Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån"

Transkript

1 Datum 4--4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats kontrollprogram år Swedavia EnviroPlanningAB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon Telefax Hemsida e-post

2

3 Rapportuppgifter Titel Version Datum 44 Uppdragsgivare Uppdragsnummer Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Swedavia Dokumentnummer -9 Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Patrik Lindberg Tim Hipkiss Patrik Lindberg I (III)

4 Sammanfattning På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB undersökt sammanlagt 5 lokaler i Issjöbäcken och Lindomeån. Undersökningen är en del av ett omfattande miljökontrollprogram som inkluderar vattenkemiprovtagningar och biologiska undersökningar såsom elfiske och nätprovfiske av recipientvattendraget respektive den nedströms liggande sjön Västra Ingsjön. års undersökning gav i likhet med tidigare års elprovfisken från - inga årsungar av öring. Fångsten av äldre öring har minskat ytterligare. Resultaten tyder på fortsatta rekryteringsproblem. Orsaken till rekryteringsproblemen är fortsatt oklara men indikationer på tidvis dåliga syrehalter från Lilla Issjön, främst under vintermånaderna kan vara en bidragande orsak. En annan orsak är det faktum att vandrande fisk från Västra Ingsjön idag har svårt att vandra upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet är igenväxt av bladvass. Resultat från ett referensvattendrag (Sandsjöbäcken) som också rinner ut i Västra Ingsjön men som inte är recipient till Landvetter flygplats görs kontinuerligt. års provfiske visar att öringen reproducerar sig i referensvattendraget men att rekryteringen de senaste åren har varit sämre än tidigare år. Resultatet ger indikationer på att området kring Västra Ingsjön har haft ett flertal svåra år som varit ogynnsamma för öringens reproduktion. II (III)

5 Innehållsförteckning Inledning... Allmänt... Metodik... VIX - Vattendragsindex... Tätheter och datalagring... 5 Databehandling... 6 Resultat elfiskelokal Sommarstugan... 7 Resultat elfiskelokal Sågen... 8 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron... Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar... Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered... Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen... Resultat och Diskussion... 6 Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden... 6 Slutsats... 7 Bilagor A B Översiktskarta med elfiskelokaler Elfiskeprotokoll per lokal III (III)

6

7 Inledning Allmänt I flygplatsens egenkontrollprogram ingår ett flertal återkommande miljöundersökningar bl.a i sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån. Förutom elfisken utförs bland annat vattenkemiprovtagningar regelbundet. Den kemiska effektuppföljningen omfattar bl.a. analyser av syre, turbiditet, ammonium-kväve och fosfor. Den kemiska vattenprovtagningen ger endast en momentan bild av vattenkvaliteten medan resultaten från den biologiska effektuppföljningen speglar vattenkvaliteten under en längre period bakåt i tiden. Elfiskeundersökningar har genomförts årligen sedan början av 9-talet. Syftet med undersökningarna är att Swedavia ska få ett bra underlag för bedömning av sin eventuella påverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Öringen och laxen är relativt känsliga för variation i vattenkvalite varför en god lax- och öringproduktion indikerar en tämligen god vattenkvalitet. Resultatet kan därför utgöra ett viktigt underlag för bedömning av eventuella utsläpp i recipienten. Denna rapport sammanfattar resultaten från elfisket i Issjöbäcken och Lindomeån. På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB genomfört elfiskeundersökningar år i Issjöbäcken och Lindomeån. Som referensvattendrag har Sandsjöbäcken som inte är recipient av behandlat dagvatten från flygplatsen använts. Elfiskedata från Sandsjöbäcken har erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Swedavia har, i samråd med Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), bestämt att ytterligare elfiskelokaler i Issjöbäcken ska kontrolleras om produktionen av årsungar på lokal Sågen understiger 5 st/ m. Detta då man bör kunna förvänta sig minst en sådan täthet i Issjöbäcken (muntl. Niclas Egriell). Metodik Normalt fiskas - lokaler enligt Göteborg Landvetter Airports kontrollprogram. År elfiskades 5 lokaler av konsultföretaget EnviroPlanning AB. Orsaken var frånvaron av årsyngel av öring på lokal Sågen, vilket medförde att fler elfiskelokaler fick undersökas. Provlokalerna har bl.a. valts ut med hänsyn till lämplighet för uppväxande öring och tidigare års elfisken. Elfiskena har utförts med rak likström. Skillnader i fångsteffektivitet år har varit relativt liten vid en jämförelse med tidigare elfisken på en viss lokal. Fångsteffektiviteten, eller p'-värdet ger ett mått på hur effektivt elfisket varit vid den så kallade utfångstmetoden. Den är baserad på (8)

8 att man fångar fisk så effektivt att fångsterna vid en serie identiskt utförda fisken sjunker. Ju större fångsteffektivitet (p') desto snabbare faller fångsterna (Bohlin 984). Fångsteffektiviteten beror givetvis också på hur pass erfaren elfiskaren är. Lokaler är olika svåra att fiska och olika arter reagerar olika på elströmmen. Har vattnet en hög ledningsförmåga kan det innebära en försämrad fångsteffektivitet. Vattenföringen vid elfisketillfället spelar också en mycket viktig roll. Vid högvattenföring och låga temperaturer försämras fångsteffektiviten i de flesta fall. En extrem lågvattenföring kan innebära att fisk invandrar och koncentreras till områden med existerande vattenföring, och därmed riskerar den verkliga populationen inom uppföljningsstationen att överskattas. Vattenföringen vid elfisket utgör därför ett viktigt underlag vid bedömning av täthetsförändringar mellan olika år. Elfiskemetodiken medför att en viss underskattning vanligen fås vid skattningen av den totala öringpopulationen (Bohlin & Sundström 977). Underskattningen är störst för mindre fiskar medan den successivt avtar med ökad kroppslängd (Alenäs 994). Vid elfisket elfiskades den utvalda provytan (lokalen) en-två fiskeomgångar, beroende på fiskbarheten (vattennivån). Fångsten har sumpats, därefter artbestämts och längdmätts och vägts. Efter undersökningen har fångad fisk återutsatts inom undersökningsområdet. Lokal- och fångstuppgifter registrerades i de elfiskeprotokoll som anvisats för miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I protokollet noteras bl.a. vattendragets totala bredd men även själva lokalens bredd (om dessa skiljer sig åt). Dessutom antecknas lokalens längd, samt vattnets färg, grumlighet, medeldjup, maxdjup, strömhastighet och vilken typ vegetation och bottensubstrat som dominerar. Vid elfisket användes ett bensindrivet likströmsaggregat av typen LUGAB. Spänningen som används kan variera med vattnets ledningsförmåga. Vid elfiske med bensindrivet aggregat har en spänning på -6 V visat sig lämplig i de allra flesta vattendrag i Västra Götalands län. Strömstyrkan som användes vid års elfiske låg oftast mellan,4-,8 A. De årliga värdena redovisas. Skillnader i tätheten inom ett specifikt område i ett vattendrag kan variera kraftigt i tiden, gäller främst årsungar av öring och lax, men även tätheten av flersomrig öring kan variera på grund av provtagningsdatum. Därför har hänsyn till fiskedatum tagits vid analysen av beståndstätheterna (se nedan). För varje station redovisas öringen och laxen som ensomrig (+) respektive flersomrig (>+), som regel tvåsomrig. Stationär öring lever i regel i hela sitt liv i vattendraget och större stationära öringar kan därför vara betydligt äldre än vandrande öringungar. Årsklasserna har subjektivt indelats i ensomrig och flersomrig öring. Underlaget finns i digital form (Excel) hos Länsstyrelsen och hos Fiskeriverkets Elfiskeregister i Örebro. Alla elfisken redovisas som skattat antal / m². (8)

9 Under var vattenföringen betydligt lägre än de senaste tre åren vilket innebär att skattningen av fiskpopulationen år sannolikt speglar tätheterna av öring på ett rättvisande sätt. Vattenföringen är en mycket viktig faktor vid tolkningar av resultaten men man bör även beakta att fiskpopulationer ibland varierar kraftigt av naturliga orsaker inom och mellan olika vattendrag, så kallad mellanårsvariation. Faktorer som t. ex. klimat och konkurrens inom och mellan arter påverkar elfiskeresultatet. Det komplexa samspelet mellan olika arter och miljö gör det svårt att ange en specifik orsak till förändringar i undersökningsresultaten. Metodiken för elfiske bygger på att en fisk som blir omgiven av ett elektriskt fält av viss styrka blir bedövad och inte kan simma. Därmed är fisken möjlig att fånga med en håv. Den aktiva pluselektroden, anoden, är vanligtvis ringformad och fastsatt på en ca två meter lång stav. Minuselektroden, katoden, kan bestå av ett flätat metallband eller ett kopparnät som alltid ligger i vattnet under själva fisket. När spänningsfallet vid anoden är för lågt eller när avståndet från katoden är stort skräms fisken undan. När spänningsfallet är högre eller när fisken kommer närmare katoden attraheras fisken av strömmen och börjar simma mot anoden. När fisken kommer tillräckligt nära anoden bedövas den. Inom hur stort område fisken påverkas beror på flera faktorer bl.a. fiskens storlek, vattnets konduktivitet (ledningsförmåga), arbetsspänningen och elfiskeutrustningens utformning. VIX - Vattendragsindex Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta. Indexet använder sig av sex indikatorer för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig samt en sjunde, Simpsons diversitet för att påvisa hydrologisk påverkan. För att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, över-gödning, morfologisk och hydrologisk påverkan finns ett särskilt sidoindex. Det färdiga indexet VIX kan klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i index-utvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 7 %. (8)

10 Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag. Ekologisk status för de elfiskade lokalerna klassas enligt tabell. Tabell. Gränser för VIX-värden mellan klasser av ekologisk status Klass Gränsvärden Benämning,75 Hög,46 och <,75 God,7 och <,46 Måttlig 4,8 och <,7 Otillfredsställande 5 <,8 Dålig I Finfo 7:5 anges att VIX i många fall är hårdare i bedömningen än index för exempelvis påväxtalger och bottenfauna. Det beror främst på fyra saker, som delvis kan tyckas motsägelsefulla: Fisk har ett relativt stort rörelseområde och lever i ett större habitat med olika krav på olika makro- och mikrohabitat, jämfört till exempel med påväxtalger som sitter fast på ett begränsat habitat. Fisk integrerar därför habitatkvalitet på en större skala. Eftersom en av de vanligaste störningarna i rinnande vatten är försämrad habitatkvalitet i kombination med fragmentering är det viktigt att kunna indikera detta. Fisk är mer långlivade än de flesta andra vattenorganismer. Det innebär att det trots fiskens större rörelseområde kan ta lång tid för fisk att påvisa återhämtning efter att miljön blivit bättre. Bottenfauna, åtminstone med flygande stadier, kan återkolonisera inom månader medan det kan ta år för fisk. Fisk kan därmed i högre grad ge ett långsiktigt medelvärde för lokalens tillstånd, medan kortlivade organismer tydligare indikerar tillfälliga variationer. Fiskars återkolonisation och även överlevnad på platsen är avhängiga möjligheter till migration. Fisk återkoloniserar sällan passivt med drift från uppströms liggande områden, vilket exempelvis påväxtalger och viss bottenfauna gör. Under ett år rör sig flertalet fiskindivider uppskattningsvis m beroende på art och storlek. För äldre fisk handlar det om tillfälliga förflyttningar över ännu längre avstånd; 5 m upp till tiotals mil i vissa vattendrag. Vattenlandskapet är idag kraftigt fragmenterat, vilket påverkar fiskfaunan och därmed stormusslor, i högre grad än påväxtalger och bottendjur. Förutom vattenkvalitet så är fisken beroende av bottensubstrat för lek och födosök. Jordbrukets påverkan är inte enbart eutrofiering. Trots att vattenkvalitén kan vara förhållandevis god och känslig bottenfauna kan finnas på lokalen så kan sedimenttransport, rensningar och kanalisering leda till 4 (8)

11 otillräcklig mängd lämpligt bottensubstrat för fisk. Dessutom kan bekämpningsmedel, höga ammoniumkvävehalter i kombination med högt ph, alltför tät vegetation alternativt brist på stabiliserande strandvegetation samt för lite beskuggning av träd medföra att fisk ger ännu sämre utslag i bedömningen. Sammanfattningsvis så ger VIX även utslag för mer diffusa negativa effekter på fisk av vandringshinder, jordbruk och skogsbruk, än som anges av vattenkvalitet och hydromorfologisk kvalitet. I tabell anges de påverkanstyper som indexet kan klassa samt den förväntade responsen. Tabell. Förväntad respons på generell påverkan och olika separata påverkanstyper för indikatorer. Icke signifikanta indikatorer för respektive index inom parentes. Generell Surhet Närsalter/ organisk belastning Morfologi Hydrologi Konnektivitet Sammanlagd täthet av öring och lax ( - + ) Andel toleranta individer + + ( + + ) + + ( + ) Andel lithofila individer ( - + ) ( + - ) Andel toleranta arter + + ( - - ) + + ( + ) Andel intoleranta arter ( - + ) ( + - ) Andel laxfiskarter som reproducerar sig ( - - ) ( + - ) Simpsons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) + - ( - + ) Tätheter och datalagring Tätheterna av fisk och kräftor har beräknats av fiskeriverket med hjälp av riksmedelvärden från Elfiskeregistret (Sers & Degerman 99). Resultaten har sedan angetts som beräknat antal individer per m vattendragsyta. Resultaten från elfisket har datalagrats i Elfiskeregistret hos Fiskeriverket som är datavärd för Miljöövervakningens elfiske. På de flesta av lokalerna har normalfångster baserade på 5-75 % median percentilen beräknats. Percentilerna grundar sig på samtliga gjorda elfisken på lokalen och har kunnat beräknas när fler än 6 elfisken har utförts. I de fall när färre än 6 elfisken har utförts används jämförelsevärden eller sk. normalvärden enligt Sers et al. 8 där medianvärdena som utgör 5-75 % percentilen ingår och grundar sig på alla elfiskade lokaler inom ett visst område och av en viss storlek på 5 (8)

12 avrinningsområdet. Totalfångster som understiger 5% percentilen betraktas som låga och kommenteras i rapporten. Dessutom kommenteras de lokaler vars fångsttätheter minskar eller ökar baserat på korrelationsanalysen. Databehandling Utifrån beräknade tätheter har den totala öringfångsten analyserats med hjälp av partiell korrelationsanalys, där hänsyn tas till vilket datum som lokalen har elfiskats. Korrelationsanalysen anger två olika värden korrelation, r och signifikans, där signifikansvärdet är satt till p=,5. I en korrelation beräknar man ett värde som säger hur starkt ett samband mellan två eller flera variabler är. Det finns både positiva och negativa korrelationer. Korrelationskoefficienten kan variera mellan + och -. Vad som är ett starkt samband beror väldigt mycket på vad det är för data man undersöker. I tabell finns en guide hur man ungefärligen kan tolka värdet på r (efter Fowler m. fl. (998)). Tabell. Ungefärlig tolkning av styrkan i en korrelationsanalys i tabellen anges bara styrkan för positiva tal, negativa tal motsvaras av de positiva styrkemässigt sätt. Korrelations Styrka koefficient, r till,9 Mycket svag, till,9 Svag,4 till,69 Måttlig,7 till,89 Stark,9 till Mycket stark 6 (8)

13 Resultat elfiskelokal Sommarstugan Lokalen Sommarstugan är mer passande för äldre individer. Resultatet från de senaste tre åren antyder att rekryteringen inte fungerar som den skall. Lite märkligt resultat är att fler äldre öringar fångades år jämfört med trots att reproduktionsproblemen noterades redan under år. Att så höga tätheter fångades följande år tyder på att öringen av okänd orsak ansamlats i de nedre delarna av vattendraget. Resultatet från år blev endast en öring på 66 mm. Längden motsvarar en ålder på mellan -4 år beroende på tillväxt. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Främst är det parametrarna andel toleranta fiskarter och andel lithofila arter (arter som leker på hårdbotten) som ger den höga klassningen. Klassningen påverkas inte i så hög grad av det faktum att inga årsungar återfinns i fångsten. 6 Öring >+ Öring + 5 N/m 4 54,5 7, 9, 9,, 4,7 År Figur Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 Vix klass 4 År Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 7 (8)

14 Resultat elfiskelokal Sågen Lokalen Sågen har under lång tid elfiskats och främst är lokalen anpassad för äldre öringar. Men ett antal årsungar har fångats där varje år alltsedan år 996 fram till år 9 med undantag av år, då enbart äldre individer fångades. I likhet med övriga lokaler i Issjöbäcken fångades ingen årsunge i år. Fångsterna av öring har minskat drastiskt sedan år 8 och de allt sämre fångsterna är statistiskt signifikanta. Av de längdmätningar av öring som har skett på lokalen går det inte att se någon signifikant förändring mot allt större öringar Ål har tidigare fångats på lokalen, senast år 9, då en ål på 4 mm erhölls. Sammanlagt har 4 ålar fångats med en längd på mellan 4-4 mm. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Fångsten år är något bättre än i fjol men betydligt sämre jämfört med tidigare år. 4 Antal Längd (mm) Figur Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år 8 (8)

15 6 5 5,7 Öring >+ Öring + N/m 4 54,5 9,8 6,5 8,,6 4,5 4,6 8,6,9,5,6 9,6 8,,,,, År Figur 4 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 4 Vix klass Figur 5 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 9 (8)

16 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron Lokalen Uppströms Stenbron undersöktes för första gången år och då var tätheten av äldre öringar tämligen god. Årets elfiske liksom föregående års fångster visar att tätheterna har minskat drastiskt och att årsungar saknas i likhet med tidigare års resultat. Årets något bättre resultat är sannolikt en konsekvens av slumpen. Totalt sett har fångsterna i bäcken minskat allt sedan reproduktionsstörningarna började år. Lokalens ekologiska status klassas som måttlig, klass i likhet med föregående år. 4 Antal Längd (mm) Figur 6 Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år Öring >+ Öring + 5 N/m ,5,4 År Figur 7 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

17 5 Vix klass 4 Figur 8 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar En starkt minskande trend till färre antal fångade öringar går att se men resultatet är inte statistiskt signifikant. Orsaken är för få utförda elfisken. Fångsterna på lokalen har stadigt minskat allt sedan problemen med störd reproduktion började år. Detta är den lokal som ligger längst uppströms i vattensystemet och skulle därmed drabbas mest vid eventuella utsläpp av syrefritt vatten från Lilla Issjön. Årets elfiskeresultat visar på starkt försämrad ekologisk status jämfört med tidigare år från klass till klass 5 vilket rubriceras som dålig ekologisk status. Orsaken är att inga öringar fångades vid år års elprovfiske. 5 Öring >+ Öring + N/m 5 4, 5 4, År Figur 9 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

18 5 Vix klass 4 Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered År elfiskades inte lokalen vilket är första gången på mer än tio år. Tidigare års elfisken kan ses i diagrammet ovan. Av diagrammet går att se en trend till minskande öringtätheter men den är inte statistiskt signifikant. Av tidigare elfisken går det att se att lokalen har gett årsungar vid varje elfisketillfälle men att år 7,, och fångades tätheter av årsungar som låg under det normala för lokalen Antal Längd (mm) 4 Figur Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år (8)

19 8 7 6 Öring >+ Öring + 4, N/m 5, 7,7,8 4 76, 49, 9, 7,4 9, 5,8 4, 9,6 9,,7 7,4,8 9,7 4, 7,4,, 6,6,6, 6, 9,6 9,5 4,7,9,9, År Figur. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring (>+) vid olika år. Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen Tätheterna av öring har minskat i fångsten och resultatet är statistiskt signifikant. I motsats till öringen har laxen ökat i fångsten och i likhet med öringen är resultatet statistiskt vederlagt. Samma trend går att se på fler lokaler i Västra Götalands län och visar på laxens enastående konkurrensförmåga i de större vattendragen. Reproduktionen av både lax och öring fungerar väl. Den ekologiska statusen klassas som måttlig, klass. Fjolårets något låga tätheter är sannolikt en konsekvens av det höga vattenstånd som rådde vid elfisketillfället vilket försvårade fisket och medförde en lägre skattning än det sanna. Årets fångst speglar troligen det sanna beståndet på ett bättre sätt eftersom lågt vattenstånd rådde vid elfisketillfället. Trots de relativt höga tätheterna har inte tätheterna i Issjöbäcken ändrats. En teori är att om inte dessa lekområden räcker fortsätter laxfisken vidare uppströms i vattensystemet vilket borde synas som högre tätheter i elfiskena. Så är dock inte fallet i Issjöbäcken kanske på grund av att de har svårt att vandra upp i bäcken (delvis igenväxt i mynningen). (8)

20 Antal Lax Öring År Figur. Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år N/m ,,, 9,7 Figur 4. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring och lax (>+) vid olika år.,7, 5, år 7, 7,9,, 4,9, Lax >+ Lax + Öring >+ Öring + 5,5 6,, 6,9,4 4 (8)

21 5 4 Vix klass Figur 5. Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix klasseringssystem. 5 (8)

22 Resultat och Diskussion Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden Av de 5 lokaler som elfiskades år i Lindomeåns avrinningsområde var alla fångster i Issjöbäcken individmässigt få till antalet. Vid en jämförelse av fångsterna från och framåt på de fyra elfiskelokalerna i Issjöbäcken har de skattade tätheterna av öring successivt minskat från 76,6 till 6,st/ m. Fjolårets totalfångst skattades till 9,st/m. Inga årsyngel av öring fångades vid årets elfiske i Issjöbäcken. Vid lokalen i Lindomeån fångades årsungar av öring i normala tätheter däremot var fångsten av äldre öring lägre än normalt. Laxen fångades i tätheter långt över det normala för lokalen. Elfiskena utfördes under ideala förhållanden med låg vattenföring. Tabell 4. Täthetsförändringar på de olika lokalerna som fiskades år. Pil nedåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/ signifikant minskande tätheter, pil uppåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/signifikant ökade tätheter. Pil vågrätt ( ) betyder oförändrade tätheter. + eller anger att tätheterna har en tendens till att öka eller minska men det är inte statistiskt signifikant. i.u = ingen uppgift beroende på att inga beräkningsbara fiskar fångades eller att lokalen har fiskats för få gånger. Jämförvärdet utgår från 5-75 % percentilen av medianvärdena av fångsten av alla gjorda elfisken på en lokal och anger normalfångsterna i annat fall anges normalvärden enligt Sers, B. 8). Tabellen börjar med de lokaler som ligger längst nedströms i respektive vattendrag. Vattendrag & Art Korr Signifikans Täthets Normal Lokalnamn Förändring Fångster VG-län Åretsfångst år Issjöbäcken Sommarstugan Öring -,,986,-, 9,-4,, 4,7 Sågen från år 5- Uppströms stenbron Sågebacken kluvna stenar Öring Öring Öring -,858 i.u -,948, i.u,5 i.u -,5-,4,, 9,4-6,9 6,7 6,7,,, 4, 7,5, Lindomeån Stenen Öring -,8,5,9-,7,-8,8 6,5,4 Sandsjöbäcken Ingsered (ref. Lokal) Lax,9,,-8,6,-5,, 5,5 Öring -,48,47-7,9-6, 9,4-4,,6 6,6 I Issjöbäcken var tätheterna av öring glesare än vanligt jämfört med normalvärdet för denna typ av vattendrag. Alla lokaler hade öringtätheter under det normala. De tre senaste åren har fångsterna minskat successivt på alla lokaler i Issjöbäcken förutom lokal Sommarstugan där det år fångades stora mängder flerårig öring. Årets resultat från den sistnämnda lokalen visar dock på en drastisk nedgång i öringtätheterna även där. 6 (8)

23 Lokalen i referensvattendraget visar en tendens till minskande öringbestånd men resultatet är inte signifikant. Fångsten av årsyngel har förbättrats från år till år men ligger under normaltätheterna för lokalen. År utfördes inga elfisken på lokalen och årets resultat ligger betydligt under det normala för årsungar och i nivå med normaltätheterna vad det gäller äldre individer. Slutsats Årets elfiske baserat på sammanlagt 4 elfiskade lokaler i Issjöbäcken på en sammanlagd yta av 68 m öringhabitat speglar med all sannolikhet den sanna bilden hur situationen är i vattendraget. Det vill säga ett stationärt öringbestånd som av okänd anledning inte kan reproducera sig. Vid årets elfiske dissekerades en hanne på ca cm för att se hur pass välutvecklade gonaderna var. Av undersökningen att döma hade fisken väl utvecklade gonader och mjölke kunde konstateras. Indikationer finns på att syrefattigt vatten från Lilla Issjön rinner ut i Issjöbäcken och det skulle kunna ha negativ påverkan på lekområdena och öringrommen längre nedströms om kontakten med atmosfären är liten, t ex under stränga vintrar då bäcken är täckt av is och snö. Redan vid syrehalter under 7 mg/l har ökad dödlighet bland rommen konstaterats. De äldre öringarna kan migrera nedströms och på så vis undvika det syrefattiga vattnet medan rommen som finns nedgrävd på lekområdena påverkas. Det finns två tänkbara orsaker till att syrehalten kan vara låg, dels att historiska föroreningar under vissa förhållanden transporteras ut i Issjöbäcken, dels att det kan vara en effekt av pågående verksamhet vid flygplatsen. Det bör dock beaktas att flygplatsen har minskat sin belastning av föroreningar till vattendraget i stor utsträckning, både vad gäller mängder och föroreningar samtidigt som öringbestånden sjunkit. Trenden borde ha varit den omvända, dvs ökad öringreproduktion till följd av minskad belastning från flygplatsens verksamhet. Den motsatta trenden indikerar att det kan finns andra orsaker till att årsyngel saknas i vattendraget. En undersökning av andra tänkbara parametrar med fokus på förändringar i eller i anslutning till vattendraget under perioden 8- då en förändring verkar ske skulle kunna bidra till bättre förståelse för utvecklingen. 7 (8)

24 En möjlighet är att Lilla Issjön tillför syrefritt vatten till recipienten. Vid tillförsel av recipientvatten med lågt syreinnehåll vintertid från flygplatsen förbrukas troligen syret i sjön och utgående vattenmängder är i stort sett syrefria. Om detta antagande stämmer kommer perioder med låga syrehalter i Issjöbäcken att öka. Av analysen att döma finns ett kraftigt decimerat öringbestånd som av någon orsak inte kan reproducera sig. Under våren konstaterades att större stationär öring fanns i Issjöbäcken. Det finns all anledning att göra fördjupade studier om orsaken till frånvaron av öringårsungar. En orsak till de senaste årens uteblivna rekrytering är att vandrande öring har haft svårt att hitta upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet i Västra Ingsjön i stort sett är helt igenväxt av bladvass. För att säkerställa att öringen överhuvudtaget leker i bäcken bör uppföljande studier göras under oktober-november år 4. Med inventering av eventuella lekgropar och/eller elfiske under början av lekperioden. Vattenkemiska provtagning bör utföras under vinterhalvåret då Lilla Issjön och Issjöbäcken är täckt med is. Detta för att se hur pass syrefattigt vattnet är längre ner i Issjöbäcken. Undersöka andra förändringar i och kring vattendraget 8 (8)

25 Bilaga A Elfiskelokaler:. Issjöbäcken Sommarstugan. Issjöbäcken - Sågen. Issjöbäcken Uppströms Stenbron 4. Issjöbäcken Sågebacken Kluvna Stenar 5. Lindomeån Stenen 9 (8)

26 Bilaga B Elfiskeprotokoll per lokal (8)

27 Elfiskeprotokoll för TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken LÄNSNUMMER: Kommun: Härryda Kommunnr: 4 VERKSAMHET/SYFTE: Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 7 Kungsbackaån LOKALKOORDINATER: X: 6975 Y: 894 Biflödesnr: LOKALNAMN: Sommarstuga Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-5 ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB VOLTSTYRKA (V): 4 VATTENDR.VÅTA BREDD(m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 6 MAXDJUP (m):,45 MEDELDJUP (m):, LUFTTEMP ( C):, VATTENTEMP ( C): 9, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m):,6 Pulsfrekvens (Hz):,5 AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): x Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): x 9 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x ) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn x Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) d (,-cm) d (- cm) (- cm) d (-cm)) (-4cm) (4-cm) FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): d LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE HÄLL (>cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 9 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ): 7,7 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ (8) ANTAL PER FISKEOMGÅNG

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats miljökontrollprogram år Swedavia EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner

Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg- Landvetter Mölndals kommuner Beställare: LUFTFARTSVERKET Göteborg-Landvetter Att Thomas

Läs mer

Elfiske i Västra Götalands län 2008

Elfiske i Västra Götalands län 2008 Rapport 9:6 Elfiske i Västra Götalands län 8 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Rapportnr: 9:6 ISSN: 4-68X Tet: Claes Dellefors och Ulo Faremo, Aquaticus Foto omslag: Öring och elritsa.

Läs mer

Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet

Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet NICKEL MOUNTAIN AB ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION, SUNDSBERGET BILAGA 5 Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet 2011-02-09 Rapport till Nickel Mountain AB RAPPORT

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2014

Fiskundersökningar i Sege å 2014 Fiskundersökningar i Sege å 2014 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Lund 2015-01-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2010

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2010 Fiskundersökningar i Tommarpsån 2010 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2011

Fiskundersökningar i Sege å 2011 Fiskundersökningar i Sege å 2011 Segeåns Vattendragsförbund Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014 Österlens Vattenråd Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000

Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Eklövs Fiskevård Elfiske 2000 Eklövs Fiskevård Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012 Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012 Österlens Vattenråd Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida:

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30)

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30) Provfiske Kävlingeån Sid 1 (30) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 5 3.3 Datablad provfiske 6 3.4 Fiskarter 27 3.5 Fisktätheter 2013 30

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015 Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015 Österlens Vattenråd Lund 2016-02-11 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2008

Fiskundersökningar i Sege å 2008 Fiskundersökningar i Sege å 28 Segeåns Vattendragsförbund Lund 29-4-1 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008 MEDDELANDE NR 29:17 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 29:17 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS

Läs mer

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011 Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011 Malmö stad Lund 2011-10-03 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post:

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Elfiske i Västra Götalands län 2007

Elfiske i Västra Götalands län 2007 Rapport 8: Elfiske i Västra Götalands län 7 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Rapportnr: 8: ISSN: 4-68X Tet: Claes Dellefors och Ulo Faremo, Aquaticus Foto omslag: Torrfåran, Bosgården.

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2005

Fiskundersökningar i Sege å 2005 Fiskundersökningar i Sege å 5 Segeåns Vattendragsförbund Lund -- Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 5 9 Lund Telefon -93 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida:

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskundersökningar i Höje å 2004 Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2008

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2008 Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 28 Malmö kommun Lund 28-1-27 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2012

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2012 Meddelande nr 23: Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 22 Redovisning av fältdata Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 22 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 23: ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Del 2: Lokalbeskrivningar och artlistor Karin Johansson Mikael Christensson Jonatan Johansson Företagsvägen

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

Rapport 2016:27. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2015

Rapport 2016:27. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2015 Rapport 2016:27 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2015 Rapportnr:2016:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Johan Andersson Författare och foto: Claes Dellefors (Aquaticus) Omslagsfoto: Kesnacke

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND. Dnr 502-3249-14

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND. Dnr 502-3249-14 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-3249-14 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-3249-14 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Analys av elfiskestatistik från Östergötlands län, perioden 1990-2013. Peter

Läs mer

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst. Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst. Olofsfors bruk med en fingerad potentiell fiskvandringsramp. Projekt: Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2012

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2012 Rapport : Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län Sammanställt av Claes Dellefors, Aquaticus Rapportnr: : ISSN: 4-68X Rapportansvarig: Johan Andersson Foto: Tobias Bäckstrand Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Rapport 2014:25. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2013

Rapport 2014:25. Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2013 Rapport 2014:25 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2013 Rapportnr: 2014:25 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Johan Andersson Sammanställt av: Claes Dellefors, Aquaticus Foto: Tobias Bäckstrand

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Fiskeribiologisk undersökning inom Fylleåns kalkningsprojekt

Fiskeribiologisk undersökning inom Fylleåns kalkningsprojekt Fiskeribiologisk undersökning inom Fylleåns kalkningsprojekt 2007 Fiskeribiologisk undersökning inom Fylleåns kalkningsprojekt 2007 Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2011

Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2011 Elfiskeundersökningar i Torsås kommun, Kalmar län 2011 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Torsås kommun Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Bakgrund och syfte med undersökningstypen 1 Programområde: : Sötvatten Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en omfattar två metoder, dels kvalitativt elfiske huvudsakligen för

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

P Oskarshamn site investigation. Electrofishing in two streams in the Simpevarp area. A study of the movement of migratory fish species

P Oskarshamn site investigation. Electrofishing in two streams in the Simpevarp area. A study of the movement of migratory fish species P625 Oskarshamn site investigation Electrofishing in two streams in the Simpevarp area A study of the movement of migratory fish species Robert Andersson, Medins Biologi AB December 26 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Fisk i kalkade vatten

Fisk i kalkade vatten Fisk i kalkade vatten Med fokus på vattendrag Erik Degerman Kort om uppföljning i teorin Vad är normalt? Varför skiljer det mellan lokaler? Försurningseffekter Kalkning Standardiserade metoder (Handledning

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

vatten - kvantitativa undersökningar - på utvalda lokaler - i hela vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på

vatten - kvantitativa undersökningar - på utvalda lokaler - i hela vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på 1 Programområde: Sötvatten : Provfiske i rinnande vatten - kvantitativa undersökningar - på utvalda lokaler - i hela vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen att kvantifiera fiskarternas beståndstäthet

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet 28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Elfisken i Emån från Em till Tingebro

Elfisken i Emån från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer