. Även gös utgör en relativt stor del av biomassan trots få individer vilket beror på att fångsten utgjordes av större individer än tidigare. I tabell 3 redovisas antal individer per längdklass 2017 i Trummen samt högsta och minsta antal för några av de vanligaste arterna vid provfisken i växjösjöarna. Tabell 7. Totalt antal individer per längdklass för de i regel fem vanligaste arterna vid provfisken i Växjösjöarna. Resultat 2017 visas i fet stil och (minsta-högsta antal) vid tidigare provfisken inom parantes. Till exempel fångades 12 abborrar mellan cm vid provfisket 2017, medan fångsten varierat mellan (0-4 individer) i provfiskena nät har använts vid provfisket. För att räkna ut fångst per ansträngning divideras antalet med 16. Trummen Längdklass cm Abborre Mört Braxen Björkna Gös ( ) 29 (87-198) 4 (8-14) 24 (0-2) 0 (4-46) ( ) 50 ( ) 8 (5-23) 5 (5-24) 0 (0-1) (8-18) 30 ( ) 7 (11-40) 3 (4-20) 0 (0-1) (2-7) 7 (0-5) 2 (3-24) 1 (1-4) 0 (0 1) (0-4) 0 (0) 11 (3-11) 0 (0-1) 0 (0-1) (0-1) 0 (0) 0 (1-19) 0 (0) 0 (0) (0) 0 (0) 0 (0-1) 0 (0) 0 (0) > 40 0 (0) 0 (0) 2 (0-3) 0 (0) 2 (0-2) Total antal 1650 ( ) 116 ( ) 34 (60-88) 34 (60-88) 2 (6-51)!19

20 I tabell 7 kan man se att abborren har haft två år med kraftig föryngring vilket lett till många individer på under 10 cm samt mellan cm. Även en mycket kraftig ökning av större abborre (>15 cm) kan observeras precis som i bottengarnen. Mört och braxen visar en motsatt trend med betydligt färre individer för alla längdklasser utom större individer (mört cm och braxen över 40 cm) fångades inga små gösar i Trummen. Även i reduktionsfisket har få smågösar fångats medan gös över 50 cm har varit relativt vanligt i fångsterna. Beräknad ekologisk status i Trummen Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 8. Det sammanlagda resultatet blev måttlig status. Detta beror framför allt på att det dels fångats fler arter än vad som är förväntat, antalet individer per nät är fortsatt högt, samt visar låg diversitet (antal) beroende på en nästan total dominans av abborre, en låg individuell medelvikt samt en hög andel fiskätande abborre. Tabell 8. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Trummen Resultatet för indexet blev måttlig status. Indikator P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,00 5 2,91 Diversitet (antal) 0,19 4-1,86 Diversitet (vikt) 0,97 1 0,05 Antal 0,04 5 2,03 Biomassa 0,49 2 0,68 Medelvikt 0,19 4 1,31 Andel fiskätande abborrfisk 0,20 4 1,29 abborre / karpfisk 0,74 1 0,34 Klass EQR 8 0,35 Måttlig!20

21 Trummen är en mycket artrik sjö, framför allt med tanke på dess ringa storlek, med 11 arter fångade i provfisket. Dessutom har ytterligare 3 arter fångats vid reduktionsfisket. Även de övriga Växjösjöarna samt Helgasjön har ett högt antal arter med Barnsjön som undantag. Vi har svårt att se att många arter skulle vara något negativt, och ett högt antal arter i Trummen bör kunna bero på att Växjösjöarna ingår i ett stort vattensystem där flera arter kunnat spridas. Snarare utgör Växjösjöarna med Helgasjön samt troligen tillhörande vattendrag där emellan ett område med en mycket artrik fiskfauna vilket bör ses som värdefullt. Det höga antalet individer per nät kan vara negativt, och indikerar att det är fortsatt hög produktivitet i Trummen. Både 2016 och 2017 har abborren haft en kraftig föryngring vilket gör att antalet individer per nät är i nivå med tidigare år. Att en majoritet av de fångade individerna utgjordes av abborrar födda 2017 (50-80 mm) gör även att medelvikten för individerna blir relativt låg. De små abborrarna har dock än så länge inte haft någon negativ effekt på vattenkvalitén åtminstone inte vad som går att utläsa av vattenkemi och siktdjup. Andelen fiskätande abborrfisk var hög med 38 % av biomassan. En hög andel fiskätande abborrfisk samt låg diveritet (antal) indikerar försurning. Försurning (lågt ph) gör att karpfisk såsom mört får reproduktionsproblem medan abborre är tåligare. Det leder till högre kvot abborre och generellt till en större andel fiskätande abborre i försurade sjöar. Näringsrika (övergödda sjöar) däremot har högt ph-värde bland annat då växtplankton genom att ta upp koldioxid höjer vattnets ph (koldioxid bildar kolsyra i vatten). Vidare tenderar övergödda sjöar att ha mycket vitfisk och en lågre andel fiskätande abborrfisk. Trummen har ett neutralt till högt ph-värde och en historia att vara övergödd. Att fisksamhället domineras av abborre och att det är en hög andel rovfisk beror på förbättrade förutsättningar i form av mindre konkurrens från vitfisk samt bättre siktdjup och inte på lågt ph. Att ha en hög andel abborre, framför allt fiskätande är ett av målen med reduktionsfisket och därför indikerar resultatet snarare att åtgärden lyckats. Från sett att det höga antalet abborryngel som kan vara ett problem visar resultatet att de flesta målen med reduktionsfisket uppnåtts. Mängden braxen och mört har minskat. Abborrens andel i fisksamhället har ökat, med en kraftig ökning av stor, fiskätande abborre. Konditionen på fisken har förbättrats. Med dessa faktorer i beaktning torde Trummen inte ha en måttlig status längre, utan statusen bör snarare klassas till god.!21

22 Sammanfattning Trummen Bottengarn har varit den mest effektiva metoden för att minska vitfisk i Trummen. Totalt har ca 8880 kg vitfisk och småabborre tagits upp motsvarande ca 117 kg/ha höst vår Andelen rovfisk har ökat i fångsterna vilket beror på en ökning av stor abborre samtidigt som mängden braxen och mört minskat. Andel och mängd stor braxen underskattades i provfisken före reduktionsfisket. Not och bottengarn ger troligen en mer rättvis bild. Dock verkar det som att braxens viktandel överskattas i provfisket 2017 på grund av att individerna blivit betydligt tyngre än tidigare. Provfisket tillsammans med fångsterna i reduktionsfisket visar att reduktionsfisket varit effektivt och lett till en minskning av framför allt mört och braxen. Dock är fångst per ansträngning i provfisket mätt som antal och vikt per nät i nivå med åren före reduktionsfiske. Att fångst per ansträngning är i nivå med tidigare år beror på att mängden abborre ökat samt att kondition och storlek på de flesta arter blivit bättre. Till exempel har abborren haft en kraftig föryngring sista två åren samtidigt som mängden stora abborrar också ökat betydligt. Braxen har minskat i antal samtidigt som de större braxarna har en högre vikt än tidigare. Antal individer har ökat i alla längdklasser för abborre i provfisket. Samtidigt har antal individer för mört och braxen minskat förutom för de största individerna. Ekologisk status 2017 beräknat med EQR 8 visar fortsatt måttlig status. Detta beror på att antal arter, antal individer per nät och medelvikt indikerar en fortsatt hög produktivitet. samt att andelen fiskätande abborre var hög vilket indikerar försurning. Ett stor mängd småabborre kan vara negativt på grund av att de äter mycket djurplankton. Siktdjup och övriga kemiska parametrar indikerar dock ingen negativ påverkan från de mindre abborrarna. Med tanke på att en hög andel fiskätande abborre samt mindre mängd braxen och mört är ett önskat resultat av reduktionsfisket blir den slutliga bedömningen blir att fisksamhällets struktur har förbättrats avsevärt, och statusen bör troligtvis klassas som god.!22

23 Växjösjön Växjösjön (79 ha) är den mest centralt belägna sjön med bebyggelse i princip runt hela sjön. Precis som Trummen har den en lång föroreningshistorik och båda sjöarna har dessutom en relativt kraftig exploatering av strandzonerna. Även i Växjösjön har bland annat muddringar och minskningar i näringstillförsel utförts vilket lett till förbättringar i vattenkvalitet dock utan att målen för vattenkvalitet uppnåtts. På grund av det relativt stora djupet och liten yta förekommer till skillnad från de övriga Växjösjöarna regelbundet perioder där sjön blir skiktad under somrarna med låga syrenivåer på djupt vatten som följd. Reduktionsfiske har tidigare utförts utan större resultat, trots relativt hög fångst. En anledning kan va vara att fisk migrerade från Södra bergundasjön som ligger nedströms vilket kan ha kompenserat uttaget. Sedan det senaste reduktionsfisket startade har siktdjupet förbättrats och undervattensvegetationen brett ut sig och 2017 har det förekommit perioder med över 5 meter siktdjup på vår/försommar, för att sedan successivt minska till omkring 2 meter under sensommaren. Figur 9. Siktdjup (medel: maj-oktober ± 95 % CI) i Växjösjön Streckade linjen visar när reduktionsfisket startade. Maxdjup är 7,5 m och medeldjup 3,9 meter.!23

24 Reduktionsfisket i Växjösjön I samband med testfisket i Trummen 2015 bestämdes det att notfiske skulle provas ett par dagar i Växjösjön. På grund av det finns en tydlig djuphåla i Växjösjön stimmade fisken väl och första notdraget resulterade i 1980 kg vitfisk motsvarande 25 kg/ha. Fisket 2015 slutade i 6400 kg på 8 dagars fiske motsvarande 81 kg / ha. Ett problem i Växjösjön är att fjärrvärmeledningar går rakt över sjön genom djuphålan vilket gör att fisket blir komplicerat. Fisken ställer sig gärna på ledningarna och noten måste läggas nära ledningarna utan att fastna. Utan ledningar hade i stort sett hela djuphålan kunnat fiskat av på några dagar och mer fisk tas upp. Våren 2016 fiskades Växjösjön under ca 40 dagar med 6 till 7 bottengarn. Vårfisket gjordes samtidigt som Trummen vilket gjorde att kostnaden per sjö kunde dras ned. Vårfisket resulterade i ca 7010 kg vitfisk motsvarande 88 kg/ha. Hösten 2016 fiskades det med not igen och ca 2300 kg fångades på fyra dagar motsvarande 29 kg/ha. Totalt har drygt 15,7 ton höst 2015 till höst 2016 fisk avlägsnats motsvarande 199 kg/ha. Tabell 9. Fångst i Växjösjön (79ha) vid de olika fisketillfällena: fisket med not 2015 samt bottengarn och not Tidpunkt Metod Fångst kg Fångst kg/ha Höst 2015 Not ,0 Vår 2016 Bottengarn Höst 2016 Not Total Växjösjön är en väldigt artrik sjö med total 15 arter fångade i reduktionsfisket: Mört, abborre, braxen, björkna, gädda, gös, sarv, gärs, sutare, benlöja, siklöja, sandkrypare, ruda, ål och karp. Fångsten i not och bottengarn vinter 2015 / våren 2016 utgjordes till 81 % av braxen, björkna och mört medan mindre abborre utgjorde ca 5 %. Rovfisk, mestadels gädda, gös och större abborre utgjorde 10 % av biomassan, figur 6. I notfisket 2017 hade andelen mört och braxen minskat till ca 46 % medan mindre abborre utgjorde 36 %. Andelen rovfisk ökade till ca 18 % främst beroende på en kraftig ökning av större abborre, figur 10. Antalsmässigt är ökningen av rovfisk större än för vikt där 1082 större abborrar släptes tillbaks vid notfisket 2016 på 4 dagar jämfört med 60 st 2015 på 8 dagar.!24

25 Braxen/Björkna Mört Abborre < 15 cm Övriga Gös Gädda Abborre > 15 cm 4 % 2 % 4 % 5 % 4 % 38 % 1 % 1 % 9 % 8 % 6 % 40 % 43 % 36 % Not höst 2015 samt Bottengarn vår 2016 Not höst 2016 Figur 10. Andel i fångst (kg) vid reduktionsfisket i Växjösjön inklusive testfiske med not T.v. Fångst vid testfisket med not reduktionsfiske med bottengarn våren T.H. Fångst i reduktionsfisket med not hösten Provfisket i Växjösjön Vid de senaste årens provfiske har totalt 11 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gädda, benlöja, gärs, sutare och sandkrypare. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 54 och 112 individer och biomassan mellan ca 2,6 kg och 3,15 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt. Vid tidigare provfisken har sjön både varit skiktad och oskiktad men vid samtliga tillfällen haft låga syrenivåer under 4 eller 5 meter djup. Vid provfisket 2017 var sjön skiktad vid 5 meters djup varefter syrenivåerna var mycket låga. Sutare, benlöja och sandkrypare saknades i fångst Antalet fiskar per nät var betydligt högre än tidigare år medan vikt per nät var lägre, ca 152 individer och 1970 g per nät. Precis som i Trummen var fångsten av mört, braxen och björkna betydligt lägre än tidigare medan mängden abborre ökat kraftigt. Abborren har haft en mycket kraftig föryngring 2016 och 2017, vilket märks på fångsterna i reduktionsfisket samt i provfisket. Samtidigt har också mängden stor abborre > 20 cm ökat vilket även notfisket 2016 indikerade.!25

26 Växjösjön Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Figur 11. Antal individer per nät vid provfisken i Växjösjön Växjösjön Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Figur 12. Vikt (gram) per nät vid provfisken i Växjösjön!26

27 Stor abborre har tidigare fångats i relativt stort antal i Växjösjön jämfört med övriga reduktionsfiskade sjöar, troligen beroende på att siktdjupet under en tid varit bättre i Växjösjön än i de andra sjöarna. Mört och braxen har minskat betydligt i fångsterna och endast en braxen fångades i provfisket Det verkar dock vara svårt att få en rättvis bild om braxen beståndet med vanliga provfiskenät. Ett exempel är att den största braxen fångad 2014 var 38 cm lång. Vid notfisket 2015 och bottengarn 2016 var fångsten av braxen större än 40 cm mycket stor. Det fanns även en hel del individer större än 50 cm och den största mätta braxen var 65 cm lång. Eftersom stora individer sällan fastnar blir braxens viktandel i fisksamhället ofta underskattat i provfiskena. Med tanke på den bättre vattenkvalitén och fångsterna i reduktionsfisket är det ändå högst troligt att det skett en mycket kraftig minskning av braxen i Växjösjön. Fångsten för gös sticker också ut jämfört med tidigare år och ingen större gös fångades En positiv observation var att ettårig gös fångades 2017 vilket inte tidigare funnits i fångsterna. Gärs ökade kraftigt i provfisket Detta kan vara ett resultat av något bättre syreförhållanden, samt troligen mest på grund av minskad konkurrens om bottendjur från braxen och större mört. Tabell 10. Totalt antal individer per längdintervall för de i regel fem vanligaste arterna vid provfisken i Växjösjöarna. Resultat 2017 visas i fet stil och (minsta-högsta antal) vid tidigare provfisken inom parantes. Till exempel fångades 30 abborrar mellan cm vid provfisket 2017, medan fångsten varierat mellan (5-6 individer) i provfiskena nät har använts vid provfisket så för att räkna ut fångst per ansträngning divideras antalet med 16. Växjösjön Längdklass cm Abborre Mört Braxen Björkna Gös (57-528) 0 (96-193) 0 (0-4) 21 (0-4) 7 (0) ( ) 54 ( ) 0 (3-6) 5 (2-26) 0 (0-1) (14-51) 11 ( ) 0 (1-10) 0 (10-16) 0 (0-3) (3-21) 0 (26-45) 0 (3-11) 0 (3-13) 0 (0-1) (5-6) 0 (0-1) 0 (0-6) 0 (1-2) 0 (0-2) (2-2) 0 (0) 0 (0-3) 0 (0-1) 0 (0) (1-2) 0 (0) 0 (0-2) 0 (0) 0 (0) > 40 0 (0) 0 (0) 1 (0-2) 0(0) 0 (1-2) Total antal 2097 ( ) 65 ( ) 1 (13-28) 26 (23-61) 7 (3-7)!27

28 Vid utvärdering av provfisken i Växjösjön och jämförelser med de andra sjöarna måste andelen yta av Växjösjön som har låga syrenivåer tas i beaktning. I nät som placeras på djupt och syrefattigt vatten har näten i regel varit tomma på fisk, alternativt haft en mycket liten fångst vilket kan påverka fångst per ansträngning ganska kraftigt. Till exempel fångades fler småabborrar i Växjösjön än i Trummen 2017, trots att 3 nät placerades i syrefattiga områden i Växjösjön och var tomma eller hade mycket liten fångst. Det tyder på att tätheten av djurplanktonätande 2017 fiskar har varit högre i Växjösjön. Beräknad ekologisk status i Växjösjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 11. Det sammanlagda resultatet blev dålig status. Detta beror framför allt på att det dels fångats fler arter än vad som är förväntat, antalet individer per nät är högt, samt visar låg diversitet (antal) beroende på en total dominans av abborre, en låg individuell medelvikt samt en hög andel fiskätande abborre, och mycket hög kvot abborre, tabell 11. Tabell 11. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Växjösjön Resultatet för indexet blev dålig status. Indikator EQR 8 P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,11 5 1,58 Diversitet (antal) 0,11 5 1,51 Diversitet (vikt) 0,09 5 1,70 Antal 0,00 5 2,94 Biomassa 0, Medelvikt 0,03 5 2,22 Andel fiskätande abborrfisk 0,2 4 1,29 abborre / karpfisk 0,14 5 1,48 Klass EQR 8 0,13 5!28

29 Precis som för Trummen ger resultatet för EQR 8 från Växjösjön dubbla budskap. Dels är artantalet högt och antalet fisket per nät högt vilket indikerar övergödning. Samtidigt är diversiteten (antal och vikt) låg, fisksamhället nästan helt dominerat av abborre samt en hög andel fiskätande abborrfisk (46 % av biomassan). Precis som i Trummen har reduktionsfisket varit så effektivt i att reducera mängden vitfisk, samtidigt som mängden stor abborre ökat att indexet indikerar försurningsproblem. Som nämnts innan är Växjösjön också en mycket artrik sjö, vilket vi har svårt att se som negativt. Förutom de arter som finns representerade i Trummen har även siklöja fångats i reduktionsfisket. Siklöja är en pelagisk liten laxfisk som ofta lever i djupare, något klarare sjöar och finns bland annat i den närliggande Helgasjön. Kanske kan bättre vatten i Växjösjön gynna siklöjan i framtiden, vilken i många sjöar är en viktig bytesfisk för många rovfiskar. Provfisket visade en mycket hög andel abborre både sett till antal och vikt, samt den högsta andelen fiskätande abborrfisk i samtliga av de provfiskade sjöarna. Som diskuterats tidigare i avsnittet för Trummen är en hög andel abborre och framför allt fiskätande abborre ett önskat resultat av reduktionsfisket, men tolkas som att sjön är försurad av indexet. På så sätt kanske inte EQR 8 är ett speciellt bra sett att utvärdera fiskfaunans status på. Medelvikten per individ var också låg i Växjösjön på grund av många abborryngel i fångst. Den stora mängden abborryngel är troligtvis ett problem i Växjösjön. Med tanke på att fler fångades i Växjösjön trots att tre nät placerades i områden med låg syrgashalt bör tätheten av abborryngel vara högre än i Trummen. Detta kan vara en bidragande orsak till att siktdjupet successivt minskat under sommaren till omkring 2 m. Att gallra bland de små abborrarna är troligtvis nödvändigt för att öka tätheten av djurplankton samt minska konkurrensen så att det blir en fortsatt hög rekrytering av stor abborre. Med ovanstående faktorer inräknat går det att konstatera att flera av målen med reduktionsfisket har uppnåtts såsom minskad mängd vitfisk och mer stor abborre. Dock verkar det som att det blivit för mycket abborryngel i sjön.!29

30 Sammanfattning Växjösjön Not och bottengarn har använts vid reduktionsfisket i Växjösjön. Not har varit den mest effektiva metoden men även bottengarn var effektivt. Totalt har ca 15,7 ton tagis upp motsvarande 199 kg/ha höst höst Andelen rovfisk har ökat i fångsterna vilket beror på en ökning av stor abborre samtidigt som mängden braxen och mört minskat. Andel och mängd stor braxen underskattades i provfisken före reduktionsfisket. Not och bottengarn ger troligen en mer rättvis bild. Provfisket tillsammans med fångsterna i reduktionsfisket visar att reduktionsfisket varit effektivt och lett till en minskning av framför allt mört och braxen. Fångst per ansträngning i provfisket mätt vikt per nät var lägre 2017 jämfört med åren före reduktionsfiske. Dock var antalet fiskar per nät högre än tidigare. Att fångst per ansträngning sett till antal är högre än tidigare år beror på en kraftig föryngring av abborre de sista två åren. Antal individer har ökat för alla längdklasser för abborre i provfisket. Samtidigt har antal individer för mört och braxen minskat för alla längdklasser. Ekologisk status 2017 beräknat med EQR 8 visar dålig status. Detta beror på att antal arter, antal individer per nät och medelvikt indikerar en fortsatt hög produktivitet. Samt att andelen fiskätande abborre och kvot abborre/karpfisk var hög vilket indikerar försurning. Ett stor mängd småabborre kan vara negativt på grund av att de äter mycket djurplankton och det verkar som att det lite för mycket småabborrar. Med tanke på att en hög andel fiskätandeabborre samt mindre mängd braxen och mört är ett önskat resultat av reduktionsfisket blir den slutliga bedömningen blir att fisksamhällets struktur har förbättrats avsevärt. För att ytterligare förbättra vattenkvalitet och fiskfauna bör ett mindre reduktionsfiske inriktat på små abborrar utföras.!30

31 Södra Bergundasjön Södra bergundasjön är den största av de stadsnära Växjösjöarna och förbundet med Norra bergundasjön via ett sund. Sjön är flikig med en tydlig djuphåla centralt i sjön. Södra bergundasjön varit recipient för avloppsvatten med kraftigt försämrad vattenkvalité. En viss förbättring har skett sedan avloppsvatten slutade att tillföras, men fortfarande har vattnet varit mycket grumligt med regelbundna algblomningar. Reduktionsfiske har tidigare utförts utan större resultat, troligen på grund av för låg fångst. Sedan det senaste reduktionsfisket startade har endast små förändringar kunnat ses. Att resultatet inte blivit lika starkt som i de andra sjöarna beror troligen på att inte tillräckligt med fisk fångats än. En orsak kan vara att fisk fritt kunnat migrera mellan Norra och Södra bergundasjön, och att det på så sett fyllts på med fisk. Hösten 2017 sattes en barriär satts upp mellan sjöarna vilket hindrar vitfisken från att ta sig till Södra bergundasjön. När vattenkvalitet förbättrats i båda sjöarna kan barriären öppnas. Reduktionsfiske är planerat att utföras till och med hösten Figur 13. Siktdjup (medel: maj-oktober ± 95 % CI) i Södra Bergundasjön Streckade linjen visar när reduktionsfisket startade. Maxdjup är 7,4 m och medeldjup 2,7 meter.!31

32 Reduktionsfisket i Södra Bergundasjön I samband med notfisket i Växjösjön provades notfiske i Södra bergundasjön under 2 dagar i december På två notdrag fångades 3,6 ton stor braxen motsvarande 8 kg/ha medan övrig fisk fångades i väldigt liten mängd. Detta beror troligen på att mindre fisk migrerat till grundare områden och vattendrag. Det bestämdes att reduktionsfiske skulle utföras med not och bottengarn under 2 år. Till och med sommaren 2017 hade reduktionsfiske utförts under 29 dagar med not hösten/vintern samt med 21 bottengarn under 40 dagar slutet av april till början av juni Fångsten blev 45,8 ton på notfisket och 58,7 ton på vårfisket med bottengarn motsvarande 106 respektive 136 kg/ha. Det finns indikationer på att fisk rört sig ganska mycket mellan Norra och Södra bergundasjön och därför måste ytan av båda sjöarna räknas (total yta 655 ha) även om fiske bara skett i Södra bergundasjön. Då blir fångsten 70 respektive 90 kg/ha med en total fångst på 165 kg/ha med test fisket 2015 inräknat, tabell 12. Sedan hösten 2017 har en barriär satts upp vilket hindrar migration mellan sjöarna. Tabell 12. Fångst i Södra Bergundasjön (432 ha) vid de olika fisketillfällena: fisket med not 2015 samt not 2016 och bottengarn * Fisk har fram till hösten 2017 kunnat simma fritt mellan Södra och Norra bergundasjön. Därför behöver fångst (kg/ha) till och med hösten 2017 beräknas för ytan av båda sjöarna (655 ha). Tidpunkt Metod Fångst kg Fångst kg/ha * Fångst kg/ha inkl. Norra bergundasjön Höst 2015 Not (testfiske) ,3 5,5 Höst 2016 Not ,0 69,9 Vår 2017 Bottengarn ,9 89,6 Total Södra Bergundasjön är mycket artrik med totalt 16 fångade arter i reduktionsfisket: Mört, abborre, braxen, björkna, gädda, gös, sarv, gärs, sutare, benlöja, siklöja, sandkrypare, ruda, ål, lake och färna i fångsten. Till skillnad från Trummen och Växjösjön är det för tidigt för att göra några före -efter bedömningar av hur fisksamhället förändrats i not och bottengarnsfångster. I stället har fångst delats upp per metod. Notfisket har varit mer selektivt, medan bottengarnen fångat mer arter och något högre andel rovfisk. Andelen vitfisk har varit 96 % i not respektive 92 % i bottengarn.!32

33 Braxen/björkna Mört Abborre < 15 cm Övrig vitfisk + gärs Gös Gädda Abborre > 15 cm Övrig rovfisk 2 % 1 % 2 % 3 % 4 % 2 % 2 % 45 % 51 % 34 % 54 % Figur 14. Andel i fångst (kg) vid reduktionsfisket i Södra bergundasjön fram till sommaren 2017 inklusive testfiske med not T.v. Fångst not test reduktionsfiske höst T.H. Fångst i reduktionsfisket med bottengarn Provfisket i Södra Bergundasjön Vid de senaste årens provfiske har totalt 11 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gädda, benlöja, gärs, sutare och sandkrypare. Vikt och antal fiskar per nät har varierat kraftigt mellan olika provfisken. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 50 till 116 individer och biomassan mellan ca 0,96 kg och 3,85 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt. Benlöja och sutare saknades i fångst 2017, annars var artantalet något högre än vad de enskilda provfiskena brukar ha. Antalet fiskar per nät var betydligt högre än tidigare år med ca 231 individer per nät. Vikt per nät var också mycket hög med 4096 g per nät, men ganska nära 2015 års resultat. Störst ökning i antal stod gös för då betydligt mer gös fångades än tidigare. Även braxen, gärs, abborre, samt till viss del björkna och mört fångades i högre antal än tidigare år. Den kraftiga ökningen beror på det stora antalet årsyngel av de flesta arter. Vad gäller vikt var fångsten av abborre något högre än vid det senaste provfisket. Gös visade också en liten ökning och braxen en minskning. Mört fångades i större eller lika stor vikt som vid senaste provfisket.!33

34 Södra Bergundasjön Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Figur 15. Antal individer per nät vid provfisken i Södra bergundasjön Södra Bergundasjön Figur 16. Vikt (gram) per nät vid provfisken i Södra bergundasjön Sutare Sandkrypare Sarv Mört Benlöja Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre!34

35 Fram till 2013 minskade fångsten vilken med tanke på sjöns näringsrika status var väldigt låg Den låga fångsten 2013 beror med största sannolikhet inte på att det fanns lite fisk i sjön vid den tidpunkten. Dels var siktdjupet 2013 ett av de sämre för de undersökta åren. Över 100 ton vitfisk togs upp i reduktionsfisket mellan höst 2016 och vår Mycket av den fisk som fångats i reduktionsfisket har varit så stor att den bör ha funnits i sjön redan innan 2013 (braxen och mört > 25 cm). Att stora braxnar inte fångas i nätprovfisket är inte så konstigt, men den mycket låga fångsten av mört 2013 är underligg. Vad de lägre fångsterna beror på går bara att spekulera i, men kan bero på någon yttre faktor till exempel väder fångades betydligt fler individer per nät än tidigare år. Precis som i Växjösjön är det tydligt att de nät som används är mer effektiva i att fånga små individer av samtliga arter. Trots att den totala biomassan av fisk bör ha minskat fångas mer fisk än tidigare år, då föryngringen kan blir större när mängden äldre fisk minskas har både gös, abborre, mört, braxen och gärs haft en lyckad lek. Tabell 13. Totalt antal individer per längdklass (cm) för de i regel fem vanligaste arterna vid provfisken i Växjösjöarna. Resultat 2017 visas i fet stil och (minsta-högsta antal) vid tidigare provfisken inom parantes. Till exempel fångades 10 abborrar mellan cm vid provfisket 2017, medan fångsten varierat mellan (6-13 individer) i provfiskena nät har använts vid provfisket 2017 och 32 nät tidigare år. För att räkna ut fångst per ansträngning divideras antalet med 28 respektive 32. Södra Bergundasjön Längdklass cm Abborre Mört Braxen Björkna Gös ( ) 610 (80-439) 302 (4-10) 17 (0-14) 1263 (71-135) (72-355) 1028 ( ) 0 (2-67) 7 (0-1) 21 (2-175) (41-84) 172 (78-424) 1 (0-10) 13 (0-1) 4 (20-41) (19-23) 156 (18-153) 2 (3-18) 2 (0-3) 2 (1-49) (6-13) 36 (1-3) 2 (1-3) 0 (0-3) 0 (0-2) (0-5) 0 (0) 2 (0-17) 0 (0-3) 1 (0-1) (0-1) 0 (0) 0 (0-1) 0 (0-1) 2 (0-2) > 40 0 (0) 0 (0) 3 (1-2) 0 (0) 2 (0-3) Total antal 2461 ( ) 2002 ( ) 312 (35-103) 39 (2-9) 1295 ( )!35

36 Till skillnad från Trummen och Växjösjön går det inte att se någon minskning i antalet mört eller någon ökning av stor abborre, tabell 13. Tas fångst per ansträngning i bekanting fångades betydligt mer stor abborre i Trummen och Växjösjön jämfört med Södra bergundasjön. En troligen starkt bidragande orsak till att resultatet inte blivit lika starkt i Södra bergundasjön kan vara att vitfisk migrerat från Norra bergundasjön. Dessutom genom att vara en mer näringsrik sjö behöver mer fisk per yta tas upp jämfört med i de andra sjöarna. Oavsett är det tydligt att mer vitfisk behöver tagas upp, vilket både siktdjup och provfisket pekar på. Till skillnad från de andra sjöarna utfördes notfiske i Södra bergundasjön hösten 2017 vilket gör att resultatet från 2017 års provfiske kan analyseras något mer. På 13 dagar fångades ca 22,8 ton vitfisk motsvarande 53 kg/ha (nu beräknat endast på ytan av Södra Bergundasjön då barriären var uppsatt). Siktdjupet hösten 2017 vad bättre med runt 2 m siktdjup jämfört med under 1 meter största delen av fisket hösten Det bättre siktdjupet gjorde att fisken stimmade mycket väl och 21,7 ton togs de första 8 dagarna. Av fångsten så utgjordes ca 5,3 ton av mört och 17,3 ton av braxen med en del björkna inblandat. Även om provfiskena inte ger helt rätt bild, samt att man skall komma ihåg att notfisket var väldigt selektivt kan ett par intressanta observationer göras. Provfisket indikerade att braxen har haft en väldigt bra föryngring med 312 individer under 10 cm fångade jämfört med 0-4 individer tidigare år. I notfisket 2017 utgjordes 10,1 ton av fångsten av årsyngel av braxen vilket bekräftar att leken var bra Vid fisket mättes dessutom medelvikt för braxens årsyngel till 2,3 g. Om en mycket grov beräkning görs betyder det en fångst på ca 4,39 miljoner braxenyngel. Det skulle betyda att det hösten 2017 fanns en täthet av individer per hektar motsvarande ca 1 individ per kvadratmeter. Detta är en mycket hög täthet och att siktdjupet inte var bättre 2017 är inte konstigt. Ovan på detta fångades över 10 ton stor braxen och mört. Att gösen haft ett mycket bra år visade sig också och mängder med åsyngel släpptes tillbaks. Eftersom fokus var på att släppa tillbaks gösyngel så fort som möjligt uppskattades ej vikten, men det måste ha rört sig om sammanlagt hundratals kilo gösyngel som släpptes tillbaks hösten I provfisket var fångsten av abborre hög, men både små och stora abborrar fångades endast i liten mängd vid notfisket. Abborrarna brukar hålla sig grundare och tenderar att inte fångas så väl i noten på hösten. Det skall bli intressant att se resultatet av 2018 års vårfiske med bottengarn och få en mer samlad bild över hur fisksamhället varit. Då kommer en ännu mer korrekt bild att kunna återfås och provfisket som metod utvärderas ännu bättre.!36

37 Braxen/björkna 0+ Braxen > 25 cm Mört Abborre < 15cm Övrig vitfisk Gös Gädda Abborre > 15 cm 1 % 1 % 6 % 22 % 41 % 29 % Figur 17. Andel i fångst (kg) vid notfisket i Södra bergundasjön hösten Totalt fångades 23,7 ton vitfisk. Andelen gös är något underskattad då mängder med gösyngel släpptes tillbaks hösten Beräknad ekologisk status i Södra Bergundasjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 14. Det sammanlagda resultatet blev otillfredsställande status. Som i de andra sjöarna beror framför allt resultatet på att det dels fångats fler arter än vad som är förväntat, antalet individer per nät är högt, samt visar låg diversitet (antal), en hög biomassa fisk per nät, samt en låg individuell medelvikt. Däremot var andelen potentiellt fiskätande abborrfisk (20 %) lägre än i Trummen och Växjösjön, vilket indexet tolkar som positivt. Det höga artantalet har redan diskuterats för de andra sjöarna och behöver inte diskuteras speciellt mycket mer. Det är dock tydligt att inte alla arter fångas i provfiskena och att vissa arter svårare fångas än andra. Exempel är sutare, ruda och gädda vilket fångats ganska mycket av i bottengarn och not.!37

38 Att använda artantal (inhemska arter) som en parameter och ge dålig status för ett högt artantal kan tyckas märkligt. Med tanke på att till exempel inte alla arter fångas i provfisket varje år, men ändå finns i sjön blir det en mycket slumpmässig parameter att använda. Att många sjöar håller fler arter än vad provfiskena indikerar är troligt och har visat sig i fångster i bottengarn och not i andra sjöar också. Tabell 14. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Södra Bergundasjön Resultatet för indexet blev otillfredsställande status. Det är å andra sidan tydligt att det fortfarande fanns stora problem med fiskfaunan i sjön sommaren Det fångades både väldigt många individer, och biomassan var hög. Det fanns fortfarande mycket mört i fångsten och mängden stor abborre hade inte ökat. Kvoten abborre var lägre än förväntat, och betydligt lägre än i de andra reduktionsfiskade sjöarna. Precis som i Trummen och Växjösjön blir medelvikten låg eftersom fångsten antalsmässigt domineras av årsyngel. Alla dessa parametrar visar att åtgärderna i sjön än så länge inte fått önskade effekter, vilket även kunde ses på vattenkvalitén Dock hade bara cirka halva det planerade reduktionsfisket utförts innan provfisket En viss positiv utveckling kan dock ses, då gösen haft ett mycket bra lekår. Förhoppningsvis kan dessa växa upp och bilda en större population av stor gös i sjön. Indikator P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,10 5 1,67 Diversitet (antal) 0,08 5 1,74 Diversitet (vikt) 0,73 1 0,34 Antal 0,00 5 3,44 Biomassa 0,03 5 2,13 Medelvikt 0,10 5 1,64 Andel fiskätande abborrfisk 0,82 1 0,23 abborre / karpfisk 0,37 3 0,90 Klass EQR 8 0,28 Otillfredställande!38

39 Sammanfattning Södra Bergundasjön Not och bottengarn har använts vid reduktionsfisket i Södra bergundasjön. Båda metoderna har varit effektiva och haft höga dagsfångster. Totalt hade ca 108 ton vitfisk tagis upp med tesfisket 2015 inräknat (3,6 ton) motsvarande 250 kg/ha höst vår Det har visat sig att fisk vandrar mellan Norra och Södra bergundasjön och därför måste även ytan på Norra bergundasjön räknas in. Den totala ytan av båda sjöarna är 655 ha och därför måste fångst som kg/ha korrigeras till 165 kg/ha. Sedan hösten 2017 har en barriär satts upp mellan sjöarna som förhindrar vitfisk från att migrera till Södra bergundasjön. Andel och mängd stor braxen underskattades kraftigt i provfisken före reduktionsfisket. Provfisket tillsammans med fångsterna i reduktionsfisket visar att reduktionsfisket inte lett till en tillräcklig reduktion av vitfisk än. Fångst per ansträngning i provfisket var högre 2017 jämfört tidigare år. Att fångst per ansträngning var högre än tidigare år beror på en kraftig föryngring av årsygel av abborre, gös, gärs, braxen och mört. Gös visade störst ökning. Ingen ökning i stor abborre kunde observeras. Att det finns en fortsatt stor biomassa fisk i sjön bekräftades vid höstens notfiske 2017 då 23,7 ton fångades på 8 dagar motsvarande ca 50 kg/ ha (barriär mellan Norra och Södra bergundasjön installerad). Ekologisk status 2017 beräknat med EQR 8 visar Otillfredställande status. Detta beror på att antal arter, antal individer och vikt per nät och medelvikt indikerar en fortsatt hög produktivitet. Kvoten abborre : karpfisk är fortfarande relativt låg. andelen potentiellt fiskätande abborrfisk var 20 % vilket är betydligt lägre än i Trummen och Växjösjön. Ungefär halva insatsen med avseende på reduktionsfiske hade utförts innan provfisket Notfiske planeras utföras hösten/vintern , bottengarn våren 2018 samt hösten Efter dessa insatser kan en mer rättvis analys göras om reduktionsfiskets effekter.!39

40 Norra Bergundasjön Norra bergundasjön är den näst största av de stadsnära Växjösjöarna och förbundet med Södra bergundasjön via ett sund. Sjön är flikig och stenig. Sjön har kraftigt försämrad vattenkvalité och är idag recipient för renat avloppsvatten. Sjön har kanske blivit något bättre senaste decennierna, men har fortfarande stor övergödningsproblematik. Innan några åtgärder i sjön utförs har det bedömts att något först måste göras för att ytterligare minska näringsbelastningen, där bättre vatten som kommer från Södra bergundasjön är en viktig del. Dock har sjön senaste året till viss del bliv indirekt reduktionsfiskad då fisk kan röra sig mellan Södra och Norra bergundasjön. Detta gör att sjön med viss försiktighet kan användas som kontrollsjö. Hösten 2017 sattes en barriärupp mellan sjöarna vilket hindrar vitfisken från att ta sig till Södra bergundasjön. När vattenkvalitet förbättrats i båda sjöarna kan barriären öppnas. Figur 18. Siktdjup (medel: maj-oktober ± 95 % CI) i Norra Bergundasjön Maxdjup är 5,5 m och medeldjup 2,9 meter.!40

41 Provfisket i Norra bergundasjön Vid de senaste årens provfiske har totalt 8 arter fångats: abborre, mört, braxen, björkna, sarv, gös, gärs och sutare. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 120 till 200 individer och biomassan mellan ca 2,8 kg och 4,37 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt. Som i Södra bergundasjön var fångsten lägre 2011 och 2013 för att sedan stiga Dock är skillnaden mellan år inte lika stor i Norra bergundasjön fångades 7 arter, bland annat gädda vilket inte fångats vi de tre senaste provfiskena medan sarv och sutare saknades i fångst. Antalet fiskar och vikt per nät var i nivå med 2015 års provfiske med ca 183 individer och 4027 g per nät. Vad gäller antal, vikt och storleksfördelning för gös och mört är resultatet väldigt likt 2015, med mycket mört upp till 25 cm samt ganska mycket gösyngel i fångsten. Abborre däremot fångades i betydligt lägre antal än vid senaste provfisket 2015 då mycket abborryngel fångades. Det höga antalet abborryngel 2015 verkar inte ha resulterat i någon ökning av större abborre ( > 10 cm). Samma gäller för gös där det fanns relativt mycket gösyngel i fångst 2015 men få gösar som va större än 10 cm Små braxnar och gärs fångades i högre antal än tidigare, liknande den utveckling som setts i Södra bergundasjön men inte lika kraftigt. Ingen stor braxen kom upp vid provfisket 2017, dock lossnade två stora braxnar när näten togs upp. Trots att sjön ligger längst ner i systemet av de stadsnära växjösjöarna har färre arter än i Trummen, Växjösjön och S. bergundasjön fångats. Det är troligt att samma arter som finns i Södra bergundasjön också finns i Norra bergundasjön men i mindre utsträckning. En viss övergödning kan öka antalet arter genom att en sjö blir mer produktiv, men i takt med att en sjö blir mer och mer övergödd tenderar vissa arter att ta över mer, såsom braxen och mört. Samtidigt missgynnas andra arter som det blir färre av. Norra bergundasjön är den av sjöarna som sista åren haft störst problematik i form av kraftiga algblomningar och dåligt siktdjup vilket kan vara en anledning till att färre arter blir representerade i provfiskena.!41

42 300 Norra Bergundasjön Figur 19. Antal individer per nät vid provfisken i Norra bergundasjön Sutare Sarv Mört Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre Norra Bergundasjön Figur 20. Vikt (gram) per nät vid provfisken i Norra bergundasjön Sutare Sarv Mört Gös Gädda Gärs Braxen Björkna Abborre!42

43 I Norra bergundasjön har mindre förändringar skett jämfört med i de reduktionsfiskade sjöarna vad gäller både artsammansättning och storleksfördelning. Mört är fortsatt vanligast sett till vikt, och abborrarna små. Några resultat som sticker ut jämfört med tidigare år är att det faktiskt fångades färre stora abborrar 2017 (individer cm) än tidigare år, tabell 15. Även mört större än 25 cm fångades i högre antal Precis som i Södra bergundasjön fångades mycket braxen under 10 cm. Tabell 15. Totalt antal individer per längdklass (cm) för de i regel fem vanligaste arterna vid provfisken i Växjösjöarna. Resultat 2017 visas i fet stil och (minsta-högsta antal) vid tidigare provfisken inom parantes. Till exempel fångades 5 abborrar mellan cm vid provfisket 2017, medan fångsten varierat mellan (3-7 individer) i provfiskena nät har använts vid provfisket.för att räkna ut fångst per ansträngning divideras antalet med 16. Norra Bergundasjön Längdklass cm Abborre Mört Braxen Björkna Gös ( ) 374 ( ) 57 (0-2) 4 (0) 462 (77-434) (56-235) 516 ( ) 9 (0-27) 8 (0-1) 19 (0-9) (37-143) 188 ( ) 3 (0-3) 1 (0-1) 13 (0-31) (15-41) 123 (22-125) 4 (0-11) 0 (0-2) 5 (0-2) (3-7) 22 (2-10) 1 (1-3) 0 (0-2) 0 (0-2) (2-2) 0 (0) 0 (0-8) 0 (0) 0 (0) (0-2) 0 (0-1) 0 (0-1) 0 (0) 0 (0-1) > 40 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0-2) Total antal 929 ( ) 1223 ( ) 74 (9-39) 13 (0-6) 499 (86-465) Beräknad ekologisk status i Norra Bergundasjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 16. Det sammanlagda resultatet blev måttlig status precis på gränsen till otillfredsställande status. Resultatet beror framför allt på att antalet individer per nät är högt, samt visar låg diversitet (antal och vikt), en hög biomassa fisk per nät, samt en låg individuell medelvikt.!43

44 Jämfört med till exempel Södra bergundasjön (10 fångade arter) fångades färre arter i Norra bergundasjön (7 st) vilket indexet tolkar som positivt och ger hög status för den parametern. Enligt vår mening bör det lägre artantalet snarare tolkas som något negativt, då resultatet troligen beror på en ännu större dominans av mört och braxen i Norra bergundasjön. Det egentliga artantalet är troligtvis högre och samma som i Södra bergundasjön. Andelen potentiellt fiskätande abborrfisk beräknandes till 15 % och är lägre än i Trummen, Växjösjön och Södra bergundasjön. Även här ger indexet hög status för den parametern. Kvoten abborre var väldigt låg i Norra bergundasjön med en större andel karpfisk än i de reduktionsfiskade sjöarna. Tabell 16. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Norra bergundasjön. Resultatet för indexet blev måttlig status. Indikator P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,85 1 Diversitet (antal) 0,14 5 1,47 0,19 Diversitet (vikt) 0,27 4 1,11 Antal 0,00 5 2,99 Biomassa 0,04 5 2,02 Medelvikt 0,22 4 1,24 Andel fiskätande abborrfisk 0,71 1 0,38 5 abborre / karpfisk 0,18 4 1,33 Klass EQR 8 0,30 Måttlig Med tanke på siktdjup samt övriga kemiska och biologiska parametrar är det tydligt att Norra bergundasjön är den av växjösjöarna med mest problem. I provfisket var både antal och biomassa högt, samt dominerades viktmässigt av mört. Vidare var andelen potentiellt fiskätande abborre och antalet arter lägre än i de reduktionsfiskade sjöarna. Att EQR 8 klassar sjöns status som bättre än till exempel Växjösjön på grund av lägre artantal och lägre andel fiskätande abborre blir konstigt. Istället bör Norra bergundasjön bli klassad som den sjö med sämst status av de ingående sjöarna.!44

45 Sammanfattning Norra Bergundasjön Norra bergundasjön är den av sjöarna med kraftigast övergödningsproblematik och har i regle sämst siktdjup av växjösjöarna. Innan åtgärder i sjön utförs har det bedömts att näringsbelastningen måste ytterligare minskas. Inget reduktionsfiske har utförts i Norra bergundasjön, men eftersom fisk kunnat röra sig mellan Norra och Södra bergundasjön skulle reduktionsfisket i Södra bergundasjön potentiellt kunna ha en indirekt effekt på Norra bergundasjön. Sedan hösten 2017 finns en barriär vilket hindrar migration mellan sjöarna års provfiske var resultatmässigt väldigt likt provfisket 2015 med både högt antal individer och mycket hög biomassa per nät. I antal är mört, abborre och gös de vanligaste arterna. Sett till vikt dominerar mört. Längdfördelning bland de vanligaste arterna var lik tidigare år. Något färre stora abborrar och något fler stora mörtar fångades jämfört med tidigare. Precis som i Södra bergundasjön fångades mycket braxenyngel Andelen potentiellt fiskätande abborrfisk beräknades till 15 % vilket är betydligt lägre än i Trummen och Växjösjön och även lägre än i Södra bergundasjön. Ekologisk status 2017 beräknat med EQR 8 visar måttlig status. Detta beror på att antal individer och vikt per sänt är hög samt en låg kvot abborre : karpfisk vilket indikerar en hög produktivitet. Att statusen inte blev sämre beror på att antalet arter och andel potentiellt fiskätande abborrfisk inte var så hög. Av de provfiskade sjöarna bör Norra bergundasjön klassas till sämst status. Sjön har lägre antal arter och andel potentiellt fiskätande abborrfisk. Detta bör snarare anses negativt med tanke på sjöns näringsrika status.!45

46 Barnsjön Barnsjön är den minsta sjön till ytan och belägen högst upp i systemet. Sjön har inte varit recipient för kommunalt avloppsvatten och har historiskt sett varit mindre näringspåverkad än de andra växjösjöarna. Sjön är till stor del omgiven av skog och våtare områden med det finns också en del bebyggelse nära sjön. Vad gäller siktdjup och vattenkemi är sjön inte lika undersökt som de andra växjösjöarna där bland annat siktdjup saknas för många år. Bland de mätningar som finns att tillgå har siktdjupet i regel varit mellan 1,5-2 m under sommaren med ett sommarmedelvärde (maj-oktober) på 1,7 meter. Med tanke på att sjön inte är så djup får det anses som ett acceptabelt siktdjup. Senare år har inte siktdjup tagits med samma frekvens. Vid provfisket 2017 var siktdjupet 2 meter vilket är i nivå med tidigare mätningar. Provfisket i Barnsjön 2017 Vid de senaste årens provfiske har totalt 6 arter fångats: abborre, mört, braxen, sarv, gärs och gädda. Vid tidigare provfisken har även sutare fångats. Antalet fiskar per nät har varierat mellan ca 33 till 51 individer och biomassan mellan ca 1,5 kg och 2,28 kg per nät. Mört och abborre har varit de vanligaste arterna både sett till antal och vikt, där abborre brukar va vanligast till antal och mört sett till vikt. Ett av åren utgjorde även braxen och gädda en relativt stor del av biomassan fångades 5 arter: abborre, mört, braxen, sarv och gärs. Antalet fiskar och vikt per nät var i nivå med tidigare års provfiske med ca 39 individer och 1425 g per nät. I antal kan en minskning ses för mört och en viss ökning i antalet abborrar. Viktmässigt var dock resultatet väldigt likt tidigare år. Reproduktionen för karpfisk har varit svag en del år och bland annat 2010 och 2012 fångades inga årsyngel av mört. Vid senaste provfisket 2014 hade både mört och braxen en bättre föryngring. Braxenyngel brukar dock fångas i lågt antal i samtliga växjösjöar varför det är svårt att dra några slutsatser utifrån det resultatet. För mört däremot är det tydligt det finns reproduktionsproblem en del år i Barnsjön. Vad detta beror på är fortsatt oklart. Vid årets provfiske fångades väldigt få mörtyngel och reproduktionen 2017 ser ut att vara svag. Att mört fortfarande utgör störst del av biomassan trots något färre individer än tidigare beror på att populationen till största del utgjordes av större individer (15-25 cm).!46

47 Barnsjön Sarv Mört Gädda Gärs Braxen Abborre Figur 21. Antal individer per nät vid provfisken i Barnsjön. Barnsjön Sarv Mört Gädda Gärs Braxen Abborre Figur 22. Vikt (gram) per nät vid provfisken i Barnsjön.!47

48 Abborre å andra sidan visar en fortsatt stark reproduktion sedan Att 2017 var ett bra reproduktionsår för abborre har även kunnat ses i de andra sjöarna med Norra bergundasjön som undantag. Till skillnad från tidigare år fångades ingen abborre över 30 cm. Abborre över 40 cm har fångats i Barnsjön både 2010 och Gärs och sarv har en liknande utveckling som tidigare år, med få och små individer i provfisket. Det måste tas i beaktning när resultaten analyseras att endast 8 nät används i provfisket på grund av sjöns mindre yta. Ett lägre antal nät kan göra resultatet mer känsligt för om ett enskilt nät har en hög eller låg fångst, samt om en stor individ av någon art fastnar. Därför bör kanske förändringar i fisksamhället analyseras med något högre försiktighet i Barnsjön än i de andra sjöarna. Tabell 17. Totalt antal individer per längdklass (cm) för de i regel fem vanligaste arterna vid provfisken i Barnsjön. Resultat 2017 visas i fet stil och (minsta-högsta antal) vid tidigare provfisken inom parantes. Till exempel fångades 2 abborrar mellan cm vid provfisket 2017, medan fångsten varierat mellan (0 individer) i provfiskena nät har använts vid provfisket. För att räkna ut fångst per ansträngning divideras antalet individer med 8. Barnsjön Längdklass cm Abborre Mört Braxen Gärs Sarv (32-84) 2 (0-68) 0 (0-13) 6 (5-22) 1 (0) (46-164) 7 (0-56) 0 (0) 1 (5-7) 1 (0-1) (3-10) 26 (23-92) 0 (0-2) 0 (0) 2 (0-1) (0) 41 (19-63) 0 (0) 0 (0) 0 (0-3) (0) 1 (0-1) 0 (0-1) 0 (0) 0 (0) (0-1) 0 (0) 0 (0-2) 0 (0) 0 (0) (0-1) 0 (0) 0 (0-1) 0 (0) 0 (0) > 40 0 (0-1) 0 (0) 1 (1-1) 0 (0) 0 (0) Total antal 219 ( ) 77 ( ) 1 (2-14) 7 (10-29) 4 (0-5)!48

49 Beräknad ekologisk status i Barnsjön Resultat för de ingående parametrarna i EQR 8 redovisas i tabell 18. Det sammanlagda resultatet blev god status precis som tidigare år. Till skillnad från de andra växjösjöarna är antal och vikt per nät inte mycket högre än referensvärdet. Medelvikt för individerna var också högre vilket beror på att årsyngel inte utgör en lika stor del av populationen antalsmässigt som i de reduktionsfiskade sjöarna. Andelen potentiellt fiskätande abborre beräknades till 10 % vilket är lägst för alla de provfiskade sjöarna, dock ger indexet god status. Samtliga parametrar visar god till hög status förutom antal arter och kvot abborre / karpfisk. Precis som för de andra sjöarna blir antal arter egentligen en missvisande parameter. I Barnsjön finns troligtvis minst 7 arter med sutare inräknat. Om gädda och sutare fastnar eller inte är väldigt slumpmässigt. Samma kan gälla för sarv och om till exempel någon av de mindre vanliga arterna som sarv inte hade fastnat hade indexet givit god status, som vid provfisket Det betyder dock inte att sarv inte fanns i sjön Mört är klart vanligast i Barnsjön sett till vikt trots att abborre var vanligast till antal. Statusen för kvot abborre/ karpfisk blev otillfredställande. Tabell 18. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Barnsjön 2017 Resultatet för indexet blev god status. Indikator EQR8 P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,44 3 0,78 Diversitet (antal) 0,71 1 0,37 Diversitet (vikt) 0,49 2 0,69 Antal 0,90 1 0,13 Biomassa 0,68 2 0,42 Medelvikt 0,78 1 0,27 Andel fiskätande abborrfisk 0,67 2 0,43 abborre / karpfisk 0,26 4 1,13 Klass EQR 8 0,62 God!49

50 Sammanfattning Barnsjön Barnsjön är den minsta av växjösjöarna till ytan och den av sjöarna som haft minst problem med övergödning eftersom sjön inte varit recipient för kommunalt avloppsvatten. Sjön är mindre undersökt än de andra växjösjöarna års provfiske var resultatmässigt väldigt likt tidigare år med lägre antal individer och mindre biomassa per nät jämfört med de andra sjöarna. I antal var abborre vanligast. Sett till vikt var mört vanligast. Vitfisken verkar ha återkommande problem med reproduktionen och 2010, 2012 och 2017 fångades inga mörtyngel. Att yngel av braxen fångas i lågt antal eller saknas i fångst har även varit vanligt i dom andra växjösjöarna har visat sig vara ett bra år för abborren med avseende på föryngring. Precis som i Trummen, Växjösjön och Södra bergundasjön har antalet 0+ abborre ökat. Ökningen av små abborrar gör att abborre blev den vanligaste arten sett till antal. Majoriteten av mörten i Barnsjön var stor (15-25 cm). Andelen potentiellt fiskätande abborre utgjorde10 % av biomassan vilket är betydligt lägre än i Trummen och Växjösjön men även lägre än i Södra & Norra bergundasjön. Ekologisk status 2017 beräknat med EQR 8 visar god status. Samtliga parametrar visade god till hög status utom antal arter och kvot abborre / karpfisk. Fler arter fångades än förväntat samt kvoten abborre var låg annars visade parametrarna god till hög status.!50

51 REFERENSER Bergman, E. Hansson, L.-A., Persson, A., Strand, J, Romare, P., Enell, M., Ganéli, W., Svensson, J.M., Hamrin, S.F., Cronberg, G., Andersson, G. & Bergstrand, E. (1999). Synthesis of theoretical and empirical experiences from nutrient and cyprinid reductions in Lake Ringsjön. Hydrobiologia 404: Bernes, C., Carpenter, S.R., Gårdmark, A., Larsson, P., Persson, L., Skov, C., Speed, J. DM. & Van Donk, E. (2015). What is the influence of a reduction of planktivorous and benthivorous fish on water quality in temperate eutrophic lakes? A systematic review. Environmental evidence 2:7. Hansson, L-A., Annadotter, H. Bergman, E., Hamrin, S.F., Jeppesen, E., Kairesalo, T., Luokkanen, E., Nilsson, P-Å., Sondergaard, M. & Strand,J. (1998). Biomanipulation as an application of foodchain theory: constraints, synthesis, and recommendations for temperate lakes. Ecosystems 1(6): Horppila, J., Peltonen, H., Malinen, T., Luokkanen, E. & Kairesalo, T. (1998). Top-down or bottom-up effects by fish: issues of concern in biomanipulation of lakes. Restoration ecology 6(1): Jeppesen, E., Jensen, J.P., Söndergaard, M. & Lauridsen, T. (1999). Trophic dynamics in turbid and Clearwater lakes with special emphasis on the role of zooplankton for water clarity. Hydrobiologia 408(409): Kinnerbäck, A. (2001). Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 2001:2 Kinnerbäck, A. (2013). Jämförvärden från provfisken. Ett komplement till EQR8. Aqua reports 2013:18 Persson, A. & Nilsson, E. (2007). Foraging behavior of benthic fish as an indicator of ecosystem state in shallow lakes. Israel journal of ecology & evolution 53: Söndergaard, M., Liboriussen, L., Pedersen, A.R. & Jeppesen, E. (2008). Lake Restoration by Fish Removal: Short and Long-Term Effects in 36 Danish Lakes. Ecosystems 11: !51

52 NÄTLÄGGNINGSKARTOR Näten har placerats på samma sett 2017 som tidigare år. Nätläggningskartor är hämtade från tidigare utförda provfisken (utfört av Huskvarna ekologi). Barnsjön (16 ha)!52

53 Trummen (76 ha)!53

54 Växjösjön (79 ha)!54

55 Södra Bergundasjön (432 ha) 20 28!55

56 Norra Bergundasjön (223 ha)!56