MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!"

Transkript

1 MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson

2 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

3 Molekylstruktur Figuren är hämtad från Vuosa-projektets publikation om TBT från 2004

4 Användningssområden och var finns organiska tennföreningar? Båtfärg, träskydd, impregnering, stabilisatorer i plast. I princip överallt men främst i sediment i hamnar, marinor och vid skeppsvarv Olika typer av organismer; musslor, snäckor, fisk etc Vatten Slam från avlopp Källa (Kemikalieinspektionen, 2009)

5 Spridning/nytillskott Kraftiga stormar som rör om ytan på ett kontaminerat sediment Båttrafiken inne i marinor vilken medför att sedimentet rörs upp Muddring och deponering Otillåten användning av TBT baserad båtbottenfärg? Fartyg målade med TBT-färg (större fartyg läcker ca 1 ton/år)?

6 Hur farligt är TBT och vilka egenskaper har ämnet? Ett av de giftigaste ämnena som vi har släppt ut i havet. Binder kraftigt till sedimentpartiklar särskilt organiskt material, vilket minskar biotillgängligheten. Ackumuleras och binds huvudsakligen i organismernas fettvävnad och orsakar problem med förökning och tillväxt. Nedbrytbarheten i sediment begränsad och beroende på omvärldsfaktorer såsom temperatur och syrehalt. Många organismer (ex. fisk, däggdjur) har enzymsystem som kan eliminera TBT. Mindre utvecklat hos mollusker. Påverkar och stör endokrina system hos snäckor. Mer skadligt för unga än för fullvuxna organismer.

7 Halveringstid hos TBT Halveringstiden beror av temperatur, syretillgång samt ljus. Enligt ett tyskt litteratursammandrag är halveringstiden hos TBT i havsvatten vid en temperatur av 20 C och under ljusa förhållanden 3-8 dagar och i mörker 7-13 dagar. Till exempel under kalla förhållanden kan nedbrytningen av TBT ta flera månader och halveringstiden under vintern har uppskattats till 1-11 månader. Halveringstiden i sediment har uppskattats till cirka 1 år under aeroba förhållanden och till 2-5 år i anaeroba förhållanden, dvs. djupare ned i sedimentet. Andra uppgifter från arktiska Kanada uppger tider på upp till 80 år! Halveringstiden i vävnaden hos nätsnäckor är ca 60 dygn.

8 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

9 Påverkan på näringskedjan Påverkar det endokrina systemet Ger effekt på tillväxt, reproduktion, immunsystem Är fettlösligt och ackumuleras i vävnad Farligare för unga än vuxna djur Skador har observerats redan vid så låga halter som 2 ng/l

10 Vad är endokrina systemet? Det endokrina systemet består av en uppsättning körtlar och de hormoner som körtlarna utsöndrar. Hormonerna är signalmolekyler som förflyttar sig genom blodomloppet och framkallar reaktioner i andra delar av kroppen. Systemet medverkar till att styra utveckling, tillväxt, fortplantning och beteende hos djur och människor.

11 Effekter hos blötdjur TBT påverkar det endokrina systemet genom att imitera naturligt producerade hormoner tex östrogen eller testosteron och därmed framkalla liknande kemiska reaktioner i kroppen. Det finns 5 stadier av Imposex/Intersex. 0 är lägst och motsvarar en frisk hona medan 4 är högst och kan i en del fall vara en steril hona. Skador till följd av TBT har påvisats i över 100 snäckarter i olika delar av världen och vid så låga TBT-halter som två nanogram, dvs. miljarddelar av ett gram per liter (2 ng/l). Missbildningar i skal hos främst musslor

12 Nätsnäcka hane Marine Monitoring AB

13 Nätsnäcka (VDSI 4+) Marine Monitoring AB

14 Imposex; missbildningar

15 Ostron (Crassostrea gigas) Natural TBT-treated

16 Hur påverkas fiskar, fåglar och havsdäggdjur TBT ackumuleras lätt i fiskar, men har också konstaterats försvinna ur dessa relativt snabb. Försämrat flyktbeteende har observerats hos sillstim. TBT ackumuleras även i fiskätande fåglar, och ämnet har antagits kunna inverka på fåglarnas fortplantning. Förhöjda TBT-koncentrationer har konstaterats hos havsdäggdjur.

17 Hur påverkas människor? Vår kunskap om TBT:s effekter på människor efter lång exponering är starkt begränsad, men effekter som har rapporterats är kraftigt irriterad hud och andning (WHO, 1999a). Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat den maximalt godtagbara dagliga TBT-dosen för människan till 0,25 µg per kilo kroppsvikt per dygn.

18 Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan Näringskedjan Endokrina systemet Effekter ü Blötdjur ü Fisk, fåglar, havslevande däggdjur ü Människor Åtgärder & resultat Åtgärder NVs nationella miljöövervakning Göteborgs kommun Länsstyrelsen i Västra götaland Havsmiljöanslag Vad händer nu?

19 Åtgärder FÖRBUD Förbud för användning på utrustning för akvatisk odling & fångst på icke oceangående båtar under 25 m Sverige 2003 större båtar (dvs över 25 m) inom EU större båtar (dvs över 25 m) internationellt ANDRA ÅTGÄRDER Sanerings-muddringar Införande av spolplattor

20 Studier; imposex Nationella programmet Västkusten Eventuellt samband mellan halten tennföreningar i vävnaden hos nätsnäckan Nassarius nitidus och halten tennföreningar i sedimentet, 2004 Pilotstudie Ostkusten 2007 Ostkusten Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar, 2008 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor, 2011 och 2015 Länsstyrelsen i Västra Götaland Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av förekomst av imposex Havsmiljöanslag Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar i småbåtshamnar, 2009

21 Provtagning

22 Nationell provtagning; stationsnät 2011 Nätsnäckor 12 lokaler Slamsnäckor 16 lokaler

23 RESULTAT 2014 SLAMSNÄCKA (Peringia ulvae) VDSI Punktkälla Naturhamn Referens 80% 60% 40% 20% 0% % % 95% konfidensintervall

24 SAMMANFATTNING Imposex ses vid alla lokaler Tillståndsbedömning för lokalerna i Västerhavet 5 goda, 6 måttliga och 1 otillfredsställande I Göteborg ses en tydlig gradient där minskningen av imposex är tydligare med minskat avstånd till punktkällan. Tillståndsbedömning för lokalerna i Östersjön 9 goda medan övriga 7 stationer har måttlig status. Tendens till minskning vid Blankaholm, Vippholmen, Öre och Toseboviken.

25 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor Dessa studier har gjorts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och är menade att tjänstgöra som en indikator för det lokala miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. De hamnar som ingår i denna studie installerade spolplattor ca 2011 med separata reningsverk för att förhindra att rester av giftiga båtbottenfärger ect hamnar i havet igen vid avspolning av båtar. Denna undersökning kommer således att tjäna till att beskriva tillståndet i sju utvalda småbåtshamnar gällande TBT och dess följder i ett tidigt samt senare skede av spolplatteanvändningen. Magnusson, M., Hilvarsson, A., Granmo, Å., Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R2012:3, Göteborgs stad, miljöförvaltningen, ISBN Magnusson, M., Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R2009:5, Göteborgs stad, miljöförvaltningen, ISSN X

26 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor

27 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor KVOT TBT/DBT+MBT < 0,8 nytillskott 0,8-1,0 - litet nytillskott 1,0-1,5 - märkbart nytillskott >1,5 - stort nytillskott. Enligt Bengtsson & Cato (2011) är detta en bra indikator på nedbrytningen av organiska tennföreningar Figur hämtad på Göteborgs stads hemsida

28 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor Sammanfattning % av undersökta snäckor vid de olika lokalerna uppvisade någon grad av imposex och klassning utifrån VDSI för de olika hamnarna varierade från måttlig till dålig. En förbättring av VDSI ses i de flesta hamnar vid jämförelse med tidigare års studie med undantag för Vrångö. I varje hamn som besöktes togs även två sedimentprover, ett i den inre delen och ett i mynningen till hamnen. De flesta inre lokalerna klassades utifrån norska bedömningsgrunder för sediment som mycket dålig och för övriga lokaler var klassningen huvudsakligen dålig.

29 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Syftet med studien var att dels undersöka ett antal vattenförekomster med avseende på imposex hos nätsnäckor men också att få en uppfattning om hur snart effekten av organiska tennföreningar i belastade småbåtshamnar kan tänkas avta. Magnusson, M. & Hilvarsson, A., Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av förekomst av imosex, på uppdrag av Västra Götalands länsstyrelse, ISBN

30 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Imposex Fläskö/Gluppö Vävnad Fläskö/Gluppö Lökholmen Lökholmen ORUST Kolhättan Kolhättan Mjösund Mjösund Lerskiten TJÖRN Lerskiten Inre Rockan Yttre Rockan Inre Rockan Yttre Rockan St Jonsholmen Björkö GÖTEBORG MBT Stockholmen : Meters Stockholmen DBT St Jonsholmen Provtagningslokal för nätsnäckor Björkö TBT Havshuvudet Kungsö Kungsö : Meters Havshuvudet

31 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 VDSI 0,2; God ekologisk status LERSKITEN MJÖSUND BOREALIS (SEDIMENT) HAVDEN (SEDIMENT) LERSKITEN (NÄTSNÄCKOR) KOLHÄTTAN HAMNKONTORET (SEDIMENT) MJÖSUND (NÄTSNÄCKOR) SVANESUND STENUNGSUND KOLHÄTTAN (NÄTSNÄCKOR) MBT STENUNGSÖN GÄSTHAMNEN (SEDIMENT) COOP (SEDIMENT) MBT MJÖSUND SMÅBÅTSHAMN (SEDIMENT) MBT DBT TBT FREGATTEN SEDIMENT) DBT TBT DBT TBT KOLHÄTTAN SMÅBÅTSHAMN (SEDIMENT) Meters STENUNGSUNDS BÅTKLUBB (SEDIMENT) Meters Meters 1: : :10 000

32 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 ST JONSHOLMEN 4 VDSI 3,1 HAVSHUVUDET 4 VDSI , ,4 1,4 0 St Jonsholmen (n=37, ±KI) Hinsholmens marina (n=35, ±KI) 0 Havshuvudet (n=48, ±KI) Amundöns marina (n=43, ±KI) HINSHOLMENS MARINA HAVSHUVUDET NÄTSNÄCKOR NÄTSNÄCKOR ST JONSHOLMEN SEDIMENT SEDIMENT MBT MBT AMUNDÖNS MARINA DBT DBT TBT TBT Meters Meters 1: : VDSI 1,4; Måttlig ekologisk status VDSI 0,4; Måttlig ekologisk status

33 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 KUNGSÖ FLÄSKÖ/GLUPPÖ FLÄSKÖN KUNGSÖ NÄTSNÄCKOR GLUPPÖ SEDIMENT MBT DBT TBT MBT DBT TBT NÄTSNÄCKOR Meters Meters 1: : VDSI 0,2; God ekologisk status VDSI 0,7; Måttlig ekologisk status

34 Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011 Sammanfattning Imposex återfinns hos nätsnäckor från alla undersökta lokaler. I genomsnitt uppvisade 45 % av alla undersökta individer något stadium av imposex Klassning utifrån VDSI för de olika lokalerna var i huvudsak måttlig och det var endast vid fyra lokaler som god status uppnåddes. Flera lokaler i närområdet till kontaminerade småbåtshamnar visar på förvånansvärt låga VDSI värden, exempelvis Lerskiten, Mjösund och Kolhättan, vilka alla klassas som goda enligt OSPAR. Stationerna vid inre och yttre Rockan uppvisar inte lika låga VDSI värden men tendens till minskning med ökat avstånd från hamnen kan dock ses. Vid jämförelse av imposexresultaten från Havshuvudet och St Jonsholmen med Hinsholmens resp Amundöns marina sågs en signifikant minskning i VDSI. Avtagande ses vid meter

35 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar Syfte Projektet som är finansierat av Naturvårdsverket via Havsmiljöanslaget avsåg att genom gradientstudier av organiska tennföreningars spridning få en mer exakt uppfattning om vilken effekt en punktkälla som en marina har på den omgivande miljön. För att få en så komplett bild som möjligt undersöktes ett flertal parametrar såsom sedimentinnehåll, upptag i blåmussla och nätsnäckor samt biologiska effekter i nätsnäckor (imposex) vid olika avstånd från två småbåtshamnar. Målet med studien var att studera ett eventuellt samband mellan de olika variablerna och om effekterna avtog med ökat avstånd och att de resultat som studien genererar skall ge en förbättrad möjlighet att fastställa spridningsförhållanden och att upprätta gränsvärden i samband med muddrings- och dumpningsärenden. Magnusson, M., Cato, I., & Granmo, Å., 2012 Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar från småbåtshamnar. Marine Monitoring AB, Rapport 2012:1, 26 sid. Lysekil

36 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

37 Provtagning

38 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

39 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar

40 Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar Sammanfattning Avtagande ses vid meter Hur snart påverkan från organiska tennföreningar kan tänkas avta är svårt att bedöma då föroreningsgraden hos punktkällan samt transport med strömmar och vågrörelser sannolikt spelar en viktig roll. Likaså är geografisk placering och typ av substrat viktigt, då förekomsten av dessa föreningar är betydligt högre i leriga substrat jämfört med sandiga. Det är även viktigt att ta hänsyn till eventuella ackumulativa effekter från andra marinor i närområdet. Områdena som undersöktes i föreliggande undersökningar är relativt begränsade då respektive punktkälla ligger långt inne i en skyddad kil, vilket medför att själva påverkansområdet i sig blir väldigt begränsat. Det är dock oklart hur spridningen sett ut om hamnen hade legat något mer exponerat. Hamnar anläggs idag många gånger i mer öppna kustområden där man istället lägger ut flytbryggor som vågbrytare, vilket kan resultera i en helt annan spridning av miljögifter i vattenpelaren. Under sådana förhållanden kan påverkansområdet bli betydligt större än vad denna undersökning har visat

41 Vad händer sen? Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram

42 Vad händer sen? Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön - Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön) 1. att kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter i havsmiljön. 2. att utreda behov av ytterligare reglering för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön samt verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram. 3. att utreda behov av och utifrån identifierade behov ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.

43 MARINE MONITORING AB Tack så mycket!

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

av organiska tennföreningar

av organiska tennföreningar Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande

Läs mer

Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta

Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta 1 Analys av imposex hos nätsnäckor utanför Varbergs hamn 2012. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB i Varbergs hamn på uppdrag av Länsstyrelsen

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:11 Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment Regional miljöövervakning, 2006 Titel:

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.

Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Vad säger lagen? Normala miljökrav Muddrat sediment får ej dumpas

Läs mer

bättre hantering av förorenade sediment

bättre hantering av förorenade sediment TBT-forskning ger bättre hantering av förorenade sediment Marina Magnusson, Marine Monitoring AB & Per-Olof Samuelsson, Stenungsunds kommun De senaste tio åren har allvarliga störningar i könskaraktären

Läs mer

Känslig fortplantning varslar om miljögifter

Känslig fortplantning varslar om miljögifter Känslig fortplantning varslar om miljögifter Marina Magnusson & Åke Granmo, Marine Monitoring AB / Marie Löf, Martin Reutgard & Brita Sundelin, Stockholms universitet / Ingemar Cato, Sveriges Geologiska

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Fritidsbåtlivet under lupp

Fritidsbåtlivet under lupp Fritidsbåtlivet under lupp Förorenade sediment Muddring och andra saneringsåtgärder Per-Olof Samuelsson Miljöinspektör Stenungsunds kommun per-olof.samuelsson@stenungsund.se Sanera förorenade sediment

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2013

Tillsyn av båtklubbar 2013 Tillsyn av båtklubbar 2013 stockholm.se Februari 2014 Dnr:2013-881 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Monika Weiss 3 (6) Bakgrund Stockholm har alltid varit präglad av ett levande båtliv. I Stockholms

Läs mer

Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar

Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Handläggarstöd Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Reviderat april 2015. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar 1 (8) Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar Upprättad av: Veronica Ribé och Patrik Klintenberg, MDH Godkänd av: Per Axelson, Axon Miljöteknik

Läs mer

Båtlyftet Stenungsund. Borsttvätt+ Borttagande av gammal TBT-färg

Båtlyftet Stenungsund. Borsttvätt+ Borttagande av gammal TBT-färg Båtlyftet Stenungsund Borsttvätt+ Borttagande av gammal TBT-färg Vattenrådet 5 februari 2016 Inledning om LOVA-Båtlyftet Stenungsund Per-Olof Samuelsson miljöinspektör och projektledare Borsttvätt i Stenungsund

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012 Miljöskyddstillsyn av varv och marinor Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande

Läs mer

effektövervakning av organiska tennföreningar

effektövervakning av organiska tennföreningar 1 Programområde: Kust och hav : Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar Bakgrund och syfte med undersökningstypen Enligt OSPAR-kommissionen, som hanterar Konventionen för skydd av den marina

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren) Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ

Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2013:47 av Lennart Sacrédeus och Margit Borgström Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD PAINTY VÄGG- OCH TAKFÄRG BASIC

SÄKERHETSDATABLAD PAINTY VÄGG- OCH TAKFÄRG BASIC SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 2015-08-13 Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 2015-08-13 Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD 20150813 Version 5 Ersätter 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning ERADUR TOPPLACK PU MATT, A 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Britta Eklund britta.eklund@itm.su.se Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Miljömål 4 och 10 Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård 2012-03-11, Eklund,

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen naturens egna mikroorganismer - i form av goda bakterier

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning 1.1.1 Handelsnamn 77 Hydraulic Oil HV 46 1.1.2 Produktkod 4360 1.2 Relevanta identifierade användningar

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD ILVES HUSFÄRG

SÄKERHETSDATABLAD ILVES HUSFÄRG SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Säkerhets specifikation enligt EEC-Föreskrift 91/155/EEC Sida 1/6

Säkerhets specifikation enligt EEC-Föreskrift 91/155/EEC Sida 1/6 Säkerhets specifikation enligt EEC-Föreskrift 91/155/EEC Sida 1/6 Tfn: +44 (0) 141 638 7961 1. Förfärdigande/information av ingredienser Kemiska egenskaper Polyester- massa med i styren, Komponent B: Dibenzoylperoxide,

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Tennorganiska föreningar i sediment. Christina Tina Kindeberg

Tennorganiska föreningar i sediment. Christina Tina Kindeberg The The first first slide Tennorganiska föreningar i sediment Christina Tina Kindeberg Tennorganiska föreningar Analyserade tennorganiska föreningar TBT TrPhT MBT DPhT Monobutyltenn, MBT Dibutyltenn, DBT

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 BONDERITE C-AK 62121 known as P3-almeco 21 Sidan 1 / 7 SDB-nr : 47661 V002.6 Reviderat den: 30.07.2013 Utskriftsdatum: 06.11.2013 AVSNITT 1:

Läs mer

Mark Elert och Celia Jones

Mark Elert och Celia Jones Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones

Läs mer

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD TRÅDRENGÖRARE & SMÖRJ KUDDE 159190107. Omarbetad: 2012-05-29 Internt nr: 159190107

SÄKERHETSDATABLAD TRÅDRENGÖRARE & SMÖRJ KUDDE 159190107. Omarbetad: 2012-05-29 Internt nr: 159190107 1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från 1.3 Närmare

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1 Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1 Sidan 1 / 5 Neutrasel 5269 SE SDB-Nr : 279682 V001.0 Reviderat den: 22.05.2007 Utskriftsdatum: 28.05.2007 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD GRUND I H2O

SÄKERHETSDATABLAD GRUND I H2O SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer