Nedfall av kväve och svavel år 2001
|
|
- Isak Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning Inledning Beräkningsförutsättningar Emissionsdata Beräkningsmodell för torrdeposition Mätningar för beräkning av våtdeposition Utsläpp i Stockholms stad år Nedfallet av kväve i Stockholm år Totala kvävenedfallet Torr och våtdeposition av kväve Lufthalter av kvävedioxid Nedfallet av svavel i Stockholm år Totala svavelnedfallet Torr och våtdeposition av svavel Lufthalter av svaveldioxid De lokala källornas bidrag till nedfallet Nedfall på olika marktyper i Stockholm stad
3 Förord I denna rapport presenteras nedfallsberäkningar av svavel och kväve över Stockholms stad. Projektet ger en mer lokal bild av nedfallet än de nedfallsberäkningar för länet som SLB-analys tidigare har utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att ge en detaljerad bild av den geografiska variationen av nedfallet samt beskriva olika lokala källors bidrag. Vidare redovisas deposition på olika marktyper i Stockholms stad. Rapporten har sammanställts av Boel Lövenheim och Christer Johansson. Stockholm i augusti 2003 Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm Bilden på framsidan visar mätstationen Kanaan i västra Stockholm. 3
4 Sammanfattning Nedfallet av kväve och svavel över Stockholm överskrider de kritiska belastningsgränserna för skogs- och jordbruksmark som har antagits som regionalt miljömål i Miljövårdsprogrammet 2000 för Stockholms län [4]. Det beräknade totala nedfallet av kväve för år 2001 uppgår till mellan 5,4-39 kg kväve per hektar och år vilket överskrider den kritiska belastningsgränsen för kväve på 4 kg per hektar och år. Belastningsgränserna gäller dock naturliga naturtyper inte exploaterad mark som utgör en stor del i Stockholm. Det beräknade totala nedfallet av svavel uppgår till mellan 3 och 6 kg svavel per hektar och år och överskrider den kritiska belastningsgränsen för svavel på 2,5 kg per hektar och år. Störst totalt nedfall av kväve inträffar över de centrala delarna av staden och längs de mest trafikerade vägarna. För svavel är fördelningen en annan då energisektorn,och då främst enskild uppvärmning, orsakar en stor del av nedfallet. Den totala depositionen av kväve inom Stockholm stad är beräknad till 248 ton kväve för år Torrdepositionen står totalt för cirka 70 % av denna. Torrdepositionens geografiskt fördelade andel av våtdepositionen varierar mellan % för kväve. Totala depositionen av svavel inom Stockholm stad är beräknad till 83 ton år Cirka hälften av totala svavelnedfallet är torrdeposition. För svavel varierar torrdepositionens geografiskt fördelade andel av våtdepositionen mellan %. Det lokala utsläppen i Stockholm är mindre än det totala nedfallet, speciellt för svavel. Av allt det kväve och svavel som släpps ut i staden faller ca 6 % av kvävet och 3 % av svavlet ner inom stadens gränser. De lokala källorna i Stockholm stad bidrar till det totala nedfallet med 0,2-34 kg kväve per hektar och år i Stockholm. För svavel är det lokala bidraget 0,2 2,7 kg svavel per hektar och år. Vid mätstationen Sveavägen är det beräknade lokala bidraget av kväve 70 % av det totala nedfallet och för svavel 20 %. Motsvarande siffror för Kanaan är 18 % som lokalt bidrag av både kväve och svavel. Den lokala vägtrafiken i Stockholms stad bidrar till det totala nedfallet över staden med max 33 kg kväve per hektar och år och som mest 0,8 kg svavel per hektar och år. Energisektorn i Stockholms stad bidrar till det totala nedfallet över staden med max 1,5 kg kväve per hektar och år och som mest 2,6 kg svavel per hektar och år. Av lokala trafikens utsläpp är det en större andel som faller ner lokalt, ca 10 % av kvävet och 18 % av svavlet. Det betyder att trots att vägtrafiken står för endast ca 1 % av svavelutsläppen i Stockholms stad står den för ca 18 % av nedfallet på grund av lokala källor. Trafikens kväveutsläpp står för 53 % av utsläppen och för hela 90 % av nedfallet som beror på lokal källor inom staden. För energisektorn deponeras 2 % av kväve- och svavelutsläppen i staden inom stadens gränser. Individuell uppvärmning står för ca två tredjedelar av energisektorns svaveldeposition men för ca 18 % av energisektorns lokala utsläpp. Det totala nedfallet av kväve och svavel på olika marktyper har beräknats för Stockholm. Nedfallet hamnar till lika stor del över tätort och övrig mark. Något mindre del av nedfallet sker över vattenytorna jämfört med den tillgängliga vattenytan. Detta förklaras givetvis av de största källornas lokalisering på företrädesvis tätortsmark och övrig mark och att sjöfartens utsläpp bidrar förhållandevis lite till nedfallet inom stadens gränser. 4
5 1. Inledning SLB analys har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län presenterat nedfallet av svavel och kväve över länet i form av tre delrapporter (finns att ladda ner på Emissioner av kväveoxider och svaveldioxid (Länsstyrelsen Nr. U24, 2000) Nedfall av svavel och kväve - Mätningar under 90-talet (Länsstyrelsen Nr. U06, 2001) Nedfall av svavel och kväve Beräkningar för 1998 (Länsstyrelsen Nr. 2002:09, 2002). Beräkningarna täcker hela länet och innefattar även olika sektorers bidrag till nedfallet. Inom ramen för projektet bestämdes också att speciella beräkningar skulle erbjudas enskilda kommuner i länet så att varje kommun kan erhålla en mer detaljerad bild av den geografiska variationen och depositionen på olika marktyper samt erhålla information om hur den enskilda kommunens utsläpp påverkar nedfallet inom kommunen. 2. Beräkningsförutsättningar I beräkningarna för det totala nedfallet av svavel och kväve ingår både torrdeposition och våtdeposition av ämnena. Med torrdeposition avses gaser och partiklar som fastnar på exempelvis trädkronor och sköljs ned med nederbörden. Med våtdeposition avses ämnen som deponeras med nederbörd efter urtvättning av regn eller i moln. Torrdepositionen har beräknats med en gaussisk spridningsmodell baserat på lokala emissioner och uppmätta halter i luften samt antagna depositionshastigheter. Våtdepositionen har bestämts genom nederbördskemiska mätningar i öppet fält. Beräkningarna som redovisats för länet avsåg situationen år I beräkningarna för Stockholms stad används istället 2001 års utsläppsdata för beräkning av torrdeposition. För beräkning av våtdeposition användes nedfallsmätningarna och nederbördsmätningar för det hydrologiska året okt 2001 till sep 2002 inom krondroppsnätet [1]. Dessutom användes Miljöförvaltningens egna mätningar av våtdeposition Sveavägen mitt i staden och vid Kanaan, ett friluftsområde i nordvästra Stockholm. 2.1 Emissionsdata För beräkningarna av torrdeposition har Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbunds emissionsdatabas för år 2001 använts, [2]. I emissionsdatabasen finns länens vägar och gator beskrivna som linjekällor. Energisektorns utsläpp avseende större anläggningar och panncentraler finns beskrivna som punktkällor. Mindre enskilda utsläpp från t ex villabebyggelse finns inlagda som stora ytkällor. Som underlag för posten individuell uppvärmning har kommunvis förbrukningsdata för oljeuppvärmning hämtats från SCB. Industrins utsläpp finns beskrivna som antingen punkt eller ytkällor. Utsläppen från energiproduktion och industrin har beräknats utifrån förhållandena Uppgifterna är i huvudsak hämtade från anläggningarnas miljörapporter. Utsläppen från sjöfarten finns beskrivna som punktkällor i hamn och som pärlband av punktkällor i farleder. I beräkningen av torrdeposition av kväve ingår det sammanlagda utsläppet av kväveoxider (NO x -N) och ammoniak (NH 3 -N). I länet domineras kväveoxidutsläppen av bidraget från vägtrafiken. Utsläppen av ammoniak härrör från vägtrafik, energisektorn och djurhållning [3]. I Stockholms stad finns inga utsläpp från djurhållning inlagda i emissionsdatabasen. För övriga kommuner är utsläppen från djurhållning inlagda antingen som areakällor på enskilda gårdar eller som en enda areakälla mitt i varje kommun. Utsläppen från djurhållning har därför inte tagits med i beräkningen då den geografiska fördelningen är felaktig. Förutom djurhållning så bidrar även användning av handelsgödsel till utsläpp av ammoniak. Detta utsläpp ingår inte heller i beräkningen. Påverkan på kvävedepositionen lokalt p g a ammoniakutsläpp från djurhållning och handelsgödselanvändning är sannolikt begränsad till områden nära utsläppen, där 5
6 tillförseln med gödsel är väsentligt högre än nedfallet från luften. Intilliggande skogsområden kan dock få betydande tillskott av kväve p g a dessa aktiviteter. Inte heller ingår arbetsmaskinernas utsläpp. Dels p g a mycket stor osäkerhet i stoleken på utsläppen, dels p g a svårigheter att placera utsläppen geografiskt och tidsmässigt i databasen. Vad gäller deposition och halter i luften har dock sannolikt arbetsmaskinernas utsläpp endast begränsad lokal betydelse under begränsade perioder och påverkar därmed inte den samlade bilden. I beräkningen av torrdeposition av svavel ingår det sammanlagda utsläppet av svavel. I länet domineras svavelutsläppen av bidraget från energiproduktion och sjöfart. 2.2 Beräkningsmodell för torrdeposition Spridningsberäkningarna för torrdepositionen har gjorts med hjälp av två modeller, vindmodell och gaussisk spridningsmodell. Vindmodellen genererar ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi som baserats på en 50 m hög mast i Högdalen i Stockholm under perioden Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. När det gäller torrdeposition bedöms skillnaden mellan att använda meteorologiska data från klimatologin för jämfört med aktuell data från år 2001 vara liten. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark med emissonsdata för år I modellen används en variabel gridstorlek som bestäms av storleken på beräkningsområdet och antalet gridrutor. Beräkningsfönstret för Stockholm består av 350 * 350 gridrutor om vardera 100 * 100 meter. För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför beräkningsfönstret har beräkningarna gjorts för ett betydligt större område omfattande Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. 2.3 Mätningar för beräkning av våtdeposition Miljöförvaltningen utför mätningar av våtdeposition sker vid två stationer i Stockholms stad, vid Sveavägen och Kanaan. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt bl a nedfall av luftföroreningar och lufthalter på olika lokaler i Stockholms län i det sk krondroppsnätet [1]. Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor i anslutning till skogsytan där krondroppet mäts. Några krondroppsstationer inom Stockholms stad finns dock inte. Resultaten från Sveavägen och Kanaan samt krondroppsmätningarna vid Sticklinge, Ulriksdal och Säbysjön för det hydrologiska året oktober 2001 till september 2002 har använts för att beräkna våtdepositionen över Stockholms stad. 6
7 Figur 1. Mätstationer för beräkning av våtdeposition.! Säbysjön Kommungräns! Mätning våtdeposition! Ulriksdal! Sticklinge! Kaanan! Sveavägen Km 3. Utsläpp i Stockholms stad år 2001 Utsläpp av svavel och kväve i Stockholms stad har beräknats utifrån Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabas för 2001 [2]. Utsläppen redovisas i tabell 1 där utsläppen även jämförs med länets utsläpp från respektive sektor. Energisektorn (inkl individuell uppvärmning) står för en stor andel, ca 96 %, av svavelutsläppen i Stockholms stad. Utsläppen från individuell uppvärmning med olja står för ca 130 ton svavel, ca 18 % av energisektorns utsläpp. För utsläppen av kväve är trafiken den största källan och står för ca 53% av stadens utsläpp av kväve. Tabell 1. Utsläpp av svavel och kväve i Stockholms stad år 2001 jämfört med utsläppen i Stockholms län. Utsläppskällor i Stockholms stad Svavel (SO 2 -S) ton/år % av stadens totala utsläpp av svavel % av länets utsläpp av svavel från resp sektor Kväve (NO x -N + NH 3 -N) ton/år % av stadens totala utsläpp av kväve % av länets utsläpp av kväve från resp sektor Vägtrafik 11 1,5 % 33 % % 27 % Energi 725* 96 % 58 % 600* 31 % 54 % Sjöfart 15 2 % 4 % % 10 % Övriga utsläpp 3** 0,5 % 1 % 185** 9 % 7 % Totala utsläpp % 39 % % 21% * Inkl individuell uppvärmning (105 ton kväve, 130 ton svavel) ** Utsläpp främst från arbetsmaskiner (179 ton kväve, 1 ton svavel) och flygtrafik på Bromma (5 ton kväve, 1,5 ton svavel).
8 4. Nedfallet av kväve i Stockholm år Totala kvävenedfallet Det beräknade totala nedfallet av kväve uppgår till mellan 5,4-39 kg kväve per hektar och år inom Stockholms stad (figur 2). Nedfallet av kväve överskrider kraftigt den kritiska belastningsgränsen på 4 kg per hektar och år, som har antagits som regionalt miljömål i Miljövårdsprogrammet för Stockholms län [4]. Deposition över 20 kg per hektar förekommer i de centrala delarna av staden och längs de mest trafikerade vägarna. Belastningsgränserna gäller dock naturliga 4.2 Torr och våtdeposition av kväve Mätningar av våtdeposition sker vid två stationer i Stockholms stad, vid Sveavägen och Kanaan. Våtdepositionen över Stockholm har också jämförts med mätningar i nederbörd vid Säbysjön, Sticklinge och Ulriksdal som ingår i krondroppsnätet [1]. I beräkningar för år 2001 har antagits en våtdeposition på 3,5 kg per hektar och år. Torrdepositionen är beräknad till mellan 1,9 och 35 kg per hektar och år. naturtyper inte exploaterad mark som utgör en stor del i Stockholm. För parkmiljöer finns inga belastningsgränser eller mål uppsatta eftersom det inte finns någon naturligt referenstillstånd att relatera till. I vissa fall gödslas marken för att kompensera för slitage. Dock visar beräkningarna att kvävebelastningen fortfarande är hög vilket kan bidraga till skador på växtlighet i delar av t ex Nationalstadsparken. Den totala depositionen inom Stockholms stad är beräknad till 248 ton kväve för år 2001 (tabell 3). Torrdepositionen står totalt för ca 70 % av den totala depositionen. Torrdepositionens geografiskt fördelade andel av våtdepositionen varierar mellan %. Den största andelen återfinns i centrala delarna av staden och längs starkt trafikerade vägar, vilket återspeglar närheten till lokala utsläpp. Figur 2. Totalt kvävenedfall över Stockholms stad år Totalt nedfall av kväve i Stockholms stad år 2001 kg kväve per hektar och år Km 8
9 4.3 Lufthalter av kvävedioxid Vid stationerna Sveavägen och Kanaan mäts halterna av kvävedioxid i luften (tabell 4). Mätresultaten för perioden okt 2001 till sep 2002 avviker med mellan 7-25 % från de beräknade halterna för år Det lokala bidraget till lufthalten vid Kanaan är beräknat till 2 µg/m 3, ca 37 % av totala beräknade halten. Det lokala bidraget från Stockholms utsläpp till kvävedioxidhalterna är givetvis betydligt större nära de lokala källorna. Vid Sveavägen i Stockholms innerstad uppgår det lokal bidraget till 20 µg/m 3 kvävedioxid, vilket betyder att ca 84 % av den beräknade totalhalten är orsakad av lokala utsläpp inom staden. Tabell 2. Torr- och våtdeposition av kväve vid mätstationerna år Enhet kilo kväve per hektar och år. Beräknad torrdeposition år 2001 kg N per hektar och år Uppmätt våtdeposition okt-01 t o m sep-02 kg N per hektar och år Beräknat totalt nedfall år 2001 kg N per hektar och år Sveavägen 16,2 3,5 19,7 Kanaan 3 4,2 6,5 Säbysjön 3,5 3,3 7 Sticklinge 3,7 3,5 7,2 Ulriksdal 9 3,4 12,6 Tabell 3. Torr- och våtdeposition av kväve år 2001 för Stockholms stad. Våtdeposition ton kväve per år Torrdeposition ton kväve per år Totala depositionen ton kväve per år Kväve Tabell 4. Beräknad och uppmätt halt kvävedioxid i luften vid mätstationerna. Tabellen visar även beräknat lokalt haltbidrag av kvävedioxid för stationerna i Stockholm stad. Sveavägen (taknivå) Beräknad halt kvävedioxid år 2001 NO 2 µg/m 3 Uppmätt halt kvävedioxid okt-01 tom sep-02 NO 2 µg/m 3 Beräknat lokalt haltbidrag år 2001, NO 2 µg/m 3 23, Kanaan 5,4 5,8 2 Säbysjön 6,1 5,7* - Sticklinge 6,5 8,7 - Ulriksdal 14, *Medelvärde år
10 5. Nedfallet av svavel i Stockholm år Totala svavelnedfallet Det beräknade totala nedfallet av svavel uppgår till mellan 3 och 6 kg svavel per hektar och år i Stockholms stad (figur 3). Nedfallet av svavel överskrider den kritiska belastningsgränsen på 2,5 kg per hektar och år, som har antagits som regionalt miljömål i Miljövårdsprogrammet för Stockholms län [4]. Störst nedfall inträffar i områden med stor andel låghusbebyggelse där uppvärmning med olja förekommer. 5.2 Torr och våtdeposition av svavel Mätningar av våtdeposition sker vid två stationer i Stockholms stad, vid Sveavägen och Kanaan. Våtdepositionen över Stockholm har också jämförts med mätningar i nederbörd vid Säbysjön, Sticklinge och Ulriksdal som ingår i krondroppsnätet. I beräkningar för 2001 har använts en våtdeposition på 2 kg svavel per hektar och år. Torrdepositionen är beräknad till mellan 0,9 och 4 kg per hektar och år. I krondroppsnätet mäts det torra svavelnedfallet som nedfall på krondroppsytan minus nedfallet på ytan i öppet fält (tabell 5). Den totala depositionen inom beräkningsområdet för Stockholm stad är beräknad till 83 ton för år 2001 (tabell 6). Torrdepositionen står totalt för ca hälften av denna. Torrdepositionens geografiskt fördelade andel av våtdepositionen varierar mellan %. Figur 3. Totalt svavelnedfall över Stockholm stad år Totalt nedfall av svavel i Stockholms stad år 2001 kg svavel per hektar och år Km 10
11 5.3 Lufthalter av svaveldioxid Svaveldioxidhalten i luften mäts vid Kanaan och på Södermalm (Torkel Knutssonsgatan) samt vidkrondroppsstationerna. Mätresultaten för perioden okt 2001 till sep 2002 redovisas i tabell 7. Det lokala bidraget till lufthalten vid Sveavägen och Kanaan är beräknat till ca 0,5-0,7 µg/m 3. Det lokala bidraget från Stockholms egna utsläpp till svaveldioxidhalterna är större nära de lokala källorna, främst i låghusområden med lokal uppvärmning. Som mest uppgår det lokal bidraget till 2,4 µg/m 3 svaveldioxid. Tabell 5. Torr- och våtdeposition av svavel vid mätstationerna år Enhet kilo svavel per hektar och år. Beräknad torrdeposition år 2001 kg S per hektar och år Uppmätt torrdeposition okt-01-sep-02 kg S per hektar och år Uppmätt våtdeposition okt-01-sep-02 kg S per hektar och år Uppmätt totalt nedfall okt-01-sep-02 kg S per hektar och år Beräknat totalt nedfall år 2001 kg S per hektar och år Sveavägen 1,8-1,8-3,8 Kanaan 1,4-2,0-3,4 Säbysjön 1,0 0,6 2,1 2,7 3,0 Sticklinge 1,2 1,4 2,1 3,5 3,2 Ulriksdal 1,6 2,7 2,0 4,7 3,6 Tabell 6. Ton torr- och våtdeposition av svavel år 2001 för Stockholms stad. Våtdeposition, ton S per år Torrdeposition, ton S per år Totala depositionen, ton S per år Svavel Tabell 7. Beräknad och uppmätt halt svaveldioxid i luften vid mätstationerna. Tabellen visar även beräknat lokalt haltbidrag av svaveldioxid för stationerna i Stockholm stad. Beräknad halt svaveldioxid år 2001 SO 2 µg/m 3 Uppmätt halt svaveldioxid okt-01-sep-02 SO 2 µg/m 3 Beräknat lokalt haltbidrag år 2001 SO 2 µg/m 3 Sveavägen 1,4 1,7 * 0,6-0,7 Kanaan 1,1 0,7 0,5 Säbysjön 0,8 - - Sticklinge 1,0 1,0 - Ulriksdal 1,3 0,9 - * Taknivå Södermalm Torkel Knutsonsgatan 11
12 6. De lokala källornas bidrag till nedfallet De lokala källorna i Stockholms stad bidrar till det totala nedfallet inom stadens gränser med som mest 34 kg kväve per hektar och år. För svavel är det lokala bidraget max 2,7 kg svavel per hektar och år (tabell 8). Vid mätstationen Sveavägen är det lokala bidraget av kväve 70 % av det totala nedfallet och för svavel 20 %. Vid Kanaan är det lokala bidraget mindre, 18 % av det totala kväve- och svavelnedfallet Den lokala trafiken i Stockholms stad bidrar till det totala nedfallet med som mest 34 kg kväve per hektar och år och max 0,8 kg svavel per hektar och år, (tabell 8, figur 5 och 7). Energisektorn, inklusive individuell uppvärmning, i Stockholm bidrar till det totala nedfallet med max 1,5 kg kväve per hektar och år och med som mest 2,6 kg svavel per hektar och år, (tabell 8, figur 6 och 8). Det lokala utsläppen i Stockholm är mindre än det totala nedfallet. Av allt det kväve och svavel som släpps ut lokalt faller ca 6 % av kvävet och 3 % av svavlet ner inom stadens gränser (tabell 9). svavlet (tabell 10). Det betyder att trots att vägtrafiken står för endast ca 1 % av svavelutsläppen i Stockholms stad står den för ca 10 % av nedfallet på grund av lokala källor. Trafikens kväveutsläpp står för 53 % av utsläppen och för hela 90 % av nedfallet som beror på lokal källor inom staden (figur 4). Av energisektorns utsläpp deponeras 2 % av kväve- och svavelutsläppen i staden inom stadens gränser (tabell 11). Energisektorn står för ca 97 % av svavelutsläppen i Stockholms stad och för ca 85 % av nedfallet som beror på lokala källor (figur 4). Individuell uppvärmning står för ca 65 % av energisektorns svaveldeposition men för ca 18 % av energisektorns lokala utsläpp. Förhållandet mellan utsläpp och nedfall speglar närheten till lokala källor och betydelsen av på vilken höjd utsläppen sker. Trafikens utsläpp sker på låg höjd över marken vilket medför större lokal påverkan på halter och deposition jämfört med utsläppen från energisektorn där utsläppen sker relativt högt ovanför marken vilket leder till goda förutsättningar för utspädning och spridning av föroreningarna över ett större område. Av lokala trafikens utsläpp är det en större andel som faller ner lokalt, ca 10 % av kvävet och 18 % av Tabell 8. De lokala källornas bidrag till nedfallet av svavel och kväve, kilo per hektar och år, inom Stockholms stad år Ämne Totalt nedfall i Nedfall orsakat av Stockholms stad vägtrafiken inom kg per hektar och år Stockholms stad kg per hektar och år Nedfall orsakat av energisektorns* utsläpp inom Stockholms stad kg per hektar och år Nedfall orsakat av totala utsläppen inom Stockholms stad kg per hektar och år Kväve (NO x -N + NH 3 -N) 5,4-39 0,1-33 0,1 1,5 0,2-34 Svavel (SO2-S) 2, ,8 0,1-2,6 0,2 2,7 *inkl individuell uppvärmning Tabell 9. Lokalt bidrag till nedfallet av svavel och kväve jämfört med utsläppen inom Stockholms stad, ton per år Ämne Utsläpp inom Stockholm stad ton per år Lokalt orsakat nedfall i Stockholm stad ton per år Andel av utsläppen i staden som deponeras i staden % av utsläppen Kväve (NO x -N + NH 3 -N) % Svavel (SO2-S) % 12
13 Tabell 10. Trafikens bidrag till nedfallet av svavel och kväve jämfört med utsläppen inom Stockholms stad, ton per år Ämne Trafikens lokala utsläpp i Stockholms stad ton per år Trafikens lokala nedfall i Stockholm stad ton per år Andel av trafikens utsläpp i staden som deponeras inom staden % av utsläppen Kväve (NO x -N + NH 3 -N) % Svavel (SO2-S) % Tabell 11. Energisektorns bidrag till nedfallet av svavel och kväve jämfört med utsläppen inom Stockholms stad, ton per år Ämne Energisektorns* lokala utsläpp i Stockholms stad ton per år Energisektorns* lokala nedfall i Stockholms stad ton per år Andel av energisektorns* utsläpp i Stockholms stad som deponeras i Stockholms stad % av utsläppen Kväve (NO x -N + NH 3 -N) % Svavel (SO2-S) % *inkl individuell uppvärmning Figur 4. Källor till deposition som beror på lokala utsläpp. Procent utsläpp jämfört med procent nedfall av hela det lokala utsläppet respektive hela lokala nedfallet inom Stockholms stad år Lokalt utsläpp av kväve 16% Lokalt nedfall av kväve 1% 9% Vägtrafik 31% 53% 90% Energi inkl individuell uppvärmning Övriga Lokalt utsläpp av svavel 2% 1% Lokalt nedfall av svavel 5% 10% 97% 85% 13
14 Figur 5. Bidraget från den lokala vägtrafiken i Stockholms stad till det totala nedfallet av kväve år Lokalt nedfall av kväve orsakat av vägtrafiken inom Stockholms stad kg kväve per hektar och år < Km Figur 6. Bidraget från energisektorn i Stockholms stad till det totala nedfallet av kväve år Lokalt nedfall av kväve orsakat av energisektorn, inkl individuell uppvärmning, inom Stockholms stad kg kväve per hektar och år < Km 14
15 Figur 7. Bidraget från den lokala vägtrafiken i Stockholms stad till det totala nedfallet av svavel år Lokalt nedfall av svavel orsakat av vägtrafiken inom Stockholms stad kg svavel per hektar och år < Km Figur 8. Bidraget från energisektorn i Stockholms stad till det totala nedfallet av svavel år Lokalt nedfall av svavel orsakat av energisektorn, inkl individuell uppvärmning, inom Stockholms stad kg svavel per hektar och år < Km 15
16 7. Nedfall på olika marktyper i Stockholm stad Det totala nedfallet av kväve och svavel på olika marktyper har beräknats för Stockholm (tabell 12). I tabell 13 redovisas arealen för de olika marktyperna och andelen av det totala nedfallet som deponeras på dessa. Nedfallet fördelas till stor del över tätort och övrig mark. Något mindre del av nedfallet sker över vattenytorna jämfört med den tillgängliga vattenytan. Detta förklaras givetvis av källornas lokalisering på företrädesvis tätorts och övrig mark och att sjöfartens utsläpp bidrar förhållandevis lite till nedfallet inom stadens gränser. Tabell 12. Totalt nedfall på olika marktyper inom beräkningsområdet, ton per år Marktyp* Deposition svavel (SO x -S) ton per år Deposition kväve (NO x -N+NH 3 -N) ton per år Vatten Tätort/bebyggelse Övrig mark Totalt nedfall på alla marktyper * utifrån Lantmäteriets karta Tätort Tabell 13. Arealen för de olika marktyperna och andelen av det totala nedfallet som deponeras. Marktyp Total yta* i kommunen hektar Andel av kommunytan Andel av det totala nedfallet av svavel Andel av det totala nedfallet av kväve Vatten % 12 % 10 % Bebyggelse % 43 % 45 % Övrig mark % 45 % 45 % Summa % 100 % 100% *beräknad utifrån Lantmäteriets karta Tätort
17 Referenser 1. IVL april 2003, Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat till och med september Bilaga till rapport B Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - utsläppsdata 2001,2003:4. Stockholm Luftoch bulleranalys, Miljöförvaltningen, Box 38024, Stockholm. 3. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Emissionsdatabas 1997 struktur innehåll, kvalitet, 2:99. Stockholm Luft- och bulleranalys, Miljöförvaltningen, Box 38024, Stockholm. 4. Länsstyrelsen i Stockholms län m fl, Miljövårdsprogram SLB-analys rapporter finns att ladda ner på 17
18 är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. SLB analys Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 60. Box , Stockholm Tel , dir. SLB-analys URL: 18
Nedfall av kväve vid Hansta Natura område
LVF 2008:30 Nedfall av kväve vid Hansta Natura 2000- område BERÄKNINGAR INOM PROJEKTET FÖRBIFART STOCKHOLM Boel Lövenheim och Christer Johansson SLB-ANALYS, DECEMBER ÅR 2008 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merKvävedeposition i Stockholm län år 2015
Fakta 2017:4 Foto: Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Kvävedeposition i Stockholm län år 2015 Publiceringsdatum 2017-03-07 ISBN: 978-91-7281-726-5 Kontakt Länsstyrelsen Avdelningen för miljö Telefon: 010-223
Läs merLuftföroreningar i Stockholms län. mätdata vinterhalvåret 1996/97. beräkning av svavel- och kvävenedfall
1:97 Luftföroreningar i Stockholms län x mätdata vinterhalvåret 199/97 x beräkning av svavel- och kvävenedfall STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rappor ten tag ram f är a v SLBxanalys Miljöförvaltningen
Läs merPlanerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden
2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs mer2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009
2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merLuftföroreningar i Stockholms län
1:96 Luftföroreningar i Stockholms län x 1995-1996 x STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm Stockholms Luft- och Bulleranalys Luftföroreningar
Läs merLuftföroreningar i Stockholms län
1:98 Luftföroreningar i Stockholms län x svavel- och kvävenedfallet okt. 1994 - sept. 1997 x mätdata vinterhalvåret 1997/98 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys
Läs merLuftföroreningar i Stockholms län
2:97 Luftföroreningar i Stockholms län x utsläppsdata 1996 x mätdata sommarhalvåret 1997 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm
Läs merNy energianläggning i Upplands Bro
LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms
Läs merLVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje
LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merÖvervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad
Läs merLuftföroreningar i Stockholms län
2:96 Luftföroreningar i Stockholms län x utsläppsdata 1995 x mätdata sommarhalvåret 1996 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm
Läs merInfra City Öst, Upplands-Väsby
2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merKyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merKv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen
LVF 2009:4 Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MARS 2009 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs mer4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - utsläppsdata 1998 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Läs mer1:2000 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
1:2 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 1999 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Läs merRen regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merKartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013
LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO
Läs merGodkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Läs merStockholms och Uppsala län
1:2002 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län -utsläppsdata 2000 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merExponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund
LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Utredningsrapport 2017:05 www.goteborg.se Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Läs merKvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad
Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys En kartläggning av Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Norra Stationsgatan Sveavägen Valhallavägen Lidingövägen S:t Eriksgatan Odengatan Karlavägen Vasagatan
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merKartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort
LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER
Läs merStockholms och Uppsala län
2:22 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 21 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merLuftutredning ny hamnplan
Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Utredningsrapport 2017:07 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merStudentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka
LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merPå väg mot friskare luft i Skåne
Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Utredningsrapport 2017:04 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merKatalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merVertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum
SLB 11:2013 Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum UPPMÄTTA HALTER AV KVÄVEOXIDER VID SVEAVÄGEN, STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, OKTOBER 2013 Förord I rapporten
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLuftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Skåne län
NR C 112 JUNI 2015 RAPPORT För Skånes Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1) & Per Erik Karlsson
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merBedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1
PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JULI:2016 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merSkånes Luftvårdsförbund
Skånes Luftvårdsförbund Ideell förening som grundades 1987 78 medlemmar (33 kommuner, 34 industrier, 5 övriga & 6 stödjande) Förbundets mål bedömning av miljö- och hälsoeffekter - kartlägga luftmiljön
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merLVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman
LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merHelene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering
Läs merE 4 Förbifart Stockholm
Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merDubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län
LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf
Läs merSweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Underbilaga B3 Fortum Värme AB Spridning- och depositionsberäkningar Hammarbyverket Uppdragsnummer 1331234 Göteborg 2012-09-25 Sweco Environment AB Leif Axenhamn 1 (41) Sweco Vatten & Miljö Gullbergs Strandgata
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merRen Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merSPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi
SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi BERÄKNINGSMODELL: ALARM Juni 2019 Spridningsberäkningar i samband med planering av energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamn
Läs merRen regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2012 Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 157 Lerum December 2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE...
Läs merAnalys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion
Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merBERÄTTELSE AVSEENDE 2013 ÅRS VERKSAMHET
KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2013 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2013 hölls vid Stadshotellet i Västervik den
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs mer