Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Transkript

1 Datum 4--4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats kontrollprogram år Swedavia EnviroPlanningAB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon Telefax Hemsida e-post info@enviroplanning.se

2

3 Rapportuppgifter Titel Version Datum 44 Uppdragsgivare Uppdragsnummer Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Swedavia Dokumentnummer -9 Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Patrik Lindberg Tim Hipkiss Patrik Lindberg I (III)

4 Sammanfattning På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB undersökt sammanlagt 5 lokaler i Issjöbäcken och Lindomeån. Undersökningen är en del av ett omfattande miljökontrollprogram som inkluderar vattenkemiprovtagningar och biologiska undersökningar såsom elfiske och nätprovfiske av recipientvattendraget respektive den nedströms liggande sjön Västra Ingsjön. års undersökning gav i likhet med tidigare års elprovfisken från - inga årsungar av öring. Fångsten av äldre öring har minskat ytterligare. Resultaten tyder på fortsatta rekryteringsproblem. Orsaken till rekryteringsproblemen är fortsatt oklara men indikationer på tidvis dåliga syrehalter från Lilla Issjön, främst under vintermånaderna kan vara en bidragande orsak. En annan orsak är det faktum att vandrande fisk från Västra Ingsjön idag har svårt att vandra upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet är igenväxt av bladvass. Resultat från ett referensvattendrag (Sandsjöbäcken) som också rinner ut i Västra Ingsjön men som inte är recipient till Landvetter flygplats görs kontinuerligt. års provfiske visar att öringen reproducerar sig i referensvattendraget men att rekryteringen de senaste åren har varit sämre än tidigare år. Resultatet ger indikationer på att området kring Västra Ingsjön har haft ett flertal svåra år som varit ogynnsamma för öringens reproduktion. II (III)

5 Innehållsförteckning Inledning... Allmänt... Metodik... VIX - Vattendragsindex... Tätheter och datalagring... 5 Databehandling... 6 Resultat elfiskelokal Sommarstugan... 7 Resultat elfiskelokal Sågen... 8 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron... Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar... Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered... Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen... Resultat och Diskussion... 6 Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden... 6 Slutsats... 7 Bilagor A B Översiktskarta med elfiskelokaler Elfiskeprotokoll per lokal III (III)

6

7 Inledning Allmänt I flygplatsens egenkontrollprogram ingår ett flertal återkommande miljöundersökningar bl.a i sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån. Förutom elfisken utförs bland annat vattenkemiprovtagningar regelbundet. Den kemiska effektuppföljningen omfattar bl.a. analyser av syre, turbiditet, ammonium-kväve och fosfor. Den kemiska vattenprovtagningen ger endast en momentan bild av vattenkvaliteten medan resultaten från den biologiska effektuppföljningen speglar vattenkvaliteten under en längre period bakåt i tiden. Elfiskeundersökningar har genomförts årligen sedan början av 9-talet. Syftet med undersökningarna är att Swedavia ska få ett bra underlag för bedömning av sin eventuella påverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Öringen och laxen är relativt känsliga för variation i vattenkvalite varför en god lax- och öringproduktion indikerar en tämligen god vattenkvalitet. Resultatet kan därför utgöra ett viktigt underlag för bedömning av eventuella utsläpp i recipienten. Denna rapport sammanfattar resultaten från elfisket i Issjöbäcken och Lindomeån. På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB genomfört elfiskeundersökningar år i Issjöbäcken och Lindomeån. Som referensvattendrag har Sandsjöbäcken som inte är recipient av behandlat dagvatten från flygplatsen använts. Elfiskedata från Sandsjöbäcken har erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Swedavia har, i samråd med Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), bestämt att ytterligare elfiskelokaler i Issjöbäcken ska kontrolleras om produktionen av årsungar på lokal Sågen understiger 5 st/ m. Detta då man bör kunna förvänta sig minst en sådan täthet i Issjöbäcken (muntl. Niclas Egriell). Metodik Normalt fiskas - lokaler enligt Göteborg Landvetter Airports kontrollprogram. År elfiskades 5 lokaler av konsultföretaget EnviroPlanning AB. Orsaken var frånvaron av årsyngel av öring på lokal Sågen, vilket medförde att fler elfiskelokaler fick undersökas. Provlokalerna har bl.a. valts ut med hänsyn till lämplighet för uppväxande öring och tidigare års elfisken. Elfiskena har utförts med rak likström. Skillnader i fångsteffektivitet år har varit relativt liten vid en jämförelse med tidigare elfisken på en viss lokal. Fångsteffektiviteten, eller p'-värdet ger ett mått på hur effektivt elfisket varit vid den så kallade utfångstmetoden. Den är baserad på (8)

8 att man fångar fisk så effektivt att fångsterna vid en serie identiskt utförda fisken sjunker. Ju större fångsteffektivitet (p') desto snabbare faller fångsterna (Bohlin 984). Fångsteffektiviteten beror givetvis också på hur pass erfaren elfiskaren är. Lokaler är olika svåra att fiska och olika arter reagerar olika på elströmmen. Har vattnet en hög ledningsförmåga kan det innebära en försämrad fångsteffektivitet. Vattenföringen vid elfisketillfället spelar också en mycket viktig roll. Vid högvattenföring och låga temperaturer försämras fångsteffektiviten i de flesta fall. En extrem lågvattenföring kan innebära att fisk invandrar och koncentreras till områden med existerande vattenföring, och därmed riskerar den verkliga populationen inom uppföljningsstationen att överskattas. Vattenföringen vid elfisket utgör därför ett viktigt underlag vid bedömning av täthetsförändringar mellan olika år. Elfiskemetodiken medför att en viss underskattning vanligen fås vid skattningen av den totala öringpopulationen (Bohlin & Sundström 977). Underskattningen är störst för mindre fiskar medan den successivt avtar med ökad kroppslängd (Alenäs 994). Vid elfisket elfiskades den utvalda provytan (lokalen) en-två fiskeomgångar, beroende på fiskbarheten (vattennivån). Fångsten har sumpats, därefter artbestämts och längdmätts och vägts. Efter undersökningen har fångad fisk återutsatts inom undersökningsområdet. Lokal- och fångstuppgifter registrerades i de elfiskeprotokoll som anvisats för miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I protokollet noteras bl.a. vattendragets totala bredd men även själva lokalens bredd (om dessa skiljer sig åt). Dessutom antecknas lokalens längd, samt vattnets färg, grumlighet, medeldjup, maxdjup, strömhastighet och vilken typ vegetation och bottensubstrat som dominerar. Vid elfisket användes ett bensindrivet likströmsaggregat av typen LUGAB. Spänningen som används kan variera med vattnets ledningsförmåga. Vid elfiske med bensindrivet aggregat har en spänning på -6 V visat sig lämplig i de allra flesta vattendrag i Västra Götalands län. Strömstyrkan som användes vid års elfiske låg oftast mellan,4-,8 A. De årliga värdena redovisas. Skillnader i tätheten inom ett specifikt område i ett vattendrag kan variera kraftigt i tiden, gäller främst årsungar av öring och lax, men även tätheten av flersomrig öring kan variera på grund av provtagningsdatum. Därför har hänsyn till fiskedatum tagits vid analysen av beståndstätheterna (se nedan). För varje station redovisas öringen och laxen som ensomrig (+) respektive flersomrig (>+), som regel tvåsomrig. Stationär öring lever i regel i hela sitt liv i vattendraget och större stationära öringar kan därför vara betydligt äldre än vandrande öringungar. Årsklasserna har subjektivt indelats i ensomrig och flersomrig öring. Underlaget finns i digital form (Excel) hos Länsstyrelsen och hos Fiskeriverkets Elfiskeregister i Örebro. Alla elfisken redovisas som skattat antal / m². (8)

9 Under var vattenföringen betydligt lägre än de senaste tre åren vilket innebär att skattningen av fiskpopulationen år sannolikt speglar tätheterna av öring på ett rättvisande sätt. Vattenföringen är en mycket viktig faktor vid tolkningar av resultaten men man bör även beakta att fiskpopulationer ibland varierar kraftigt av naturliga orsaker inom och mellan olika vattendrag, så kallad mellanårsvariation. Faktorer som t. ex. klimat och konkurrens inom och mellan arter påverkar elfiskeresultatet. Det komplexa samspelet mellan olika arter och miljö gör det svårt att ange en specifik orsak till förändringar i undersökningsresultaten. Metodiken för elfiske bygger på att en fisk som blir omgiven av ett elektriskt fält av viss styrka blir bedövad och inte kan simma. Därmed är fisken möjlig att fånga med en håv. Den aktiva pluselektroden, anoden, är vanligtvis ringformad och fastsatt på en ca två meter lång stav. Minuselektroden, katoden, kan bestå av ett flätat metallband eller ett kopparnät som alltid ligger i vattnet under själva fisket. När spänningsfallet vid anoden är för lågt eller när avståndet från katoden är stort skräms fisken undan. När spänningsfallet är högre eller när fisken kommer närmare katoden attraheras fisken av strömmen och börjar simma mot anoden. När fisken kommer tillräckligt nära anoden bedövas den. Inom hur stort område fisken påverkas beror på flera faktorer bl.a. fiskens storlek, vattnets konduktivitet (ledningsförmåga), arbetsspänningen och elfiskeutrustningens utformning. VIX - Vattendragsindex Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta. Indexet använder sig av sex indikatorer för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig samt en sjunde, Simpsons diversitet för att påvisa hydrologisk påverkan. För att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, över-gödning, morfologisk och hydrologisk påverkan finns ett särskilt sidoindex. Det färdiga indexet VIX kan klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i index-utvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 7 %. (8)

10 Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag. Ekologisk status för de elfiskade lokalerna klassas enligt tabell. Tabell. Gränser för VIX-värden mellan klasser av ekologisk status Klass Gränsvärden Benämning,75 Hög,46 och <,75 God,7 och <,46 Måttlig 4,8 och <,7 Otillfredsställande 5 <,8 Dålig I Finfo 7:5 anges att VIX i många fall är hårdare i bedömningen än index för exempelvis påväxtalger och bottenfauna. Det beror främst på fyra saker, som delvis kan tyckas motsägelsefulla: Fisk har ett relativt stort rörelseområde och lever i ett större habitat med olika krav på olika makro- och mikrohabitat, jämfört till exempel med påväxtalger som sitter fast på ett begränsat habitat. Fisk integrerar därför habitatkvalitet på en större skala. Eftersom en av de vanligaste störningarna i rinnande vatten är försämrad habitatkvalitet i kombination med fragmentering är det viktigt att kunna indikera detta. Fisk är mer långlivade än de flesta andra vattenorganismer. Det innebär att det trots fiskens större rörelseområde kan ta lång tid för fisk att påvisa återhämtning efter att miljön blivit bättre. Bottenfauna, åtminstone med flygande stadier, kan återkolonisera inom månader medan det kan ta år för fisk. Fisk kan därmed i högre grad ge ett långsiktigt medelvärde för lokalens tillstånd, medan kortlivade organismer tydligare indikerar tillfälliga variationer. Fiskars återkolonisation och även överlevnad på platsen är avhängiga möjligheter till migration. Fisk återkoloniserar sällan passivt med drift från uppströms liggande områden, vilket exempelvis påväxtalger och viss bottenfauna gör. Under ett år rör sig flertalet fiskindivider uppskattningsvis m beroende på art och storlek. För äldre fisk handlar det om tillfälliga förflyttningar över ännu längre avstånd; 5 m upp till tiotals mil i vissa vattendrag. Vattenlandskapet är idag kraftigt fragmenterat, vilket påverkar fiskfaunan och därmed stormusslor, i högre grad än påväxtalger och bottendjur. Förutom vattenkvalitet så är fisken beroende av bottensubstrat för lek och födosök. Jordbrukets påverkan är inte enbart eutrofiering. Trots att vattenkvalitén kan vara förhållandevis god och känslig bottenfauna kan finnas på lokalen så kan sedimenttransport, rensningar och kanalisering leda till 4 (8)

11 otillräcklig mängd lämpligt bottensubstrat för fisk. Dessutom kan bekämpningsmedel, höga ammoniumkvävehalter i kombination med högt ph, alltför tät vegetation alternativt brist på stabiliserande strandvegetation samt för lite beskuggning av träd medföra att fisk ger ännu sämre utslag i bedömningen. Sammanfattningsvis så ger VIX även utslag för mer diffusa negativa effekter på fisk av vandringshinder, jordbruk och skogsbruk, än som anges av vattenkvalitet och hydromorfologisk kvalitet. I tabell anges de påverkanstyper som indexet kan klassa samt den förväntade responsen. Tabell. Förväntad respons på generell påverkan och olika separata påverkanstyper för indikatorer. Icke signifikanta indikatorer för respektive index inom parentes. Generell Surhet Närsalter/ organisk belastning Morfologi Hydrologi Konnektivitet Sammanlagd täthet av öring och lax ( - + ) Andel toleranta individer + + ( + + ) + + ( + ) Andel lithofila individer ( - + ) ( + - ) Andel toleranta arter + + ( - - ) + + ( + ) Andel intoleranta arter ( - + ) ( + - ) Andel laxfiskarter som reproducerar sig ( - - ) ( + - ) Simpsons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) + - ( - + ) Tätheter och datalagring Tätheterna av fisk och kräftor har beräknats av fiskeriverket med hjälp av riksmedelvärden från Elfiskeregistret (Sers & Degerman 99). Resultaten har sedan angetts som beräknat antal individer per m vattendragsyta. Resultaten från elfisket har datalagrats i Elfiskeregistret hos Fiskeriverket som är datavärd för Miljöövervakningens elfiske. På de flesta av lokalerna har normalfångster baserade på 5-75 % median percentilen beräknats. Percentilerna grundar sig på samtliga gjorda elfisken på lokalen och har kunnat beräknas när fler än 6 elfisken har utförts. I de fall när färre än 6 elfisken har utförts används jämförelsevärden eller sk. normalvärden enligt Sers et al. 8 där medianvärdena som utgör 5-75 % percentilen ingår och grundar sig på alla elfiskade lokaler inom ett visst område och av en viss storlek på 5 (8)

12 avrinningsområdet. Totalfångster som understiger 5% percentilen betraktas som låga och kommenteras i rapporten. Dessutom kommenteras de lokaler vars fångsttätheter minskar eller ökar baserat på korrelationsanalysen. Databehandling Utifrån beräknade tätheter har den totala öringfångsten analyserats med hjälp av partiell korrelationsanalys, där hänsyn tas till vilket datum som lokalen har elfiskats. Korrelationsanalysen anger två olika värden korrelation, r och signifikans, där signifikansvärdet är satt till p=,5. I en korrelation beräknar man ett värde som säger hur starkt ett samband mellan två eller flera variabler är. Det finns både positiva och negativa korrelationer. Korrelationskoefficienten kan variera mellan + och -. Vad som är ett starkt samband beror väldigt mycket på vad det är för data man undersöker. I tabell finns en guide hur man ungefärligen kan tolka värdet på r (efter Fowler m. fl. (998)). Tabell. Ungefärlig tolkning av styrkan i en korrelationsanalys i tabellen anges bara styrkan för positiva tal, negativa tal motsvaras av de positiva styrkemässigt sätt. Korrelations Styrka koefficient, r till,9 Mycket svag, till,9 Svag,4 till,69 Måttlig,7 till,89 Stark,9 till Mycket stark 6 (8)

13 Resultat elfiskelokal Sommarstugan Lokalen Sommarstugan är mer passande för äldre individer. Resultatet från de senaste tre åren antyder att rekryteringen inte fungerar som den skall. Lite märkligt resultat är att fler äldre öringar fångades år jämfört med trots att reproduktionsproblemen noterades redan under år. Att så höga tätheter fångades följande år tyder på att öringen av okänd orsak ansamlats i de nedre delarna av vattendraget. Resultatet från år blev endast en öring på 66 mm. Längden motsvarar en ålder på mellan -4 år beroende på tillväxt. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Främst är det parametrarna andel toleranta fiskarter och andel lithofila arter (arter som leker på hårdbotten) som ger den höga klassningen. Klassningen påverkas inte i så hög grad av det faktum att inga årsungar återfinns i fångsten. 6 Öring >+ Öring + 5 N/m 4 54,5 7, 9, 9,, 4,7 År Figur Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 Vix klass 4 År Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 7 (8)

14 Resultat elfiskelokal Sågen Lokalen Sågen har under lång tid elfiskats och främst är lokalen anpassad för äldre öringar. Men ett antal årsungar har fångats där varje år alltsedan år 996 fram till år 9 med undantag av år, då enbart äldre individer fångades. I likhet med övriga lokaler i Issjöbäcken fångades ingen årsunge i år. Fångsterna av öring har minskat drastiskt sedan år 8 och de allt sämre fångsterna är statistiskt signifikanta. Av de längdmätningar av öring som har skett på lokalen går det inte att se någon signifikant förändring mot allt större öringar Ål har tidigare fångats på lokalen, senast år 9, då en ål på 4 mm erhölls. Sammanlagt har 4 ålar fångats med en längd på mellan 4-4 mm. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Fångsten år är något bättre än i fjol men betydligt sämre jämfört med tidigare år. 4 Antal Längd (mm) Figur Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år 8 (8)

15 6 5 5,7 Öring >+ Öring + N/m 4 54,5 9,8 6,5 8,,6 4,5 4,6 8,6,9,5,6 9,6 8,,,,, År Figur 4 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 4 Vix klass Figur 5 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 9 (8)

16 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron Lokalen Uppströms Stenbron undersöktes för första gången år och då var tätheten av äldre öringar tämligen god. Årets elfiske liksom föregående års fångster visar att tätheterna har minskat drastiskt och att årsungar saknas i likhet med tidigare års resultat. Årets något bättre resultat är sannolikt en konsekvens av slumpen. Totalt sett har fångsterna i bäcken minskat allt sedan reproduktionsstörningarna började år. Lokalens ekologiska status klassas som måttlig, klass i likhet med föregående år. 4 Antal Längd (mm) Figur 6 Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år Öring >+ Öring + 5 N/m ,5,4 År Figur 7 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

17 5 Vix klass 4 Figur 8 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar En starkt minskande trend till färre antal fångade öringar går att se men resultatet är inte statistiskt signifikant. Orsaken är för få utförda elfisken. Fångsterna på lokalen har stadigt minskat allt sedan problemen med störd reproduktion började år. Detta är den lokal som ligger längst uppströms i vattensystemet och skulle därmed drabbas mest vid eventuella utsläpp av syrefritt vatten från Lilla Issjön. Årets elfiskeresultat visar på starkt försämrad ekologisk status jämfört med tidigare år från klass till klass 5 vilket rubriceras som dålig ekologisk status. Orsaken är att inga öringar fångades vid år års elprovfiske. 5 Öring >+ Öring + N/m 5 4, 5 4, År Figur 9 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

18 5 Vix klass 4 Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered År elfiskades inte lokalen vilket är första gången på mer än tio år. Tidigare års elfisken kan ses i diagrammet ovan. Av diagrammet går att se en trend till minskande öringtätheter men den är inte statistiskt signifikant. Av tidigare elfisken går det att se att lokalen har gett årsungar vid varje elfisketillfälle men att år 7,, och fångades tätheter av årsungar som låg under det normala för lokalen Antal Längd (mm) 4 Figur Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år (8)

19 8 7 6 Öring >+ Öring + 4, N/m 5, 7,7,8 4 76, 49, 9, 7,4 9, 5,8 4, 9,6 9,,7 7,4,8 9,7 4, 7,4,, 6,6,6, 6, 9,6 9,5 4,7,9,9, År Figur. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring (>+) vid olika år. Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen Tätheterna av öring har minskat i fångsten och resultatet är statistiskt signifikant. I motsats till öringen har laxen ökat i fångsten och i likhet med öringen är resultatet statistiskt vederlagt. Samma trend går att se på fler lokaler i Västra Götalands län och visar på laxens enastående konkurrensförmåga i de större vattendragen. Reproduktionen av både lax och öring fungerar väl. Den ekologiska statusen klassas som måttlig, klass. Fjolårets något låga tätheter är sannolikt en konsekvens av det höga vattenstånd som rådde vid elfisketillfället vilket försvårade fisket och medförde en lägre skattning än det sanna. Årets fångst speglar troligen det sanna beståndet på ett bättre sätt eftersom lågt vattenstånd rådde vid elfisketillfället. Trots de relativt höga tätheterna har inte tätheterna i Issjöbäcken ändrats. En teori är att om inte dessa lekområden räcker fortsätter laxfisken vidare uppströms i vattensystemet vilket borde synas som högre tätheter i elfiskena. Så är dock inte fallet i Issjöbäcken kanske på grund av att de har svårt att vandra upp i bäcken (delvis igenväxt i mynningen). (8)

20 Antal Lax Öring År Figur. Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år N/m ,,, 9,7 Figur 4. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring och lax (>+) vid olika år.,7, 5, år 7, 7,9,, 4,9, Lax >+ Lax + Öring >+ Öring + 5,5 6,, 6,9,4 4 (8)

21 5 4 Vix klass Figur 5. Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix klasseringssystem. 5 (8)

22 Resultat och Diskussion Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden Av de 5 lokaler som elfiskades år i Lindomeåns avrinningsområde var alla fångster i Issjöbäcken individmässigt få till antalet. Vid en jämförelse av fångsterna från och framåt på de fyra elfiskelokalerna i Issjöbäcken har de skattade tätheterna av öring successivt minskat från 76,6 till 6,st/ m. Fjolårets totalfångst skattades till 9,st/m. Inga årsyngel av öring fångades vid årets elfiske i Issjöbäcken. Vid lokalen i Lindomeån fångades årsungar av öring i normala tätheter däremot var fångsten av äldre öring lägre än normalt. Laxen fångades i tätheter långt över det normala för lokalen. Elfiskena utfördes under ideala förhållanden med låg vattenföring. Tabell 4. Täthetsförändringar på de olika lokalerna som fiskades år. Pil nedåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/ signifikant minskande tätheter, pil uppåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/signifikant ökade tätheter. Pil vågrätt ( ) betyder oförändrade tätheter. + eller anger att tätheterna har en tendens till att öka eller minska men det är inte statistiskt signifikant. i.u = ingen uppgift beroende på att inga beräkningsbara fiskar fångades eller att lokalen har fiskats för få gånger. Jämförvärdet utgår från 5-75 % percentilen av medianvärdena av fångsten av alla gjorda elfisken på en lokal och anger normalfångsterna i annat fall anges normalvärden enligt Sers, B. 8). Tabellen börjar med de lokaler som ligger längst nedströms i respektive vattendrag. Vattendrag & Art Korr Signifikans Täthets Normal Lokalnamn Förändring Fångster VG-län Åretsfångst år Issjöbäcken Sommarstugan Öring -,,986,-, 9,-4,, 4,7 Sågen från år 5- Uppströms stenbron Sågebacken kluvna stenar Öring Öring Öring -,858 i.u -,948, i.u,5 i.u -,5-,4,, 9,4-6,9 6,7 6,7,,, 4, 7,5, Lindomeån Stenen Öring -,8,5,9-,7,-8,8 6,5,4 Sandsjöbäcken Ingsered (ref. Lokal) Lax,9,,-8,6,-5,, 5,5 Öring -,48,47-7,9-6, 9,4-4,,6 6,6 I Issjöbäcken var tätheterna av öring glesare än vanligt jämfört med normalvärdet för denna typ av vattendrag. Alla lokaler hade öringtätheter under det normala. De tre senaste åren har fångsterna minskat successivt på alla lokaler i Issjöbäcken förutom lokal Sommarstugan där det år fångades stora mängder flerårig öring. Årets resultat från den sistnämnda lokalen visar dock på en drastisk nedgång i öringtätheterna även där. 6 (8)

23 Lokalen i referensvattendraget visar en tendens till minskande öringbestånd men resultatet är inte signifikant. Fångsten av årsyngel har förbättrats från år till år men ligger under normaltätheterna för lokalen. År utfördes inga elfisken på lokalen och årets resultat ligger betydligt under det normala för årsungar och i nivå med normaltätheterna vad det gäller äldre individer. Slutsats Årets elfiske baserat på sammanlagt 4 elfiskade lokaler i Issjöbäcken på en sammanlagd yta av 68 m öringhabitat speglar med all sannolikhet den sanna bilden hur situationen är i vattendraget. Det vill säga ett stationärt öringbestånd som av okänd anledning inte kan reproducera sig. Vid årets elfiske dissekerades en hanne på ca cm för att se hur pass välutvecklade gonaderna var. Av undersökningen att döma hade fisken väl utvecklade gonader och mjölke kunde konstateras. Indikationer finns på att syrefattigt vatten från Lilla Issjön rinner ut i Issjöbäcken och det skulle kunna ha negativ påverkan på lekområdena och öringrommen längre nedströms om kontakten med atmosfären är liten, t ex under stränga vintrar då bäcken är täckt av is och snö. Redan vid syrehalter under 7 mg/l har ökad dödlighet bland rommen konstaterats. De äldre öringarna kan migrera nedströms och på så vis undvika det syrefattiga vattnet medan rommen som finns nedgrävd på lekområdena påverkas. Det finns två tänkbara orsaker till att syrehalten kan vara låg, dels att historiska föroreningar under vissa förhållanden transporteras ut i Issjöbäcken, dels att det kan vara en effekt av pågående verksamhet vid flygplatsen. Det bör dock beaktas att flygplatsen har minskat sin belastning av föroreningar till vattendraget i stor utsträckning, både vad gäller mängder och föroreningar samtidigt som öringbestånden sjunkit. Trenden borde ha varit den omvända, dvs ökad öringreproduktion till följd av minskad belastning från flygplatsens verksamhet. Den motsatta trenden indikerar att det kan finns andra orsaker till att årsyngel saknas i vattendraget. En undersökning av andra tänkbara parametrar med fokus på förändringar i eller i anslutning till vattendraget under perioden 8- då en förändring verkar ske skulle kunna bidra till bättre förståelse för utvecklingen. 7 (8)

24 En möjlighet är att Lilla Issjön tillför syrefritt vatten till recipienten. Vid tillförsel av recipientvatten med lågt syreinnehåll vintertid från flygplatsen förbrukas troligen syret i sjön och utgående vattenmängder är i stort sett syrefria. Om detta antagande stämmer kommer perioder med låga syrehalter i Issjöbäcken att öka. Av analysen att döma finns ett kraftigt decimerat öringbestånd som av någon orsak inte kan reproducera sig. Under våren konstaterades att större stationär öring fanns i Issjöbäcken. Det finns all anledning att göra fördjupade studier om orsaken till frånvaron av öringårsungar. En orsak till de senaste årens uteblivna rekrytering är att vandrande öring har haft svårt att hitta upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet i Västra Ingsjön i stort sett är helt igenväxt av bladvass. För att säkerställa att öringen överhuvudtaget leker i bäcken bör uppföljande studier göras under oktober-november år 4. Med inventering av eventuella lekgropar och/eller elfiske under början av lekperioden. Vattenkemiska provtagning bör utföras under vinterhalvåret då Lilla Issjön och Issjöbäcken är täckt med is. Detta för att se hur pass syrefattigt vattnet är längre ner i Issjöbäcken. Undersöka andra förändringar i och kring vattendraget 8 (8)

25 Bilaga A Elfiskelokaler:. Issjöbäcken Sommarstugan. Issjöbäcken - Sågen. Issjöbäcken Uppströms Stenbron 4. Issjöbäcken Sågebacken Kluvna Stenar 5. Lindomeån Stenen 9 (8)

26 Bilaga B Elfiskeprotokoll per lokal (8)

27 Elfiskeprotokoll för TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken LÄNSNUMMER: Kommun: Härryda Kommunnr: 4 VERKSAMHET/SYFTE: Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 7 Kungsbackaån LOKALKOORDINATER: X: 6975 Y: 894 Biflödesnr: LOKALNAMN: Sommarstuga Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-5 ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB VOLTSTYRKA (V): 4 VATTENDR.VÅTA BREDD(m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 6 MAXDJUP (m):,45 MEDELDJUP (m):, LUFTTEMP ( C):, VATTENTEMP ( C): 9, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m):,6 Pulsfrekvens (Hz):,5 AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): x Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): x 9 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x ) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn x Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) d (,-cm) d (- cm) (- cm) d (-cm)) (-4cm) (4-cm) FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): d LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE HÄLL (>cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 9 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ): 7,7 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ (8) ANTAL PER FISKEOMGÅNG