Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017

Transkript

1 Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017 På uppdrag av: Ekologgruppen i Landskrona Kontakt: Håkan Björklund hakan.bjorklund@ekologgruppen.com 24 september 2017 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus Böklin Klara Vatten Sverige AB!1

2 SAMMANFATTNING Linneasjön är ca 5 hektar stor och belägen i Nybro, Kalmar län. För att öka kunskapen om fisksamhället utfördes provfiske med översiktsnät i början av augusti 2017 i kombination med bottengarn och ekolodning. Syftet var bland annat att få en uppfattning om vilka arter som finns i sjön och fördelningen mellan dem. Vid fisketillfället var det soligt med svag vind. Ytvattentemperaturen var 20,7 C och siktdjupet uppmättes till 2,3 m med vattenkikare. Sjön var skiktad vid ca 3 m djup och låga syrenivåer uppmättes på djupt vatten. Största djup uppmättes med ekolod till 13,5 m. En del fiskstim kunde observeras med ekolod på kanterna av sjön och pelagiskt över 3 m djup. Ingen fisk observerades på djupt vatten. Stimmen utgjordes troligtvis av mindre abborre eller mört. I nätprovfisket fångades 5 arter: abborre, mört, sarv, braxen och gädda. Fångsten per nät var hög med avseende på både antal och vikt. Abborre utgjorde störst andel av fisksamhället. Både abborre och mört representerades av ett flertal längdklasser vilket indikerar att förökningen fungerar regelbundet. Ekologisk status (EQR 8) beräknades till måttlig status. Detta beror främst på hög biomassa per nät. Eftersom endast 4 nät användes kan enskilda individer ge ett stort utslag på resultatet. Om till exempel gädda som representerades av 2 individer exkluderas sjunker biomassan per nät med ca 700 g och indexet ger god status. Två bottengarn användes som komplement till nätfisket. I bottengarnen fångades abborre, mört, sarv och braxen. Artfördelningen var lik den i översiktsnäten både med avseende på antal och vikt. Kombinationen av översiktsnät och bottengarn bedöms ha givit en god bild om fördelning mellan de vanligaste arterna och storleksfördelning för respektive art. Den samlade bedömningen är att Linneasjön bör klassas till god status. Detta motiveras med att det finns ett starkt rovfiskbestånd och ett flertal karpfiskarter i olika storlekar vilket tyder på att övergödning och försurning inte är något problem i Linneasjön. Kontakt: jesper@klaravatten.se / magnus@klaravatten.se / !2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Metoder 5 PROVFISKE MED ÖVERSIKTSNÄT 5 BOTTENGARN 7 EKOLOD 8 Resultat 9 EKOLODNING 10 NÄTPROVFISKET 12 EQR 8 13 BOTTENGARN 15 JÄMFÖRELSE NÄT OCH BOTTENGARN 16 Sammanlagd bedömning 18 Resultat per art 19 ABBORRE 19 MÖRT 20 SARV 22 BRAXEN 23 GÄDDA 25 Referenser 26 Bilaga 1. Placering av redskap 27!3

4 BAKGRUND Linneasjön är ca 5 hektar stor och belägen i Nybro, Kalmar län. Sjön är mycket viktig för rekreation och används flitigt för bad och och fiske, samt har en campingplats i direkt anslutning till sjön på sydvästra sidan av sjön. Nybro kommun äger fiskerätten i sjön och upplåter sportfiske för allmänheten. Linneasjön tillhör Ljungbyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av St. Sigfrids ån, vilken senare går ihop med Ljungbyån som tillsist mynnar ut i Kalmar sund. Sjön är dämd vilket hindrat vandrande fisk från att ta sig längre upp i systemet. Kommunen har för avsikt att göra det möjligt för fisk att ta sig upp via ån och vidare förbi Linneasjön. På grund av detta uppkom ett behov av att få en bättre inblick i fisksamhället i Linneasjön. Tidigare kunskap om sjöns fiskbestånd är begränsad och inga tidigare provfisken finns registrerade. Sjön är dock välkänd bland sportfiskare för att ha ett bra karpfiske (Cyprinus carpio). För att öka kunskapen om fisksamhället i sjön utfördes provfiske med översiktsnät i början av augusti av klara vatten Sverige AB på uppdrag av Ekologgruppen i Landskrona. Eftersom en del arter som till exempel gädda och högryggade fiskar så som braxen ofta inte på ett bra sett uppskattas medöversiktsnät kompletterades provfisket med två bottengarn samt ekolodning i sjön. Syftet med undersökning var framför allt att: - Med en kombination av nät, bottengarn och ekolod få en uppfattning om fiskmängd, vilka arter som förekommer och hur fördelningen mellan arter ser ut. - Försöka få en uppfattning om mängden gädda (med hjälp av bottengarn) då dessa potentiellt kan utgöra ett hot mot vandrande öring -!4

5 METODER Provfiske med översiktsnät Provfiske i sjöar med översiktsnät är den metod som idag används i Sverige för att utvärdera fiskfaunans status enligt vattendirektivet. Den nuvarande metodiken beskrivs i (Kinnerbäck, 2001). Hur många nät som skall användas och hur näten skall placeras med avseende på djuputbredning beror på sjöns yta och djup. I sjöar under 10 hektar så som Linneasjön används som regel 4 nät. Näten som används är 30 m långa, 1,5 m höga och består av 12 sektioner med olika maskstorlek (5-55 mm maskstolpe). Anledningen till att olika maskstorlekar används beror på att storleken på en nätmaska avgör vilken storlek av fisk som kan fångas. Provfisken är viktiga i miljöövervakningen och ger bland annat information om: - Artutbredning - Fisksamhällets storlek och struktur - Andel rovfisk - Arternas storleksfördelning Informationen kan användas för att bedöma ifall en sjö är drabbad av försurning, övergödning eller annan påverkan. Vidare ger storleksfördelning en indikation på hur konkurrenssituationen ser ut inom och mellan arter, vilket kan ge indirekt information om till exempel hur mycket djurplankton och bottendjur det finns i en sjö. För att utvärdera ekologisk status utifrån fiskfaunans status används EQR 8. Detta är ett index framtaget av fiskeriverket (nuvarande HaV) som bygger på 8 parametrar. Tanken är att de olika parametrarna tillsammans skall ge en uppfattning om sjön avviker från ett naturligt tillstånd, det vill säga, i vilken utsträckning sjön är påverkad av mänsklig aktivitet. Baserat på EQR8 bedöms sedan fisksamhället till en av följande klasser: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig. Vid fullständig utvärdering kan även jämförvärden användas (Kinnerbäck, 2013). Det är viktigt att göra en expertbedöming av resultatet för att avgöra om indexet ger rätt bild eller inte.!5

6 Följande 8 parametrar ingår i EQR 8: EQR 8 - Antal arter (inhemska arter) - Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer - Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa - Biomassa per ansträngning = total vikt fisk dividerat med antal nät - Antal per ansträngning, = totala antalet fisk dividerat med antal nät - Medelvikt = total biomassa dividerat med totalt antal fiskar - Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = biomassa fiskätande abborre och gös. Biomassa fiskätande abborre beräknas utifrån längdfördelningen med hjälp av en längd-vikt ekvation. Abborre beräknas gå över till fiskdiet vid en längd av mm, för att sedan bli helt fiskätande. Alla storlekar av gös räknas som fiskätande. - Kvot abborre / karpfiskar = total vikt abborre dividerat med total vikt karpfisk (karpfiskar är till exempel: mört, braxen, sarv o.s.v.) Även om man erhåller mycket värdefull information från ett provfiske bör man vara väl medveten om att det finns en del begränsningar. För det första är näten passiva och fångar bara fisk som rör sig aktivt. Detta betyder att arter med ett beteende där de inte rör sig över större delar av sjön, eller som är mindre aktiva vid provfiskesäsongen underskattas relativt de arter som rör sig mer. För det andra används maskor mellan 5-55 mm maskstolpe, vilket innebär att större fiskar inte fångas i så stor utsträckning. Ett exempel är ofta gädda och större braxen. Till exempel visade en studie av Smejkal m.fl. (2015) att mängden braxnar över 29 cm kunde underskattas med 26 gånger med standardiserade översiktsnät. Därför är det ofta bra att komplettera provfisket med någon annan form av provtagning. Det skall dock påpekas att oavsett metod som används är det svårt att uppskatta den totala mängden fisk i en sjö, så resultat från provfisken kan endast användas för relativa jämförelser.!6

7 Klara Vatten Sverige AB Bottengarn Syftet med att använda bottengarn var att få en bättre uppfattning om de arter och storlekar som i regel inte fastnar i provfiskenät, till exempel gädda, stor braxen och karp. Bottengarn är en annan passiv metod som kan användas för att få en uppfattning om mängden fisk i en sjö. Redskapet består av ett nät som är fastsatt vid stranden kallat ledarm. Nätet går från botten till ytan och hindrar fisken från att simma förbi. När fisken följer nätet leds dom in i ett fiskhus (som en stor sump) där dom samlas upp, figur 1. Observera att tillskillnad från vanliga nät fastnar inte fisken i själva nätet på bottengarnet utan fisken som fångas i bottengarn kan släppas tillbaks. Figur 1. Den modell av bottengarn som använde vid provfiske i Linneasjön. Två bottengarn användes i Linneasjön. Dessa hade 30 m långa ledarmar och fiskhus uppbyggda som en strut uppspänd med hjälp av ringar. Maskstorlek i fiskhuset var 8 mm för att kunna fånga även mindre storlekar av fisk.!7

8 Ekolod I samband med fisket ekolodades sjön, för att undersöka om det gick att observera stimm eller större fisk. Ekolod används oftast för att mäta vattendjup, samt upptäcka strukturer och fisk. I princip skickar ekolodet ut ljudvågor av en viss frekvens som sedan studsar tillbaks. Beroende på hur fort ljudvågorna studsar och hur tydlig signalen är ritar ekolodet upp en bild där man kan få information om djup, bottentyp, strukturer, och fisk. Eklodet som användes kan använda frekvenser upp till 844 khz. Ljudvågor skickas ofta lodrät ner, men detta ekolod kan även skicka ut ljudvågor åt sidorna och ett område på över 30 m på varje sida av båten kan undersökas. Med en del träning kan mer eller mindre kvalificerade gissningar på vilka arter och storlekar på fisk som syns på lodet göras. Genom att vi använder mycket ekolod för att hitta fisk vid notfiske på hösten (vid reduktionsfisken i övergödda sjöar) samt vid sportfiske av bland annat gös, går det att få en uppfattning om det är småfisk, större braxen eller stora rovfiskar som syns på lodet. För att vara säker på vilken typ av fisk det är krävs det dock att man gör till exempel ett notdrag. Figur 2. Ekolodsbild från Linneasjön På bilden kan man se ett fiskstim av troligen mindre abborre eller mört på ca 2-3 m djup i vattenmassan (djup till botten ca 5m). Till vänster: sidoseende 2D bild där man kan se från ytan till botten och 20 meter ut från båten på var sida. Till höger: Övre bild visar ett en vanlig lodrät ekolodsbild och den undre samma bild men i 2D. Starkare färg (vitt på 2D bilder och gult på vanliga lodet) visar starkare signal dvs. hård botten respektive tätare fiskstim eller större individer.!8

9 RESULTAT Siktdjup, temperatur och syre Vid fisketillfället var vädret soligt till halvklart med svag vind. Siktdjupet uppmättes med vattenkikare till 2,3 m och temperaturen i ytvattnet var 20,7 grader. Syre och temperaturprofil mättes med en oxygard polaris. Det störst djupet som hittades var 13,5 meter. Syre mg/l & temperatur celcius Ett tydligt språngskikt mellan 3-4 meter observerades, figur 3. Vid 3 m djup (precis ovanför språngskiktet) sjönk syrenivån kraftigt till 1,9 mg/l. Detta är under gränsen för när det når farligt låga nivåer för många fiskar och andra djur. Vid 3 m djup var temperaturen 17,5 grader. Vid 4 m djup var temperaturen 12,2 grader och syrenivån ökade med lägre temperatur. Under språngskiktet sjönk temperaturen stadigt medan syrehalterna först ökade för att sedan avta. Under 10 m djup var det i stort sett syrefritt. Temperaturen längst ner vid 13 meters djup var 4 grader. Djup (m) Figur 3. Syre mg/l (gröna cirklar) och temperatur i Celcuis (blå trianglar) vid yta till 13 m djup.!9

10 Ekolodning Sjön är väldigt djup för sin lilla yta och stora delen av sjön var djupare än 4 meter med ett största djup uppmät till 13,5 m. Vattenståndet verkade vara något lägre än tidigare med en del av sjöns botten torrlagd i kanterna. Bilderna på ekolodet gav starka signaler från botten, figur 2,4 & 5, (visas som gult på vanliga ekolodet och med starkare ljus på 2D bilderna) vilket tyder på att bottnen i stora delar av sjön är relativt hård. I östra delen fanns ett grundare område (< 1m) annars var branterna skarpa och det blev fort djupt. En del fiskstim samt några större individer kunde observeras på ekolodet. De flesta fiskar som syntes uppehöll sig antingen nära stranden eller högt upp i vattenmassan (> 4 m djup). På djupare områden observerades ingen fisk. Eftersom vattnet både är kallare och har lägre syrenivåer djupare, kan man förvänta sig att den mesta fisken uppehåller sig grunt. Ändå kunde något stimm och större individer observeras på ca 4-5 m djup. Det finns dock en chans att de fiskar vi observerade flydde djupare om de blev skrämda av båten i det relativt klara vattnet. Figur 4. Ekolodsbild från Linneasjön På bilden kan ett gäng fiskar observeras på ca 2 m djup. Vilken/vilka arter det är går ej att säga med säkerhet men är förmodligen större abborrar.!10

11 Figur 5. Tre olika fiskstim som observerades i Linneasjön De övre bilderna visar ett mindre stim till vänster och ett större till höger precis ovanför 3 m djup i vattenmassan (djup till botten ca 12 m). Bilden nedan visar både sidoseende och lodrät bild på ett annat stim på ca 2-3 m i vattenmassan (djup till botten ca 10 m). Fisken som syns är mindre individer, troligtvis abborre eller mört.!11

12 Nätprovfisket Fem arter fångades i översiktsnäten: abborre, mört, sarv, braxen och gädda. Antalet arter är vad man kan förvänta sig i sjöar under 50 hektar i sydöstra Sverige (medelvärde för referenssjöar sydöstra Sverige > 10 m djupa = 4,3 arter). Antal individer och vikt per nät var högt, 52,3 st respektive 2424 g per nät, tabell 1. Både antal per nät och vikt per nät hamnar bland de sjöar med högst täthet av fisk (medelvärde för sjöar under 50 hektar & över 10 m djupa sydöstra Sverige: ca 27 st respektive 925 g per nät). Fångsten i Linneasjön hamnar faktiskt bland de sjöar med högst fångst per nät. Det måste dock påpekas att statistiken är känslig med endast 4 nät använda. Detta gör att resultatet blir starkt påverkat av större enskilda individer. Till exempel fångades två gäddor vilket drar upp vikten per nät med nästan 700 g. Därför redovisas även resultat exklusive gädda. Det skall också tilläggas att urvalet av sjöar som används för jämförvärden i sjöar under 50 ha stora och 10 meter djupa (Kinnerbäck2013) är lågt, endast 5 st vilket medför att statistiken för jämförvärden inte är så stark. Tabell 1. Fångst (antal och vikt) per nät för respektive art, hela fisksamhället samt medelvikt och medellängd per art. Art Antal/ nät gram/ nät Medelvikt g Medellängd mm Abborre 23,8 1003,8 42,3 125 Mört 19,8 417, Sarv 5,5 92, Braxen 2,8 230, Gädda 0,5 679, SUMMA 52,3 2423,8 46,4 Summa ex. gädda 51,8 1744,0 33,7!12

13 Abborre utgjorde störst andel i fångst följt av mört, sarv, braxen och gädda med avseende på antal per nät. Vad gäller biomassa utgjorde abborre störst andel följt av gädda, mört, braxen och sarv, tabell 1 och figur 6. För mer ingående information om varje art, se avsnitt Resultat per art. Abborre Mört Sarv Braxen Gädda 1 % 11 % 5 % 45 % 28 % 41 % 38 % 9 % 4 % 17 % Antal Vikt Figur 6. procentuell andel per art i fångst för antal T.v och vikt T.h. i provfiskenät EQR 8 Fiskfaunans status delas in i fem klasser: 1 = hög, 2 = god, 3 = måttlig, 4 = Otillfredsställande & 5 = dålig. Enligt vattendirektivet skall sjöarna ha minst klass 2, god status. Z-värdet vilket kan vara både positivt och negativt ger en indikation som hur långt från referensvärdet (opåverkade förhållanden) resultatet ligger. Resultat som erhålls kan tyda på att det föreligger miljöproblem som till exempel försurning eller övergödning, men man skall komma ihåg att EQR8 är ett index med de brister det innebär, och därför måste en bedömning göras.!13

14 Det samlade resultatet för indexet ger måttlig status i Linneasjön, tabell 2. Att statusen inte klassas som god beror framför allt på låg diversitet (antal) och hög biomassa. Om gädda exkluderas blir resultatet däremot god status, då både antal arter, diversitet (antal), biomassa och andel fiskätande abborrfisk får bättre värden. Den slutliga bedömningen blir att sjön bör klassas till god status. Att sjön hyser fler inhemska arter än referensvärdet är absolut inte negativt, det finns en hög andel rovfisk som tyder på bra näringsförhållanden, och flera arter av karpfisk i olika storlekar som tyder på att försurning inte är något problem. Att biomassan var hög beror troligtvis mer på att få nät användes vilket resulterar i att enskilda individer får ett stort utslag på resultatet, snarare än att sjön är kraftigt övergödd. Om några nät placerats i de djupaste delarna hade de troligtvis varit helt tomma vilket dragit ner biomassa och antal per nät. Tabell 2. gränsvärden för p-värdet för de olika statusklasserna i EQR8. Statusklass EQR8 1 Hög 0,72 2 God 0,46 och < 0,72 3 Måttlig 0,30 och < 0,46 4 Otillfredsställande 0,15 och < 0,30 5 Dålig < 0,15 Tabell 3. Resultat för EQR 8 (ekologisk status) i Linneasjön Resultatet för indexet blev måttlig status. Den slutgiltiga bedömningen blir dock att fiskfaunan bör klassas till god status. Indikator EQR8 P-värde Klass Z-värde Antal arter 0,43 3 0,79 Diversitet (antal) 0,13 5 1,53 Diversitet (vikt) 0,23 4 1,21 Antal 0,30 3 1,04 Biomassa 0,02 5 2,30 Medelvikt 0,50 2 0,68 Andel fiskätande abborrfisk 0,75 1 0,32 abborre / karpfisk 0,66 2 0,45 Klass EQR 8 0,38 3 Måttlig!14

15 Bottengarn I bottengarnen fångades fyra arter: Abborre, mört, sarv och braxen. Skillnad i fångst var stor mellan de två bottengarnen med ca 5 & 14 kg i respektive bottengarn. Medelfångst hamnade på ca 9,9 kg per bottengarn motsvarande drygt 2 kg per hektar och bottengarn. Som jämförelse måste sjöar/dammar av liknande storlek jämföras. Fångsten visade att sjön är relativt fiskrik, åtminstone på grunda områden. Men jämfört med väldigt näringsrika vatten där tiotals kilo fisk per hektar och bottengarn kan fångas per natt var fångsten i Linneasjön inte speciellt hög, vilket tyder på att övergödning inte bör vara något problem. Vad gäller artfördelning var fångsten väldigt lik den i provfiskenäten om gädda exkluderas. Abborre dominerande i både antal och vikt, tabell 4. I antal var sedan mört vanligast följt av sarv och braxen. Vad gäller vikt per bottengarn: mört, braxen och sarv. Precis som i översiktsnäten beror det på att braxarna är relativt större än sarvarna. Medelvikten för de flesta arter minskade något förutom för mört, vilket troligen beror på att ett större antal individer mättes och därför är påverkan på resultatet från enskilda större individer inte är lika stor. Tabell 4. Fångst (antal och vikt) per bottengarn för respektive art, hela fisksamhället samt medelvikt och medellängd per art i bottengarnen (b.g). Art Antal/ b.g gram/ b.g Medelvikt g Medel längd mm Abborre 250,0 4676,5 18,7 112,0 Mört 151,0 3049,5 20,2 123,0 Sarv 91,0 906,0 10,0 111,0 Braxen 35,0 1300,0 37,1 151,0 SUMMA 527,0 9932,0 18,8!15

16 Abborre Mört Sarv Braxen 7 % 13 % 17 % 47 % 9 % 47 % 29 % 31 % Antal Vikt Figur 7. procentuell andel per art i fångst för antal T.v och vikt T.h. i bottengarn Jämförelse nät och bottengarn Bottengarnen användes bland annat för att bättre utvärdera beståndet av gädda. Därför kan det tyckas märkligt att näten fångade mer gädda än bottengarnen, men detta beror troligen på slump. Slår man ihop resultat från både nät och bottengarn får vi troligtvis en mycket bra bild om fördelningen mellan de vanligaste arterna samt deras storlekssturkur (se även resultat per art ). Vad gäller procent per art med avseende på antal är fångsten väldigt lik mellan de både redskapen. Abborre utgör ungefär hälften av alla individer, följt av mört, sarv och braxen, figur 8. Bottengarnen fångade dock relativt mer sarv än näten, vilket kan bero på placering eller att sarv inte fastnar lika lätt som mört i översiktsnäten. Vad gäller vikt, utgjorde gädda en stor del av biomassan i översiktsnäten, vilket beror på att det var två relativt stora individer som fångades. Detta gör att skillnaden mellan nät och bottengarn blir ganska stor, figur 8. Om gädda exkluderas blir fångsten i de olika redskapen mycket lik. Abborre utgör en något mindre andel av biomassan i bottengarnen, medan sarv ökar. Detta tyder på att provfisket ger en bra bild om de vanligaste arterna där abborre dominerar följt av mört, sarv och braxen. Hur mycket gädda det finns i förhållande till övriga arter är svårt att säga.!16

17 Abborre Mört Sarv Braxen Gädda 100, , ,00 80 Procentuell andel i fångst 70,00 60,00 50,00 40,00 30, , , ,00 Nät Nät exkl. gädda Bottengarn 0 Nät Nät exkl. gädda Bottengarn Antal Vikt Figur 8. Procentuell fördelning mellan de olika arterna fångade i provfisket med översiktsnät (med och exklusive gädda) samt i bottengarn.!17

18 SAMMANLAGD BEDÖMNING Provfisket med översiktsnät och bottengarn pekar på att Linneasjön är en relativt fiskrik sjö med ett bra bestånd av rovfisk. Karaktären på sjön med ett stort djup gör att den mesta fisken uppehåller sig på kanterna eller pelagiskt högt upp i vattenmassan, i alla fall vid tillfällen då sjön är skiktad. Den dominerade rovfisken är troligtvis abborre som är väl anpassad till att jaga både i littoralen och pelagiskt. Gädda uppehåller sig på kanterna av sjön, och det är svårt att uppskatta hur mycket gädda det finns. Med tanke på sjöns morfologi utgör gädda förmodligen eget större hot mot öring som i framtiden potentiellt kan vandra upp i sjön. Både abborre och mört representerades av små och stora individer (se avsnitt resultat per art ) vilket tyder på att konkurrensen inte är särskilt stor och och fiskarna förökar sig regelbundet. I sjöar som drabbats av försurning får karpfisken svårt att föröka sig vilket inte verkar vara något problem i Linneasjön. Det måste påpekas att det finns några arter i sjön som inte fångades vid fisket. Dessa är bland annat karp, gräskarp och mal (mal obekräftat men enligt utsago från sportfiskare). Det betyder att det finns nästan lika många isatta arter som naturliga arter i sjön, vilket är en stor mänsklig påverkan. Hur dessa arter påverkar sjöns ekosystem beror på i vilken täthet dem finns, vilket vi inte har någon uppfattning om. Med tanke på att sjön har ett relativt bra siktdjup, stor abborre samt flera storleksklasser av de vanligaste inhemska arterna verkar inte den negativa påverkan från främmande arter vara stor. Med den data som samlats in bedöms fiskfaunan ha god status. I översiktsnäten fångades mycket fisk per nät, men det beror till stor del på det låga antalet nät använda vilket gör att stora individer och enskilda nät har stor påverkan på resultatet. I kombination med bottengarn och ekolod är uppfattningen att en bra bild om fisksamhället har erhållits.!18

19 RESULTAT PER ART Abborre Både stora och små abborrar fångades vid provfisket vilket tyder på att det sker regelbunden föryngring. Dominerande storleksklasser var abborrar mellan cm. Årsyngel hade en storlek på mm. I andra sjöar vi provfiskat 2017 (alla övergödda) har längden varierat mellan mm. I jämförelse med de andra sjöarna har abborrynglen vuxit medelbra Relativt sett finns det många potentiellt fiskätande abborrar vilket är positivt och tyder på att konkurrensen i sjön inte är så hög. Det var ingen större skillnad i storleksfördelning mellan nät och bottengarn. Tre stora abborrar på cm fastnade i näten vilket höjer medelvikten och fångst per nät ganska rejält, vilket är en anledning till både hög andel rovfisk i fångst men också hög biomassa per nät. 20 Abborre (n = 95) Nät Antal st Längdklass cm Figur 9. Längdfördelning hos abborre vid provfisket med översiktsnät i Linneasjön 2017.!19

20 Antal st Abborre (n = 491) bottengarn Längdklass cm Figur 10. Längdfördelning hos abborre vid provfisket med bottengarn i Linneasjön Mört Även mört representerades av flera storleksklasser. Inga riktigt stora mörtar fångades, med de största individerna på 21 cm. Detta betyder inte att det inte finns större individer i sjön, men stor mört finns troligen i väldigt låg täthet. Mört visade en något mer jämn storleksfördelning och kanske 5 årsklasser kan observeras i näten (runt 6, 9, 13, 16 och 21 cm) figur 11. Det är dock svårt att avgöra om det verkligen rör sig om olika årsklasser eller om det finns en skillnad mellan individer som lett till att några blivit större än andra. Årsyngel har vuxit ganska bra med flertalet individer över 60 och 70 mm. Till skillnad från nätfångsten utgjorde mört mellan cm störst andel av populationen i bottengarnen, figur 12. I bottengarnen kunde inga tydliga årsklasser särskiljas.!20

21 Mört (n = 79) nät Antal st Längdklass cm Figur 11. Längdfördelning hos mört vid provfisket med översiktsnät i Linneasjön Mört (n= 302) bottengarn Antal st Figur 12. Längdfördelning hos mört vid provfisket med bottengarn i Linneasjön 2017.!21

22 Sarv I översiktsnäten fångades ett fåtal sarvar och de flesta var 8 till 13 cm långa med en individ på 5 cm, figur 12. Detta är relativt små individer, men betyder inte att större sarv saknas i sjön. Även i bottengarnen dominerade sarvar på 9-13 cm populationen. I bottengarnen fångades även större individer än i översiktsnäten, figur 13 & Sarv (n = 22) Antal st Längdklass cm Figur 13. Längdfördelning hos sarv vid provfisket med översiktsnät i Linneasjön 2017.!22

23 40 Sarv (n = 183) bottengarn 30 Antal st Längdklass cm Figur 14. Längdfördelning hos sarv vid provfisket med bottengarn i Linneasjön Braxen Både små och stora braxnar saknades i fångsten. I översiktsnäten fångades ett fåtal individer på cm. Det är händer att braxen inte lyckas föröka sig varje år utan populationen kan till stor del bestå av några årsklasser i vissa sjöar. Det fångades dock ett par mindre individer på 7-9 cm i bottengarnen. Därför är det inte så förvånande att små braxnar saknas i fångst och inget som behöver väcka oro. Stora braxnar saknades helt, vilket inte heller är så konstigt. Provfiskenäten har en största maskstorlek på 55 mm. Eftersom braxen är en högryggad fisk fastnar större individer än 29 cm i regel inte så lätt (Smejkal mfl. 2015). Bottengarn brukar vara effektiva på att fånga större braxen och en anledning till att även de redskapen användes. Det verkar dock inte finnas så mycket stor brax i sjön, figur 16, även om något större individer fångades i bottengarnen.!23

24 8 Braxen (n = 11) Antal st Längdklass cm Figur 15. Längdfördelning hos braxen vid provfisket med översiktsnät i Linneasjön Braxen (n = 70 ) bottengarn Antal st Figur 16. Längdfördelning hos braxen vid provfisket med bottengarn i Linneasjön 2017.!24

25 Gädda Två gäddor fångades på 53 respektive 64 cm i översiktsnäten. Dessa är egentligen något för stora för att fångas i nätmaskorna. Gädda brukar i regel inte fastna i översiktsnät, även i sjöar med mycket gädda. De två individerna som fastnade hade svalt fisk som redan satt i nätet och på så sätt fastnat med tänderna. När resultaten analyseras är det viktigt att komma ihåg att det är få nät som använts och att vikt gädda per nät förmodligen innebär att gädda blir starkt överrepresenterad i fångst. Detta är tvärtom den vanliga uppfattningen att gädda underskattas med översiktsnät. Ingen gädda fångades i bottengarnen. Med tanke på sjöns morfologi är troligtvis inte gädda väldigt talrik, och bör ej utgöra ett större hot för potentiellt vandrande öring. 5 Gädda (n = 2) 4 Antal st Längdklass cm Figur 17. Längdfördelning hos gädda vid provfisket med översiktsnät i Linneasjön 2017.!25

26 REFERENSER Kinnerbäck, A. (2001). Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 2001:2 Kinnerbäck, A. (2013). Jämförvärden från provfisken. Ett komplement till EQR8. Aqua reports 2013:18 Smejkal, M., Ricard, D., Prchlova, M., Riha, M., Muska, M., Blabilil, P., Cech, M., Juza, T., Monteoliva Herreras, A., Encina, L., Peterka. & kubecka, J. (2015). Biomass and abundance biases in European standard gillnet sampling. PloS One 10(3) e !26

27 BILAGA 1. PLACERING AV REDSKAP Figur 1 - bilaga. Placering av översiktsnät (röda linjer) och bottengarn (blå linjer). Tabell 1 - bilaga. Djup och koordinater för översiktsnätens placering. Nät nr djup 1 djup 2 koordinater sweref ,4 2, , , ,8 5, , , ,8 1, , , ,7 2, , ,556096!27