Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion"

Transkript

1 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10 ISSN

2 På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI AB med avseende på förändrad luftkvalitet och nedfall av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad elproduktion i kolbaserade kraftverk på Sjælland. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Beräkningarna bygger på en ökad elproduktion om sammanlagt 4 TWh genom ökad kolförbränning vid de tre kraftverken Asnæsverket, Stigsnæsverket och Amagerverket som är belägna på Sjælland. Utsläppen av kväve- och svaveloxider antas därmed öka med respektive ton per år. Utsläppsökningen motsvarar ca en tredjedel respektive drygt två gånger Skånes totala emissioner av kväveoxider och svaveloxider under Beräkningarna visar att dessa utsläpp medför att det totala kväve- och svavelnedfallet i Skåne län beräknas öka med 128 ton kväve respektive 460 ton svavel per år. Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland. Magnus Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist SMHI AB Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten Malmö Tfn: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: Upplaga: Tryckeri: Papper: 300 ex. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Miljömärkt

3 2001 Nr. 24 Rapport Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Magnuz Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist

4 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Skåne Län Rapportnummer: 2001 Nr. 24 Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Diarienr: xxxxxx Författare Magnuz Engardt, Joakim Langner, Kenneth Häggkvist Datum Marknadschef Sture Ring Granskad / Godkänd SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Resultat... 8 Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar...8 Deposition av oxiderat kväve och svavel...11 Diskussion...15 Referenser...17 Omslagsbild: Beräknad ökning av totaldepositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel i området Skåne-Själland-Bornholm vid en ersättning av elproduktionen i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i tre kraftverk på Själland. Enhet: milligram kväve respektive svavel per kvadratmeter och år. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 3

6 Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI med avseende på förändrad luftkvalitet och deposition av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad energiproduktion i fossilbaserade kraftverk på Själland. Innevarande studie bygger på ett redan rapporterat arbete varvid SMHIs spridningsmodell MATCH använts tillsammans med en emissionsdatabas som administreras av SMHIs Airviro system (se Langner m.fl., 2000). Förutsättningarna var att NO 2 och SO 2 utsläppen antas öka med 14 respektive 18 tusen ton per år fördelat mellan tre kraftverk belägna på Själland. Denna ökning motsvarar 8 respektive 28 % av 1997 års emissioner inom beräkningsområdet (Skåne-Själland-Bornholm), eller 31 % respektive 206 % av Skånes totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under Modellstudien visar att tillskottet av marknära NO 2 i luft samt depositionen av oxiderat kväve är litet både jämfört med Skånes eget bidrag till kvävebudgeten över länet, samt jämfört med den totala kvävebelastningen uppmätt i Skåne. I västra Skåne var den totala årsdepositionen mer än 800 mg kväve per kvadratmeter under 1997, tillskottet når dryga 10 mg kväve per kvadratmeter och år. Ökningen av den totala kvävedepositionen till Skåne län beräknas bli 128 ton kväve per år, att jämföras med den beräknade totaldepositionen på 9.6 tusen ton kväve för För svavelhaltiga ämnen är situationen annorlunda. För marknära SO 2 är tillskottet från de danska kraftverken lika stort, eller större, än SO 2 halterna genererade av Skånes egna emissioner förutom vid de större orterna vid kusten samt runt Nymölla där det skånska SO 2 bidraget är märkbart större. Depositionen av oxiderat svavel beräknas öka med 25 mg svavel per kvadratmeter och år, eller mer, i västra Skåne vilket är lika mycket som dagens bidrag från Skånes egna källor. Siffran kan även jämföras med de cirka 700 mg svavel per kvadratmeter som representerar den totala depositionen av oxiderad svavel i Skåne under Den antagna produktions ökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökad depositionen av oxiderat svavel (SO 2 och sulfat) till Skåne län med 459 ton svavel. Den totala depositionen till Skåne län var under tusen ton svavel, varav 4.6% eller 423 ton beräknades komma från Skånes egna källor. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 4

7 Inledning Denna studie bygger på den regionala luftmiljöanalysen för Skåne län gällande för året 1997 genomförd av SMHI på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund (Langner m.fl., 2000). I innevarande studie jämför vi tidigare beräknade lufthalter och deposition av oxiderat kväve och svavel med resultat från ett antaget framtida scenario. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Aktuella kraftverk är Asnaesverket, Amagerverket samt Stignaesverket, alla placerade på Själland, se Figur 1. Amagerverket Asnaesverket Stignaesverket Figur 1. MATCH modellens beräkningsområde med de danska ersättningskraftverken utsatta. Rött på kartan indikerar tätort eller större väg i Airviro databasen, svarta linjer representerar mindre vägar, ljusblå linjer är läns- eller amtgränser. Ytkällor och emissioner från vägtrafik är insorterade i relevant lägsta 5 5 km 2 beräkningscell, medan punktkällorna beaktas i en separat plym model innan de inkorporeras i den Eulerska modellen. Det grundläggande antagandet i innevarande studie är att vi endast ökat emissionerna från ovan nämnda tre danska kraftverk. Vi har satt upp modellsystemet på ett i det närmaste identiskt vis jämfört med tidigare studie och genomför alltså de nya simuleringarna med alla övriga emissioner fixa vid de rapporterade nivåerna för Vid presentationen av resultaten har tidigare SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 5

8 erhållna värden subtraherats för att få fram enbart tillskottet från de danska fossilbaserade kraftverken. Naturligtvis har vi genom detta förfarande försummat förändringar i framtida halter och depositioner som uppkommer utifrån andra förändringar i utsläppsbilden, förändringar i markanvändningstypen, annorlunda oxidant halt i atmosfären, samt de som skulle kunna introduceras vid en annorlunda vädersituation. Vår bedömning av väderläget är att 1997 var ett representativt år, men vi utesluter inte att år-till-år variationer på upp till några 10-tals % skulle kunna uppkomma i lufthalter och deposition p.g.a. markant olika vind och nederbörds mönster. Detta är för övrigt av samma storleksordning som övriga modellosäkerheter. D.v.s. osäkerheten i depositions hastighet, kemisk omvandling, transportberäkning m.m. Atmosfärens oxidations kapacitet (oxidant halten) förtjänar ett speciellt omnämnande och kommenteras utförligare i diskussionen nedan. I innevarande, liksom i tidigare studie, använder vi observerade halter av marknära ozon gällande för Ozon är en av de viktigare oxidanterna i atmosfären och i ett framtida scenario med förhöjda NO 2 utsläpp bör man vänta sig en annorlunda fördelning mellan ozon och NO X (NO och NO 2 ), vilket kan ge märkbara effekter på beräknade NO 2 halter och kvävedepositionen. Nuvarande (d.v.s. gällande för 1997) och projicerade emissioner i modellområdet framgår av Tabell 1. Stigsnaesverket har svavel rening, produktionsökningen ger därför ett SO 2 tillskott som endast är 10 % av tillskottet i Asnaes eller Amagerverket. För NO 2 antas tillskottet bli lika stort i de tre kraftverken. Det kan dock nämnas att då skorstens höjden är olika (220, 130 respektive 150 meter för Asnaes-, Stigsnaes- respektive Amagerverket), kommer den lokala och regionala påverkan variera mellan de tre kraftverken. Tabell 1. Nuvarande och projicerade kväve- och svavel emissioner från de danska kraftverken vilka antas ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer. Nuvarande (1997) NO 2 emissioner Projicerade framtida NO 2 emissioner * Nuvarande (1997) SO 2 emissioner Projicerade framtida SO 2 emissioner * [ton NO 2 år -1 ] [ton NO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] Asnaesverket Stigsnaesverket Amagerverket Summa emissioner i modell området * Värdena baseras på 3*1,3 TWh el och marginalemissionsfaktorer 1 % svavel i kol (27 MJ/kg), 400 mg NO 2 /MJ samt en elverkningsrad om 40 %. Källa: Anders Åkesson juni SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 6

9 Figur 2. Säsongsvariation av NO 2 och SO 2 emissioner i modellområdet. Den projicerade ökningen från de tre danska fossilbaserade kraftverken är given på årsbasis. För att simulera säsongsvariationen av energiproduktionen har en enkel månadsvariation pålagts. Denna funktion (som är identisk från tidigare studie) medför att bidraget från punktkällorna är något större under vintermånaderna jämfört med sommarperioden, se Figur 2. Som framgår av Tabell 1 representerar ersättningskraften från de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av NO 2 emissionerna med 8 % och SO 2 emissionerna med 28 % i modellområdet. Om man jämför med de svenska emissionerna representerar tillskottet 31 % respektive 206 % av Skånes NO 2 och SO 2 utsläpp för 1997 (Langner m.fl., 2000), eller 5.2 % respektive 35 % av Sveriges totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under 1997 (EMEP, 2000). I innevarande, liksom i tidigare studie, har samtliga NO 2 utsläpp antagits vara fördelade som 2 % NO 2 och 98 % NO (i kväve enheter). I atmosfären, samt i den Eulerska modellen, kommer den relativa fördelningen mellan NO och NO 2 snabbt ställa in sig beroende på omgivande ozonhalt och solinstrålning. I den separata plymmodellen, som används i MATCH-Skåne för att på ett rimligt sätt fördela emissionerna från större punktkällor i vertikal och horisontell riktning, är denna kemiska process bortkopplad till dess plymen från punktkällan anses nått storleken av minst en beräkningscell, varvid spårämnena inkorporeras i den fullständiga Eulerska modellen. Detta förfarande underskattar NO 2 halterna och kväve depositionen något (eftersom NO inte deponeras) nära större punktkällor. För att tydligare illustrera Amagerverkets påverkan på kvävebelastningen i Skåne har vi därför valt att förkorta tiden i plymmodellen från 3600 sekunder till 600 sekunder i de innevarande simuleringarna. Övriga parametrar och modellansatser är identiska med tidigare studie varför vi refererar till Langner m.fl. (2000) för en fullständig beskrivning av modellsystemet. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 7

10 Resultat Nedan presenteras och diskuteras, först, påverkan på marknära halt av NO 2 respektive SO 2 vid en ökning av de antropogena kväve och svavel utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken. Sedan diskuteras förändringen av depositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel. Tillskottet från de fossilbaserade kraftverken på Själland kommer att jämföras med bidraget från Skånes egna emissioner av NO 2 och SO 2 för året 1997, samt med det totala bidraget från svenska och utländska källor presenterat i Langner m.fl. (2000). För samtliga beräkningar gäller att simuleringarna utförts på området i Figur 1, medan resultaten presenteras i detalj på kartor fokuserade över Skåne. Resultaten presenteras som absoluta och relativa förändringar. Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar Figur 3 visar årsmedelhalten av marknära (cirka 1 meter) NO 2. Som framgår av figur 4 är NO 2 tillskottet från de danska ersättningskraftverken litet (5-10 % av Skånes eget bidrag) i större delen av Skåne. Det är bara strax öster om Amager d.v.s. nära Malmö som NO 2 tillskottet når märkbara nivåer. Eftersom det inhemska bidraget där också har ett maximum kommer tillskottet därför endast upp till % av det skånska bidraget till den marknära NO 2 halten. NO 2 tillskottet representerar 3-5 % av den totala halten beräknad med samtliga källor under Figur 3. Årsmedelvärde för halt av marknära kvävedioxid beräknat med MATCH-Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft (µg NO 2 m -3 ). SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 8

11 Figur 4. Relativ ökning av marknära kvävedioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. För SO 2 är situationen märkbart annorlunda, se Figur 5 och 6. Större delen av västra Skåne beräknas få en ökad SO 2 årsmedelhalt av samma storleks ordning som den som idag genereras av Skånes egna utsläpp, d.v.s µg SO 2 m -3. Jämfört med den totala SO 2 koncentrationen för 1997 beräknas SO 2 halten öka med drygt 20 % i hela Skåne och % i de centrala delarna. Årsmedelhalten av SO 2 i Malmö stiger med µg SO 2 m -3. Nära Amagerverket ökar årsmedelvärdet med 5-10 µg SO 2 m -3. Från detta kan man sluta sig att t.ex. Malmö stundtals kan få betydligt högre SO 2 halter i scenariot med en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersatt med tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Figur 7 visar momentana halter under ett år orsakade enbart av den extra förbränningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken. Som framgår av figuren får Malmö episodvis ett tillskott på flera µg SO 2 m -3. På grund av de rådande meteorologiska förhållanden kommer dessa perioder vara korrelerade med andra förorenings episoder, vilket alltså märkbart kan försämra luftkvaliteten, speciellt vintertid. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 9

12 Figur 5. Årsmedelvärde för halt av marknära svaveldioxid beräknat med MATCH- Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Figur 6. Relativ ökning av marknära svaveldioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 10

13 Figur 7. Halt svaveldioxid, genererade av ökade emissioner i tre danska fossilbaserade kraftverk. Punkterna representerar momentana värden var 3:e timme i lägsta modellnivå (ca. 30 m) för en punkt nära Malmö centrum (55.5º N, 13.0º E). Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Deposition av oxiderat kväve och svavel Den totala depositionen av oxiderat kväve och svavel för Skånes egna källor under 1997 samt för det antagna framtida scenariot med en av Barsebäcksverkens reaktorer ersatt av dansk fossilbaserad kraft framgår av figurerna 8 och 10 nedan. En diskussion om fördelningen mellan den torra- och den våta depositionen för året 1997 återfinns i Langner m.fl. (2000) och kommenteras inte vidare här. Den antagna produktionsökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökning av den totala kvävedepositionen med drygt 10 mg N m -2 i svästra Skåne, mer nära Malmö, mindre i nordöstra Skåne. Då den geografiska fördelningen av Skånes egna utsläpp är liknande, representerar tillskottet cirka 10 % av kvävedepositionen från Skånes egna källor under Denna relativa ökning är något större än vad som gällde för halten marknära NO 2, vilket kan förklaras av att det högsta NO 2 tillskottet, utanför Själland, återfanns över Öresund men då torrdepositionen av NO 2 till en havsyta är liten får man en ökad deposition nedströms, d.v.s. över den skånska landytan. Jämfört med det totala nedfallet av oxiderad kväve som nådde dryga 800 mg N m -2 under 1997 representerar tillskottet en ökning på 1-3 %. Faktaruta. Omvandling mellan mg per kvadratmeter och kg per hektar mg m -2 mg m -2 mg m -2 mg m kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 11

14 Figur 8. Beräknad total årsdeposition av oxiderat kväve. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram kväve per kvadratmeter och år (mg N m -2 år -1 ). Figur 9. Relativ ökning av deposition av oxiderat kväve. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 12

15 Svaveldepositionen från de tre danska kraftverken beräknas öka kraftigt och överskrider bidraget från Skånes egna utsläpp i hela Skåne utom nära Trelleborg och Ystad, där båttrafiken idag ger ett stort inhemskt bidrag, samt runt anläggningarna vid Nymölla i nordöstra Skåne. Tillskottet överskrider 25 mg S m -2 år -1 i hela västra Skåne. Nära Malmö ökar depositionen med dryga 100 mg S m -2 år -1, vilket är mer än dubbelt så mycket som svavel depositionen i detta område från Skånes egna källor. Jämfört med den totala svaveldepositionen för 1997 representerar tillskottet en ökning med minst 3 % i större delen av Skåne. I västra Skåne, där tillskottet beräknas bli störst, är ökningen 5-20 % av det totala bidraget till svaveldepositionen. Från Langner m.fl. (2000) framgår att bidraget till Skånes svaveldeposition från källor i Själland redan är större än bidraget från Skånes egna källor. Att ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i danska kraftverk kommer alltså märkbart öka det danska bidraget till svavelnedfallet över Skåne under förutsättning att allting annat hålls konstant. Figur 10. Beräknad total årsdeposition av oxiderat svavel. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram svavel per kvadratmeter och år (mg S m -2 år -1 ). SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 13

16 Figur 11. Relativ ökning av deposition av oxiderat svavel. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. Som framgår av diskussionen ovan representerar tillskottet från den antagna produktionsökningen vid de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av kväve- respektive svaveldepositionen med cirka 10 respektive 100 % jämfört med depositionen resulterande från Skånes egna utsläpp av oxiderat kväve och svavel. Det beräknade absoluta depositions tillskotten över Skåne län ges i Tabell 2. Från tabellen framgår vidare att endast 3-5 % av utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken deponeras över Skåne län. Resterande mängd deponeras naturligtvis någon annan stans, företrädesvis i närområdet. Innevarande studie genomfördes med meteorologi för P.g.a. variationer i vind och nederbörds mönster bör man förvänta sig annorlunda spridning av luftföroreningarna vid andra väderlägen eller vid en förändrad markanvändning i Själland och Skåne. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 14

17 Tabell 2. Skåne läns luftförorenings budget. Jämförelse mellan dagens (1997) emission och deposition och det antagna tillskottet från tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Oxiderat kväve [ton N år -1 ] Oxiderat svavel [ton S år -1 ] Emission Skåne län 1997 Emission Antaget tillskott från 3 danska fossilbaserade kraftverk Deposition till Skåne län, 1997 Från källor i Skåne län 1997 Total deposition till Skåne län, 1997 Från svenska och utländska källor 1997 Deposition till Skåne län Från det antagna tillskottet vid 3 danska fossilbaserade kraftverk * 4 390* * 423* 9 646* 9 125* * Från Langner m.fl. (2000). Diskussion Denna studie fokuserade på förändringar i marknära halt och total deposition av oxiderat kväve och svavel under vissa antaganden om ändringar i utsläppsbilden. För att resultaten skall vara trovärdiga måste man förstås först verifiera de grundläggande formuleringarna i modellen. I Langner m.fl. (2000) presenterades förutom kartor över marknära halt och deposition även jämförelser mellan modell resultat och mätningar. Slutsatsen var att innevarande modellsystem mycket väl reproducerar uppmätta halter av NO 2 och SO 2 vid regionala stationer men underskattar de urbana halterna något. I samband med denna studies genomförande förkortades tiden i plymmodellen, vilket torde förbättra överensstämmelsen, åtminstone för NO 2, nära punktkällor. P.g.a. ickelinjäriteter i kväve kemin kommer dock NO 2 halten inte öka linjärt med NO 2 utsläppen, vilket t.ex. syns som ett lokalt minima nära Amager i Figur 3 och 4. Utsläpp av NO X (NO + NO 2 ) sker primärt som NO; i atmosfären sker sedan en ständig omfördelning mellan NO och NO 2. Jämvikten beror av O 3 halten och solinstrålningen, och om NO når höga värden jämfört med O 3 kommer ingen NO 2 kunna bildas förrän luftpaketen når ett område med mer O 3. I verkligheten påverk- SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 15

18 as dessutom O 3 i sin tur i högsta grad av NO och NO 2 halterna, varför det strängt taget inte är korrekt att hålla O 3 halten konstant vid tillskottsberäkningarna. Vi har därför även genomfört en rad tester där O 3 påverkas av de lokala NO X halterna. Resultaten visar att innevarande uppskattning av NO 2 tillskotten respektive depositions tillskotten från de tre danska kraftverken torde vara en maximal uppskattning. P.g.a. återkopplingar i reaktionerna mellan NO X och O 3 kan de NO 2 halter och kväve depositioner som rapporteras för Skåne i denna studie betraktas som överskattningar på upp till några tiotals %. Detta stödjer alltså ytterligare slutsatsen om en ganska marginell ökning av kvävebelastningen över Skåne men en relativt stor påverkan på svavel belastningen vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft från Själland. Svavel kemin är betydligt enklare att modellera och kan med god noggrannhet betraktas som linjär och ovanstående komplikationer gäller ej. En av grundförutsättningarna i denna studie var att de danska svavelutsläppen ökade proportionerligt mer än kväveutsläppen. Detta tillsammans med det faktum att dagens (1997) skånska svavelutsläpp redan är försumbara jämfört med de på Själland gör att påverkan på luftkvaliteten blir större för svavelhaltiga- än för kvävehaltiga ämnen. Innevarande studie kan slutligen jämföras med en liknande undersökning genomförd av SMHI på uppdrag av ELFORSK AB (Persson m.fl. 1997). I den studien gjordes beräkningar endast med avseende på ökad deposition av oxiderat kväve och svavel i södra Sverige under förutsättning att en eller två av Barsebäcks reaktorer ersätts med fossilbaserad elkraft. Persson m.fl. använde en något annorlunda model uppsättning och gjorde simuleringar för året De gjorde även simuleringar för en rad olika emissions scenarier. Gemensamt för alla var att de projicerade markant mindre NO 2 och SO 2 utsläpp än vad som görs i innevarande studie. I deras värsta scenario var tillskottet 7692 ton NO 2 respektive ton SO 2 (55 % respektive 57 % av våra siffror). Ersättningskraften antogs i deras studie framförallt vara producerat på Själland (Asnaes, Amager och Kyndby) men även till viss del av kraftverk i Tyskland samt det svenska verket i Karlshamn. Tillskottet i depositionen från ersättningskraften blev i Persson m.fl. (1997) 5-10 mg N m -2 år -1 och mg S m -2 år -1 för Skåne med de högre värdena nära Malmö (d.v.s. nära Amagerverket), och Karlshamn. I vår studie blir påverkan betydligt större i västra Skåne men mindre i norra och östra Skåne p.g.a. att vi i innevarande studie inte ansätter någon ökad emission från Karlshamnsverket. Den slutliga lokaliseringen av de fossilbaserade ersättningskraftverken kommer alltså ge stor effekt på storleken av kväve- och svavel tillskottet i Skåne. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 16

19 Referenser EMEP, Webbsida: Langner, J., Häggkvist, K., Bergström, R., Engardt, M., Johansson, J., Omstedt, G. och Robertson, L Regional luftmiljöanalys för Skåne län baserad på MATCH modellberäkningar och mätdata. Analys av 1997 års data. SMHI Rapport 2000 Nr. 58, 53 pp. Persson, C., Bergström, R. och Langner, J Ersättningskraft för Barsebäck. Deposition av svavel och oxiderat kväve över Sverige. Rapport till ELFORSK AB, 17 pp. SMHI, NORRKÖPING Telefon Telefax Sida nr 17

20 Rapportserien Skåne i utveckling ISSN :1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2002:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år Samhällsbyggnadsenheten 2002:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering Miljöenheten 2002:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 2002:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 2002:6 Årsrapport 2001 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2002:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för Miljöenheten 2002:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2000. Miljöenheten 2002:9 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 2000/2001. Miljöenheten 2002:10 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Själland. Miljöenheten

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län RAPPORT För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Götaland mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2010

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Götaland mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2010 RAPPORT För Luftvårdsförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Skåne och Östergötlands län och Länsstyrelsen i Hallands och Västra Götalands län samt Tranemo kommun. Krondroppsnätets övervakning

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Luftföroreningar i Skåne

Luftföroreningar i Skåne Luftföroreningar i Skåne Sammanställning över utsläpp av luftföroreningar i Skåne under perioden 1980-12 på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund Beleverket, medgivande från Hässleholm Miljö AB Hässleholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län Resultat till och med september 2007

För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län Resultat till och med september 2007 RAPPORT För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia Akselsson,

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

För Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län

För Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län ) U9lVWPDQODQGVOlQV/XIWYnUGVI UEXQG RFK/lQVVW\UHOVHQLSSVDODOlQ gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL 9lVWPDQODQGVRFKSSVDODOlQ HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Olle Westling, redaktör B Aneboda, februari Övervakning

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län

Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län NR C 112 JUNI 2015 RAPPORT För Skånes Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1) & Per Erik Karlsson

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2009 hölls på huset i Högsby den 17 mars. 21

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Götaland mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2010

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Götaland mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2010 RAPPORT För Luftvårdsförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Skåne och Östergötlands län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län

Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län Resultat till och med september Anna Liljergren, redaktör B April Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län.

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar;

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Simple search => Natural number

Simple search => Natural number EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program 2015-2020

KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program 2015-2020 KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program 2015-2020 Lufthalter Öppet fält Torrdeposition Krondropp Markvatten Gunilla

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012 RAPPORT Uppdragsgivare: Luftvårdsförbunden i: Skåne, Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Östergötlands, Västmanlands, Södermanlands och Värmlands län och Länsstyrelserna i: Norrbottens, Västerbottens,

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 6 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Ulrika Lindstedt och Per Andersson, Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer