LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Transkript

1 LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

2 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun DJURÅN (LEKSAND) Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): _21-9-1

3 - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun - Huvudman: Leksands kommun Vattendragslängd som målområde (km): 12 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 () Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning Djurån mynnar ut i Österdalälven strax norr om Gagnef. Vattenprover från Djurån saknas men prover tagna i Djursjön visade innan kalkning ett på,. Kalkningen av Djursjön startade 193 och denna kompletterades 199 med att en sodadoserare sattes upp i Mörkån. Sodadoseraren togs ur drift och ersattes av en kalkdoserare 23. Motivet till kalkningarna är att det finns flodpärlmussla i Djurån. I Djursjön förekommer mört, abborre, öring, sik och siklöja (Fiskeriverket 23b). Mörkån fungerar som reproduktionsområde för öringen i Djursjön. Leksands kommun har genomfört vissa biotopåtgärder i Mörkån för att förbättra möjligheterna till öringlek (Leksands kommun 23). Både Djursjön och den nedströms liggande Gyllingen är dämda. Det har varit problem med alltför låga vattenflöden i Djurån, d v s Djursjöns utlopp. Detta bör ses över för att säkerställa ett tillräckligt vattenflöde för flodpärlmusslorna. 229_

4 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3 229_21-9-1

5 - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1BA 22-1 DJURSJÖN Sjö Mört, 3 1 MO2BA DJURÅN Vdr 9, Flodpärlmussla,2 39 MO3BA 2-1 MÖRKÅN Vdr 2, Öring, 93 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1BA 22-1 DJURSJÖN Sjö,,,1-,13 MO2BA DJURÅN Vdr,* <1 MO3BA 2-1 MÖRKÅN Vdr,2* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD1 2-1 MÖRKÅN Dos,3 29, 1, Dos KM 1 32, Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS DJURSJÖN Sjö Båt KM, Summa: 29 2 *smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD1 2 1 MÖRKÅN 2 Tomal skruvdos. Torr Sol/batteri Ja Ja Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Leksands kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 2 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Larmövervakningen är kopplad till ett webbaserat system. Vid larm skickar systemet ett SMS till tillsynspersonalen som sedan kan åtgärda felet. Stora delar av doserarens system går att fjärrstyra via dator eller telefon. 229_21-9-1

6 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK 32, Mörkån uppstr doseraren (m1) VK 1 VK3 1,1 2-1 Mörkån uppstr vägen VK 1 VK1 3, Skebergsån VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2, Djursjön VK 1 Vattendrag - elfiske EF1 2, Djurån uppströms Hisstjärnen EF 1 EF2 1, Mörkån uppströms bron EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.BA. - och alkalinitetsresultat åren i Mörkån uppstr vägen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,3,,3,,, ,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, Figur 2.BA. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Mörkån uppstr dos. 229_21-9-1

7 - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.BA. - och alkalinitetsresultat åren i Djursjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.BA. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Skebergsån, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Djursjön har nätprovfiskats vid ett tillfälle år 2. Abborre, mört, sik, siklöja och öring fångades. Abborre och mört uppvisade normala beståndsstrukturer med fiskar i ett brett storleksintervall och inga tecken på reproduktionsstörningar. Tillståndsklassning av fiskbeståndet enligt Naturvårdsverket () bedömningsgrunder är 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Den faktor som mest ger upphov till avvikelsen av det förväntade värdet är mängden fångad fisk. Det fångades mycket lite fisk, både antaloch viktmässigt, vid provfisket i Djursjön år 2. Elprovfiske Mörkån har elprovfiskats standardiserat vid tolv tillfällen mellan åren 199 och 21 (figur.ba). Reproduktionen tycks utifrån de fyra senaste fisketillfällena vara ojämn. 29 var den beräknade tätheten 3 för att 21 ha sjunkit till,. Tätheten 21 kan ha påverkats starkt av att man under året kalhuggit längs hela lokalen och halva lokalen nu var helt utan beskuggning. Utöver öring har även enstaka individer av bergsimpa och gädda fångats vid elfiske i Mörkån (Fiskeriverket 23a). Vid ett tillfälle år som dock dokumenterades bristfälligt skall det även ha fångats bäckröding i Mörkån. Två lokaler i Djurån har fiskats. Vid lokalen uppströms Hisstjärn har endast ett fåtal öringar fångats. I den andra lokalen som endast fiskats en gång var de beräknande tätheterna bättre. Beståndet är starkt påverkat av vattenregleringen från Djursjön. 229_21-9-1

8 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Täthet (ind/1m 2 ) , 2 ÖRING >+ ÖRING + 1,9 9, 9,, 3,1 2,, 3, , 12, 2 2,9,3 1, Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING , 1, Figur.BA. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Mörkån uppströms bron. Figur.BA. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Djurån uppströms Hisstjärnen. Flodpärlmussla Djurån inventerades standardiserat under 23 och vid denna inventering återfanns strax under 19 levande musslor på en sträcka av ca 1,2 km. Minsta levande mussla man hittade mätte 31 mm men man hittade även ett tomt skal som var < 2 mm. Försurningsbedömning Så länge Djursjön är dämd i utloppet behövs Mörkån som uppväxtlokal för Djursjöns öring och kalkningen av Mörkån fortsätter. Även nedströms Djursjön i Skebergsån är värdena långt under vad som krävs för flodpärlmusslorna i systemet trots att Djursjöns värden är goda. Behov av biologisk återställning Vissa biotopåtgärder för att skapa reproduktionsområden har genomförts. För att säkerställa goda förhållanden för öring och flodpärlmussla i Djurån måste det bli ordning på vattenföringen från Gyllingen ut i Djurån och även ställas krav på en gräns för minimitappning från Djursjön. Inventering för att se över behovet av biologisk återställning bör genomföras. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdet har utökats så att även Skebergsån, Gyllingen och Djurån ned till Österdalälven numera ingår. Våren 21 höjdes målet till,2 i Djurån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken. Kalkningsplanering Sodadoseraren i Mörkån byttes ut mot en kalkdoserare 23. Mätningar nedströms sodadoseraren 2 visade -variationer mellan,2 och 1,1 under drift. Dessa variationer var naturligtvis svåra att hantera för den vattenlevande floran och faunan. Soda användes också när Tösstjärn, nordväst om Djursjön, kalkades 199. Även detta är ett avslutat kapitel. Från och med 2 började Djursjön kalkas med 1 ton var 3:e år för att få en jämnare kalkeffekt. Men från och med 2 avvaktas istället sjön då den inte verkar behöva mer kalk. Kemivärdena i Skebergsån har dock sjunkit under mål under 21. Ytterligare undersökningar behövs för att bedöma om några andra åtgärder behöver genomföras. 229_21-9-1

9 - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun - Effektuppföljning Effektuppföljningen utökades med en vattenkemipunkt i Skebergsån. Detta för att följa upp vattenkvaliteten vid flodpärlmussleområdet. Dock är det sällan så mycket vatten på den punkten att något prov går att tas. En ny punkt har därför lagts till under 21 som tas inom arbetet med värdefulla vatten, Djurån uppströms Hisstjärnen där även fraktionerat aluminium har mätts. Vid den lokalen har alla värden varit goda. Bottenfaunaprov togs i Skebergsån och 2 startades en ny elfiskelokal i Djurån. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Leksands kommun, 23. Remissvar på Länsstyrelsens planförslag, opublicerat material. 229_21-9-1

10 - Leksands kommun - LIMÅN LIMÅN 9 229_21-9-1

11 - LIMÅN - Leksands kommun - Åtgärdsområdets ID: CP Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 3 Huvudman: Leksands kommun Vattendragslängd som målområde (km): 21 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (122) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (39) Åtgärdsområdets areal (ha): 23 Bidragsprocent: % Beskrivning Limåns åtgärdsområde delas för enkelhetens skull upp i två delar; Limåns- och Jobsarboåns avrinningsområde. Limån Första kalkningen i detta område genomfördes 19 och detta var i Ejen. -värdet innan kalkning varierade omkring. Motivet för kalkningarna är i de flesta fall förekomsten av öring men i Limån finns också flodpärlmussla och flodkräfta (Leksands kommun 23). I Oppejen finns även röding (Leksands kommun 23). Björntjärnsbäcken utgör ett reproduktionsområde för öringen i Ejen. I nedre delen av denna bäck har en del biotopåtgärder genomförts (Leksands kommun 23). I Draggsundet, Gryssåns utlopp i Ejen, finns en regleringsdamm. Tidigare fanns även en damm strax nedanför kalkdoseraren men den revs ut i samband med att doseraren togs bort. Dammar finns även vid Ejens och Brasjöns utlopp. Den senare av dessa finns det planer på att ta bort. Vid Limåns utlopp till Siljan finns också ett kraftverk som utgör vandringshinder för Siljansöringen. Tidigare håvades fisken och lyftes förbi kraftverket men om det fortfarande är så är dock oklart. Tanken med doseraren i Draggsundet var att underhållskalka Ejen samt Brasån för att få ett stabilt värde för det pågående utplanteringsarbetet samt för att förbättra förhållandena för öring och flodkräfta. Det var dock inte särskilt ekonomiskt och därför doseraren rivits och istället kalkas Ejen med båt. Jobsarboån Vådsjön började kalkas 193. Före kalkning hade sjön ett på strax under och en alkalinitet på,1-,2 mekv/l. I Vådsjön förekommer både öring och röding och Jobsarboån är ett potentiellt lekområde för Siljansöringen (Leksands kommun 23). I övre delen av Vådån finns ett kraftverk där ån rinner genom en tub och där den gamla fåran delvis är torrlagd. Sjön Lång började kalkas 19 och placerades en doserare i Långsån. Lägsta uppmätta från vattenprover i området innan kalkning visar på, och uppåt. Motivet för kalkningarna är framför allt det öringbestånd som finns i vattensystemet. I Yxen förekommer put and take fiske men det finns även ursprunglig öring i sjön som är nedströmslekande (Leksands kommun 23). Ca m nedströms sjön rinner Olars Perdalsbäcken, som för med sig surt vatten från myrarna vid Fjällberget, ihop med Yxbäcken. Den senare fortsätter sedan via en hel del forssträckor och fall, bäcken faller omkring 1 höjdmeter på fyra kilometer, för att slutligen rinna ihop med Långsån. Yxbäcken har kalkats av Företagarnas Folkhögskola som spridit kalken längs bäcken, på höjder och torr mark för att undvika våtmarkskalkning. Detta har dock inte haft tillräcklig effekt på vattenkemin i Yxbäcken. Kalkgivorna i Yxen kan inte ökas ytterligare. 21 genomfördes därför en projektering av våtmarkskalkning i Olars Perdalsbäcken som kalkats vid ett tillfälle tidigare. Spridning enligt den nya planen genomfördes 21. Yxbäcken är en av Leksands viktigaste lekbäckar för öring. Långsån kalkas som nämndes ovan med en doserare vid Killingbacken. Sträckan mellan Stora Israelssjön och Kollsjön, även kallad Forsån, är biotopåtgärdad (Leksands kommun 23). 229_

12 Markförhållanden - Leksands kommun - LIMÅN - Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark _21-9-1

13 - LIMÅN - Leksands kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1CP EJEN Sjö 39 Flodkräfta, 1 11, MO2CP BRASÅN Vdr 3,3 Flodkräfta, 1,* MO3CP LIMÅN Vdr, Flodpärlmussla Flodkräfta, ,* MOCP LÅNG Sjö 13 Mört Elritsa, 2 1, MOCP 3-13 LÅNGSÅN Vdr,2 Mört,,* MOCP OPPEJEN Sjö 91 Röding, 2, MOCP ST ISRAELSJÖN Sjö Mört Elritsa, 92, MOCP VÅDSJÖN Sjö 2 Röding Elritsa, 2 3 3, MO9CP JOBSARBOÅN Vdr 3, Öring, ,* MO1CP YXBÄCKEN Vdr,3 Öring, ,* MO11CP 3-13 YXEN Sjö Fiske, 29 2, MO13CP BRASJÖN Sjö Flodkräfta, , * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1CP EJEN Sjö,,,11-, MO2CP BRASÅN Vdr, MO3CP LIMÅN Vdr, 33 MOCP LÅNG Sjö,,,12-,19 MOCP 3-13 LÅNGSÅN Vdr, MOCP OPPEJEN Sjö, MOCP ST ISRAELSJÖN Sjö,,,2 MOCP VÅDSJÖN Sjö,,2,2-,11 MO9CP JOBSARBOÅN Vdr, MO1CP YXBÄCKEN Vdr, MO11CP 3-13 YXEN Sjö,,,3 MO13CP BRASJÖN Sjö,,,1-,2 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS EJEN Sjö,2 Båt KM 1 3,1 KS GRÄNSEN Sjö,,, Heli KM 1 3, KS LÅNG Sjö 9, Båt KM 1,1 KS VÅDSJÖN Sjö Båt KM 3 1,1 KV YXBÄCKEN Våt Heli GR 2,1 KS 3-13 YXEN Sjö 9, 1, 1, Heli KM 2, Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS OPPEJEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 229_

14 Effektuppföljning - Leksands kommun - LIMÅN - Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK11 2, Brasån Brahammar VK 1 VK2 3, Jobsarboån innan Limån VK 1 VK1 2, Limån vägbron 1km före Siljan VK 1 VK 2, 3-13 Långsån före Yxbäcken VK 1 VK, Yxbäcken vid fiskdammarna VK 1 Sjöar - vattenkemi VK1 2, Brasjön VK 1 VK12 3, Ejen centrala VK 1 VK13 3, Ejen norra VK 1 VK1 3, Gränsen VK 1 VK9, Lång VK 1 VK1, Oppejen VK 1 VK 3, St Israelssjön VK 1 VK3 1, Vådsjön VK 1 VK, Yxen VK 1 Vattendrag - elfiske EF 2, Limån Nykvarn EF 1 EF3 2, Långsån Tällbergskroken EF 1 EF2 2, Yxbäcken kroken vid vägen EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Limån vägbron 1 km före Siljan, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet _21-9-1

15 - LIMÅN - Leksands kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 2.CP. - och alkalinitetsresultat åren 21 i Jobsarboån innan Limån, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Yxbäcken vid fiskdammen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Långsån före Yxbäcken, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 229_

16 - Leksands kommun - LIMÅN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Vådsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CP. - och alkalinitetsresultat åren i St Isralessjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Yxen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Lång, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet _21-9-1

17 - LIMÅN - Leksands kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Brasjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Ejen centrala, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 11.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Ejen norra, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 12.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Gränsen. 229_

18 - Leksands kommun - LIMÅN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 13.CP. - och alkalinitetsresultat åren i Oppejen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 1.CP. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Brasån Brahammar, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Av sjöarna i åtgärdsområdet är det bara Vådsjön som nätprovfiskats. Sjön har provfiskats vid två tillfällen, 19 och 19. Ingen bedömning enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder har gjorts eftersom näten vid de båda fisketillfällena varit kopplade två och två. Anmärkningsvärt är att abborre i storleksintervallet 13 mm nästan helt saknades i fångsten år 19. Antalet och den sammanlagda vikten av abborre som fångades år 19 var också betydligt lägre jämfört med år 19. På samma sätt saknades små sikar (<22 mm) nästan helt i fångsten år 19 jämfört år 19 då huvuddelen av de fångade sikarna var mindre än 22 mm. Antalet och den sammanlagda vikten sik som fångades var dock större år 19 jämfört år 19. Möjligen kan väderförhållandena år 19 ha påverkat resultaten. Sommaren år 19 var nämligen ovanligt regnigt och kall. Dessutom har samtliga provfisken som genomfördes år 19 i sjöar där det finns abborre ( st), det gemensamt att andelen 2-somrig abborre (1+, 9 mm) nästan saknades helt i fångsterna från dessa sjöar. Mört saknas i Vådsjön och huruvida den funnits tidigare eller är ej känt. Förutom abborre och sik har det även fångats gädda, öring och bergsimpa vid provfiskena i Vådsjön. Elprovfiske 1 229_21-9-1

19 - LIMÅN - Leksands kommun - Vådån har elprovfiskats vid två lokaler år 22. Tätheterna av öringungar (+) vid dessa lokaler skattades till 3 och 1 ind/1m 2. Äldre öring fångades endast vid den ena lokalen och där skattades tätheten till 1 ind/1m 2. Utöver öring fångades även stensimpa och vid den ena lokalen fångades två äldre (>+) bäckrödingar ( 1 ind/1m 2 ). Vådån regleras kraftigt genom den damm som finns i Vådsjöns utlopp vilket gör att större delen av Vådån tidvis är nästan torrlagd. Figur 1.CP. Vådån. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Två lokaler i Långsåns huvudfåra har elfiskats vid sammanlagt fem tillfällen mellan åren 19 och 2. Vid lokalen Långsån Tällbergskroken har det fångats mycket få öringar tidigare men 2 fångades mycket bra med årsungar (+) (figur 1.CP). Förutom öring har det fångats stensimpa ( ind/1m 2 ) och elritsa ( 2 ind/1m 2 ) samt vid vissa tillfällen enstaka individer av lake, mört, abborre och bäcknejonöga. Fyra lokaler i Yxbäcken, som är ett sidoflöde till Långsån, har elfiskats vid sammanlagt sju tillfällen. Öringtätheterna har vid dessa tillfällen skattats till mellan 1,3 och ca ind/1m 2. Högst tätheter och störst andel årsungar (+) av öring har påträffats vid den lokal som ligger just nedströms sjön Yxen. Denna är också den enda lokal där elritsa påträffats (, ind/1m 2 ). Stensimpa har bara fångats vid en lokal som ligger just uppströms sammanflödet med Långsån. Förutom ovan nämnda arter har även enstaka individer av abborre, lake och bäckröding fångats vid elfiske i Yxbäcken. Ett okalkat biflöde till Yxbäcken, Olas-Persdalsbäcken har elfiskats vid fyra tillfällen. Här har fångats huvudsakligen öring men även bäckröding och elritsa. Täthet (ind/1m 2 ) 2 1,,3 ÖRING >+ ÖRING + 1,2 2,1 2, 1, 1, 2, 1,2,9, Täthet (ind/1m 2 ) ,3 9, 22 ÖRING >+ ÖRING + 1, 13,3 12 1,2,9 3, , 2, 29 Figur 1.CP. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Figur 1.CP. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring Långsån, Tällbergskroken. vid lokalen Yxbäcken kroken vid vägen. Tre lokaler i Limån/Brasån har elfiskats vid sammanlagt tio tillfällen. I Brasån har mycket få öringar fångats (figur 1.CP), vilket säkert kan förklaras av att ån har ett mycket flackt lopp med få strömsträckor som är lämpliga för öring. I Limån däremot fångas betydligt mer öring (figur 19.CP). Den jämförelsevis låga fångsten år 23 jämfört år 21 beror med största sannolikhet på att det vid elfisketillfället år 23 var mycket högt vattenflöde som försvårade fisket. Förutom öring har flera andra arter fångats i Limån/Brasån vid elfiske: stensimpa, elritsa, flodkräfta, bäcknejonöga, gädda, lake och mört. 229_

20 - Leksands kommun - LIMÅN - Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 1,,, 3, 2,1 1,1, Figur 19.CP. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Limån Nykvarn. Två lokaler i Jobsarboån har fiskats, den ena vid tre tillfällen. Här påträffades ingen öring utan bara elritsa och stensimpa. De skattade tätheterna av dessa var 1 9 ind/1m 2 resp ind/1m 2. Behov av biologisk återställning Planer finns på att avlägsna dammen vid Brasjöns utlopp. Biotopåtgärder i Gryssån nedströms dammen är planerade. Lilla dammen vid doseraren har tagits bort i och med att doseraren tagits ur drift. De åtgärder som genomförts i Limån behöver göras om då de inte främjar biologin. Strömsträckorna i Limån har inventerats och områden där åtgärder behöver genomföras har identifierats. Fiskeriverket ser över möjligheten att öppna upp för fiskvandring från Siljan och upp i Limån. Försurningsbedöming Sjöarna i systemet verkar inte ha några stora försurningsproblem och kalkgivorna skulle kunna minskas i i stort sett samtliga sjöar. Men målområdena i vattendragen nedströms har svårt att hålla mål. Fiskeriverket undersöker möjligheterna att få till fiskvandring från Siljan och upp i Limåsystemet för Siljansöringen. Idag är nästan alla lekområden för Siljansöringen avskurna av dämningar. Om Limån öppnas upp blir den oerhört vikig för den hotade Siljansöringen. Genomförda och planerade förändringar Målområden Eftersom Vådån delvis är torrlagd saknas motiv för att ån ska vara ett målområde. Därför utgör målområdet bara Jobsarboån som hyser öring och fungerar som lekområde för Siljansöring. Våren 21 höjdes målet till,2 i Limån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken Kalkningsplanering Doseraren i Draggsundet har lagts ned eftersom doserarkalkning av Ejen inte är ekonomiskt försvarbart. Istället båtkalkas Ejen. Doseraren i Draggsundet samt den i Långsån revs under 29 då de inte fyllde några kalkningsbehov. Våtmarkskalkning av Olars-Persdalsbäcken återupptogs 21 för att få upp i Yxbäcken. Skyddsvärda lavar finns inom ett myrområde längs Olars-Perdalsbäcken vilket måste tas hänsyn till vid våtmarkskalkningen. Vådsjön kalkas vart 3:e år och övriga sjöar kalkas årligen _21-9-1

21 - LIMÅN - Leksands kommun - Effektuppföljning De båda provpunkterna i Gryssån och den i Limån innan Jobsarboån är nya provpunkter. Den punkt som tidigare legat i Vådån flyttas ned till Jobsarboån, strax innan sammanflödet med Limån. Nytt är också bottenfaunaprovtagning i Långsån, Yxbäcken, Vådån och två lokaler i Limån. Under 29 togs ytterligare prover på Yxbäcken samt Olars-Perdalsbäcken för att säkerställa att problemen med måluppfyllelsen i Yxbäcken berodde på inflödet av surt vatten från Olars-Perdalsbäcken. Under 21 togs prover på fraktionerat aluminium vid lokalen i Jobsarboån för att se om det var orsaken till att öring saknas på lokalen. Ganska höga värden, 33 µg/l, har uppmätts så provtagning fortsätter under 211. Referenser Leksands kommun, 23. Remissvar på Länsstyrelsens planförslag, opublicerat material. 229_

22 - Leksands kommun - NORET SNÖÅN NORET SNÖÅN _21-9-1

23 - NORET SNÖÅN - Leksands kommun - Åtgärdsområdets ID: DR Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Leksand & Mora kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (12) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (1) Åtgärdsområdets areal (ha): 21 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget där Vansbro, Mora och Leksands kommungränser möts. St Snesen är en reglerad sjö som på grund av detta har två utlopp, dels västerut via Skålsjön och Siksjön ut i Stor- Flaten men också söderut via Mögsjöån och Ballsen ut till Ballsån och Gönån. Båda dessa utlopp mynnar sedan i Västerdalälven vid Noret i Järna respektive Snöån. 19 utfördes de första kalkningarna i åtgärdsområdet och då var det de tre mindre sjöarna i nordvästra hörnet som kalkades. Vattenprover visar att på sina ställen ibland var så lågt som, innan kalkning (Skäppsjön). Motiven till kalkning är i de flesta fall att bevara befintliga mört-, elritse- eller öringbestånd, men även flodpärlmussel- och flodkräftbestånd som förekommer i några vatten. De fiskarter som finns i systemet är förutom de tidigare nämnda även abborre, gädda, lake, stensimpa och sik (Länsstyrelsen 199). Kalkningarna i systemet fungerar bra, måluppfyllelsen är god. Kalkningarna utförs av Mora och Leksands kommun. I de två parallella vattendragen Ballsån och Gönan finns flodpärlmusslor. I Gönan finns också flodkräftor, sannolikt finns de även i Ballsån (Länsstyrelsen opubl. 2). Områdena ingår i arbetet med värdefulla vatten i länet. 229_

24 - Leksands kommun - NORET SNÖÅN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark _21-9-1

25 - NORET SNÖÅN - Leksands kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MODR ST SNESEN Sjö 1 Mört Elritsa, MODR DJUPSJÖN Sjö Mört Elritsa, 1 23 MODR ÖSJÖN Sjö Mört Elritsa, 2. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MODR ST SNESEN Sjö,,,1 MODR DJUPSJÖN Sjö,*,,12-,11 MODR ÖSJÖN Sjö,,,2-,11 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS SKÄPPSJÖN Sjö 29,3 3, 3, Heli KM 1 2,9 ST ÅSKAKEN KD (UTLOPP) Dos Dos KM 1 13, Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS ST SNESEN Sjö Båt KM, KS STOR-FLATEN Sjö Båt KM 2, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD ST ÅSKAKEN (UTL) 199 Tomal skruvdos. Torr Sol/batteri Ja Ja Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Mora/Orsa kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 2 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Doseraren är för liten och om den fortfarande behövs så bör den bytas ut mot en dubbelt så stor. Idag får den köras på halverad dos under vårperioden för att kalken ska räcka tills vägarna är framkomliga för kalkbilen igen. 229_

26 - Leksands kommun - NORET SNÖÅN - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, St Åskaken utlopp VK 1 St Åskaken vägkorsning 1, km VK12 13, nedstr dos VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2, Amsen centralt VK 1 VK3, Morkarl-Djupsjön VK 1 VK11, Skäppsjön VK 1 VK, 2-13 St Snesen centrala VK 1 VK, St Snesen norra VK 1 VK9, St Snesen södra VK 1 VK13, St Åskaken centralt VK 1 VK1 2, Stor-Flaten VK 1 VK1 9, Ösjön VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DR. - och alkalinitetsresultat åren i St Åskaken vägkorsning 1, km nedstr dos. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DR. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i St Åskaken utlopp. Figur 3.DR. Dammen vid utloppet av St Åskaken. Foto: Länsstyrelsen Dalarna _21-9-1

27 - NORET SNÖÅN - Leksands kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.DR. - och alkalinitetsresultat åren i Stor-Flaten, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DR. - och alkalinitetsresultat åren i Amsen centralt. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DR. - och alkalinitetsresultat åren i Morkarl-djupsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DR. - och alkalinitetsresultat åren i St Snesen centrala, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 229_

28 - Leksands kommun - NORET SNÖÅN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DR. och och alkalinitetsresultat åren 2 21 i St Snesen norra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.DR. - och alkalinitetsresultat åren i St Snesen södra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet Serie,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DR. - och alkalinitetsresultat åren i Ösjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet Serie,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 11.DR. - och alkalinitetsresultat åren i Skäppsjön _21-9-1

29 - NORET SNÖÅN - Leksands kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 12.DR. - och alkalinitetsresultat åren i St Åskaken centrala. Biologiska resultat Nätprovfiske Grosjön ( ) som är en okalkad sjö, har nätprovfiskats vid tre tillfällen åren, 199 och 199. Resultaten från samtliga tillfällen tyder på ett välbalanserat fiskbestånd med årlig mörtreproduktion. Abborre, mört och gädda dominerar i fångsten, men även enstaka individer av lake, öring och simpa (ej artbestämd) har fångats (Fiskeriverket 23b). Resultaten har ej bedömts enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder då det saknas viss dokumentation rörande provfiskets utförande. Ösjön har nätprovfiskats vid ett tillfälle, 2 då fem arter fångades. Bestånden av abborre och mört hade bred storleksfördelning och verkar därför opåverkade. 1 abborrar och mörtar fångades per nätansträngning och dessutom totalt två gäddor, två siklöjor och en bergsimpa. Elprovfiske Fyra lokaler inom åtgärdsområdet har elfiskats vid ett tillfälle vardera. Två av dessa återfinns i Amsån och den tredje i Fjällbergsbäcken uppströms Skäppsjön. I den senare, som fiskades 199 fångades öring och bäckröding. Inga årsungar av öring fångades dock här och tätheten av äldre öring skattades till, ind/1m 2 (Fiskeriverket 23a). Den övre av lokalerna i Amsån fiskades 19 och här var tätheten av öring mycket låg, endast tre öringar (>+) fångades. Utöver öring förekom abborre, elritsa och gädda här. På den nedre lokalen, som fiskades 2, fångades öring, abborre, elritsa, gädda och lake. Tätheten av öring skattades här till 1, ind/1m 2 för årsungar och, ind/1m 2 för äldre öring. Behov av biologisk återställning Inventering av om det finns behov av biologisk återställning av kalkade vatten bör genomföras. Vissa biotopåtgärder har genomförts i Amsån. Försurningsbedömning Systemet ser ut att klara sig med mindre mängder kalk och givorna i Skäppsjön trappas ner. De höga biologiska värdena i Gönan och Ballsån gör det viktigt att kemin där fortsätter att vara god. 229_

30 Genomförda och planerade förändringar - Leksands kommun - NORET SNÖÅN - Målområden Ballasån har strukits som målområde. Åtgärdsområdet omfattar numera Stor-Flatens tillrinningsområde. Amsån är inte heller målområde längre. Morkarl-Djupsjön avslutas som målområde då den inte kalkats sedan 2 men fortfarande har bra kemi. Kalkningsplanering Den doserare som stod i Amsån vid Morkarl-Djupsjöns utlopp togs ur bruk år 23 och revs 2. Kalken lade sig på botten och löste sig dåligt. Istället sjökalkades Morkarl-Djupsjön men från 2 avvaktades den kalkningen och sjön avsutades 211. Stor-Flaten avvaktas från 2 och där sjunker värdena fortfarande så den fortsätter att avvaktas. Kalkgivorna i Skäppsjön halveras från 211 då nedströms vatten verkar klara sig med mindre givor. Doseraren är idag för liten men det behöver utredas om den verkligen behövs innan några åtgärder vidtas. Effektuppföljning Tidigare har prover tagits i Vansbro kommun längre ner i systemet där både flodkräfta och flodpärlmussla förekommer men dessa visade att vattenkvaliteten här nere var god och inga ytterligare kalkningsinsatser krävs. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material _21-9-1