MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Transkript

1 MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson

2 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

3 Molekylstruktur Figuren är hämtad från Vuosa-projektets publikation om TBT från 2004

4 Användningssområden och var finns organiska tennföreningar? Båtfärg, träskydd, impregnering, stabilisatorer i plast. I princip överallt men främst i sediment i hamnar, marinor och vid skeppsvarv Olika typer av organismer; musslor, snäckor, fisk etc Vatten Slam från avlopp Källa (Kemikalieinspektionen, 2009)

5 Spridning/nytillskott Kraftiga stormar som rör om ytan på ett kontaminerat sediment Båttrafiken inne i marinor vilken medför att sedimentet rörs upp Muddring och deponering Otillåten användning av TBT baserad båtbottenfärg? Fartyg målade med TBT-färg (större fartyg läcker ca 1 ton/år)?

6 Hur farligt är TBT och vilka egenskaper har ämnet? Ett av de giftigaste ämnena som vi har släppt ut i havet. Binder kraftigt till sedimentpartiklar särskilt organiskt material, vilket minskar biotillgängligheten. Ackumuleras och binds huvudsakligen i organismernas fettvävnad och orsakar problem med förökning och tillväxt. Nedbrytbarheten i sediment begränsad och beroende på omvärldsfaktorer såsom temperatur och syrehalt. Många organismer (ex. fisk, däggdjur) har enzymsystem som kan eliminera TBT. Mindre utvecklat hos mollusker. Påverkar och stör endokrina system hos snäckor. Mer skadligt för unga än för fullvuxna organismer.

7 Halveringstid hos TBT Halveringstiden beror av temperatur, syretillgång samt ljus. Enligt ett tyskt litteratursammandrag är halveringstiden hos TBT i havsvatten vid en temperatur av 20 C och under ljusa förhållanden 3-8 dagar och i mörker 7-13 dagar. Till exempel under kalla förhållanden kan nedbrytningen av TBT ta flera månader och halveringstiden under vintern har uppskattats till 1-11 månader. Halveringstiden i sediment har uppskattats till cirka 1 år under aeroba förhållanden och till 2-5 år i anaeroba förhållanden, dvs. djupare ned i sedimentet. Andra uppgifter från arktiska Kanada uppger tider på upp till 80 år! Halveringstiden i vävnaden hos nätsnäckor är ca 60 dygn.

8 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

9 Påverkan på näringskedjan Påverkar det endokrina systemet Ger effekt på tillväxt, reproduktion, immunsystem Är fettlösligt och ackumuleras i vävnad Farligare för unga än vuxna djur Skador har observerats redan vid så låga halter som 2 ng/l

10 Vad är endokrina systemet? Det endokrina systemet består av en uppsättning körtlar och de hormoner som körtlarna utsöndrar. Hormonerna är signalmolekyler som förflyttar sig genom blodomloppet och framkallar reaktioner i andra delar av kroppen. Systemet medverkar till att styra utveckling, tillväxt, fortplantning och beteende hos djur och människor.

11 Effekter hos blötdjur TBT påverkar det endokrina systemet genom att imitera naturligt producerade hormoner tex östrogen eller testosteron och därmed framkalla liknande kemiska reaktioner i kroppen. Det finns 5 stadier av Imposex/Intersex. 0 är lägst och motsvarar en frisk hona medan 4 är högst och kan i en del fall vara en steril hona. Skador till följd av TBT har påvisats i över 100 snäckarter i olika delar av världen och vid så låga TBT-halter som två nanogram, dvs. miljarddelar av ett gram per liter (2 ng/l). Missbildningar i skal hos främst musslor

12 Nätsnäcka hane Marine Monitoring AB

13 Nätsnäcka (VDSI 4+) Marine Monitoring AB

14 Imposex; missbildningar

15 Ostron (Crassostrea gigas) Natural TBT-treated

16 Hur påverkas fiskar, fåglar och havsdäggdjur TBT ackumuleras lätt i fiskar, men har också konstaterats försvinna ur dessa relativt snabb. Försämrat flyktbeteende har observerats hos sillstim. TBT ackumuleras även i fiskätande fåglar, och ämnet har antagits kunna inverka på fåglarnas fortplantning. Förhöjda TBT-koncentrationer har konstaterats hos havsdäggdjur.

17 Hur påverkas människor? Vår kunskap om TBT:s effekter på människor efter lång exponering är starkt begränsad, men effekter som har rapporterats är kraftigt irriterad hud och andning (WHO, 1999a). Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat den maximalt godtagbara dagliga TBT-dosen för människan till 0,25 µg per kilo kroppsvikt per dygn.

18 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

19 Åtgärder FÖRBUD Förbud för användning på utrustning för akvatisk odling & fångst på icke oceangående båtar under 25 m Sverige 2003 större båtar (dvs över 25 m) inom EU större båtar (dvs över 25 m) internationellt ANDRA ÅTGÄRDER Sanerings-muddringar Införande av spolplattor

20 Studier; imposex Nationella programmet Västkusten Eventuellt samband mellan halten tennföreningar i vävnaden hos nätsnäckan Nassarius nitidus och halten tennföreningar i sedimentet, 2004 Pilotstudie Ostkusten 2007 Ostkusten Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar, 2008 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor, 2011 och 2015 Länsstyrelsen i Västra Götaland Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av förekomst av imposex Havsmiljöanslag Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar i småbåtshamnar, 2009

21 Provtagning

22 Nationell provtagning; stationsnät 2011 Nätsnäckor 12 lokaler Slamsnäckor 16 lokaler

23 RESULTAT 2014 SLAMSNÄCKA (Peringia ulvae) VDSI Punktkälla Naturhamn Referens 80% 60% 40% 20% 0% % % 95% konfidensintervall

24 SAMMANFATTNING Imposex ses vid alla lokaler Tillståndsbedömning för lokalerna i Västerhavet 5 goda, 6 måttliga och 1 otillfredsställande I Göteborg ses en tydlig gradient där minskningen av imposex är tydligare med minskat avstånd till punktkällan. Tillståndsbedömning för lokalerna i Östersjön 9 goda medan övriga 7 stationer har måttlig status. Tendens till minskning vid Blankaholm, Vippholmen, Öre och Toseboviken.

25 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor Dessa studier har gjorts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och är menade att tjänstgöra som en indikator för det lokala miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. De hamnar som ingår i denna studie installerade spolplattor ca 2011 med separata reningsverk för att förhindra att rester av giftiga båtbottenfärger ect hamnar i havet igen vid avspolning av båtar. Denna undersökning kommer således att tjäna till att beskriva tillståndet i sju utvalda småbåtshamnar gällande TBT och dess följder i ett tidigt samt senare skede av spolplatteanvändningen. Magnusson, M., Hilvarsson, A., Granmo, Å., Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R2012:3, Göteborgs stad, miljöförvaltningen, ISBN Magnusson, M., Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R2009:5, Göteborgs stad, miljöförvaltningen, ISSN X

26 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor

27 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor KVOT TBT/DBT+MBT < 0,8 nytillskott 0,8-1,0 - litet nytillskott 1,0-1,5 - märkbart nytillskott >1,5 - stort nytillskott. Enligt Bengtsson & Cato (2011) är detta en bra indikator på nedbrytningen av organiska tennföreningar Figur hämtad på Göteborgs stads hemsida

28 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor Sammanfattning % av undersökta snäckor vid de olika lokalerna uppvisade någon grad av imposex och klassning utifrån VDSI för de olika hamnarna varierade från måttlig till dålig. En förbättring av VDSI ses i de flesta hamnar vid jämförelse med tidigare års studie med undantag för Vrångö. I varje hamn som besöktes togs även två sedimentprover, ett i den inre delen och ett i mynningen till hamnen. De flesta inre lokalerna klassades utifrån norska bedömningsgrunder för sediment som mycket dålig och för övriga lokaler var klassningen huvudsakligen dålig.

29 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Syftet med studien var att dels undersöka ett antal vattenförekomster med avseende på imposex hos nätsnäckor men också att få en uppfattning om hur snart effekten av organiska tennföreningar i belastade småbåtshamnar kan tänkas avta. Magnusson, M. & Hilvarsson, A., Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av förekomst av imosex, på uppdrag av Västra Götalands länsstyrelse, ISBN

30 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Imposex Fläskö/Gluppö Vävnad Fläskö/Gluppö Lökholmen Lökholmen ORUST Kolhättan Kolhättan Mjösund Mjösund Lerskiten TJÖRN Lerskiten Inre Rockan Yttre Rockan Inre Rockan Yttre Rockan St Jonsholmen Björkö GÖTEBORG MBT Stockholmen : Meters Stockholmen DBT St Jonsholmen Provtagningslokal för nätsnäckor Björkö TBT Havshuvudet Kungsö Kungsö : Meters Havshuvudet

31 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 VDSI 0,2; God ekologisk status LERSKITEN MJÖSUND BOREALIS (SEDIMENT) HAVDEN (SEDIMENT) LERSKITEN (NÄTSNÄCKOR) KOLHÄTTAN HAMNKONTORET (SEDIMENT) MJÖSUND (NÄTSNÄCKOR) SVANESUND STENUNGSUND KOLHÄTTAN (NÄTSNÄCKOR) MBT STENUNGSÖN GÄSTHAMNEN (SEDIMENT) COOP (SEDIMENT) MBT MJÖSUND SMÅBÅTSHAMN (SEDIMENT) MBT DBT TBT FREGATTEN SEDIMENT) DBT TBT DBT TBT KOLHÄTTAN SMÅBÅTSHAMN (SEDIMENT) Meters STENUNGSUNDS BÅTKLUBB (SEDIMENT) Meters Meters 1: : :10 000

32 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 ST JONSHOLMEN 4 VDSI 3,1 HAVSHUVUDET 4 VDSI , ,4 1,4 0 St Jonsholmen (n=37, ±KI) Hinsholmens marina (n=35, ±KI) 0 Havshuvudet (n=48, ±KI) Amundöns marina (n=43, ±KI) HINSHOLMENS MARINA HAVSHUVUDET NÄTSNÄCKOR NÄTSNÄCKOR ST JONSHOLMEN SEDIMENT SEDIMENT MBT MBT AMUNDÖNS MARINA DBT DBT TBT TBT Meters Meters 1: : VDSI 1,4; Måttlig ekologisk status VDSI 0,4; Måttlig ekologisk status

33 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 KUNGSÖ FLÄSKÖ/GLUPPÖ FLÄSKÖN KUNGSÖ NÄTSNÄCKOR GLUPPÖ SEDIMENT MBT DBT TBT MBT DBT TBT NÄTSNÄCKOR Meters Meters 1: : VDSI 0,2; God ekologisk status VDSI 0,7; Måttlig ekologisk status

34 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Sammanfattning Imposex återfinns hos nätsnäckor från alla undersökta lokaler. I genomsnitt uppvisade 45 % av alla undersökta individer något stadium av imposex Klassning utifrån VDSI för de olika lokalerna var i huvudsak måttlig och det var endast vid fyra lokaler som god status uppnåddes. Flera lokaler i närområdet till kontaminerade småbåtshamnar visar på förvånansvärt låga VDSI värden, exempelvis Lerskiten, Mjösund och Kolhättan, vilka alla klassas som goda enligt OSPAR. Stationerna vid inre och yttre Rockan uppvisar inte lika låga VDSI värden men tendens till minskning med ökat avstånd från hamnen kan dock ses. Vid jämförelse av imposexresultaten från Havshuvudet och St Jonsholmen med Hinsholmens resp Amundöns marina sågs en signifikant minskning i VDSI. Avtagande ses vid meter

35 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar Syfte Projektet som är finansierat av Naturvårdsverket via Havsmiljöanslaget avsåg att genom gradientstudier av organiska tennföreningars spridning få en mer exakt uppfattning om vilken effekt en punktkälla som en marina har på den omgivande miljön. För att få en så komplett bild som möjligt undersöktes ett flertal parametrar såsom sedimentinnehåll, upptag i blåmussla och nätsnäckor samt biologiska effekter i nätsnäckor (imposex) vid olika avstånd från två småbåtshamnar. Målet med studien var att studera ett eventuellt samband mellan de olika variablerna och om effekterna avtog med ökat avstånd och att de resultat som studien genererar skall ge en förbättrad möjlighet att fastställa spridningsförhållanden och att upprätta gränsvärden i samband med muddrings- och dumpningsärenden. Magnusson, M., Cato, I., & Granmo, Å., 2012 Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar från småbåtshamnar. Marine Monitoring AB, Rapport 2012:1, 26 sid. Lysekil

36 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

37 Provtagning

38 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

39 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

40 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar Sammanfattning Avtagande ses vid meter Hur snart påverkan från organiska tennföreningar kan tänkas avta är svårt att bedöma då föroreningsgraden hos punktkällan samt transport med strömmar och vågrörelser sannolikt spelar en viktig roll. Likaså är geografisk placering och typ av substrat viktigt, då förekomsten av dessa föreningar är betydligt högre i leriga substrat jämfört med sandiga. Det är även viktigt att ta hänsyn till eventuella ackumulativa effekter från andra marinor i närområdet. Områdena som undersöktes i föreliggande undersökningar är relativt begränsade då respektive punktkälla ligger långt inne i en skyddad kil, vilket medför att själva påverkansområdet i sig blir väldigt begränsat. Det är dock oklart hur spridningen sett ut om hamnen hade legat något mer exponerat. Hamnar anläggs idag många gånger i mer öppna kustområden där man istället lägger ut flytbryggor som vågbrytare, vilket kan resultera i en helt annan spridning av miljögifter i vattenpelaren. Under sådana förhållanden kan påverkansområdet bli betydligt större än vad denna undersökning har visat

41 Vad händer sen? Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram

42 Vad händer sen? Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön - Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön) 1. att kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter i havsmiljön. 2. att utreda behov av ytterligare reglering för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön samt verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram. 3. att utreda behov av och utifrån identifierade behov ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.

43 MARINE MONITORING AB Tack så mycket!