Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014"

Transkript

1 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, tel: 75897, org.-nr:

2 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Författare: Jonathan Bark - Från källa till hav Västanvindsgatan D 7 7 Göteborg Kund: Västkuststiftelsen Ansvarig: Lars Strandberg Vallda Sandö Sandöhamnsvägen Vallda Foto: Jonathan Bark, foto framsida: lokal "Delningen-kville" i Viskans södra gren. Kartor: Terrängkartan från Lantmäteriet

3 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Sammanfattning På uppdrag av Västkuststiftelsen har utfört elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat i början av september. Elfisket har utförts standardiserat varav sju lokaler kvantitativt (-3 utfisken) och två lokaler kvalitativt ( utfiske). Den aktuella vattenföringen under elfisket var,-,9 m3/s (SMHI), alltså strax under årsmedelvattenföringen. Flera lokaler karaktäriserades av en hård och laminär vattenström som en följd av den rikliga nederbörden i slutet av augusti i sydvästra Sverige. Totalt fångades sju olika arter vid elfiskeundersökningarna: Öring (Salmo trutta), lake (Lota lota), abborre (Perca fluviatilis), mört (Rutilus rutilus), elritsa (Phoxinus phoxinus), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Lake och abborre fångades på åtta av de nio lokalerna medan öring noterades på sju av dessa. Öring dominerade dock antal fångade individer (69 st). Lake är upptagen på den senaste rödlistan som "nära hotad" och ål är i samma rödlista kategoriserad som "akut hotad" (Artdatabanken ). Om man jämför med jämförelsevärden från "Svenskt elfiskeregister" så är mediantätheten för alla arter i Mölarp betydligt lägre än mediantätheten för elfisken gjorda i liknande vattendrag, alltså "strömöringvattendrag i södra Sverige". Öring har till exempel en mediantäthet i Mölarp på,6 N/m. Mediantätheten för öring i liknande vattendrag är,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Dock är öringtätheten på tre av lokalerna över medianvärdet där högst beräknade öringtäthet uppskattades till 5,5 N/m nedströms Mölarps kvarn. Lake observerades förvånansvärt ofta, dock är mediantätheten i Mölarp på, N/m under regionens genomsnitt på, N/m. Noterbart är att på tre strömmande lokaler var tätheten av lake högre än öringtätheten. Totalt fångades 6 ensomriga öringar (+) under inventeringarna vilket bevisar att arten reproducerar sig i strömmarna kring Mölarps ö. Vattendragsindex (VIX) är kategoriserat som "god" på en lokal ("Nedströms Mölarps såg"), "måttlig" och "otillfredsställande" på tre lokaler vardera samt "dålig" på två lokaler. Sammantaget kan man säga att den ekologiska statusen är måttlig/otillfredsställande avseende fisk inom Mölarps naturreservat trots fina habitat och gott om strömsträckor med god vattenkvalitet. 3

4 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Metodik...7 Resultat och diskussion...9 Referenser...5 Bilaga, lokalbeskrivningar...6 Bilaga, beskrivning av fångade fiskarter...6

5 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Inledning Vattenmiljön i de övre delarna av Viskan har under lång tid utsatts för mänskliga ingrepp, främst i form av dammanläggningar, stenrensningar och kanaliseringar. Det har medfört en stor negativ effekt på den biologiska mångfalden eftersom antalet lämpliga habitat minskat drastiskt. Stora strukturer i form av stenar och block är oerhört viktiga i ett vattendrag då de ökar komplexiteten och antal tillgängliga habitat vilket i sin tur medför möjlighet till en högre biologisk diversitet. Mölarps naturreservat ligger öster om Fristad utanför Borås och bildades 99 för att bevara den unika natur- och kulturmiljön. Viskan delar upp sig i två grenar och bildar en åtta hektar stor holme, Mölarps ö. Vattnet strömmar friskt kring ön men den ena fåran har ett definitivt vandringshinder (Mölarps kvarn) och ett partiellt hinder (Mölarps såg). Även uppströms reservatet finns ett antal dammar, inklusive två aktiva vattenkraftverk, vilket medför en onaturlig flödesregim. Framför allt utsätts Viskans södra gren ("Sörån") för snabba fluktuationer och låga vattenflöden sommartid eftersom dammen strax uppströms reservatet ("f.d. Lövåsens såg") styr ner majoriteten av vattnet i norra fåran vid lågflöde. Viskan uppströms Öresjö är dåligt undersökt ur biologisk synvinkel. Enstaka elfisketillfällen finns dock dokumenterade i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dels 98 och 986 (en bit uppströms Mölarp) inför bildandet av reservatet och dels under mitten av 99-talet. Resultaten av dessa visar på god artförekomst och öringtätheter kring regionens median på,7 individer/m på två lokaler (tabell ). En fiskevårdsplan från början av -talet finns för området där närliggande Munkån och Svensån samt en del av Viskan ingår (Douglas och Litzen 999). Bland annat biotopkarterades vattenmiljöerna i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dessutom har en förstudie inför biotopvårdande insatser utformats (Bark ). Inventering av flodpärlmussla i Mölarps naturreservat visade på en liten populationsstorlek och inga juvenila musslor (Bark ). Flodpärlmusslan har öring som värdfisk (även lax) och en öringtäthet på 5 individer/m är att föredra (Degerman et.al. 9). 5

6 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Tabell. Sammanställning över tidigare elfisken i Viskan kring Mölarps naturreservat. Hämtade från Svenskt elfiskeregister samt från Borås kommun. Datum Lokal Fiskarter Öringtätheter (N/m) "Kvarn-Mölarp" (dock ligger Abborre, gädda, elritsa, kräfta lokalen i södra grenen) (obestämd art), mört, ål, öring "Kvarn vid Rydegård", en bit Öring, flodkräfta, ål, öring uppströms Mölarp "Kröklingbäcken" (biflöde) Elritsa 5,9 varav +:,8 5,3 varav +:, "Nedanför bron", södra grenen Öring, mört, elritsa, braxen, bäcknejonöga "Mölarps såg" Gädda, öring Lövåsens såg, norra grenen Ingen fångst "Örebro" Öring st, ingen area Elfiskeundersökningar i Viskan inom Mölarps naturreservat har utförts på uppdrag av Västkuststiftelsen som äger och förvaltar naturreservatet. Elfiskena har utförts av Jonathan Bark,, 6-7 september på totalt nio lokaler (figur ). Figur. Karta över området med de markerade elfiskelokalerna. 6

7 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Denna elfiskeundersökning är en del i planeringen inför biotopvårdande insatser i Viskan norr om Borås. Det är viktigt att ha kunskap om vattenbiotoperna innan restaureringar utförs för att uppföljningar skall kunna genomföras och eventuella effekter uttydas. Viskan har goda förutsättningar att hysa en stabil sjövandrande eller strömlevande öringstam med gott om strömmande sträckor. Tyvärr har vattendraget dämts upp på flera ställen vilket har minskat antal lämpliga habitat för strömlevande fiskar (som öring). Dessutom hindras vandring för vattenlevande organismer och populationerna fragmenteras. Metodik Elfisket utförs enligt den standardiserade metoden SS-EN :6 (SIS 6), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning i vatten (Naturvårdsverket ) samt f.d. Fiskeriverkets föreskrifter (Degerman och Sers 999). Vid sju av lokalerna har kvantitativt elfiske genom successiv utfiskning genomförts. På de övriga två lokalerna utfördes kvalitativt elfiske med enbart en utfiskning av lokalen (s.k. inventeringsfiske). Figur. Successiv utfiskning (kvantitativt elfiske) på lokal, "Grillplatsen" i södra fåran. 7

8 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat I fält har standardiserade elfiskeprotokoll ifyllts. Tätheter beräknas sedan i digitala elfiskeprotokoll, erhållna från SLU, enligt Maximum likelihood-metoden ("Zippin-modellen"). Tätheter anges i individer/m eller N/m. Mediantätheter illustreras istället för medeltätheter eftersom fisktätheter vid elfiske ej är normalfördelad data (Sers, Magnusson och Degerman 8). Medianen är det mittersta värdet om man radar upp ett antal värden i storleksordning. Tidigare elfisken i området är hämtat från Svenskt elfiskeregister (aquarapport.slu.se) samt från Borås kommun. Mediantätheten för öring i "strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde < km" är,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Vattendragsindex (VIX) beräknas hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) och illustrerar den allmänna ekologiska statusen på de olika lokalerna. VIX illustrerar framför allt närings- och surhetspåverkan samt morfologisk och hydrologisk påverkan (Naturvårdsverket 7). Indexet beräknas genom att man jämför ett erhållet värde mot förväntade värden utifrån nio omgivningsvariabler, bland annat avrinningsområdets storlek och andel sjö i avrinningsområdet. Det erhållna värdet baseras på sex olika parametrar: sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila arter (arter som leker på grus och sten, t.ex. öring, elritsa och lake), andel toleranta arter (abborre, braxen, ål m.fl.), andel intoleranta arter (öring, lax, stensimpa m.fl.) och andel laxfiskarter som reproducerar sig på lokalen. VIX anges i en femgradig skala: = hög, = god, 3 = måttlig, = otillfredsställande och 5 = dålig (tabell ). Tabell. Klassgränser för Vattendragsindex (VIX), avrundat till två decimaler. VIX-klasser Översta gränsvärdet Nedersta gränsvärdet = hög.75 = god = måttlig.7.7 = otillfredsställande = dålig.8 8

9 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Resultat och diskussion Elfiskeundersökningarna utfördes 6 och 7 september av Jonathan Bark på. Nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat elfiskades. Vattenflödet var omkring årsmedelvattenföring (,-,9 m3/s) och flera lokaler var således svårfiskade på grund av stark vattenström. Viskan är ett relativt stort vattendrag att elfiska med en vattendragsbredd mellan 7 meter. Fångstbarheten är lägre i större vattendrag jämfört med små bäckar och åar. För resultat på varje lokal, se bilaga. Totalt fångades sex olika fiskarter (figur 3 och bilaga ): öring, lake, abborre, mört, elritsa och ål. Dessutom fångades ett antal signalkräftor varav en med totallängd om 3 mm (exklusive klorna) på lokalen för flodpärlmussla. Vanligast var öring med 69 fångster på 7 lokaler, lake var näst vanligast med 37 individer på 8 lokaler. abborrar, 6 mörtar, 6 elritsor, ål samt 6 signalkräftor utgjorde resten av fångsterna där abborre dokumenterades på åtta lokaler (figur 3). Elfiskefångster i Mölarp Antal Elritsa Mört Signalkräfta Öring Lake Abborre Ål Art Figur 3. Totala antalet fångster av varje art i Viskan inom Mölarps naturreservat. Arter som fångats tidigare men som inte observerades i årets elfiske är: gädda, bäcknejonöga, braxen och flodkräfta. Det skall dock noteras att föregående elfisken skett tidigare på året och att artfördelningen skiljer sig åt beroende på årstid. Till exempel de vårlekande arterna braxen och mört, som ofta leker i rinnande vatten, ökar säkerligen i elfiskefångsterna tidigare under året. 9

10 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Generellt är det låga tätheter av öring i Viskan inom Mölarps naturreservat. Mediantätheten för de nio lokalerna ligger på,6 N/m (figur ) jämfört med mediantätheten i liknande vattendrag på,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Öringtäthet högre än regionens mediantäthet beräknades dock för tre av de fiskade lokalerna med ett högsta värde på lokalen "Nedströms Mölarps kvarn" på 5,5 N/m. Lokalen "Nedanför bron" i södra fåran har en beräknad öringtäthet på,9 N/m och "Uppströms sammanflödet", som sammanfaller med den bästa flodpärlmussellokalen, uppvisar en täthet på,8 N/m. Lake har en högsta täthet om 5, N/m på lokal 5, "Uppströms sammanflödet". Mediantätheter för olika arter - jämfört med mediantätheten för liknande vattendrag Täthet (N/m) Öring + Öring >+ Öring tot Regionens median Mölarp Lake Abborre Mört Elritsa Figur. Mediantätheter (N/m) för olika arter vid elfisket i Mölarp, jämfört med medianen i samma region (strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde: < km ). Notera att det är medianvärdet och ej medelvärdet som anges (se metodik). Mörkgråa staplar symboliserar medianen för Mölarp och de ljusgrå staplarna är jämförelsevärden från liknande vattendrag i regionen. Mediantäthet för mört, elritsa och ål (som ej är med i diagrammet) är N/m i Mölarp. Det är förvånansvärt mycket lake i Mölarp vilket är positivt då lake är rödlistad enligt den senaste klassificeringen av Artdatabanken (). Lake har en högre täthet än öring på tre av de elfiskade lokalerna. Dock är mediantätheten vid de nio lokalerna (, N/m) lägre än mediantätheten i regionen (, N/m). Antal elfiskelokaler i rinnande vatten med lake har i Sverige minskat med % mellan 98-7 (Artdatabanken ). Ännu värre är det i sjöar där antalet vatten med lake i nätfångsterna minskat med 68% under samma period. Lake är en predator som gärna äter

11 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat fiskrom och kräftor och den kan möjligen utgöra ett hot mot den svaga öringstammen. Analyser av elfiskedata gjorda i Sverige visar tydligt att tätheten av öringungar minskar signifikant i vattendrag med lake (Degerman och Sers 999). I ett friskt vattendrag med gott om lämpliga habitat och fria vandringsvägar borde dock arterna kunna samexistera. Även ål fångades i elfiskena, positivt då ålen är rödlistad (akut hotad), dock fångades enbart en individ. Figur mm lång lake fångad på lokal, "Delningen-kville". Att laken på flera strömmande lokaler hade högre täthet än öring kan bero på det reglerade vattensystemet. De gynnas ofta i reglerade vattendrag, tillsammans med arter som abborre, mört och eventuellt elritsa (Degerman, Sers och Petersson ). Fler lugnpartier skapas i ett reglerat vattendrag och strömlevande arter (öring) missgynnas vilket gynnar arter som annars trivs i sjöar. Det var generellt låga tätheter av karpfiskar och enbart två arter fångades: mört och elritsa (figur 3). Vid valet av elfiskelokaler så inkluderades flera typer av habitat, även lugnflytande sträckor (t.ex. lokal 5) där man kan anta finna dessa arter. Dock är det svårt att elfiska effektivt på dessa arter eftersom de inte är lika revirhävdande som t.ex. öring och simmar således iväg när man närmar sig. Det finns också djupare partier kring Mölarps ö som ej elfiskades där man kan anta att dessa arter lever, t.ex. i dammen vid Mölarps kvarn.

12 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Det fångades 6 ensomriga öringar (se figur 7), positivt då rekryteringen bevisligen fungerar i reservatet. Högst tätheter av årsungar beräknades för lokalerna "Uppströms sammanflödet" och "Nedströms Mölarps kvarn". Tätheterna var på dessa lokaler 3, respektive, N/m. Jämför man med mediantätheten för ensomrig öring i liknande vattendrag (,8 N/m ) så är det ett godkänt resultat. Att det verkar förekomma lek nedströms Mölarps kvarn kan bero på att vandrande öring inte kommer längre upp och således är "tvungna" att reproducera sig på platsen. Dammen kan även jämna ut vattenflödet vilket medför att det ofta är ett stabilt flöde nedströms. Noterbart är att det verkar finnas en del ensomriga öringar på lokalen där majoriteten av flodpärlmusslorna i reservatet lever ("Uppströms sammanflödet"). Dock är tätheten enbart, N/m för ensomrig öring på lokalen. Sträckan har fina grusbankar som är lämpliga för musslor samt för öringreproduktion. Årsungarna (+) utgör en distinkt grupp i histogrammet nedan (figur 6). Längdfördelning öring Längd (mm) Figur 6. Längdfördelning med alla fångade öringar i Mölarps naturreservat. Ensomriga öringar (+) syns tydligt längst till vänster i diagrammet och utgör den största åldersklassen.

13 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Figur 7. Ensomrig öring fångad på lokalen "Nedanför bron" i södra fåran. Vattendragsindex beräknades hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) för alla lokaler (figur 8). Enbart lokal 8, "Nedströms Mölarps såg", klarade gränsvärdet för kategorin "god". Övriga lokaler var antingen klassade som "dålig" (lokal och 6), "otillfredsställande" (lokal, 5 och 7) och "måttlig" (lokal, 3 och 9). Alltså ingen lokal klarade gränsvärdet för högsta klassen, "hög". Att vissa lokaler klassas som "dålig" eller otillfredsställande" beror ofta på att andel öring på lokalen är låg. Eftersom till exempel abborre och mört klassas som toleranta arter så minskar indexvärdet när dessa utgör en stor del av fiskpopulationen och klassningen blir således sämre. 3

14 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Vattendragsindex för de olika lokalerna Lokalnummer Figur 8. Vattendragsindex för de olika lokalerna. Röd: dålig (<,8), orange: otillfredsställande (,8-,7), gul: måttlig (,7-,7), grön: god (,7-,75), blå: hög (>,75). Enbart lokal 8 (Nedströms Mölarps såg) klarar gränsen för "god" men ingen lokal klassas som "hög". Det verkar som om de största problemen för Mölarp ligger uppströms området. Vandringshinder stoppar vattenlevande organismer. Framför allt öring hindras från att nå fina reproduktionsbäckar uppströms. Höga vattentemperaturer (> C) i Viskan är vanligt, detta på grund av sjöar, dammar och bristfälliga kantzoner uppströms. Låga sommarflöden och snabba variationer i flöde kan tillskrivas problemen med rensade och kanaliserade vattendrag samt jordbruksmarken och regleringsdammarna uppströms. Hög turbiditet kan bero på den brukade marken uppströms. Allt detta är exempel på problem och hot mot den biologiska mångfalden i Viskan uppströms Öresjö. Ett målvärde vid restaureringar i Viskan borde vara att öka öringtätheterna till minst 5 individer/m i hela området samt öka öringtätheten på lokalen med flodpärlmusslor till individer/m. Detta får inte ske på bekostnad av andra arter. Det finns utrymme för en ökning i populationsstorlek hos samtliga fiskarter. Uppföljning bör ske följande år för att se hur populationerna påverkas av de genomförda restaureringarna.

15 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Tack till de som hjälpt till: Viktor, Gillis, Markus, Martin och Jan-Erik m.fl. Referenser Artdatabanken. a. Rödlistan. Lake, Lota lota.. (Elektronisk källa) (-9-8) Artdatabanken. b. Rödlistan. Ål, Anguilla anguilla.. (Elektronisk källa) [-9-8] Artdatabanken.. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Ryggsträngsdjur: Strålfeniga Fiskar. Chordata: Actinopterygii. Bark, J.. Inventering av flodpärlmussla i Viskan inom Mölarps naturreservat.. Bark, J.. Åtgärdsplan Mölarp - En förstudie om biotopvårdande insatser i Viskan mellan Öre bro och Gingri. Viskans vattenråd. Douglas, G & Litzén, A Fiskevårdsplan för Munkån, Svensån och Viskan inom Öresjös Fiskevårdsområdesförening. Göteborgs universitet, examensarbete, VT99. Degerman, E & Sers, B Elfiske. Fiskeriverket information 999:3 (3-69). Reviderad: -8 Degerman, E., Sers, B & Petersson, E.. Analys av elfiskedata. Länsstyrelsen i Jönköpings län, nr :. Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. & Söderberg, H. 9. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Solna: Världsnaturfonden WWF. Naturvårdsverket. 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 7:, utgåva. Naturvårdsverket.. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version : SIS. 6. Svensk standard, SS-EN :6. Vattenundersökningar - provtagning av fisk med elektricitet. Sers, B., Magnusson, M och Degerman E. 8. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Sötvattenslaboratoriet & Fiskeriverket, Information från Svenskt Elfiskeregister, Nr, 8. Hemsidor: Svenskt elfiskeregister: SMHI, Vattenwebb: 5

16 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Bilaga, lokalbeskrivningar 6

17 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Delningen-kville Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 63/33663 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen ligger i södra fåran, precis där Viskan delar sig kring Mölarps ö, ca meter nedströms Lövåsens såg. Sträckan är kraftigt rensad med ena sidan helt stenbelagd. Fint kvillområde, tyvärr starkt utsatt för reglering av ovanliggande dammar och vattenkraftverk. Lokalen är meter lång och 7 meter bred. Dominerande substrat är block 3 (- cm), omgivningarna består av lövskog och det är ont om död ved i vattendraget. En stor öring, ca mm, skrämdes iväg. VIX:,3 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Signalkräfta Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

18 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Grillplatsen Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 63/3369 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen är belägen ca 5 meter nedströms delningen i Viskans södra gren kring Mölarps ö. Öppen betesmark på Mölarps ö ända ned till vattendraget. Andra sidan skogsbeklädd brant. Dålig beskuggning. Dominerande bottensubstrat är stora block varvat med sandbottnar. Inga stormusslor på lokalen enligt tidigare inventeringar. VIX:, VIX-klass:, Otillfredsställande Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Elritsa Mört Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

19 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 3. Nedanför bron Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 6373/3355 Kvalitativt elfiske, utfiske Lokalen ligger strax nedströms bron över Viskans södra gren, på andra sidan ön sett från Mölarps kvarn. Sträckan karaktäriseras av stor sten och många djuphålor. Inventeringsfiske. Sträckan är 37 meter lång och 3 meter bred, med ett medeldjup om,6 meter. Dominerande bottensubstrat är block 3 (- cm) och omgivningarna karaktäriseras av skog på ena sidan och trädbevuxen äng på andra stranden. VIX:,3 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Elritsa Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

20 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Nedströms kvillområde Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 67/3338 Kvantitativt elfiske, utfiske Lokalen är belägen -3 meter uppströms sammanflödet av Viskans två grenar kring Mölarps ö, strax nedströms kvillområdet i södra fåran. Sträckan är i grova drag uppdelad i två skilda habitat: nedre halvan är svagt strömmande med dominans av grus och en stor djuphåla in mot stranden, övre delen är ett grunt, strömmande parti med dominans av medelstor sten. Dock saknar hela sträckan stora stenar och block vilket medför en laminär ström. Fina lekbottnar för öring. Sträckan är 7 meter lång och,5 meter bred. Medeldjupet är,5 meter men ett maxdjup på ca, meter. Omgivningarna domineras av blandskog. Enbart ett utfiske p.g.a. att ingen öring fångades i första utfisket. Dock skrämdes en stor individ (troligtvis öring) iväg. VIX:, Arter: Abborre Mört Lake VIX-klass: 5, Dålig Antal per fiskeomgång 3 - Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)..5.5

21 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 5. Uppströms sammanflödet Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 679/333 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokal där merparten av flodpärlmusselbeståndet inom Mölarps naturreservat lever. Nedre sträckan är starkt strömmande med gott om sten och block, övre delen strömmande med gott om grus, sand samt mossa. Omgivningarna består av blandskog på ena sidan och tomtmark på andra. Beskuggningen är väldigt dålig vilket är negativt för organismerna här. Stor signalkräfta observerades. Lokalen är 3 meter lång och 8 meter bred med ett medeldjup om, meter och maxdjup på, meter. VIX:,5 Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Abborre Mört Lake Elritsa Signalkräfta VIX-klass:, Otillfredsställande Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

22 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 6. Nedanför svängen Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 693/339 Kvalitativt elfiske, utfiske Lokalen är belägen strax nedströms en 9-graders kurva där Viskans norra del svänger av söderut mot sammanflödet ca 3 meter längre nedströms. Lokalen elfiskades för att inventera fiskfaunan i de lugnare partierna av Viskan. Dessutom lever på lokalen ett antal individer av äkta målarmussla. Sträckan domineras av sand och grus med gott om död ved. Medeldjupet är,5 meter och maxdjupet,6 meter. Vattnet är svagt strömmande och omgivningarna består av blandskog. Längd på lokalen är meter och bredden 9,5 meter. VIX:, VIX-klass: 5, Dålig Arter: Abborre Antal per fiskeomgång - Tot. N (Skattat) Täthet (N/m).

23 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 7. meter nedströms Mölarps såg Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 698/336 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen är belägen ungefär meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg. Lokalen karaktäriseras av en laminär och stark vattenström med ont om större block som bryter vattenytan. Lokalen är kraftigt rensad på större sten. Den fiskade sträckan är,6 meter lång och 7,6 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block (-3 cm) och omgivningarna domineras helt av lövskog med en fin kantzon. Medeldjupet är, meter och maxdjupet, meter. Ont om död ved i vattendraget. VIX:, Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre VIX-klass:, Otillfredsställande Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

24 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 8. Nedströms Mölarps såg Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 6997/3338 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokal enbart meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg. Öring klarar att passera dammen vid de flesta vattenföringar men andra fiskarter har troligtvis svårare att ta sig förbi. Sträckan karaktäriseras av en stark och laminär vattenström med ont om större block som bryter vattenytan. Har potential att bli en fin uppväxtlokal för öring om man kan få ner vattenhastigheten och öka komplexiteten i vattendraget. Lokalens medeldjup är,35 meter medan maxdjupet är hela,5 meter i en djuphåla. Sträckan domineras av block (-3 cm) och av stråkande/forsande vatten. Måttligt med död ved i vattendraget. VIX:,6 Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake VIX-klass:, Bra Antal per fiskeomgång 8 5 Tot. N (Skattat) 8 7. Täthet (N/m)

25 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 9. Nedströms Mölarps kvarn Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 633/336 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen, strax nedströms dammen vid Mölarps kvarn, är grund och strömmande med ont om större block i vattnet. Sträckan är kraftigt rätad och rensad på sten, därmed är vattenströmmen laminär. Den fiskade sträckan är 8 meter lång och 7,5 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block (-3 cm) och omgivningarna består av lövskog, ängsmark och en väg med parkering. Medeldjupet är enbart, meter och maxdjupet,55 meter. En stor individ, ca 7 mm, skrämdes iväg. VIX:,8 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Elritsa Ål Mört Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

26 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Bilaga, beskrivning av fångade fiskarter Öring (Salmo trutta) Öringens utseende skiljer sig kraftigt åt mellan och inom vattensystem. Det finns flera olika levnadssätt inom arten där vissa vandrar ut i hav eller sjöar medan andra stannar kvar i vattendraget där de föds. Öring trivs i syrerika och klara vatten. Leken sker under hösten över grusbankar i rinnande vatten. Äggen kläcks påföljande vår och de små öringarna lever först av sin gulesäck i bottensubstratet. Totalt fångades 69 st öringar. Lake (Lota lota) Lake är kategoriserad som nära hotad enligt den senaste rödlistningen (Artdatabanken ). Det är en bottenlevande fisk som trivs i sjöar, vattendrag och bräckt vatten. Den är nattaktiv under sommaren och föredrar då kallt och syrerikt vatten. Under vintern sker leken på grunda sand- och grusbankar i sjöars strandkanter, men vissa individer vandrar även upp i vattendrag för reproduktion. Leken sker ofta på,5-3, meters djup och vanligtvis leker lakarna i en stor grupp om individer. Lake är en glupsk predator och äter gärna fiskrom, kräftor samt andra fiskar. 37 fångster i Mölarp. 6

27 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Ål (Anguilla anguilla) Ål är en mytomspunnen fisk som troligtvis leker i Sargassohavet och förs som larv med Golfströmmen mot Europas kuster. Den är akut hotad enligt den senaste rödlistningen (Artdatabanken ). Den omvandlas mot slutet av färden till en glasål och när den når kusterna omvandlas den till en vuxen ål, s.k. gulål. I Sverige består gulålbeståndet mest av honor som vandrar tillbaka till reproduktionsområdena vid en ålder om - år. De hanar som finns vandrar generellt tillbaka när de är -9 år gamla. Enbart en fångst i Mölarp. Elritsa (Phoxinux phoxinus) Elritsa är en liten karpfisk som trivs bäst i klara, strömmande vatten men förekommer även i sjöar och bräckt vatten. Den indikerar ofta en god vattenkvalitet. Den lever ofta i stim och leken sker under våren då hanarna får en vacker lekdräkt med röda läppar och fenbaser. 6 fångster i Mölarp. 7

28 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Mört (Rutilus rutilus) Mört är Sveriges vanligaste karpfisk och är med sina röda ögon och fenor lätt att känna igen. Den är en väldigt känslig art avseende låga ph-värden och är ofta den fisk som försvinner först i sura vatten. 6 fångster i Mölarp. Abborre (Perca fluviatilis) Sveriges vanligaste fisk lever i alla sorters sötvattenmiljöer förutom i starkt strömmande vatten och kalla fjällsjöar. Den lever ofta i stim på grunt vatten sommartid. Den jagar som vuxen ofta andra fiskar men prederar även på djurplankton, fiskrom och kräftdjur. Arten är troligtvis värd för äkta målarmussla. individer fångades i elfiskeundersökningarna i Mölarp på totalt 8 lokaler. Den observerades på både strömmande och lugnflytande sträckor. 8

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum 4--4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats kontrollprogram år Swedavia EnviroPlanningAB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Målarmusslan och livet i åarna

Målarmusslan och livet i åarna Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Fiskevårdsteknik i Sverige AB Fiskevårdsteknik i Sverige AB NYKÖPINGSÅARNAS VVF NYKÖPINGSÅN FÖRSLAG TILL NATUR- OCH FISKEVÅRDSÅTGÄRDER 08120501 Lund 2014-09-30 Pålsjövägen 12, 223 62 Lund Telefon 046-20 17 00 Telefax 046-20 17 06 2

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Street Life under ytan

Street Life under ytan Street Life under ytan Resultat från dykinventering i Fyrisån inom Uppsala stad 2008 Stefan Lundberg PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2008:4 Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie ISSN: 0585-3249

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 2:41 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 Birgit Nielsen Lars Thorsson Stefan Bydén Lars Holmberg HushållningsSällskapet Göteborg och Bohuslän Publikation

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador Miljöfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador 1 Bra Miljöval - el i naturvårdens tjänst Vad är Bra Miljövalmärkt el? Konsumenter som väljer el märkt med Naturskyddsföreningens miljömärkning

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Musselportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för stormusslor

Musselportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för stormusslor Användarhandledning för rapportsystemet för stormusslor Innehåll Introduktion Introduktion Visa musslor (ej inloggad) Exportera data Visa musslor (inloggad) Skapa rapport 6 Funktioner 6 Rapporttyper 7

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Bedömningsgrunder för hydromorfologi

Bedömningsgrunder för hydromorfologi MEDDELANDE NR 2006:20 Bedömningsgrunder för hydromorfologi Handledning och metodik för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Oktober 2006 Bedömningsgrunder för hydromorfologi Handledning och

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2011

Verksamhetsberättelse för 2011 Sid 1(6) Verksamhetsberättelse för 2011 Organisation Medlemmar Under 2011 har 18 medlemmar varit med i Lygnerns vattenråd. Forsnacken/Triventus AB har ersatt den tidigare medlemmen VEGAB och Firma Consort

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Små kustnära vattendrag - viktiga för vårlekande fiskar

Små kustnära vattendrag - viktiga för vårlekande fiskar Små kustnära vattendrag - viktiga för vårlekande fiskar Omslagen visar Gässviksbäcken (nr 32). Bäcken har tidigare dikats och rätats men har under en längre tid lämnats relativt orörd och kantas idag av

Läs mer

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster

Läs mer

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf file:///c:/users/de680/appdata/local/temp/notesd67d64/~web0238.htm Sida 1 av 2 2015-06-11 Protokoll och minnesanteckningar från Lyngerns vattenråds årsmöte nolbrant till: anders.gustafsson, anna.ostlund,

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Fiskevårdsplan för Viskan Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid Kinna

Fiskevårdsplan för Viskan Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid Kinna Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid 2 (71) Beställare: Viskans vattenråd Boråsvägen 26c, c/o Hållbar idé AB 511 54 Beställarens representant: Anne Udd Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse.

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse. Vättern och vätternbäckars ändringar under de senaste hundra åren Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, & Daniel Melin, Länsstyrelsen i Jönköping 551 86 Jönköping, 036-395000, e-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

Analys av elfiskedata. Meddelande nr 2012:12

Analys av elfiskedata. Meddelande nr 2012:12 Analys av elfiskedata Meddelande nr 2012:12 2 Analys av elfiskedata MEDDELANDE NR 2012:12 3 Meddelande nr 2012:12 Referens Erik Degerman, Erik Petersson och Berit Sers, SLU Institutionen för akvatiska

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM Referensgruppen för strömmenfisket SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen beslutade 2000-01-10 att Kultur- och fritidsnämnden skulle tillsätta en referensgrupp

Läs mer

Intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt (anslag 1:12) Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten

Intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt (anslag 1:12) Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten Intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt (anslag 1:12) Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten Projektnamn: Bättre balans och mångfald i Helge å och Hanöbukten - Sökande: Länsstyrelsen

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer