Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland
|
|
- Britt Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
2 Under juli månad, juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland på uppdrag av Borgholms kommun. Syftet med provfisket var att få ett underlag till att klassa sjön status och jämföra tidigare utförda provfisken. Musselbeståndet i sjön undersöktes översiktligt. I rapporten redovisas även resultat från vårens provfiske med ryssja i ett av Hornsjöns tillflöden. Förslag lämnas på ett antal åtgärder för kommande år. Hornsjön har stor potential att utvecklas på flera sätt. Genom att bilda ett fiskevårdsområde skulle man kunna skapa en resurs som gynnar bygden och lokala företag. Hornsjön ligger i ett värdefullt naturområde. Miljöarbetet inom Borgholms kommun har de senaste åren intensifierats, man har anlagt våtmarker med syfte att minska näringspåverkan till kusten. Detta är värdefullt. Det som bör ske framöver är att jobba vidare med befintliga delar och koppla ihop vattenplanering och landsbygd/företagande. Förhoppningen är att detta underlag kommer till bred användning i det fortsatta arbetet. Undersökningarna har finansierats via Borgholms kommun. I arbetet har vattenägare runt Hornsjön, Ölands vattenråd samt Borgholms kommun deltagit. Samtliga tackas, speciellt tack till Lars-Ingvar Karlsson, Löttorp, som bistod vid flera moment under nätprovfisket. Kalmar Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent/biolog Telefon: E-post: carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se Uppdrag inom områdena fisk, vatten, natur, kräftor och fisketurism i hela Götaland. Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, Kalmar Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 2
3 Varför provfiske? Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. Provfisken är en viktig del i miljöövervakningen och vattendirektivets statusklassning. Det är flera aktörer som använder data från provfisken. Här kan kommun, vattenråd och länsstyrelse nämnas. Fisk är en av de bättre artgrupperna att undersöka när man vill ta reda på vilket status ett vatten har eftersom fisk svarar på den miljö som de lever i. Fisken får ofta en hög ålder varför man kan spåra förändringar lång tid tillbaka. Mört är en av arterna som man, genom provfisken, undersöker med avseende på reproduktion, eftersom det är en försurningskänslig art. Vidare ökar karpfisken (exempelvis braxen och mört) i ett vatten som bli mer näringsrikt, rovfisken missgynnas. På detta sätt indikerar arternas fördelning hur bestånden är uppbyggda. Provfisken är en väsentlig komponent i förvaltning av fiskesjöar och turism. Har vi inte provfisken som underlag är det svårt att veta hur mycket fiske ett vatten tål. Provfisken är också en viktig uppföljning för tätortsnära sjöar där flera verksamheter, både historiskt och i nutid påverkar vattnen. Sjöar som Hornsjön ingår sällan i något övervakningsprogram. Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.: Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt. Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur jämnt fördelade dessa är inbördes. Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön. Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. Lekprovfiske efter gädda är en viktig del i att utvärdera vattendragens betydelse för kust- och sjölevande gäddbestånd. Genom ryssjeprovfiske under fiskens lektid kan vi få svar på hur fisken nyttjar ett vattendrag vid lek, och på detta sätt utvärdera var vi kan skapa viktiga våtmarker med avseende på fiskens lek. Kan vi kombinera våtmarkers funktion så att vi skapar både näringsfällor och lekplatser så har vi lyckats bra. Gäddan kan utgöra en form av indikator för viktiga lekområden. I miljöer där gäddan leker hittar vi också viktiga uppväxtområden för flera fiskarter och andra värdefulla artgrupper. I de grunda vattnen lever groddjur och fåglar. Gäddan är också en viktig art för att balansera underliggande arter, exempelvis mört och braxen. Utan gäddans predation skulle dessa arter kunna tillväxa bidra än mer till övergödningsproblematiken. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 3
4 Figur 1. Älgar som tar sig över Hornsjön en tidig morgon. Foto: Carl-Johan Månsson Hornsjön och dess status Hornsjön är en grund och sänkt sjö med en areal som uppgår till 210 ha. Dess avrinningsområde uppgår till ca 37 km 2 och domineras av skog och jordbruksmark. Sjön har fått ta emot näringsberikat vatten via avlopp, jordbruk och mejeri. Påverkan av näringsämnen gör att sjön har bedömts till måttlig status (VISS, 2015) men det har visat sig svårt att påvisa hur pass näringsrik sjön har varit historiskt. I olika undersökningar har Honsjön bedömts vara måttligt näringsrik till näringsrik och mänskligt påverkad (Berggren, 1973 & 1979; Cronberg, 2005). Mätningar av totalfosfor åren visar ett medelvärde på 47 μg/l vilket motsvarar hög halt, nära gränsen för mycket hög halt, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Hornsjöns största tillflöde sker söderifrån via Hornskanalen. Denna har sin källa i Vedby och Vedborme träsk. I Viksjö har under 2015 anlagts en våtmark och i nedre delen, innan utloppet i Hornsjön, finns en kvävefälla. I anslutning till den nya våtmarken har fiskvägar, i form av rännor, moterats. Dämmet vid utloppet (Ålkistan) utgör vandringshinder. Mindre tillflöden finns på Hornsjöns västra sida. Hornskanalen har bedömts till måttlig status, efter näringspåverkan (VISS, 2015). Hornsjön tjänstgör som dricksvattentäkt. Runt Hornsjön dominerar blandskog, sjöns strandzoner domineras av bladvass, säv och ag. Bottnarna täcks i vissa områden av täta bestånd av kransalger. Bottnarna är relativt fasta, bestående av sand och lera. Maxdjupet uppgår till drygt 4 m, centralt i sjön. Första kvällen vid provfisket uppmättes siktdjupet 1,4 m och ph till 8,1. Syrehalten låg på 8,5-9,0 mg/l och temperaturen på 18,5-19,3 grader mellan ytan och botten. Mätningarna uppvisade normala värden. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 4
5 Figur 2. Hornsjöns läge på norra Öland. Hornsjön är en ovanlig sjötyp för Kalmar län. Närmast liknar den de Gotländska träsken. På kartan visas även våtmarken och läge för genomfört ryssjeprovfiske (stjärna). Metoder Följande metoder användes vid undersökningarna i Hornsjön. Nätprovfisket genomfördes som standardiserat med 16 bottennät fördelat i hela sjön och på olika djup. Näten (Norden 12) lades ut på samma platser som vid provfisket 2005 (Högskolan i Kalmar, 2005). Nätprovfisket 2015 utfördes enligt Havs- och Vattenmyndighetens instruktioner (HVMFS 2013:19): Näten lades ut mellan kl varje kväll och togs upp följande morgon mellan kl Efter rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes artvis i gram. I samband med provfisket så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, ph (Hanna, yta), syrehalt samt temperatur (Oxyguard, varje meter). Data har rapporterats in till SLU provfiskedatabas, NORS. Provfiske med ryssja utfördes under perioden mars och vittjades regelbundet. Ryssjan var placerad vid inloppet till våtmarken, strax nedanför dämmet. Fångad fisk dokumenterades och släpptes ut ovanför dämmet i våtmarken. Musslor eftersöktes på några områden med vattenkikare. Skal som hittades sparades. Speciella arter som observerades i samband med undersökningarna noterades. Dessa rapporterades in till databasen Artportalen. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 5
6 Analys nätprovfiske Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och utvärderats enligt följande: Fiskarter och artsammansättning Total fångst per ansträngning Jämförelse totalfångst Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Artfördelning 1978, 1987, 2005 och 2015 Beståndsutveckling abborre Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät. (1 ansträngning=ett nät utlagt en natt) Data från provfisket jämförs och bedöms med flera referensmaterial: - Tidigare provfisken - Fiskeriverkets (numera SLU) provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 6228 utförda provfisken fördelat på 3039 sjöar i hela landet. - Förväntad fångst per ansträngning i EQR8, som är värden för sjöar som liknar Hornsjön. EQR8 är ett system som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på fisksamhällets status. Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k. indikatorer. Från fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (0-1) och Z-värden (+/-) och utifrån detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, vilket ger statusklassen (1-5). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet. De indikatorer som ingår i EQR8 är: Antal arter = Antalet inhemska fiskarter. Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer. Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa. Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät. Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät. Medelvikt = Total biomassa av fisk dividerat med antal individer. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden mm. Kvot abborre/karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar. Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Hornsjön fångades nio fiskarter; abborre, benlöja, mört, braxen, sutare, gädda gers, ruda och sarv. Vid provfisket 2005 erhölls samma arter förutom ruda som fångades Nio fiskarter är högt antal. Medel för samtliga provfiskade sjöar i landet är drygt 4 st fiskarter. Även ål finns i Hornsjön. Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 2015 års provfiske framgår av figurerna nedan. Antal överst (sida 7) biomassa därefter (sida 8). Jämförelser med provfisket 2005 under varje figur. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 6
7 <1% <1% <1% Abborre 28% Benlöja Braxen Gers Gädda 1% 5% 59% Mört Ruda 7% Sarv Sutare <1% Figur 3. Artfördelning i antal vid provfisket 2015 (överst) och 2005 (underst). Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 7
8 <1% <1% 16% 20% 1% 8% 17% 38% <1% Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Ruda Sarv Sutare Figur 4. Artfördelning i vikt/biomassa vid provfisket 2015 (överst) och 2005 (underst). Fångsten 2015 dominerades av abborre i både antal och vikt. Viktmässigt utgjorde rovfisken (abborre och gädda) 58 %. Om man jämför de båda provfiskena så tycks mörten ökat sin andel. Sutare hade en stor andel i vikt I övrigt är det ganska små skillnader. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 8
9 Total fångst per ansträngning Vid provfisket 2015 i Hornsjön fångades 1609 individer (2005: 3155) med en total biomassa av (2005: ) g. Per ansträngning (per nät) i bottennäten fångades totalt 100,6 st fiskar och 3709,6 g. Vid provfisket 2005 var fångsten per nät 197 st och 7575 g. Det är således en halvering i fångst mellan 2005 och Fångsten 2015 låg betydligt högre än genomsnittet för landets provfiskade sjöar i antal (31,6 st) och vikt (1450 g). Inom EQR8, för sjöar med liknande förutsättningar, var förväntad fångst per ansträngning 245 fiskar och 4460 g. Hornsjöns fångst var lägre. Hela fångsten i Hornsjön redovisas i tabeller nedan. Tabell 1. Totalfångst samt fångst per ansträngning (per nät) i Hornsjön Hornsjön Totalfångst för bottennät respektive pelagiska nät a Bottennät Antal nät 16 Totalantal Abborre 953,00 Totalvikt (g) Benlöja 6,00 Braxen 108,00 Gers 74,00 Gädda 9,00 Mört 453,00 Ruda 1,00 Sarv 1,00 Sutare 4,00 TOTALT 1609,00 Abborre 22626,00 Benlöja 97,00 Braxen 9863,00 Gers 359,00 Gädda 12003,00 Antal/nät Abborre 59,56 Vikt/nät (g) Benlöja,38 Braxen 6,75 Gers 4,63 Gädda,56 Mört 28,31 Ruda,06 Sarv,06 Sutare,25 TOTALT 100,56 Abborre 1414,13 Benlöja 6,06 Braxen 616,44 Gers 22,44 Gädda 750,19 Mört 597,06 Ruda,44 Sarv,19 Sutare 302,69 TOTALT 3709,63 Mört 9553,00 Ruda 7,00 Sarv 3,00 Sutare 4843,00 TOTALT 59354,00 Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 9
10 Tabell 2. Medelstorlek, max, min samt medelvikt och fångst per djupzon i Hornsjön Hornsjön Längd (mm) Medel Störst Minst Antal Abborre 112, Benlöja 129, Braxen 200, Gers 76, Gädda 540, Mört 125, Ruda 61, Sarv 70, Sutare 438, Medelvikt (g) Abborre 23,74 Benlöja 16,17 Braxen 91,32 Gers 4,85 Gädda 1333,67 Mört 21,09 Ruda 7,00 Sarv 3,00 Sutare 1210,75 TOTALT 301, Hornsjön Bottennät Fångst per Djupzon nätansträngning och djupzon <3 m m Antal nät 8 8 Antal fiskar Abborre 48,00 71,13 Benlöja,75 0,00 Braxen 5,38 8,13 Gers 4,75 4,50 Gädda,25,88 Mört 15,13 41,50 Ruda,13 0,00 Sarv,13 0,00 Sutare,50 0,00 TOTALT 75,00 126,13 Vikt (g) Abborre 1132, ,50 Benlöja 12,13 0,00 Braxen 571,50 661,38 Gers 24,25 20,63 Gädda 89, ,63 Mört 344,25 849,88 Ruda,88 0,00 Sarv,38 0,00 Sutare 605,38 0,00 TOTALT 2781, ,00 Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 10
11 Flera arter uppvisar en betydligt mindre fångst 2015 i jämförelse med provfisket 2005 (figur 5) Fångst per ansträngning i vikt (gram) 2005 Fångst per ansträngning i vikt (gram) Abborre Gädda Mört Braxen Sutare Sarv Gers Benlöja Ruda Figur 5. Jämförelse 2005 och 2015 som fångst per ansträngning i vikt. Det förefaller av resultatet att döma att fiskbeståndet är betydligt mindre än Abborre, braxen, sutare och sarv tycks ha minskat mest om man jämför fångst per ansträngning mellan de båda provfisketillfällena. Även mört har gått ner. Det är positivt att gäddan inte tycks ha minskat i större omfattning. Om man analyserar fångsten per djupzon så visar det sig att den största fångsten gjordes i djupzonen över 3 m. Några fiskarter fångades enbart i zonen 0-3; sarv, sutare, ruda och benlöja, vilket är normalt. Hornsjön är en grund sjö och dess form och bottentopografi är som en balja. Det är normalt i liknande sjöar att fisken har en vid utbredning och finns i en stor del av sjön. Samtliga fångade arter, utifrån längdfördelning, uppvisar god reproduktion de senaste åren. Inga reproduktionsstörningar går att spåra. Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 11
12 Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Hornsjön Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter 0,48 2 0,71 Diversitet (antal) 0,08 5-1,74 f Diversitet (vikt) 0,20 4 1,28 ö Biomassa 0,69 2-0,40 Antal 0,11 5-1,59 f Medelvikt 0,02 5 2,39 ö Andel fiskätande abborrfiskar 0,95 1-0,07 Kvot abborre / karpfisk 0,92 1 0, Klass EQR8 0,43 3 Måttlig ekologisk status Indexet ger en något splittrad bild där två indikatorer visar försurning och två övergödning. Det som sänker indexvärdet är en skev artfördelning, där ingen art dominerar kraftigt, ett lågt antal fiskar i fångsten och en hög medelvikt på fisken. Två delindex hamnade i högsta klass (bästa) som beror på ett bra abborrbestånd. Hornsjön är en ovanlig sjötyp där indexet blir missvisande eftersom Hornsjön inte på något sätt är påverkad av surt vatten. Det lägre antalet fiskar i fångsten är bara positivt för en sjö som Hornsjön och en högre medelvikt är naturligt i en näringsrik slättsjö. Ingen strikt statusbedömning gjordes vid provfisket 2005 som går att jämföra med. Gränsen för god status ligger på 0,46. Vi bedömer, utifrån resultatet 2015, att Hornsjöns fiskbestånd håller god status. Artfördelning 1978, 1987, 2005 och 2015 Mindre provfisken har genomförts i Hornsjön 1978 och Nedan visas hur arterna fördelas i antal fångade fiskar i procent. Trots att metoderna skiljer sig åt kan man se indikationer på att fisksamhället förändrats. Vid provfiskena 1978 och 1987 dominerade braxen och mört. Vid provfiskena 2005 och 2015, som ser relativt lika ut, har abborren en stark ställning. Det är rimligt att anta att Hornsjön under och 1980-talen var betydligt mer påverkade av övergödning. Med mer näring i vattnet så gynnas karpfisken. En normalisering har skett de senaste åren och provfisket 2015 indikerar god status. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 12
13 Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare Figur 6. Artfördelning i antal visat som procent Abborren en viktig indikator i näringsrika sjöar Abborren är en bra indikator när man undersöker fiskbeståndet kopplat till sjöns status. Ju mer näring ett vatten innehåller desto mer karpfisk innehåller sjön, detta enligt den klassiska näringsmodellen. Abborren som till stor del jagar med synen missgynnas i näringsrika och grumliga vatten. Mört och braxen gynnas och får en konkurrensfördel. I många övergödda vatten uppvisar abborren svaga bestånd, ett sådant exempel är Ryssbysjön (Nässjö), där reduktionsfisken genomförts för att gynna rovfisken. Abborren har svårt att nå större storlekar i övergödda vatten. Vid provfisket 2015 i Hornsjön var 27 % av de fångade abborrarna över 125 mm, vid provfisket 2005 var denna siffra <10 %. Vid provfisket 1987 var 17 % av abborrarna över 125 mm års provfiske uppvisar högsta andelen abborrar över 125 mm hittills. Medelvikten hos abborren vid provfisket 2005 var 18 g mot 2015 då den låg på 24 g. En ökning av medelvikten är ett positivt tecken. Kvoten abborre/karpfisk låg i indexet (tabell 3) i bästa klass. Sammantaget uppvisar abborren ett bra bestånd i Hornsjön. Abborren är en viktig reglerare av bytesfisk samt en resurs inom fisketurism. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 13
14 Ryssjeprovfiske våren 2015 i ett tillflöde till Hornsjön En våtmark anlades våren 2015 söder om Hornsjön (figur 2). Vid utloppet finns ett dämme som försågs med en enklare fiskväg i form av en ränna. Nedanför dämmet placerades en ryssja med syfte att undersöka om gädda och andra fiskarter vandrar upp från Hornsjön till våtmarksområdet. Ryssjan var uppsatt mellan 10 mars-17 mars. Under perioden var flödet relativt konstant och det var en svag uppvärmning av vattentemperaturen. Följande resultat erhölls. Den nya våtmarken besöktes 4 mars. Vid tillfället noterades mört nedanför dammen, i bäcken. Två gäddor observerades leka i den nya våtmarken. 10 mars: ryssja utsatt. Vattentemperatur 6,6ºC. ph 7,7 12 mars: Fem gäddor fångade i ryssjan. Vattentemperatur 4,7ºC. ph 7,3. Mycket mört noterades i bäcken. 15 mars: Tre gäddor fångade, samtliga honor med välutvecklad rom. Abborre 1 st och mört 2 st. Vattentemperatur 4,8ºC. ph 7,5. 17 mars: Ingen gädda, 8 mörtar i fångsten. Vattentemperatur 4,8ºC. ph 7,8. Ryssjan togs upp. Gäddorna varierade i längd mellan cm. Flera gäddor var romstinna honor. Gäddorna sattes ut uppströms dämmet i våtmarken. Figur 7. Ryssjan placerad i bäcken, gäddlek i nya våtmarken och flera gäddor fångade i ryssjan. Våtmarken innehåller fina lek- och uppväxtområden för gädda. Foton: Carl-Johan Månsson Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 14
15 Totalt fångades ett flertal gäddor och mycket mört noterades i bäcken samt entaka abborre. Sammantaget indikerar provfisket att bäcken är betydelsefull för gädda och flera andra arter. Med tanke på den begränsade tiden som ryssjan fiskade och fångstens storlek så är det troligen många gäddor som söker sig upp från Hornsjön i bäcken för att hitta lämpliga lekplatser. Våtmarken håller lämpliga lek- och uppväxtområden för gädda och det är viktigt att gäddan kan nå den nya våtmarken. Både nätprovfisket och ryssjefisket visar att gäddbeståndet är stort i Hornsjön. 4 Antal fiskar per art och längdklass (cm) fångad i ryssja i tillflöde Hornsjön 3 2 Mört Abborre Gädda Figur 8. Längdfördelning hos mört, abborre och gädda vid ryssjeprovfiske i bäcken vid Viksjö. Musslor i Hornsjön Stormusslor eftersöktes på flera platser i grunda strandzonspartier. Den art som hittades var allmän dammussla. Figur 9. Allmän dammussla finns i riklig mängd på Hornsjöns botten. Foto: Carl-Johan Månsson Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 15
16 Frönäs mosse viktig gäddlokal men med vilket trend? Frönäs mosse är en stor våtmarksyta vid Frönäs. Provfiske i bäcken mellan våtmarken och kusten 2012 indikerade att mycket gädda vandrar upp här på våren (Månsson, 2012). Vid besök våren 2015 noterades inga gäddor. Det skulle gå att förbättra våtmarken för lekande gädda genom att öppna upp stråk i den täta vegetation som växer i vissa delar. Våtmarken är tydligt uppdelad i olika flak med stenmurar som sträcker sig i olika riktningar. Öppningar i dessa barriärer skulle kunna gynna gäddan och attrahera denna att simma vidare upp i de grundaste områdena. Fina miljöer finns i mossens centrala delar, men det är oklart om fisken väljer att simma dit. Öppningar/passager mellan flaken torde inte förändra vattennivåerna nämnvärt på omgivande marker. Figur 10. Lämpligt lekområde för gädda i de centrala delarna av Frönäs mosse. Foto: Carl-Johan Månsson Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 16
17 Övriga observationer Övriga noteringar som gjordes i samband med projektet: I våtmarken noterades ett 60-tal gräsänder. Den 17 mars fångades två långbensgrodor (VU) i ryssjan. Svampar såsom ekticka (NT) och scharlakansröd vårskål, som signalerar höga naturvärden, noterades i de värdefulla skogsmarkerna i anslutning till våtmarken. Nattskärra hördes på östra sidan av Hornsjön under en av nätterna vid nätprovfisket. Skräntärna (NT) noterades i flera par över Hornsjön. Fiskgjuse, kopparödla och vanlig padda observerades vid Hornsjön. Ål (CR) observerades i bäcken från Frönäs mosse 4 mars. Floran runt Hornsjön är välutvecklad. Nära Hornsjöns östra kant noterades skogsknipprot och purpurknipprot. Figur 11. Skräntärna, världens största tärna, observerades med flera par vid Hornsjön. Troligen ligger häckningsplatserna i närheten. Foto: Carl-Johan Månsson Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 17
18 Diskussion, sammanfattning och råd Genom projektet har Borgholms kommun ett bra underlag för vattenplanering. Hornsjön är viktig i flera aspekter, inte minst som dricksvattenresurs. Hornsjöns fiskbestånd håller övervägande god status, abborre och gädda finns i god mängd som reglerar karpfiskbeståndet. Hornsjön är en ovanlig sjötyp och därför är det få sjöar att jämföra med i fiskindexet. Detta gör att indexet kan visa en skev bild. Det slutliga indexvärdet blev måttlig, nära god status. Vi bedömer Hornsjöns fiskbestånd till god status. Det förefaller som om fiskbeståndet har utvecklats i rätt riktning, rovfisken har ökat medan karpfisken minskat. Detta kan spegla att miljön har förbättrats och att utförsel av näring minskat. Den kvävefälla och våtmark som nu finns på sjöns södra sida är positiva miljöåtgärder, det är viktigt att följa upp dessa kommande år, både vattenkemiskt och biologiskt. Detta projekt har visat att gäddan i Hornsjön i hög grad nyttjar tilloppet i söder, kommande år bör mätningar av utgående gäddyngel göras från den nya våtmarken. Lekande gäddor har redan observerats i våtmarken vilket är glädjande. Under provfisket i Hornsjön noterades ett antal båtar med sportfiskare. Gäddfisket, som är bra, kan bli resurs inom turism. Pensionatet i norra delen erbjuder båtuthyrning och det vore bra om man även kunde köpa fiskekort. Fiskevårdsområde bör bildas kommande år. Under provfisket diskuterades frågan och flera markägare var positiva. Genom de upprättade kontakterna som skett med markägare, inom olika åtgärder och vattengrupper, bör personer finnas lokalt som kan vara med i detta arbete. Hornsjön och dess närområde håller i stora stycken unika miljöer. Områdenas värden bör synliggöras kommande år. Natur- och fiskeupplevelser kan knytas ihop. Någon form av fiskväg i utloppet av Hornsjön vid Ålkistan bör anläggas. En enklare modell av typen ränna i trä skulle fungera för de målarter man bör rikta in sig på. Borgholms kommun bör driva frågan vidare. Provfisken 2015 bör följas upp kommande år. Nätprovfiske bör göras med samma metodik senast år 2020, alltså med femårs intervall. De mest prioriterade åtgärderna framöver kan sammanfattas enligt följande: Utveckla sportfisket, bilda fiskevårdsområde i Hornsjön. Följ upp gäddans lekframgång i våtmarken och utvärdera vattenkemiskt. Anlägg fiskväg i utloppet vid Ålkistan. Målarter bör vara ål, abborre, gädda, karpfisk. Följ upp de vattengrupper som startats upp på norra Öland; Böda, Hornsjön och Djurstad/Petgärde. Här finns flera förslag på åtgärder att gå vidare med (Månsson, 2014). Bind samman vatten- och naturvärden till samhället Löttorp och lokala företag. Utför en mer djupgående analys av hur kommunens våtmarker går att optimera gällande kombinationen näringsfälla och gäddlek. Inom detta är det viktigt att tydligt belysa frågan om skötselåtgärder. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 18
19 Referenser Berggren och Limnologiska undersökningar i Hornsjön. Cronberg, G Undersökning av växt- och djurplankton i Hornsjön, Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS, 2013:19. Högskolan i Kalmar Hornsjöns biologi Månsson, C-J Biotop- och fiskundersökningar Öland. Hushållningssällskapet Kalmar- Kronoberg-Blekinge Månsson, C-J Sammanställning av åtgärdsförslag och diskussioner för Böda, Hornsjön och Djurstad/Pergärde. Vattengrupper på norra Öland inom projektet Greppa näringen. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport 4913 VISS, Vattenkartan. Figur 12. Ruda ingick i fångsten i Hornsjön Foto: Carl-Johan Månsson. Hornsjön 2015: Standardiserat nätprovfiske, ryssjeprovfiske, musslor. Carl-Johan Månsson. 19
Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015
Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Biologisk undersökning i en tätortnära sjö, Fiskerikonsulent 2015-11-24 Förord Jag startade mitt brinnande fiskeintresse vid Hulingen.
Läs merVäxjösjön, Trummen och Barnsjön
Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011
Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011 2011-12-27 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: info@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merElfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015
Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merRedovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merRoxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001. FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet
FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet Roxen och Glan Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 21. Beskrivning av sjöarnas fisksamhällen, jämförelse med ett tidigare provfiske 199 samt bedömning
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merProvfiskeundersökning i Vallentunasjön
Provfiskeundersökning i Vallentunasjön 4 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning. Sammanfattning.... Inledning... 3 3. Material och metoder... 3 3. Bedömningsgrunder för miljökvalitet...
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merFiskundersökningar i Råån 2011
Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merNora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:
Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merResultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merFaktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merJuojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Läs merLilla Sinnern. i Alsteråns vattensystem. Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015
Lilla Sinnern i Alsteråns vattensystem Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015 Undertecknad fick under våren 2015 uppdraget av Sinnernsjöarnas FVOF att inventera fiskbeståndet i Lilla Sinnern.
Läs merNätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar
Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merUtvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län
Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 216 Hässleholms kommun, Skåne län 217-2-2 Av: Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning Finjasjön är en sänkt
Läs merRädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,
Läs merAVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 Titel: Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson Vattenfunktionen Avdelningen
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merUtvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2014 Hässleholms kommun, Skåne län
Vikt i gram Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 214 Hässleholms kommun, Skåne län Abborre i Finjasjön 199-214 7 6 5 4 3 2 1 199 1994 27 28 29 21 211 212 213 214 215-2-3 Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet
Läs mer11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merRöding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske
Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merInformation om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merProvfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018
Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,
Läs merBiotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde
Läs merKartläggning av fiskare i Holland och Belgien
Kartläggning av fiskare i Holland och elgien Kartläggning av fiskare i Holland och elgien Sportfiskare från Holland och elgien uppskattar Sverige som destination för sportfiske och naturupplevelser. När
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merUtvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2015 Hässleholms kommun, Skåne län
Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 215 Hässleholms kommun, Skåne län 216-3-8 Av: Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning Finjasjön är en sänkt
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merProvfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merProvfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010
Provfiske i Långsjön Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: stockholm@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merStensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Läs merFiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merKompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merrapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merTorskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merIvösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2009 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Läs merFiskevårdsplan Yxningen 2014. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2014:24.
Fiskevårdsplan Yxningen 2014 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Fiskevårdsplan Yxningen 2014 Författare: Petter Tibblin Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland. Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merGemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merBestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Läs mer!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$
Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.
Läs mer