1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid"

Transkript

1 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

2 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det totala nedfallet i Sverige och till överskridandet av kritiska belastningsgränser, d.v.s. att nedfallet är större än vad naturen tål. Försurningen drabbar ekosystemet och leder till att känsliga växt- och djurarter i sjöar och vattendrag försvinner. En mycket stor andel av svaveldepositionen i Sverige kommer från utsläpp från sjöfarten och i andra länder. Utsläppen av svavel i Sverige har i det närmaste halverats de senaste tio åren (se figur 1 och tabell 1). Styrmedlen för att minska svavelutsläppen har varit mycket effektiva samtidigt som det funnits relativt enkla åtgärder att genomföra. Minskningen beror främst på en övergång från bränslen med höga svavelhalter till lågsvavliga bränslen, både för fordon och uppvärmning. Svavelskatten har haft betydelse, samt t ex att industrin har minskat sina processutsläpp. De miljörelaterade farledsavgifterna har haft betydelse för sjöfartens utsläpp. Figur 1. Utsläpp av SO2, i kton, i Sverige 80 El- och värmeproduktion Energiproduktion i bostäder och service Energiproduktion i industrin Industriprocesser (inkl. raff och olje/gashantering) Vägtrafik Inrikes sjöfart (exkl. fiske) Inrikes flyg Arbetsmaskiner (inkl. militära fordon och fiske) Övrigt (stationära källor i jordbruk, FA-förbränning) Summa (Källa: Naturvårdsverkets rapportering enligt EU:s takdirektiv, december 2006).

3 3(7) Tabell 1. Utsläpp av SO2, i kton, i Sverige (Källa: Naturvårdsverkets rapportering enligt EU:s takdirektiv, december 2006) El- och värmeproduktion 11,5 6,4 7,6 8,7 9,6 8,8 8,1 Energiproduktion i bostäder 4,8 2,4 2,0 1,8 1,7 1,5 1,2 och service Energiproduktion i industrin 18,5 11,9 11,7 11,2 10,4 10,4 9,6 Industriprocesser (inkl. raff 28,8 20,6 19,1 18,7 18,4 15,4 15,6 och olje/gashantering) Vägtrafik 1,8 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Inrikes sjöfart (exkl. fiske) 2,1 3,0 2,9 3,0 4,2 4,0 3,9 Inrikes flyg 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Järnväg 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmaskiner (inkl. militära 2,3 1,0 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 fordon och fiske) Övrigt (stationära källor i 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 jordbruk, FA-förbränning) Summa 70,6 45,9 44,5 44,6 45,5 41,2 39,7 I de sektorer som använder eldningsolja, t.ex. el- och värmeproduktion samt för uppvärmning i bostäder och lokaler och energiproduktion i industrin har utsläppen av SO2 främst minskat beroende på svavelskatten. Svavelskatten infördes 1991 med syfte att minska de svavelutsläpp som uppkommer vid förbränning. Den har varit ett effektivt styrmedel för att reducera svavelutsläppen från de beskattade bränslena. Skatten har påverkat priserna och därmed en övergång från tung till lätt eldningsolja samtidigt som det skett en substitution från olja till andra energikällor. Vid årsskiftet 2001/2002 sänktes gränsen för skattebefrielse från 0,1 till 0,05 viktprocent. Förhoppningen är att lätta eldningsoljor som har lägre svavelhalter än 0,05 viktprocent ska bli mer konkurrenskraftiga. Denna typ av oljor har funnits på marknaden en längre tid, men intresset för dem har varit lågt eftersom de inte har kunnat konkurrera prismässigt med lätta eldningsoljor med något högre svavelinnehåll. Utsläppen från bostadssektorn har minskat i takt med att oljeanvändningen där minskar. Industrisektorn har under perioden 1995 till 2005 minskat sina utsläpp av SO 2. Minskningen beror bl.a. på prövning av industrier enligt Miljöbalken där modernisering och utbyte av bl.a. sodapannor i pappersbruken är en viktig orsak. Den nationella sjöfarten dominerar transportsektorns utsläpp. Data är osäkra och varierar mellan åren men den visar en minskande trend sen I Sverige har farledsavgifterna varit differentierade m a p på utsläppen av svavel- och kväveoxider sedan 1998 och differentieringen har skärps Skärpningen förväntas ge en viss effekt men för att påverka fartyg som mer sällan anlöper svenska hamnar krävs åtgärder som omfattar internationell sjöfart. För närvarande pågår en utvärdering av farledsavgifterna på Sjöfartsverket. Utsläppen av svavel från arbetsmaskiner i bl.a. jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat under perioden på grund av lägre svavelhalt i dieselolja.

4 4(7) 2. Referensalternativ Enligt prognosen som sträcker sig till 2020 kommer svavelutsläppen att fortsätta minska med redan införda styrmedel (se figur 2). Figur 2. Prognosen för svavelutsläppen i Sverige kton Källa: IVL, 2007, Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering, Dnr Hk I prognosen 1 har antagits att emissionsfaktorerna är oförändrade för stationär förbränning och biobränslen. I beräkningarna för inrikes sjöfart har antagits att svavelhalten i bränslet för 2005 är 2,4%. Då fartyg i farvattnen runt Sverige får ha max 1,5% svavel i bränslet från 2006 antas 1,5% för För 2015 och 2020 antas 0,5%. Pappers- och massaindustrin dominerar industriutsläppen av svavel. Emissionsfaktorerna för de lägsta utsläppen ligger idag på 0,1kg S/ton producerad massa. Även gruv- och metallindustrins bidrag är betydande och införandet av rening i t.ex. Malmberget efter en kapacitetshöjning kommer att sänka utsläppen till en fjärdedel. Denna typ av rening finns redan i Kiruna. Den senaste nationella rapporteringen visade att utsläppen 2005 var 40 kton/år. Rapporteringen indikerade vidare att de svenska SO 2 -utsläppen år 2010 kommer att ligga kring 33 kton/år, år 2015 kring 30 kton/år och kring 29 kton/år år Denna prognos skiljer sig mot den prognos som tagits fram inom arbetet med takdirektivet vilken visar på att utsläppen år 2020 kommer att uppgå till 33 kton. Detta betecknas i takdirektivet (IIASA 2007) som den maximalt tekniska potentialen. I prognosen för takdirektivet ingår endast tekniska åtgärder. Detta tyder på att Sverige redan ligger i nivå med maximal teknisk potential eller t.om. något under denna. 3. Mål Enligt takdirektivet har Sverige ett åtagande att minska svavelutsläppen till 67 kiloton/år. Sverige har dessutom haft ett nationellt miljömål att minska de svenska svavelutsläppen till under 50 kiloton per år senast år IVL, 2007, Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupademiljömålsutvärdering, Dnr Hk

5 5(7) 4. Åtgärdspotential och kostnader Det finns flera faktorer som pekar på att det är tveksamt om behov finns att sätta upp ett nytt delmål för utsläpp av svavel i Sverige: Utsläppen i Sverige minskar Utsläppen i Sverige är små och bedöms minska ytterligare fram till 2020 (se referensalternativet). Små effekter på nedfallet i Sverige av utsläppsreduktioner i Sverige Ytterligare utsläppsreduktioner i Sverige bidrar inte nämnvärt till att minska depositionen i Sverige. Orsaken till detta är att en stor andel av det som faller ned i Sverige inte är svenska utsläpp. Med EMEP:s source-receptor matriser för år 2010 kan man få en bild av källorna till svaveldeposition i olika delar av Sverige år Resultatet framgår av tabell 2. I alla rutor kommer huvudparten (50 60 %) av nedfallet från andra länder i Europa; främst de i närheten och de med stora utsläpp. Stora bidrag erhålls bl.a. från länder som Tyskland och Polen. Ett bidrag som kallas för bakgrund (10-15 % i söder och ca 20 % i norr) kommer från källor utanför beräkningsområdet och från naturliga källor. I de studerade kustnära rutorna härrör mellan 20 och 30 % från sjöfart. I södra Sverige är fartygsbidraget i storleksordningen %. I norr bidrar fartygen i mindre utsträckning till nedfallet, som mest ca 10 % av svaveldepositionen. Varierande andelar kommer från svenska källor. Det finns rutor både i söder och i norr där det svenska bidraget är mindre än 10 %. Tabell 2 Bidrag i % till svaveldeposition i några olika områden (EMEPrutor) år Rutor från söder (y-koordinat 20) till norr (ykoordinat 26). Bidrag % 20;20 21;20 19;21 20;21 21;21 19;22 20;22 18;23 18;24 18;25 17,26 Sverige Fartyg Övriga länder Bakgrund* * Naturliga källor och källor utanför beräkningsområdet Profu har för Naturvårdsverkets räkning i tabell 4 gjort ett försök att mycket grovt uppskatta hur mycket nedfallet i Sverige minskar med olika stora utsläppsreduktioner samt kostnaden för detta.

6 6(7) Tabell 4 Grov uppskattning av minskat nedfall till följd reduktioner av de svenska utsläppen av svaveldioxid utöver basscenariot Utsläpp Minskad deposition över Sverige SO 2 ton % Ton S E E E2 25-1, Källa: RAINS, bearbetningar av Profu. I basscenariot (E0) för år 2020 i tabell 4 är de svenska utsläppen 33 kton SO 2 /år. I scenariot E1 beräknas utsläppen ha minskat till 29 kton för år I scenariot E2 har de svenska svaveldioxidutsläppen minskat ytterligare till 25 kton/år. Denna uppskattning visar på att en minskning av utsläppen från ton till ton skulle minska nedfallet av svavel över Sverige med 0,5 %. Att nedfallet minskar så lite trots en ganska stor reduktion av utsläppen i Sverige beror på att de svenska utsläppen är små i förhållande till andra länder och står för en mycket liten andel av nedfallet i Sverige. I södra Sverige där försurningsläget är som sämst är det svenska bidraget till minskat nedfall lägre än genomsnittet för landet. Istället för att utgå från hur stor andel av det som deponeras i Sverige som härstammar från svenska utsläpp kan man titta på hur stor del av de svenska utsläppen som faller ned i Sverige. En relativt stor andel av det som släpps ut i Sverige faller också ned i Sverige (30%). Trots den höga andelen kan detta inte användas som argument för att utsläppen behöver minska i Sverige. Som nämnts ovan är de svenska utsläppen så små att en minskning av dessa har marginell total effekt på depositionen i Sverige. Ett annat tänkbart argument för att de svenska utsläppen skulle behöva minska är att delar av våra utsläpp faller ned i andra länder. Då bör man emellertid återigen ha i åtanke att de svenska utsläppen beräknas uppgå till endast cirka ton (eller ton beroende på vilken prognos man använder) år Dessa utsläppsmängder ligger redan i närheten av, eller t.o.m. under, den tekniska potentialen. Bara som en jämförelse kan nämnas att Polens utsläpp år 2020 beräknas uppgå till drygt ton och Storbritanniens till nästan ton. En utsläppsreduktion i Sverige bidrar därför inte heller nämnvärt till minskad deposition i andra länder. Höga åtgärdskostnader i Sverige jämfört med andra länder och sjöfarten Ytterligare åtgärder i Sverige är mycket dyra i förhållande till vad det kostar i många andra länder. IIASA (2007) har tagit fram uppgifter om åtgärdskostnader för minskade utsläpp av svavel i olika länder. Att ytterligare minska utsläppen i Sverige till år 2020 (enligt IIASA:s beräkningar från ton till ton, vilket innebär att vi nyttjat maximala tekniska potentialen) kostar cirka 65 kr/kg. Motsvarande kostnad i Polen uppgår till cirka 11 kr/kg och i Storbritannien till cirka 20 kr/kg. Till dessa kostnader kan utsläppen i Polen minska med ton utöver basscenariot och i Storbritannien med ytterligare ton utöver basscenariot. För Sveriges del handlar det om ton. Eftersom nationell

7 7(7) rapportering tyder på att utsläppen i Sverige är lägre än IIASA:s beräkningar och att vi redan nått maximal teknisk potential kostar det troligen mycket mer än 65 kr/kg att vidta ytterligare åtgärder i Sverige. Slutsats Vi drar slutsatsen att det inte finns något behov av att sätta upp ett nytt svavelmål. Målet till 2010 är nått med god marginal och utsläppen kommer att fortsätta att minska. Ytterligare åtgärder i Sverige är mycket dyrt i förhållande till vad det kostar i andra länder och inom sjöfarten. Dessutom är svenska utsläpp små i förhållande till många andra länder och står för en mycket liten andel av depositionen i Sverige, varför det krävs stora utsläppsreduktioner i Sverige för att minska depositionen i Sverige. Utsläppen av svavel kommer att följas upp även om vi inte har ett delmål, dels i den fördjupade utvärderingen vart fjärde år och dels genom rapportering kopplad till takdirektivet.

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 6 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Ulrika Lindstedt och Per Andersson, Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka? Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida

Läs mer

Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp

Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp Bilaga 4 Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning Kväveoxidutsläpp Innehåll 1 PROBLEMANALYS 2007-05-31 5 2 MÅL 6 3 BEDÖMNING AV OLIKA REFERENSALTERNATIV 7 3.1 Inledning 7 3.2 Basscenario

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

"ARA FÚRSURNING "),!'/2 2!00/24

ARA FÚRSURNING ),!'/2 2!00/24 till fördjupad en 80 Bara naturlig försurning Bilagor till Naturvårdsverkets rapport nr 5766, 2007 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Nedfall av kväve och svavel år 2001 SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14 Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström, 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon 2004-09-08 Dnr: 030501-03-02446 Thomas Ljungström, 011-19 15 58 PM Nya farledsavgifter I regeringsbeslut den 19 februari 2004 gavs Sjöfartsverket i

Läs mer

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045? Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045? Färdplaner för fossilfrihet 2 Rapport: Klimatneutral konkurrenskraft kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner 3 Frågeställningar

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm

Miljödepartementet Stockholm Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Fördelning av bränslen inom transportsektorn SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel

Läs mer

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen. Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,

Läs mer

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014 MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-10-23 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p.16 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål Inge Vierth, forskare, VTI Agenda Bakgrund Sammanfattade resultat så långt Styrmedel i hela världen Styrmedel i Sverige Pågående arbete

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser från den svenska befolkningens

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-

Läs mer

2016 Trollhättan Energi

2016 Trollhättan Energi Klimat bokslut 2016 Trollhättan Energi 12 juni 2017 Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer