BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29
|
|
|
- Julia Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL Bjusan 1 Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29
2 Borlänge kommun - Borlänge kommun - BJUSAN - BJUSAN 1 281_
3 - BJUSAN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets ID: AM Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 19 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Sjön Bjusan är belägen några kilometer väster om Borlänge samhälle och ligger inom ett populärt friluftsområde. Vegetationen runt sjön domineras av barrskog. Sjön avvattnas av Hyttbrobäcken som längre ner i vattensystemet byter namn till Lusbäcken. Motiven för kalkningarna av Bjusan är fritidsfiske och speciellt vinterfisket i sjön (Nyström & Nielsen muntl. 23). Fiskfaunan består av abborre samt rester av gamla inplanteringar av bäckröding och öring (Wallgren & Eklund 22). Fisket förvaltas av Borlänge centrala fvof. I slutet på 197-talet och början på 198-talet genomfördes en del vattenprovtagning i sjön. Dessa visade att ph ofta låg omkring, men kunde under vissa perioder sjunka under. Kalkningsåtgärderna i sjön startade 198 och fortsatte sedan med kalkning vart 3:e till vart 4:e år. Rent kemiskt har insatserna fungerat bra förutom de första kalkningarna där en alltför hög kalkgiva användes. 281_
4 - Borlänge kommun - BJUSAN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3 281_
5 - BJUSAN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1AM BJUSAN Sjö 11 Fiske,6 19 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1AM BJUSAN Sjö 4,9,9,11-,64 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS BJUSAN Sjö Heli KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, Bjusan VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.AM.. ph- och alkalinitetsresultat åren i Bjusan, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 281_
6 - Borlänge kommun - BJUSAN - Biologiska undersökningar Bjusan nätprovfiskades 2. Behov av biologisk återställning Det finns inga kända behov av biologiska återställningsåtgärder. Försuringsbedömning Fortsätter att avvakta, otydliga resultat av försurningsbedömningen. Delta ph ligger inom felmarginalen. Genomförda och planerade förändringar Målområden Inga förändringar är aktuella. Kalkningsplanering Vid de två första kalkningstillfällena, under 198-talet, kalkades sjön med över 2 ton per tillfälle vilket är en alltför hög kalkgiva. Därefter sänktes givan till 8 ton var 4:e år och från och med 2 var det tänkt att den skulle kalkas med ton vartannat år. Men efter kalkningen 2 har sjön avvaktats då det är tveksamt om Bjusan behöver fortsätta kalkas. Om den ska fortsätta kalkas kommer det att ske vartannat år då den har kort teoretisk omsättningstid men verkar ha kvar kalkeffekt i ett par år. Effektuppföljning Ingen förändring av vattenprovtagningen sedan kalkstarten 198 och ingen förändring planeras. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Wallgren, B. & Eklund, C., 22. Sjöprovtagning i Borlänge kommun 22, Borlänge kommun. 281_
7 - LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - LÅNGHAGEN 281_
8 - Borlänge kommun - LÅNGHAGEN - Åtgärdsområdets ID: DA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (36) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 17 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Långhagen är belägen ca 3 km sydväst om Idkerberget i Borlänge kommun. Sjön ligger i ett mycket fint barrskogsområde som är aktuellt för reservatsbildning. Sjöns vatten har tidigare använts som driftsvatten till gruvan i Idkerberget (Nyström & Nielsen muntl. 23). Motivet till kalkningarna är fritidsfiske. Det finns abborre, gädda, mört och sutare i Långhagen (Länsstyrelsen 199). Vid nätprovfiske 21 fångades dock ingen sutare. Det har även planterats ut regnbåge i sjön (Nyström & Nielsen muntl. 23). Fisket förvaltas av Rämshyttans fvof. Innan kalkning mättes det vid ett flertal tillfällen upp ph-värden på,6. Kalkningarna startade 1983 och har sedan pågått med 3 till 6 års kalkningsintervaller. Uppmätta ph-värden ligger stabilt över 6 och har gjort det sedan _
9 - LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 281_
10 - Borlänge kommun - LÅNGHAGEN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos ph MO1DA LÅNGHAGEN Sjö 36 Mört 6, 17 1,6 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DA LÅNGHAGEN Sjö,6 6,1,3-,23 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS LÅNGHAGEN Sjö,2 4,68 Heli KM 2 4,3 Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1 4, Långhagen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.DA.. ph- och alkalinitetsresultat åren i Långhagen, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet _
11 - LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - Biologiska undersökningar Långhagen har nätprovfiskats år 21. Försurningsbedömning Bedömd som opåverkad i målsjöinventeringen. Huruvida vattnen på Idkerberget och närbelägna Gyllbergen är naturligt sura eller försurade är en diskussion som pågått lokalt i många år. Kemiprovet 21 visade på ph,7. Då det finns mört i sjön inväntas värdena från provtagningen 211 innan beslut tas om framtida kalkning av sjön då det dröjer till 212 innan den ska kalkas nästa gång. Behov av biologisk återställning Det finns inga kända behov av biologiska återställningsåtgärder. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkningsplanering De två första kalkningsinsatserna gjordes med fordon på is. Sedan kalkades den vart tredje år med båt men från 26 har givorna minskats och den kalkas nu vart annat år och med helikopter istället. Effektuppföljning Ingen förändring av effektuppföljningen sedan kalkstarten 1984 och ingen förändring planeras. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _
12 - Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - LÄNSANBÄCKEN _
13 - LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets ID: DF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 9 Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (21) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Länsanbäcken mynnar ut i Dalälven en knapp mil väster om Borlänge. Bäckravinen i området mellan Bäsnavägen och Dalälven ägs av Borlänge kommun och har gjorts till reservat (Nyström & Nielsen muntl. 23). Detta för att skydda biotoperna i ravinen mot avverkningar. Hela bäcken är öringförande, eventuellt leker också öring från älven i de nedre delarna. I den enda större sjön i åtgärdsområdet, St Länsan, sätts det ut regnbåge och öring. Fisket förvaltas av Borlänge centrala fvof. Under slutet på 197-talet uppmättes ph-värden under 6 frekvent i området. St Länsan kalkades från början med en kalkbrunn vid L Länsan men idag kalkas sjön med doserare och båt. Doseraren står i Stampens bäck som mynnar i sjöns sydvästliga delar och denna installerades Denna hjälper till att hålla god vattenkvalitet i så väl bäcken som i sjön. 281_
14 - Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark _
15 - LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1DF LÄNSANBÄCKEN Vdr Öring Elritsa,6 2 2 MO2DF ST LÄNSAN Sjö 21 Fiske, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DF LÄNSANBÄCKEN Vdr, MO2DF ST LÄNSAN Sjö 4,8 6,2,23-,3 Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD STAMPENS BÄCK Dos 4,3 4 Dos KM 1 Summa: 4 4 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) Boxholm Super KD STAMPENS BÄCK V Våt Vatten Nej Nej 4 Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 8, Länsanbäcken hygge VK 1 VK3 27, Stampens bäck nedstr dos VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2 1, St Länsan VK 1 Vattendrag - elfiske EF2 8, Länsanbäcken hygge EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Tidigare togs provet för Länsanbäcken, hygge strax uppströms mynningen och här har det inte varit några problem med måluppfyllelsen. Provet tas nu längre uppströms. 281_
16 - Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - ph Målgräns ph Alkalinitet ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Stampens bäck nedstr dos. Figur 2.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Länsanbäcken hygge, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Figur 3.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren i St Länsan, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. Biologiska undersökningar Stampens bäck har elprovfiskats vid ett tillfälle 22 och är nu avslutad. Länsanbäcken har elprovfiskats vid sex tillfällen och för det mesta finns bra tätheter av både + och större öringar ÖRING >+ ÖRING + 43, ,3 23,7 22,6 23,3 1,2 6,9 3 22,3 16,7 8,8 Figur 3.BL. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Länsanbäcken ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Täthet (ind/1m 2 ) Behov av biologisk återställning Det föreligger ett behov av att inventera och åtgärda vandringshinder i Länsanbäcken, från St Länsan ner till utloppet i Dalälven. Sjön bedöms ha förutsättningar att kunna hålla ett självföryngrande bestånd av öring med hjälp av lekområden i Stampens bäck och Länsanbäcken. Först måste dock några vandringshinder åtgärdas, främst gäller detta utloppsdämmet i St Länsan _
17 - LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Försurningsbedömning Resultaten av målsjöinventeringen för St Länsan är inte helt säkra då det ligger inom felmarginalerna. Dock har området redan tidigare bedömts som relativt återhämtat av länsstyrelsen och doseraren har inte varit i drift under sommaren 21 och inga större problem med vattenkemin har kunnat mätas. Då doseraren kräver större reparationer för fortsatt drift så avvaktas i stället all kalkning. Genomförda och planerade förändringar Målområden Stampens bäck har tidigare varit målområde men ströks då doserarens egentliga åtgärdsobjekt är St Länsan. Kalkningsplanering St Länsan kalkades tidigare med en kalkbrunn vid L Länsan. Idag är denna brunn nedlagd och ersatt med en kalkdoserare i Stampens bäck. Båtkalkning av St Länsan har avslutats då sjön klarar sig enbart med doserarkalkningen uppströms. Under 21 stod doseraren stilla större delen av sommaren på grund av reparationer av skador på skopan. Doseraren börjar bli utsliten och kräver större reparationer för att kunna fortsätta i drift. Då området verkar ha återhämtat sig avvaktas kalkningen. Effektuppföljning Den kemiska målpunkten i Länsanbäcken har flyttats uppströms till den övre elfiskelokalen då de vattenkemiskt sämsta förhållandena bedöms vara här. Både vattenprovtagning uppströms doseraren samt elfiske i Stampens bäck avslutades 2. Provtagning nedströms doseraren och i St Länsan fortsätter. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 281_
18 - Borlänge kommun - NORAÅN - NORAÅN Åtgärdsområdets ID: DQ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): _
19 - NORAÅN - Borlänge kommun - Huvudman: Borlänge & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 4 (24) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (4) Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget ca 1, mil väster om Borlänge. Delar av området har präglats av järnhanteringen. Området som idag är sjön Noran bestod tidigare, innan det dämdes, av flera mindre sjöar. Noraåbruk var en gång i tiden ett litet blomstrande brukssamhälle. När Domnarvets järnverk etablerades under den senare delen av 18-talet, lades Noraåbruk ned. Idag finns det endast en del hyttruiner som påminner om den tid som varit. Motiven till kalkningarna är att bevara gynnsamma livsbetingelser för flodpärlmusslor i Lortån, mört i Bästen samt öring i de flesta sjöar och vattendrag. Tryssjön är en IKEU-sjö som både provfiskas och provtas med högre frekvens än de övriga vattnen. I denna sjö fanns tidigare enbart elritsa och öring men i början av 199-talet kom det av okänd anledning in abborre i sjön (Dahlberg 23). Detta har medfört att elritse- och öringbestånden gått tillbaka. Öringen leker både i den nedströms liggande Tryssån och i den uppströms liggande Rosån. Tryssån fungerar också som lekbäck för öring i sjön Noran. Elfisken i Tryssån uppvisar mycket höga tätheter av öring. I de flesta sjöar i området förekommer sjölevande öring men det förekommer också id, mört, abborre, gädda och elritsa (Länsstyrelsen 199). Gädda förekommer dock inte i Noran eller uppströms denna. Fiskfaunan i vattendragen utgörs främst av öring och elritsa. Fisket i området förvaltas av Gagnef-Mockfjärds fvof och Noraåns fvof. Kalkningarna startade redan 1978 med ett antal kalkbrunnar i sjön Norans tillflöden. I St Älgsjön gjordes försök med att kalka med soda under 199-talet. Dessa försök fungerade inte så bra, vilket medförde en återgång till kalkstensmjöl. 281_
20 - Borlänge kommun - NORAÅN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark _
21 - NORAÅN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1DQ BÄSTEN Sjö 7 Mört 6, 91 MO2DQ TRYSSJÖN Sjö 3 Öring Elritsa, MO3DQ TRYSSÅN Vdr,3 Öring Elritsa, MO4DQ LORTÅN Vdr 4, Flodpärlmussla n2 6,2 1 9 MO6DQ NORAN Sjö 13 Öring Elritsa, MO7DQ ROSÅN Vdr 1 Öring Elritsa,6 46 MO8DQ ST ÄLGSJÖN Sjö 18 Fiske, * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning OBJID KOORD ID MÅLOMRÅDE TYP BAK ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DQ BÄSTEN Sjö 4,4 6,6,1-,18 MO2DQ TRYSSJÖN Sjö 4,2,6,67-,2 MO3DQ TRYSSÅN Vdr 4, MO4DQ LORTÅN Vdr, MO6DQ NORAN Sjö 4,2,4 7,67-,23 MO7DQ ROSÅN Vdr, MO8DQ ST ÄLGSJÖN Sjö 4, 4,7 1-,32 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS TRYSSJÖN Sjö 22,1 24,9 2, Båt KM 1,8 KS NORAN Sjö 2,7 19, Båt KM 1 4,8 KS ST ÄLGSJÖN Sjö 1, 9,2 9,36 9, Heli KM 1 24,3 KS BÄSTEN Sjö 16, Båt KM 1,6 Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KV GARNTJÄRNEN Våt Heli GR, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 281_
22 - Borlänge kommun - NORAÅN - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK9, Rosån uppstr dos VK 1 VK2, Lortån Gästgivarbodarna VK 1 VK6 4, Tryssån mynningen Noran VK 1 Sjöar - vattenkemi VK3, Bästen VK 1 VK1, Garntjärnen VK 1 VK8, Tryssjön** VK 2** 6** VK 4, Noran VK 1 VK7 24, St Älgsjön VK 1 Vattendrag - elfiske EF, Rosån Rosån 1b EF 1 EF1, Lortån Lortån 2 EF 1 EF2 4, Tryssån uppströms v-formad krök EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår i IKEU-programmet. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8,3 7,,3 ph 7 6, 6, 4,,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l 4 -, Figur 1.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Lortån Gästgivarbodarna, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Inga tidigare vattenkemiska resultat från lokalen Lortån, Gästgivarbodarna finns, eftersom provtagningen vid lokalen nyligen har påbörjats. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Tryssån mynningen Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet _
23 - NORAÅN - Borlänge kommun - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 3.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Rosån uppstr dos, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 4.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Bästen, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 6.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i St Älgsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 281_
24 - Borlänge kommun - NORAÅN - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Figur 7.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Tryssjön, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, Alkalinitet mekv/l ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 8.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Garntjärnen. Biologiska undersökningar Nätprovfiske Tryssjön ingår i det sk IKEU-programet (Integrerad KalkEffektUppföljning) vilket innebär att den nätprovfiskas varje år sedan år 1989, men har även provfiskats vid två tidigare tillfällen, år 1984 och 1987 (Dahlberg 23). Ursprungligen fanns endast öring och elritsa i Tryssjön men i början av 199- talet kom abborre in av okänd anledning. Sedan abborren etablerade sig i Tryssjön har öring- och elritsabestånden gått tillbaka. För mer information om provfiskena i Tryssjön se Dahlberg (23) och/eller Fiskeriverket (23b). Stora Älgsjön har nätprovfiskats vid fem tillfällen; 1993, 1994, 1996, 23 och 29. Provfisket år 1993 dokumenterades bristfälligt och är inte rapporterat till Fiskeriverket. För provfisket från år 1994 saknas dokumentation helt. 29 fångades enbart en öring och sedan bara abborrar. Abborrarna verkade komma från ett tusenbrödrabestånd _
25 - NORAÅN - Borlänge kommun - Figur 9.DQ. Fångsten som erhölls vid 1993 års provfiske i St Älgsjön. Foto: Viggo Nielsen Sjön Noran har provfiskats vid ett tillfälle år 23. Tre arter fångades: abborre, id och elritsa. Endast enstaka individer av elritsa och id fångades, medan abborre totalt dominerade fångsten. Även öring förekommer i Noran även om inga fångades vid provfisket. Abborrbeståndet hade utseendet av ett sk tusenbrödrabestånd, med mycket få riktigt små respektive stora individer.. Figur 1.DQ. Vy över Noran. Foto: Borlänge kommun. Elprovfiske Ett stort antal lokaler i flera av vattendragen i Noraåns vattensystem har elfiskats. Generellt sett så har de mindre (okalkade) sidobäckarna låga tätheter av öring medan huvudvattendraget Rosån-Tryssån- Noraån hyser mycket höga tätheter av öring (> ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Den nedre lokalen i Rosån, Rosån 1b har väldigt höga tätheter av + trots att det är en väldigt lite bäck med en lugnsträcka just där, bitvis väldigt slät botten och flera områden med dybotten. Däremellan finns områden med grus. 281_
26 - Borlänge kommun - NORAÅN - ÖRING >+ ÖRING + ÖRING >+ ÖRING ,6 2 19,3 18,9 Täthet (ind/1m 2 ) ,3 13,8 24,7 1,7 41,8 26,8 12, 6,4,, ,9 1,3 1,6 9, Täthet (ind/1m 2 ) Figur 11.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tryssån Uppströms V-formad K. Figur 12.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Noraån vattenverket. Flodpärlmusslor 27 genomfördes en nyinventering av musselbeståndet i Lortån. 18 lokaler inventerades och sammanlagt hittades 197 levande musslor och minsta musslan var 2 mm. Behov av biologisk återställning De fördämningar som använts till den idag nedlagda kalkdoseraren i Rosån har delvis tagits bort. Detta för att utöka lekområdena för Tryssåöringarna genom att de ges möjlighet att ta sig högre upp i vattensystemet. Ytterligare arbete kan behöva göras för att ta bort de delar som är kvar av fördämningen och det görs i så fall i samband med att doseraren rivs. Försurningsbedömning Bästen klassades som opåverkad i målsjöinventeringen och där har kalkningen avvaktas sedan 27 men har 21 sjunkit ned på ph,6 med alkaliniteten,2. Vi har också börjat få dåliga värden nedströms i Lortån som hyser flodpärlmusslor och där målgränsen därför höjts till 6,2 i enlighet med nya handboken. Kalkningen av Bästen kommer därför att återupptas men med minskad giva. Tryssjön bedöms som försurningspåverkad. Höga värden av jonbytt aluminium har uppmätts nedströms Tryssjön och där har det också varit problem att hålla målnivåerna. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdena har förändrats i flera omgångar sedan kalkningarna startade I början var det endast sjöarna som var målobjekt. Idag är även de viktigaste bäckarna målområden, exempelvis Tryssån som är lekbäck för öringen i både Noran och Tryssjön. Rosåns öringbestånd är sannolikt vandrande, d v s Tryssjöns öringar leker i ån och ynglen vandrar efter en kortare uppväxtperiod ut i sjön för att växa sig stora. Rosån har därför gjorts till ett nytt målområde. Åtgärdsområdet förändrades till 2. Målområdet i Noraån ströks hela vägen från Noran och nedströms. Anledningen till detta var dels att kalkningseffekten ej sträcker sig så långt nedströms sjön och att systemet är hårt reglerat. Det medförde att Noran och Lortån blev egna separata åtgärdsområden. Av praktiska skäl presenteras de dock fortfarande i planen inom Noraåns åtgärdsområde _
27 - NORAÅN - Borlänge kommun - Kalkningsplanering Kalkningarna av Noran och Tryssjön skedde tidigare med kalkbrunnar och kalkdoserare i de tillrinnande bäckarna. Båda dessa kalkas idag med båt sedan doseraren i Rosån stängts av 24. Den var gammal och fungerade dåligt redan under 23 då man fick sjökalka Tryssjön sedan man inte fått igång doseraren. 24 beslutades att avveckla doseraren. Den kommer att monteras ned under 211. Tryssjön kalkades först med 1 ton per år men 26 höjdes dosen till 2 ton för att klara vårens surstötar. Det har dock inte fungerat tillfredställande och en utökad provtagning av vattenkemin i området behöver göras för att identifiera varifrån det mesta sura vattnet kommer. De första mätningarna indikerar att det kan komma från myrmarker mellan Tryssjön och Noran. Kalkdoserna i Tryssjön kan inte höjas ytterligare och det finns inga möjligheter att sätta upp en doserare på sträckan. En omprojektering kan därför behövas efter den utökade provtagningen. Även doseraren i Älgsjöbäcken har lagts ner, istället kalkas St Älgsjön årligen, första året med 2 ton men sedan 2 med hälften så mycket. Även kalkningsintervallet i Noran har ändrats till varje år för att minska risken för surstötar i Noraån. Sjökalkningen av Garntjärnen avslutades 26 och våtmarkskalkningen där avvaktas sedan 27, så även kalkningen i Bästen. Kalkningarna här verkade inte behövas längre men vattenproverna 21 visar att kalkningarna av Bästen behöver återupptas för att hålla bra kemi i Lortån. Kalkas vartannat år med 1 ton. Effektuppföljning Effektuppföljningen har genomgått omfattande förändringar sedan kalkstarten Då togs endast vattenprov i sjöarna medan det nu tas även prover i de rinnande vattnen. Uppföljningen har också kompletterats med elfisken i vattendragen och en del sjöprovfisken. Tryssjön är en IKEU-sjö, vilket innebär att vattenkemin provtas 8 ggr/år och sjöprovfiske genomförs årligen. 2 avslutades bland annat vattenkemiprovtagningen i Älgsjöbäcken och Noraån innan Hyttingsån, vilket var ett resultat av att dessa målområden hade strukits. Även elfisket i Noraån är avslutat. All bottenfaunaprovtagning i området har avslutats. I Lortån har vattenkemiprovpunkten flyttats upp till Gästgivarbodarna ( ) och en elfiskelokal har lagts till på samma plats. Elfiskena i den övre lokalen i Rosån avslutas, Rosån Rosån. Då doseraren inte längre är i drift behövs inte längre elfisken både uppströms och nedströms. Nedströmslokalen är mer intressant då den visar väldigt höga tätheter i en miljö som är långt ifrån vad som anses optimalt för öring. Under 21 har fraktionerat aluminium mätts i Tryssån då vi haft dåliga ph värden regelbundet och då elfiskena vissa år visat på stora störningar i reproduktionen. Då väldigt höga värden har uppmätts kommer mätningarna att fortsätta även 211. Referenser Dahlberg, M. 23. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 22, Fiskeriverket informerar, Rapport 23:4. Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: _
28 - Borlänge kommun - NORAÅN - Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Malmestrand, H. 23. Kemiska och biologiska effekter vid sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarna. Miljövårdsenheten. Rapport 23:1 Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _
29 - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG 281_
30 - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Åtgärdsområdets ID: FJ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 3 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 28 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Området är beläget några kilometer väster om Idkerberget i Borlänge kommun. Sjöarna Gomen och St Spånsan ligger strax söder om Gyllbergens naturreservat. Motiven till kalkningarna är mörtbeståndet i Gomen och fritidsfiske. Fiskfaunan i åtgärdsområdet består av gädda abborre samt mört i Gomen och Hästbergs-Flatnan (Länsstyrelsen 199). Det ska även finnas sik, siklöja och Konnevesiöring i Hästbergs-Flatnan (Forsberg 2). I Spånsån finns ett svagt öringbestånd, sannolikt finns det även öring i Storån som rinner från Gomen. Kalkningarna startade 1978 då kalkbrunnar installerades i Spånsån och Forsån började St Spånsan sjökalkas och 1991 ersattes kalkbrunnarna med en doserare i Spånsån. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten _
31 - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1FJ GOMEN Sjö 36 Mört 6, MO3FJ ST SPÅNSAN Sjö 22 (Mört) 6, 4 37 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1FJ GOMEN Sjö 4,8 4,3 1,1 MO3FJ ST SPÅNSAN Sjö 4,7 4,3,16-,14 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS GOMEN Sjö 38,7 4,8 39,7 4, Båt KM 1 1,6 KS ST SPÅNSAN Sjö 23,3 2,1 2,7 19, Båt KM 1 1,6 Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 281_
32 Effektuppföljning - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK2 1, Gomen VK 1 VK3 1, St Spånsan VK 1 VK1 6, Hästbergs-Flatnan VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat I Gomen har kalkningarna höjt ph-värdet från nivån 6 under perioden 197-talet till att ligga stabilt över 6 sedan 199-talets början. I St Spånsan var den vattenkemiska måluppfyllelsen dålig, phvärdet har pendlat mellan och 7, fram till 2. Så sent som år 21 uppmättes ett ph-värde på,4. Från 24 har sjön kalkats årligen vilket har resulterat i betydligt stabilare kemi då St Spånsan har snabb vattenomsättning. För 21 har dock St Spånsan sjunkit till,4 ph och aciditet medan Gomen sjunkit till,7 ph och en alkalinitet på,2. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren i Hästbergs-Flatnan, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren i Gomen, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet _
33 - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 3.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren i St Spånsan, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. Biologiska undersökningar Nätprovfiske St Spånsan nätprovfiskades år 21 med magert resultat. Endast abborre fångades Mört ska tidigare ha funnits i St Spånsan (Länsstyrelsen 199). Även gädda skall finnas i sjön, men utebliven fångst behöver inte betyda att den försvunnit eftersom gädda normalt fångas i mycket liten utsträckning med provfiskenät. Gomen nätprovfiskades 26 och tre arter fångades, abborre, mört och gädda. Elprovfiske Spånsån har elprovfiskats vid ett tillfälle år 21. Endast en öring fångades vilket gav en skattad täthet av,3 ind/1m 2 vid lokalen (Fiskeriverket 23a). Behov av biologisk återställning Inget behov av biologisk återställning är identifierat. Försurningsbedömning Enligt provresultaten skulle St Spånsan vara naturligt sur och Gomen vara försurad. För 21 har dock St Spånsan sjunkit till,4 ph och aciditet medan Gomen sjunkit till,7 ph och en alkalinitet på,2. St Spånsan behöver ändå kalkas för att hålla målnivån i Gomen så kalkningen fortsätter. I och med att St Spånsan inte längre har alkalinitet bedöms den som försurad och behålls som målområde. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdet i Spånsån har lagts ned då det inte finns några intressen i ån. Hästberg-Flatnan har tagits bort som målområde _
34 - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Kalkningsplanering Hästberg-Flatnan kalkades en gång på is och med kalkbrunn mellan åren 1978 och 1987, den har klarat sig med de kalkningar som sker uppströms sedan dess. St Spånsan kalkades på is under 8-talet men sedan dess har båt använts. St Spånsan kommer fortsättningsvis att kalkas varje år för att få en jämnare effekt. Doseraren i Spånsån var gammal och avvecklades under 2 och istället sjökalkas Gomen varje år. Eftersom Gomen består av två bassänger med en markant tröskel emellan och Spånsån mynnar ut i södra delen av sjön, precis som utloppet ur Gomen, riskerar den norra delen av sjön att bli okalkad eller åtminstone få en betydligt lägre kalkdos vid doserarkalkning jämfört med om sjön båtkalkas. Effektuppföljning Tidigare togs vattenprover ovanför och nedanför doseraren i Spånsån. Dessa prover har nu utgått p g a att doseraren är avslutad. Referenser Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _
GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28
GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN... NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...2 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun GETTJÄRNEN 1 - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets
LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21
LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun DJURÅN (LEKSAND) Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
FALU KOMMUN - INNEHÅLL
FALU KOMMUN - INNEHÅLL ANDERSBOTJÄRNEN... 1 BORRSJÖÅN...6 GRYTÅN.12 L TOXEN...17 LUNGSJÖÅN...21 LURÅN...3 LÅNGSJÖN KÅRTÄKT...4 RYSSJÖÅN...46 SPAKSJÖN...3 STORSJÖN...8 SVARTNÄSÅN...64 VALLASÅN...76 VÅLSJÖBÄCKEN...84
ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15
ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...1 - Älvdalens kommun - ROTNEN Älvdalens kommun ROTNEN 1 239_21-1-1 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Åtgärdsområdets ID: EF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
LUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL
LUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL DJUPTJÄRNEN (MALÅN)...1 GETBROBÄCKEN... LIÄLVEN...12 MÅNGSÄLVEN...2 NITTÄLVEN...32 NORRVIKSÅN... NORSÅN (SUNNANSJÖ)... PAJSOÅN...2 RÖÄLVEN...9 SVARTÄLVEN... SVENSKSJÖÅN... SÄVÄLVEN...9
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Åtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Våtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Kalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.
ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA
Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Kalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Åtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Åtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Kalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %
STA1 2 Åtgärdsområde: Halltorpsån HALH1 STA 92 Status: Pågående Huvudman: Kalmar, Emmaboda oh Nybro kommuner Bidrag: % Avrinningsområde: 9 Halltorpsån MS MS BF 3 BF MS 2 9 STA3 3 NF 9 STA3 2 NF 1 NF 3
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Rymman respektive Dyvran
Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket
Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8
Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Hammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004
Rapport :1 Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten www.o.lst.se Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten
Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo
Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?
Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Åtgärdsområde:Hagbyån
Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Kalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta
Manual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har
Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Svennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Planering av våtmarkskalkning
Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,
Elfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Bevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Fiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Fiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"