Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion"

Transkript

1 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10 ISSN

2 På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI AB med avseende på förändrad luftkvalitet och nedfall av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad elproduktion i kolbaserade kraftverk på Sjælland. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Beräkningarna bygger på en ökad elproduktion om sammanlagt 4 TWh genom ökad kolförbränning vid de tre kraftverken Asnæsverket, Stigsnæsverket och Amagerverket som är belägna på Sjælland. Utsläppen av kväve- och svaveloxider antas därmed öka med respektive ton per år. Utsläppsökningen motsvarar ca en tredjedel respektive drygt två gånger Skånes totala emissioner av kväveoxider och svaveloxider under Beräkningarna visar att dessa utsläpp medför att det totala kväve- och svavelnedfallet i Skåne län beräknas öka med 128 ton kväve respektive 460 ton svavel per år. Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland. Magnus Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist SMHI AB Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten Malmö Tfn: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: Upplaga: Tryckeri: Papper: 300 ex. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Miljömärkt

3 2001 Nr. 24 Rapport Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Magnuz Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist

4 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Skåne Län Rapportnummer: 2001 Nr. 24 Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Diarienr: xxxxxx Författare Magnuz Engardt, Joakim Langner, Kenneth Häggkvist Datum Marknadschef Sture Ring Granskad / Godkänd SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Resultat... 8 Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar...8 Deposition av oxiderat kväve och svavel...11 Diskussion...15 Referenser...17 Omslagsbild: Beräknad ökning av totaldepositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel i området Skåne-Själland-Bornholm vid en ersättning av elproduktionen i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i tre kraftverk på Själland. Enhet: milligram kväve respektive svavel per kvadratmeter och år. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 3

6 Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI med avseende på förändrad luftkvalitet och deposition av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad energiproduktion i fossilbaserade kraftverk på Själland. Innevarande studie bygger på ett redan rapporterat arbete varvid SMHIs spridningsmodell MATCH använts tillsammans med en emissionsdatabas som administreras av SMHIs Airviro system (se Langner m.fl., 2000). Förutsättningarna var att NO 2 och SO 2 utsläppen antas öka med 14 respektive 18 tusen ton per år fördelat mellan tre kraftverk belägna på Själland. Denna ökning motsvarar 8 respektive 28 % av 1997 års emissioner inom beräkningsområdet (Skåne-Själland-Bornholm), eller 31 % respektive 206 % av Skånes totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under Modellstudien visar att tillskottet av marknära NO 2 i luft samt depositionen av oxiderat kväve är litet både jämfört med Skånes eget bidrag till kvävebudgeten över länet, samt jämfört med den totala kvävebelastningen uppmätt i Skåne. I västra Skåne var den totala årsdepositionen mer än 800 mg kväve per kvadratmeter under 1997, tillskottet når dryga 10 mg kväve per kvadratmeter och år. Ökningen av den totala kvävedepositionen till Skåne län beräknas bli 128 ton kväve per år, att jämföras med den beräknade totaldepositionen på 9.6 tusen ton kväve för För svavelhaltiga ämnen är situationen annorlunda. För marknära SO 2 är tillskottet från de danska kraftverken lika stort, eller större, än SO 2 halterna genererade av Skånes egna emissioner förutom vid de större orterna vid kusten samt runt Nymölla där det skånska SO 2 bidraget är märkbart större. Depositionen av oxiderat svavel beräknas öka med 25 mg svavel per kvadratmeter och år, eller mer, i västra Skåne vilket är lika mycket som dagens bidrag från Skånes egna källor. Siffran kan även jämföras med de cirka 700 mg svavel per kvadratmeter som representerar den totala depositionen av oxiderad svavel i Skåne under Den antagna produktions ökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökad depositionen av oxiderat svavel (SO 2 och sulfat) till Skåne län med 459 ton svavel. Den totala depositionen till Skåne län var under tusen ton svavel, varav 4.6% eller 423 ton beräknades komma från Skånes egna källor. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 4

7 Inledning Denna studie bygger på den regionala luftmiljöanalysen för Skåne län gällande för året 1997 genomförd av SMHI på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund (Langner m.fl., 2000). I innevarande studie jämför vi tidigare beräknade lufthalter och deposition av oxiderat kväve och svavel med resultat från ett antaget framtida scenario. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Aktuella kraftverk är Asnaesverket, Amagerverket samt Stignaesverket, alla placerade på Själland, se Figur 1. Amagerverket Asnaesverket Stignaesverket Figur 1. MATCH modellens beräkningsområde med de danska ersättningskraftverken utsatta. Rött på kartan indikerar tätort eller större väg i Airviro databasen, svarta linjer representerar mindre vägar, ljusblå linjer är läns- eller amtgränser. Ytkällor och emissioner från vägtrafik är insorterade i relevant lägsta 5 5 km 2 beräkningscell, medan punktkällorna beaktas i en separat plym model innan de inkorporeras i den Eulerska modellen. Det grundläggande antagandet i innevarande studie är att vi endast ökat emissionerna från ovan nämnda tre danska kraftverk. Vi har satt upp modellsystemet på ett i det närmaste identiskt vis jämfört med tidigare studie och genomför alltså de nya simuleringarna med alla övriga emissioner fixa vid de rapporterade nivåerna för Vid presentationen av resultaten har tidigare SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 5

8 erhållna värden subtraherats för att få fram enbart tillskottet från de danska fossilbaserade kraftverken. Naturligtvis har vi genom detta förfarande försummat förändringar i framtida halter och depositioner som uppkommer utifrån andra förändringar i utsläppsbilden, förändringar i markanvändningstypen, annorlunda oxidant halt i atmosfären, samt de som skulle kunna introduceras vid en annorlunda vädersituation. Vår bedömning av väderläget är att 1997 var ett representativt år, men vi utesluter inte att år-till-år variationer på upp till några 10-tals % skulle kunna uppkomma i lufthalter och deposition p.g.a. markant olika vind och nederbörds mönster. Detta är för övrigt av samma storleksordning som övriga modellosäkerheter. D.v.s. osäkerheten i depositions hastighet, kemisk omvandling, transportberäkning m.m. Atmosfärens oxidations kapacitet (oxidant halten) förtjänar ett speciellt omnämnande och kommenteras utförligare i diskussionen nedan. I innevarande, liksom i tidigare studie, använder vi observerade halter av marknära ozon gällande för Ozon är en av de viktigare oxidanterna i atmosfären och i ett framtida scenario med förhöjda NO 2 utsläpp bör man vänta sig en annorlunda fördelning mellan ozon och NO X (NO och NO 2 ), vilket kan ge märkbara effekter på beräknade NO 2 halter och kvävedepositionen. Nuvarande (d.v.s. gällande för 1997) och projicerade emissioner i modellområdet framgår av Tabell 1. Stigsnaesverket har svavel rening, produktionsökningen ger därför ett SO 2 tillskott som endast är 10 % av tillskottet i Asnaes eller Amagerverket. För NO 2 antas tillskottet bli lika stort i de tre kraftverken. Det kan dock nämnas att då skorstens höjden är olika (220, 130 respektive 150 meter för Asnaes-, Stigsnaes- respektive Amagerverket), kommer den lokala och regionala påverkan variera mellan de tre kraftverken. Tabell 1. Nuvarande och projicerade kväve- och svavel emissioner från de danska kraftverken vilka antas ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer. Nuvarande (1997) NO 2 emissioner Projicerade framtida NO 2 emissioner * Nuvarande (1997) SO 2 emissioner Projicerade framtida SO 2 emissioner * [ton NO 2 år -1 ] [ton NO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] Asnaesverket Stigsnaesverket Amagerverket Summa emissioner i modell området * Värdena baseras på 3*1,3 TWh el och marginalemissionsfaktorer 1 % svavel i kol (27 MJ/kg), 400 mg NO 2 /MJ samt en elverkningsrad om 40 %. Källa: Anders Åkesson juni SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 6

9 Figur 2. Säsongsvariation av NO 2 och SO 2 emissioner i modellområdet. Den projicerade ökningen från de tre danska fossilbaserade kraftverken är given på årsbasis. För att simulera säsongsvariationen av energiproduktionen har en enkel månadsvariation pålagts. Denna funktion (som är identisk från tidigare studie) medför att bidraget från punktkällorna är något större under vintermånaderna jämfört med sommarperioden, se Figur 2. Som framgår av Tabell 1 representerar ersättningskraften från de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av NO 2 emissionerna med 8 % och SO 2 emissionerna med 28 % i modellområdet. Om man jämför med de svenska emissionerna representerar tillskottet 31 % respektive 206 % av Skånes NO 2 och SO 2 utsläpp för 1997 (Langner m.fl., 2000), eller 5.2 % respektive 35 % av Sveriges totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under 1997 (EMEP, 2000). I innevarande, liksom i tidigare studie, har samtliga NO 2 utsläpp antagits vara fördelade som 2 % NO 2 och 98 % NO (i kväve enheter). I atmosfären, samt i den Eulerska modellen, kommer den relativa fördelningen mellan NO och NO 2 snabbt ställa in sig beroende på omgivande ozonhalt och solinstrålning. I den separata plymmodellen, som används i MATCH-Skåne för att på ett rimligt sätt fördela emissionerna från större punktkällor i vertikal och horisontell riktning, är denna kemiska process bortkopplad till dess plymen från punktkällan anses nått storleken av minst en beräkningscell, varvid spårämnena inkorporeras i den fullständiga Eulerska modellen. Detta förfarande underskattar NO 2 halterna och kväve depositionen något (eftersom NO inte deponeras) nära större punktkällor. För att tydligare illustrera Amagerverkets påverkan på kvävebelastningen i Skåne har vi därför valt att förkorta tiden i plymmodellen från 3600 sekunder till 600 sekunder i de innevarande simuleringarna. Övriga parametrar och modellansatser är identiska med tidigare studie varför vi refererar till Langner m.fl. (2000) för en fullständig beskrivning av modellsystemet. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 7

10 Resultat Nedan presenteras och diskuteras, först, påverkan på marknära halt av NO 2 respektive SO 2 vid en ökning av de antropogena kväve och svavel utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken. Sedan diskuteras förändringen av depositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel. Tillskottet från de fossilbaserade kraftverken på Själland kommer att jämföras med bidraget från Skånes egna emissioner av NO 2 och SO 2 för året 1997, samt med det totala bidraget från svenska och utländska källor presenterat i Langner m.fl. (2000). För samtliga beräkningar gäller att simuleringarna utförts på området i Figur 1, medan resultaten presenteras i detalj på kartor fokuserade över Skåne. Resultaten presenteras som absoluta och relativa förändringar. Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar Figur 3 visar årsmedelhalten av marknära (cirka 1 meter) NO 2. Som framgår av figur 4 är NO 2 tillskottet från de danska ersättningskraftverken litet (5-10 % av Skånes eget bidrag) i större delen av Skåne. Det är bara strax öster om Amager d.v.s. nära Malmö som NO 2 tillskottet når märkbara nivåer. Eftersom det inhemska bidraget där också har ett maximum kommer tillskottet därför endast upp till % av det skånska bidraget till den marknära NO 2 halten. NO 2 tillskottet representerar 3-5 % av den totala halten beräknad med samtliga källor under Figur 3. Årsmedelvärde för halt av marknära kvävedioxid beräknat med MATCH-Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft (µg NO 2 m -3 ). SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 8

11 Figur 4. Relativ ökning av marknära kvävedioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. För SO 2 är situationen märkbart annorlunda, se Figur 5 och 6. Större delen av västra Skåne beräknas få en ökad SO 2 årsmedelhalt av samma storleks ordning som den som idag genereras av Skånes egna utsläpp, d.v.s µg SO 2 m -3. Jämfört med den totala SO 2 koncentrationen för 1997 beräknas SO 2 halten öka med drygt 20 % i hela Skåne och % i de centrala delarna. Årsmedelhalten av SO 2 i Malmö stiger med µg SO 2 m -3. Nära Amagerverket ökar årsmedelvärdet med 5-10 µg SO 2 m -3. Från detta kan man sluta sig att t.ex. Malmö stundtals kan få betydligt högre SO 2 halter i scenariot med en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersatt med tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Figur 7 visar momentana halter under ett år orsakade enbart av den extra förbränningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken. Som framgår av figuren får Malmö episodvis ett tillskott på flera µg SO 2 m -3. På grund av de rådande meteorologiska förhållanden kommer dessa perioder vara korrelerade med andra förorenings episoder, vilket alltså märkbart kan försämra luftkvaliteten, speciellt vintertid. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 9

12 Figur 5. Årsmedelvärde för halt av marknära svaveldioxid beräknat med MATCH- Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Figur 6. Relativ ökning av marknära svaveldioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 10

13 Figur 7. Halt svaveldioxid, genererade av ökade emissioner i tre danska fossilbaserade kraftverk. Punkterna representerar momentana värden var 3:e timme i lägsta modellnivå (ca. 30 m) för en punkt nära Malmö centrum (55.5º N, 13.0º E). Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Deposition av oxiderat kväve och svavel Den totala depositionen av oxiderat kväve och svavel för Skånes egna källor under 1997 samt för det antagna framtida scenariot med en av Barsebäcksverkens reaktorer ersatt av dansk fossilbaserad kraft framgår av figurerna 8 och 10 nedan. En diskussion om fördelningen mellan den torra- och den våta depositionen för året 1997 återfinns i Langner m.fl. (2000) och kommenteras inte vidare här. Den antagna produktionsökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökning av den totala kvävedepositionen med drygt 10 mg N m -2 i svästra Skåne, mer nära Malmö, mindre i nordöstra Skåne. Då den geografiska fördelningen av Skånes egna utsläpp är liknande, representerar tillskottet cirka 10 % av kvävedepositionen från Skånes egna källor under Denna relativa ökning är något större än vad som gällde för halten marknära NO 2, vilket kan förklaras av att det högsta NO 2 tillskottet, utanför Själland, återfanns över Öresund men då torrdepositionen av NO 2 till en havsyta är liten får man en ökad deposition nedströms, d.v.s. över den skånska landytan. Jämfört med det totala nedfallet av oxiderad kväve som nådde dryga 800 mg N m -2 under 1997 representerar tillskottet en ökning på 1-3 %. Faktaruta. Omvandling mellan mg per kvadratmeter och kg per hektar mg m -2 mg m -2 mg m -2 mg m kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 11

14 Figur 8. Beräknad total årsdeposition av oxiderat kväve. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram kväve per kvadratmeter och år (mg N m -2 år -1 ). Figur 9. Relativ ökning av deposition av oxiderat kväve. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 12

15 Svaveldepositionen från de tre danska kraftverken beräknas öka kraftigt och överskrider bidraget från Skånes egna utsläpp i hela Skåne utom nära Trelleborg och Ystad, där båttrafiken idag ger ett stort inhemskt bidrag, samt runt anläggningarna vid Nymölla i nordöstra Skåne. Tillskottet överskrider 25 mg S m -2 år -1 i hela västra Skåne. Nära Malmö ökar depositionen med dryga 100 mg S m -2 år -1, vilket är mer än dubbelt så mycket som svavel depositionen i detta område från Skånes egna källor. Jämfört med den totala svaveldepositionen för 1997 representerar tillskottet en ökning med minst 3 % i större delen av Skåne. I västra Skåne, där tillskottet beräknas bli störst, är ökningen 5-20 % av det totala bidraget till svaveldepositionen. Från Langner m.fl. (2000) framgår att bidraget till Skånes svaveldeposition från källor i Själland redan är större än bidraget från Skånes egna källor. Att ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i danska kraftverk kommer alltså märkbart öka det danska bidraget till svavelnedfallet över Skåne under förutsättning att allting annat hålls konstant. Figur 10. Beräknad total årsdeposition av oxiderat svavel. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram svavel per kvadratmeter och år (mg S m -2 år -1 ). SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 13

16 Figur 11. Relativ ökning av deposition av oxiderat svavel. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. Som framgår av diskussionen ovan representerar tillskottet från den antagna produktionsökningen vid de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av kväve- respektive svaveldepositionen med cirka 10 respektive 100 % jämfört med depositionen resulterande från Skånes egna utsläpp av oxiderat kväve och svavel. Det beräknade absoluta depositions tillskotten över Skåne län ges i Tabell 2. Från tabellen framgår vidare att endast 3-5 % av utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken deponeras över Skåne län. Resterande mängd deponeras naturligtvis någon annan stans, företrädesvis i närområdet. Innevarande studie genomfördes med meteorologi för P.g.a. variationer i vind och nederbörds mönster bör man förvänta sig annorlunda spridning av luftföroreningarna vid andra väderlägen eller vid en förändrad markanvändning i Själland och Skåne. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 14

17 Tabell 2. Skåne läns luftförorenings budget. Jämförelse mellan dagens (1997) emission och deposition och det antagna tillskottet från tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Oxiderat kväve [ton N år -1 ] Oxiderat svavel [ton S år -1 ] Emission Skåne län 1997 Emission Antaget tillskott från 3 danska fossilbaserade kraftverk Deposition till Skåne län, 1997 Från källor i Skåne län 1997 Total deposition till Skåne län, 1997 Från svenska och utländska källor 1997 Deposition till Skåne län Från det antagna tillskottet vid 3 danska fossilbaserade kraftverk * 4 390* * 423* 9 646* 9 125* * Från Langner m.fl. (2000). Diskussion Denna studie fokuserade på förändringar i marknära halt och total deposition av oxiderat kväve och svavel under vissa antaganden om ändringar i utsläppsbilden. För att resultaten skall vara trovärdiga måste man förstås först verifiera de grundläggande formuleringarna i modellen. I Langner m.fl. (2000) presenterades förutom kartor över marknära halt och deposition även jämförelser mellan modell resultat och mätningar. Slutsatsen var att innevarande modellsystem mycket väl reproducerar uppmätta halter av NO 2 och SO 2 vid regionala stationer men underskattar de urbana halterna något. I samband med denna studies genomförande förkortades tiden i plymmodellen, vilket torde förbättra överensstämmelsen, åtminstone för NO 2, nära punktkällor. P.g.a. ickelinjäriteter i kväve kemin kommer dock NO 2 halten inte öka linjärt med NO 2 utsläppen, vilket t.ex. syns som ett lokalt minima nära Amager i Figur 3 och 4. Utsläpp av NO X (NO + NO 2 ) sker primärt som NO; i atmosfären sker sedan en ständig omfördelning mellan NO och NO 2. Jämvikten beror av O 3 halten och solinstrålningen, och om NO når höga värden jämfört med O 3 kommer ingen NO 2 kunna bildas förrän luftpaketen når ett område med mer O 3. I verkligheten påverk- SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 15

18 as dessutom O 3 i sin tur i högsta grad av NO och NO 2 halterna, varför det strängt taget inte är korrekt att hålla O 3 halten konstant vid tillskottsberäkningarna. Vi har därför även genomfört en rad tester där O 3 påverkas av de lokala NO X halterna. Resultaten visar att innevarande uppskattning av NO 2 tillskotten respektive depositions tillskotten från de tre danska kraftverken torde vara en maximal uppskattning. P.g.a. återkopplingar i reaktionerna mellan NO X och O 3 kan de NO 2 halter och kväve depositioner som rapporteras för Skåne i denna studie betraktas som överskattningar på upp till några tiotals %. Detta stödjer alltså ytterligare slutsatsen om en ganska marginell ökning av kvävebelastningen över Skåne men en relativt stor påverkan på svavel belastningen vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft från Själland. Svavel kemin är betydligt enklare att modellera och kan med god noggrannhet betraktas som linjär och ovanstående komplikationer gäller ej. En av grundförutsättningarna i denna studie var att de danska svavelutsläppen ökade proportionerligt mer än kväveutsläppen. Detta tillsammans med det faktum att dagens (1997) skånska svavelutsläpp redan är försumbara jämfört med de på Själland gör att påverkan på luftkvaliteten blir större för svavelhaltiga- än för kvävehaltiga ämnen. Innevarande studie kan slutligen jämföras med en liknande undersökning genomförd av SMHI på uppdrag av ELFORSK AB (Persson m.fl. 1997). I den studien gjordes beräkningar endast med avseende på ökad deposition av oxiderat kväve och svavel i södra Sverige under förutsättning att en eller två av Barsebäcks reaktorer ersätts med fossilbaserad elkraft. Persson m.fl. använde en något annorlunda model uppsättning och gjorde simuleringar för året De gjorde även simuleringar för en rad olika emissions scenarier. Gemensamt för alla var att de projicerade markant mindre NO 2 och SO 2 utsläpp än vad som görs i innevarande studie. I deras värsta scenario var tillskottet 7692 ton NO 2 respektive ton SO 2 (55 % respektive 57 % av våra siffror). Ersättningskraften antogs i deras studie framförallt vara producerat på Själland (Asnaes, Amager och Kyndby) men även till viss del av kraftverk i Tyskland samt det svenska verket i Karlshamn. Tillskottet i depositionen från ersättningskraften blev i Persson m.fl. (1997) 5-10 mg N m -2 år -1 och mg S m -2 år -1 för Skåne med de högre värdena nära Malmö (d.v.s. nära Amagerverket), och Karlshamn. I vår studie blir påverkan betydligt större i västra Skåne men mindre i norra och östra Skåne p.g.a. att vi i innevarande studie inte ansätter någon ökad emission från Karlshamnsverket. Den slutliga lokaliseringen av de fossilbaserade ersättningskraftverken kommer alltså ge stor effekt på storleken av kväve- och svavel tillskottet i Skåne. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 16

19 Referenser EMEP, Webbsida: Langner, J., Häggkvist, K., Bergström, R., Engardt, M., Johansson, J., Omstedt, G. och Robertson, L Regional luftmiljöanalys för Skåne län baserad på MATCH modellberäkningar och mätdata. Analys av 1997 års data. SMHI Rapport 2000 Nr. 58, 53 pp. Persson, C., Bergström, R. och Langner, J Ersättningskraft för Barsebäck. Deposition av svavel och oxiderat kväve över Sverige. Rapport till ELFORSK AB, 17 pp. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 17

20 Rapportserien Skåne i utveckling ISSN :1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2002:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år Samhällsbyggnadsenheten 2002:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering Miljöenheten 2002:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 2002:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 2002:6 Årsrapport 2001 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2002:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för Miljöenheten 2002:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2000. Miljöenheten 2002:9 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 2000/2001. Miljöenheten 2002:10 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Själland. Miljöenheten

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i MATCH-Sverige modellen

Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i MATCH-Sverige modellen Nr 5, 22 Meteorologi Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i -Sverige modellen Rapport till Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, delprogram Luft Christer Persson Uppdragsgivare:

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Halter och deposition av luftföroreningar

Halter och deposition av luftföroreningar METEOROLOGI Nr 147, 2011 Halter och deposition av luftföroreningar Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart Camilla Andersson, Stefan Andersson,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-

Läs mer

METEOROLOGI Nr 155, 2013 Luftkvaliteten i Sverige år 2030

METEOROLOGI Nr 155, 2013 Luftkvaliteten i Sverige år 2030 METEOROLOGI Nr 155, 2013 Luftkvaliteten i Sverige år 2030 Sofi Holmin Fridell, Jörgen Jones, Cecilia Bennet, Helena Södergren, Sven Kindell, Stefan Andersson, Martin Torstensson och Mattias Jakobsson Pärmbild.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Nr 125, 2007. Meteorologi. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. Magnuz Engardt och Valentin Foltescu

Nr 125, 2007. Meteorologi. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. Magnuz Engardt och Valentin Foltescu Nr 125, 2007 Meteorologi Luftföroreningar i Europa under framtida klimat Magnuz Engardt och Valentin Foltescu Omslagsbild: Beräknad förändring av sommarmedelvärdet (juni, juli, augusti) av dygnsmaximum

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund RAPPORT För Södermanlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt,

Läs mer