Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån"

Transkript

1 Datum 4--4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats kontrollprogram år Swedavia EnviroPlanningAB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon Telefax Hemsida e-post

2

3 Rapportuppgifter Titel Version Datum 44 Uppdragsgivare Uppdragsnummer Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Swedavia Dokumentnummer -9 Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Patrik Lindberg Tim Hipkiss Patrik Lindberg I (III)

4 Sammanfattning På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB undersökt sammanlagt 5 lokaler i Issjöbäcken och Lindomeån. Undersökningen är en del av ett omfattande miljökontrollprogram som inkluderar vattenkemiprovtagningar och biologiska undersökningar såsom elfiske och nätprovfiske av recipientvattendraget respektive den nedströms liggande sjön Västra Ingsjön. års undersökning gav i likhet med tidigare års elprovfisken från - inga årsungar av öring. Fångsten av äldre öring har minskat ytterligare. Resultaten tyder på fortsatta rekryteringsproblem. Orsaken till rekryteringsproblemen är fortsatt oklara men indikationer på tidvis dåliga syrehalter från Lilla Issjön, främst under vintermånaderna kan vara en bidragande orsak. En annan orsak är det faktum att vandrande fisk från Västra Ingsjön idag har svårt att vandra upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet är igenväxt av bladvass. Resultat från ett referensvattendrag (Sandsjöbäcken) som också rinner ut i Västra Ingsjön men som inte är recipient till Landvetter flygplats görs kontinuerligt. års provfiske visar att öringen reproducerar sig i referensvattendraget men att rekryteringen de senaste åren har varit sämre än tidigare år. Resultatet ger indikationer på att området kring Västra Ingsjön har haft ett flertal svåra år som varit ogynnsamma för öringens reproduktion. II (III)

5 Innehållsförteckning Inledning... Allmänt... Metodik... VIX - Vattendragsindex... Tätheter och datalagring... 5 Databehandling... 6 Resultat elfiskelokal Sommarstugan... 7 Resultat elfiskelokal Sågen... 8 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron... Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar... Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered... Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen... Resultat och Diskussion... 6 Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden... 6 Slutsats... 7 Bilagor A B Översiktskarta med elfiskelokaler Elfiskeprotokoll per lokal III (III)

6

7 Inledning Allmänt I flygplatsens egenkontrollprogram ingår ett flertal återkommande miljöundersökningar bl.a i sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån. Förutom elfisken utförs bland annat vattenkemiprovtagningar regelbundet. Den kemiska effektuppföljningen omfattar bl.a. analyser av syre, turbiditet, ammonium-kväve och fosfor. Den kemiska vattenprovtagningen ger endast en momentan bild av vattenkvaliteten medan resultaten från den biologiska effektuppföljningen speglar vattenkvaliteten under en längre period bakåt i tiden. Elfiskeundersökningar har genomförts årligen sedan början av 9-talet. Syftet med undersökningarna är att Swedavia ska få ett bra underlag för bedömning av sin eventuella påverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Öringen och laxen är relativt känsliga för variation i vattenkvalite varför en god lax- och öringproduktion indikerar en tämligen god vattenkvalitet. Resultatet kan därför utgöra ett viktigt underlag för bedömning av eventuella utsläpp i recipienten. Denna rapport sammanfattar resultaten från elfisket i Issjöbäcken och Lindomeån. På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB genomfört elfiskeundersökningar år i Issjöbäcken och Lindomeån. Som referensvattendrag har Sandsjöbäcken som inte är recipient av behandlat dagvatten från flygplatsen använts. Elfiskedata från Sandsjöbäcken har erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Swedavia har, i samråd med Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), bestämt att ytterligare elfiskelokaler i Issjöbäcken ska kontrolleras om produktionen av årsungar på lokal Sågen understiger 5 st/ m. Detta då man bör kunna förvänta sig minst en sådan täthet i Issjöbäcken (muntl. Niclas Egriell). Metodik Normalt fiskas - lokaler enligt Göteborg Landvetter Airports kontrollprogram. År elfiskades 5 lokaler av konsultföretaget EnviroPlanning AB. Orsaken var frånvaron av årsyngel av öring på lokal Sågen, vilket medförde att fler elfiskelokaler fick undersökas. Provlokalerna har bl.a. valts ut med hänsyn till lämplighet för uppväxande öring och tidigare års elfisken. Elfiskena har utförts med rak likström. Skillnader i fångsteffektivitet år har varit relativt liten vid en jämförelse med tidigare elfisken på en viss lokal. Fångsteffektiviteten, eller p'-värdet ger ett mått på hur effektivt elfisket varit vid den så kallade utfångstmetoden. Den är baserad på (8)

8 att man fångar fisk så effektivt att fångsterna vid en serie identiskt utförda fisken sjunker. Ju större fångsteffektivitet (p') desto snabbare faller fångsterna (Bohlin 984). Fångsteffektiviteten beror givetvis också på hur pass erfaren elfiskaren är. Lokaler är olika svåra att fiska och olika arter reagerar olika på elströmmen. Har vattnet en hög ledningsförmåga kan det innebära en försämrad fångsteffektivitet. Vattenföringen vid elfisketillfället spelar också en mycket viktig roll. Vid högvattenföring och låga temperaturer försämras fångsteffektiviten i de flesta fall. En extrem lågvattenföring kan innebära att fisk invandrar och koncentreras till områden med existerande vattenföring, och därmed riskerar den verkliga populationen inom uppföljningsstationen att överskattas. Vattenföringen vid elfisket utgör därför ett viktigt underlag vid bedömning av täthetsförändringar mellan olika år. Elfiskemetodiken medför att en viss underskattning vanligen fås vid skattningen av den totala öringpopulationen (Bohlin & Sundström 977). Underskattningen är störst för mindre fiskar medan den successivt avtar med ökad kroppslängd (Alenäs 994). Vid elfisket elfiskades den utvalda provytan (lokalen) en-två fiskeomgångar, beroende på fiskbarheten (vattennivån). Fångsten har sumpats, därefter artbestämts och längdmätts och vägts. Efter undersökningen har fångad fisk återutsatts inom undersökningsområdet. Lokal- och fångstuppgifter registrerades i de elfiskeprotokoll som anvisats för miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I protokollet noteras bl.a. vattendragets totala bredd men även själva lokalens bredd (om dessa skiljer sig åt). Dessutom antecknas lokalens längd, samt vattnets färg, grumlighet, medeldjup, maxdjup, strömhastighet och vilken typ vegetation och bottensubstrat som dominerar. Vid elfisket användes ett bensindrivet likströmsaggregat av typen LUGAB. Spänningen som används kan variera med vattnets ledningsförmåga. Vid elfiske med bensindrivet aggregat har en spänning på -6 V visat sig lämplig i de allra flesta vattendrag i Västra Götalands län. Strömstyrkan som användes vid års elfiske låg oftast mellan,4-,8 A. De årliga värdena redovisas. Skillnader i tätheten inom ett specifikt område i ett vattendrag kan variera kraftigt i tiden, gäller främst årsungar av öring och lax, men även tätheten av flersomrig öring kan variera på grund av provtagningsdatum. Därför har hänsyn till fiskedatum tagits vid analysen av beståndstätheterna (se nedan). För varje station redovisas öringen och laxen som ensomrig (+) respektive flersomrig (>+), som regel tvåsomrig. Stationär öring lever i regel i hela sitt liv i vattendraget och större stationära öringar kan därför vara betydligt äldre än vandrande öringungar. Årsklasserna har subjektivt indelats i ensomrig och flersomrig öring. Underlaget finns i digital form (Excel) hos Länsstyrelsen och hos Fiskeriverkets Elfiskeregister i Örebro. Alla elfisken redovisas som skattat antal / m². (8)

9 Under var vattenföringen betydligt lägre än de senaste tre åren vilket innebär att skattningen av fiskpopulationen år sannolikt speglar tätheterna av öring på ett rättvisande sätt. Vattenföringen är en mycket viktig faktor vid tolkningar av resultaten men man bör även beakta att fiskpopulationer ibland varierar kraftigt av naturliga orsaker inom och mellan olika vattendrag, så kallad mellanårsvariation. Faktorer som t. ex. klimat och konkurrens inom och mellan arter påverkar elfiskeresultatet. Det komplexa samspelet mellan olika arter och miljö gör det svårt att ange en specifik orsak till förändringar i undersökningsresultaten. Metodiken för elfiske bygger på att en fisk som blir omgiven av ett elektriskt fält av viss styrka blir bedövad och inte kan simma. Därmed är fisken möjlig att fånga med en håv. Den aktiva pluselektroden, anoden, är vanligtvis ringformad och fastsatt på en ca två meter lång stav. Minuselektroden, katoden, kan bestå av ett flätat metallband eller ett kopparnät som alltid ligger i vattnet under själva fisket. När spänningsfallet vid anoden är för lågt eller när avståndet från katoden är stort skräms fisken undan. När spänningsfallet är högre eller när fisken kommer närmare katoden attraheras fisken av strömmen och börjar simma mot anoden. När fisken kommer tillräckligt nära anoden bedövas den. Inom hur stort område fisken påverkas beror på flera faktorer bl.a. fiskens storlek, vattnets konduktivitet (ledningsförmåga), arbetsspänningen och elfiskeutrustningens utformning. VIX - Vattendragsindex Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta. Indexet använder sig av sex indikatorer för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig samt en sjunde, Simpsons diversitet för att påvisa hydrologisk påverkan. För att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, över-gödning, morfologisk och hydrologisk påverkan finns ett särskilt sidoindex. Det färdiga indexet VIX kan klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i index-utvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 7 %. (8)

10 Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag. Ekologisk status för de elfiskade lokalerna klassas enligt tabell. Tabell. Gränser för VIX-värden mellan klasser av ekologisk status Klass Gränsvärden Benämning,75 Hög,46 och <,75 God,7 och <,46 Måttlig 4,8 och <,7 Otillfredsställande 5 <,8 Dålig I Finfo 7:5 anges att VIX i många fall är hårdare i bedömningen än index för exempelvis påväxtalger och bottenfauna. Det beror främst på fyra saker, som delvis kan tyckas motsägelsefulla: Fisk har ett relativt stort rörelseområde och lever i ett större habitat med olika krav på olika makro- och mikrohabitat, jämfört till exempel med påväxtalger som sitter fast på ett begränsat habitat. Fisk integrerar därför habitatkvalitet på en större skala. Eftersom en av de vanligaste störningarna i rinnande vatten är försämrad habitatkvalitet i kombination med fragmentering är det viktigt att kunna indikera detta. Fisk är mer långlivade än de flesta andra vattenorganismer. Det innebär att det trots fiskens större rörelseområde kan ta lång tid för fisk att påvisa återhämtning efter att miljön blivit bättre. Bottenfauna, åtminstone med flygande stadier, kan återkolonisera inom månader medan det kan ta år för fisk. Fisk kan därmed i högre grad ge ett långsiktigt medelvärde för lokalens tillstånd, medan kortlivade organismer tydligare indikerar tillfälliga variationer. Fiskars återkolonisation och även överlevnad på platsen är avhängiga möjligheter till migration. Fisk återkoloniserar sällan passivt med drift från uppströms liggande områden, vilket exempelvis påväxtalger och viss bottenfauna gör. Under ett år rör sig flertalet fiskindivider uppskattningsvis m beroende på art och storlek. För äldre fisk handlar det om tillfälliga förflyttningar över ännu längre avstånd; 5 m upp till tiotals mil i vissa vattendrag. Vattenlandskapet är idag kraftigt fragmenterat, vilket påverkar fiskfaunan och därmed stormusslor, i högre grad än påväxtalger och bottendjur. Förutom vattenkvalitet så är fisken beroende av bottensubstrat för lek och födosök. Jordbrukets påverkan är inte enbart eutrofiering. Trots att vattenkvalitén kan vara förhållandevis god och känslig bottenfauna kan finnas på lokalen så kan sedimenttransport, rensningar och kanalisering leda till 4 (8)

11 otillräcklig mängd lämpligt bottensubstrat för fisk. Dessutom kan bekämpningsmedel, höga ammoniumkvävehalter i kombination med högt ph, alltför tät vegetation alternativt brist på stabiliserande strandvegetation samt för lite beskuggning av träd medföra att fisk ger ännu sämre utslag i bedömningen. Sammanfattningsvis så ger VIX även utslag för mer diffusa negativa effekter på fisk av vandringshinder, jordbruk och skogsbruk, än som anges av vattenkvalitet och hydromorfologisk kvalitet. I tabell anges de påverkanstyper som indexet kan klassa samt den förväntade responsen. Tabell. Förväntad respons på generell påverkan och olika separata påverkanstyper för indikatorer. Icke signifikanta indikatorer för respektive index inom parentes. Generell Surhet Närsalter/ organisk belastning Morfologi Hydrologi Konnektivitet Sammanlagd täthet av öring och lax ( - + ) Andel toleranta individer + + ( + + ) + + ( + ) Andel lithofila individer ( - + ) ( + - ) Andel toleranta arter + + ( - - ) + + ( + ) Andel intoleranta arter ( - + ) ( + - ) Andel laxfiskarter som reproducerar sig ( - - ) ( + - ) Simpsons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) + - ( - + ) Tätheter och datalagring Tätheterna av fisk och kräftor har beräknats av fiskeriverket med hjälp av riksmedelvärden från Elfiskeregistret (Sers & Degerman 99). Resultaten har sedan angetts som beräknat antal individer per m vattendragsyta. Resultaten från elfisket har datalagrats i Elfiskeregistret hos Fiskeriverket som är datavärd för Miljöövervakningens elfiske. På de flesta av lokalerna har normalfångster baserade på 5-75 % median percentilen beräknats. Percentilerna grundar sig på samtliga gjorda elfisken på lokalen och har kunnat beräknas när fler än 6 elfisken har utförts. I de fall när färre än 6 elfisken har utförts används jämförelsevärden eller sk. normalvärden enligt Sers et al. 8 där medianvärdena som utgör 5-75 % percentilen ingår och grundar sig på alla elfiskade lokaler inom ett visst område och av en viss storlek på 5 (8)

12 avrinningsområdet. Totalfångster som understiger 5% percentilen betraktas som låga och kommenteras i rapporten. Dessutom kommenteras de lokaler vars fångsttätheter minskar eller ökar baserat på korrelationsanalysen. Databehandling Utifrån beräknade tätheter har den totala öringfångsten analyserats med hjälp av partiell korrelationsanalys, där hänsyn tas till vilket datum som lokalen har elfiskats. Korrelationsanalysen anger två olika värden korrelation, r och signifikans, där signifikansvärdet är satt till p=,5. I en korrelation beräknar man ett värde som säger hur starkt ett samband mellan två eller flera variabler är. Det finns både positiva och negativa korrelationer. Korrelationskoefficienten kan variera mellan + och -. Vad som är ett starkt samband beror väldigt mycket på vad det är för data man undersöker. I tabell finns en guide hur man ungefärligen kan tolka värdet på r (efter Fowler m. fl. (998)). Tabell. Ungefärlig tolkning av styrkan i en korrelationsanalys i tabellen anges bara styrkan för positiva tal, negativa tal motsvaras av de positiva styrkemässigt sätt. Korrelations Styrka koefficient, r till,9 Mycket svag, till,9 Svag,4 till,69 Måttlig,7 till,89 Stark,9 till Mycket stark 6 (8)

13 Resultat elfiskelokal Sommarstugan Lokalen Sommarstugan är mer passande för äldre individer. Resultatet från de senaste tre åren antyder att rekryteringen inte fungerar som den skall. Lite märkligt resultat är att fler äldre öringar fångades år jämfört med trots att reproduktionsproblemen noterades redan under år. Att så höga tätheter fångades följande år tyder på att öringen av okänd orsak ansamlats i de nedre delarna av vattendraget. Resultatet från år blev endast en öring på 66 mm. Längden motsvarar en ålder på mellan -4 år beroende på tillväxt. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Främst är det parametrarna andel toleranta fiskarter och andel lithofila arter (arter som leker på hårdbotten) som ger den höga klassningen. Klassningen påverkas inte i så hög grad av det faktum att inga årsungar återfinns i fångsten. 6 Öring >+ Öring + 5 N/m 4 54,5 7, 9, 9,, 4,7 År Figur Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 Vix klass 4 År Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 7 (8)

14 Resultat elfiskelokal Sågen Lokalen Sågen har under lång tid elfiskats och främst är lokalen anpassad för äldre öringar. Men ett antal årsungar har fångats där varje år alltsedan år 996 fram till år 9 med undantag av år, då enbart äldre individer fångades. I likhet med övriga lokaler i Issjöbäcken fångades ingen årsunge i år. Fångsterna av öring har minskat drastiskt sedan år 8 och de allt sämre fångsterna är statistiskt signifikanta. Av de längdmätningar av öring som har skett på lokalen går det inte att se någon signifikant förändring mot allt större öringar Ål har tidigare fångats på lokalen, senast år 9, då en ål på 4 mm erhölls. Sammanlagt har 4 ålar fångats med en längd på mellan 4-4 mm. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. Fångsten år är något bättre än i fjol men betydligt sämre jämfört med tidigare år. 4 Antal Längd (mm) Figur Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år 8 (8)

15 6 5 5,7 Öring >+ Öring + N/m 4 54,5 9,8 6,5 8,,6 4,5 4,6 8,6,9,5,6 9,6 8,,,,, År Figur 4 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. 5 4 Vix klass Figur 5 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. 9 (8)

16 Resultat elfiskelokal Uppströms Stenbron Lokalen Uppströms Stenbron undersöktes för första gången år och då var tätheten av äldre öringar tämligen god. Årets elfiske liksom föregående års fångster visar att tätheterna har minskat drastiskt och att årsungar saknas i likhet med tidigare års resultat. Årets något bättre resultat är sannolikt en konsekvens av slumpen. Totalt sett har fångsterna i bäcken minskat allt sedan reproduktionsstörningarna började år. Lokalens ekologiska status klassas som måttlig, klass i likhet med föregående år. 4 Antal Längd (mm) Figur 6 Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år Öring >+ Öring + 5 N/m ,5,4 År Figur 7 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

17 5 Vix klass 4 Figur 8 Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sågebacken kluvna stenar En starkt minskande trend till färre antal fångade öringar går att se men resultatet är inte statistiskt signifikant. Orsaken är för få utförda elfisken. Fångsterna på lokalen har stadigt minskat allt sedan problemen med störd reproduktion började år. Detta är den lokal som ligger längst uppströms i vattensystemet och skulle därmed drabbas mest vid eventuella utsläpp av syrefritt vatten från Lilla Issjön. Årets elfiskeresultat visar på starkt försämrad ekologisk status jämfört med tidigare år från klass till klass 5 vilket rubriceras som dålig ekologisk status. Orsaken är att inga öringar fångades vid år års elprovfiske. 5 Öring >+ Öring + N/m 5 4, 5 4, År Figur 9 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år. (8)

18 5 Vix klass 4 Figur Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem. Resultat elfiskelokal Sandsjöbäcken-Ingsered År elfiskades inte lokalen vilket är första gången på mer än tio år. Tidigare års elfisken kan ses i diagrammet ovan. Av diagrammet går att se en trend till minskande öringtätheter men den är inte statistiskt signifikant. Av tidigare elfisken går det att se att lokalen har gett årsungar vid varje elfisketillfälle men att år 7,, och fångades tätheter av årsungar som låg under det normala för lokalen Antal Längd (mm) 4 Figur Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år (8)

19 8 7 6 Öring >+ Öring + 4, N/m 5, 7,7,8 4 76, 49, 9, 7,4 9, 5,8 4, 9,6 9,,7 7,4,8 9,7 4, 7,4,, 6,6,6, 6, 9,6 9,5 4,7,9,9, År Figur. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring (>+) vid olika år. Resultat elfiskelokal Lindomeån-Stenen Tätheterna av öring har minskat i fångsten och resultatet är statistiskt signifikant. I motsats till öringen har laxen ökat i fångsten och i likhet med öringen är resultatet statistiskt vederlagt. Samma trend går att se på fler lokaler i Västra Götalands län och visar på laxens enastående konkurrensförmåga i de större vattendragen. Reproduktionen av både lax och öring fungerar väl. Den ekologiska statusen klassas som måttlig, klass. Fjolårets något låga tätheter är sannolikt en konsekvens av det höga vattenstånd som rådde vid elfisketillfället vilket försvårade fisket och medförde en lägre skattning än det sanna. Årets fångst speglar troligen det sanna beståndet på ett bättre sätt eftersom lågt vattenstånd rådde vid elfisketillfället. Trots de relativt höga tätheterna har inte tätheterna i Issjöbäcken ändrats. En teori är att om inte dessa lekområden räcker fortsätter laxfisken vidare uppströms i vattensystemet vilket borde synas som högre tätheter i elfiskena. Så är dock inte fallet i Issjöbäcken kanske på grund av att de har svårt att vandra upp i bäcken (delvis igenväxt i mynningen). (8)

20 Antal Lax Öring År Figur. Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år N/m ,,, 9,7 Figur 4. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring och lax (>+) vid olika år.,7, 5, år 7, 7,9,, 4,9, Lax >+ Lax + Öring >+ Öring + 5,5 6,, 6,9,4 4 (8)

21 5 4 Vix klass Figur 5. Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix klasseringssystem. 5 (8)

22 Resultat och Diskussion Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden Av de 5 lokaler som elfiskades år i Lindomeåns avrinningsområde var alla fångster i Issjöbäcken individmässigt få till antalet. Vid en jämförelse av fångsterna från och framåt på de fyra elfiskelokalerna i Issjöbäcken har de skattade tätheterna av öring successivt minskat från 76,6 till 6,st/ m. Fjolårets totalfångst skattades till 9,st/m. Inga årsyngel av öring fångades vid årets elfiske i Issjöbäcken. Vid lokalen i Lindomeån fångades årsungar av öring i normala tätheter däremot var fångsten av äldre öring lägre än normalt. Laxen fångades i tätheter långt över det normala för lokalen. Elfiskena utfördes under ideala förhållanden med låg vattenföring. Tabell 4. Täthetsförändringar på de olika lokalerna som fiskades år. Pil nedåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/ signifikant minskande tätheter, pil uppåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/signifikant ökade tätheter. Pil vågrätt ( ) betyder oförändrade tätheter. + eller anger att tätheterna har en tendens till att öka eller minska men det är inte statistiskt signifikant. i.u = ingen uppgift beroende på att inga beräkningsbara fiskar fångades eller att lokalen har fiskats för få gånger. Jämförvärdet utgår från 5-75 % percentilen av medianvärdena av fångsten av alla gjorda elfisken på en lokal och anger normalfångsterna i annat fall anges normalvärden enligt Sers, B. 8). Tabellen börjar med de lokaler som ligger längst nedströms i respektive vattendrag. Vattendrag & Art Korr Signifikans Täthets Normal Lokalnamn Förändring Fångster VG-län Åretsfångst år Issjöbäcken Sommarstugan Öring -,,986,-, 9,-4,, 4,7 Sågen från år 5- Uppströms stenbron Sågebacken kluvna stenar Öring Öring Öring -,858 i.u -,948, i.u,5 i.u -,5-,4,, 9,4-6,9 6,7 6,7,,, 4, 7,5, Lindomeån Stenen Öring -,8,5,9-,7,-8,8 6,5,4 Sandsjöbäcken Ingsered (ref. Lokal) Lax,9,,-8,6,-5,, 5,5 Öring -,48,47-7,9-6, 9,4-4,,6 6,6 I Issjöbäcken var tätheterna av öring glesare än vanligt jämfört med normalvärdet för denna typ av vattendrag. Alla lokaler hade öringtätheter under det normala. De tre senaste åren har fångsterna minskat successivt på alla lokaler i Issjöbäcken förutom lokal Sommarstugan där det år fångades stora mängder flerårig öring. Årets resultat från den sistnämnda lokalen visar dock på en drastisk nedgång i öringtätheterna även där. 6 (8)

23 Lokalen i referensvattendraget visar en tendens till minskande öringbestånd men resultatet är inte signifikant. Fångsten av årsyngel har förbättrats från år till år men ligger under normaltätheterna för lokalen. År utfördes inga elfisken på lokalen och årets resultat ligger betydligt under det normala för årsungar och i nivå med normaltätheterna vad det gäller äldre individer. Slutsats Årets elfiske baserat på sammanlagt 4 elfiskade lokaler i Issjöbäcken på en sammanlagd yta av 68 m öringhabitat speglar med all sannolikhet den sanna bilden hur situationen är i vattendraget. Det vill säga ett stationärt öringbestånd som av okänd anledning inte kan reproducera sig. Vid årets elfiske dissekerades en hanne på ca cm för att se hur pass välutvecklade gonaderna var. Av undersökningen att döma hade fisken väl utvecklade gonader och mjölke kunde konstateras. Indikationer finns på att syrefattigt vatten från Lilla Issjön rinner ut i Issjöbäcken och det skulle kunna ha negativ påverkan på lekområdena och öringrommen längre nedströms om kontakten med atmosfären är liten, t ex under stränga vintrar då bäcken är täckt av is och snö. Redan vid syrehalter under 7 mg/l har ökad dödlighet bland rommen konstaterats. De äldre öringarna kan migrera nedströms och på så vis undvika det syrefattiga vattnet medan rommen som finns nedgrävd på lekområdena påverkas. Det finns två tänkbara orsaker till att syrehalten kan vara låg, dels att historiska föroreningar under vissa förhållanden transporteras ut i Issjöbäcken, dels att det kan vara en effekt av pågående verksamhet vid flygplatsen. Det bör dock beaktas att flygplatsen har minskat sin belastning av föroreningar till vattendraget i stor utsträckning, både vad gäller mängder och föroreningar samtidigt som öringbestånden sjunkit. Trenden borde ha varit den omvända, dvs ökad öringreproduktion till följd av minskad belastning från flygplatsens verksamhet. Den motsatta trenden indikerar att det kan finns andra orsaker till att årsyngel saknas i vattendraget. En undersökning av andra tänkbara parametrar med fokus på förändringar i eller i anslutning till vattendraget under perioden 8- då en förändring verkar ske skulle kunna bidra till bättre förståelse för utvecklingen. 7 (8)

24 En möjlighet är att Lilla Issjön tillför syrefritt vatten till recipienten. Vid tillförsel av recipientvatten med lågt syreinnehåll vintertid från flygplatsen förbrukas troligen syret i sjön och utgående vattenmängder är i stort sett syrefria. Om detta antagande stämmer kommer perioder med låga syrehalter i Issjöbäcken att öka. Av analysen att döma finns ett kraftigt decimerat öringbestånd som av någon orsak inte kan reproducera sig. Under våren konstaterades att större stationär öring fanns i Issjöbäcken. Det finns all anledning att göra fördjupade studier om orsaken till frånvaron av öringårsungar. En orsak till de senaste årens uteblivna rekrytering är att vandrande öring har haft svårt att hitta upp i Issjöbäcken på grund av att utloppet i Västra Ingsjön i stort sett är helt igenväxt av bladvass. För att säkerställa att öringen överhuvudtaget leker i bäcken bör uppföljande studier göras under oktober-november år 4. Med inventering av eventuella lekgropar och/eller elfiske under början av lekperioden. Vattenkemiska provtagning bör utföras under vinterhalvåret då Lilla Issjön och Issjöbäcken är täckt med is. Detta för att se hur pass syrefattigt vattnet är längre ner i Issjöbäcken. Undersöka andra förändringar i och kring vattendraget 8 (8)

25 Bilaga A Elfiskelokaler:. Issjöbäcken Sommarstugan. Issjöbäcken - Sågen. Issjöbäcken Uppströms Stenbron 4. Issjöbäcken Sågebacken Kluvna Stenar 5. Lindomeån Stenen 9 (8)

26 Bilaga B Elfiskeprotokoll per lokal (8)

27 Elfiskeprotokoll för TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken LÄNSNUMMER: Kommun: Härryda Kommunnr: 4 VERKSAMHET/SYFTE: Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 7 Kungsbackaån LOKALKOORDINATER: X: 6975 Y: 894 Biflödesnr: LOKALNAMN: Sommarstuga Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-5 ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB VOLTSTYRKA (V): 4 VATTENDR.VÅTA BREDD(m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 6 MAXDJUP (m):,45 MEDELDJUP (m):, LUFTTEMP ( C):, VATTENTEMP ( C): 9, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m):,6 Pulsfrekvens (Hz):,5 AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): x Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): x 9 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x ) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn x Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) d (,-cm) d (- cm) (- cm) d (-cm)) (-4cm) (4-cm) FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): d LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE HÄLL (>cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 9 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ): 7,7 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ (8) ANTAL PER FISKEOMGÅNG

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 2:41 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 Birgit Nielsen Lars Thorsson Stefan Bydén Lars Holmberg HushållningsSällskapet Göteborg och Bohuslän Publikation

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf file:///c:/users/de680/appdata/local/temp/notesd67d64/~web0238.htm Sida 1 av 2 2015-06-11 Protokoll och minnesanteckningar från Lyngerns vattenråds årsmöte nolbrant till: anders.gustafsson, anna.ostlund,

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Analys av elfiskedata. Meddelande nr 2012:12

Analys av elfiskedata. Meddelande nr 2012:12 Analys av elfiskedata Meddelande nr 2012:12 2 Analys av elfiskedata MEDDELANDE NR 2012:12 3 Meddelande nr 2012:12 Referens Erik Degerman, Erik Petersson och Berit Sers, SLU Institutionen för akvatiska

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Bedömningsgrunder för hydromorfologi

Bedömningsgrunder för hydromorfologi MEDDELANDE NR 2006:20 Bedömningsgrunder för hydromorfologi Handledning och metodik för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Oktober 2006 Bedömningsgrunder för hydromorfologi Handledning och

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Nr 1 MARS 2014 ÅRGÅNG 22 FK SYDFISKARNA. På gång... Tredje klubbtävlingen Horngädda Falsterbokanalen Fjärde klubbtävlingen Regnbåge Blentarpssjön

Nr 1 MARS 2014 ÅRGÅNG 22 FK SYDFISKARNA. På gång... Tredje klubbtävlingen Horngädda Falsterbokanalen Fjärde klubbtävlingen Regnbåge Blentarpssjön Nr 1 MARS 2014 ÅRGÅNG 22 FK SYDFISKARNA På gång... Tredje klubbtävlingen Horngädda Falsterbokanalen Fjärde klubbtävlingen Regnbåge Blentarpssjön FK SYDFISKARNA - STYRELSEN Ordförande: Christer Svanbrink

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer