Ny energianläggning i Upplands Bro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny energianläggning i Upplands Bro"

Transkript

1 LVF 2009:9 uppdaterad Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

2 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är E.ON Värme Sverige AB. Rapporten har granskats av: Magnus Brydolf Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Miljökvalitetsnormer... 6 Kvävedioxid, NO Inandningsbara partiklar, PM Svaveldioxid SO Förslag till norm för PM Beräkningsförutsättningar... 8 Emissioner... 8 Planerad energianläggning... 8 Osäkerhet i beräkningarna Resultat Haltbidrag av kvävedioxid (NO 2 ) Totala halter av kvävedioxid (NO 2 ) Haltbidrag av inandningsbara partiklar (PM10) Totala halter av inandningsbara partiklar (PM10) Haltbidrag av svaveldioxid (SO2) Totala halter av svaveldioxid (SO 2 ) Bedömning av risken för nedsug av rökgaser Bedömning av halten PM Referenser

4 Sammanfattning E.ON planerar att bygga en ny anläggning för värme- och elproduktion intill Högbytorp avfallsanläggning i Upplands Bro kommun. För att utreda anläggningens påverkan på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter utförts. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar (PM10). Totala halter har beräknats liksom den nya anläggningens bidrag till de totala halterna. Beräkningarna har utförts för tre driftsalternativ år Fall 1a: Anläggning med rökgaskondensering. Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december då behovet av värme är som störst. Övriga månader är rökgaskondenseringen inte i drift. Fall 1b: Anläggning med rökgaskondensering. Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december. I detta driftsfall finns en våtskrubber före rökgaskondenseringen som är i drift året runt. Fall 2: Anläggning utan rökgaskondensering. Anläggningen har ingen rökgaskondensering. Panneffekt cirka 125 MW tillfört bränsle. Beräkningar av totalhalten av NO 2 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av NO 2, 60 µg/m 3, underskrids med god marginal. Det som lokalt bidrar till NO 2 -halter i området är vägtrafiken på E18. Beräknade totalhalter av PM10 underskrider miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde av PM10, 50 g/m 3. Halterna av PM10 orsakas främst av intransport utifrån och utsläpp från vägtrafiken. Längs E18, som är den mest trafikerade vägen i beräkningsområdet, återfinns de högsta halterna. För svaveldioxid har inga totalhalter beräknats då uppmätta halter i Stockholms län ligger långt under miljökvalitetsnormens krav. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid bedöms underskridas med mycket god marginal inom beräkningsområdet. Det lokala bidraget från anläggningen i fall 1b ger ett något högre haltbidrag till den totala halten luftföroreningar jämfört med fall 1a och 2. Detta gäller för alla beräknade ämnen. I fall 1a och 1b sker utsläppen under vinterhalvåret med en lägre rökgastemperatur och lägre rökgashastighet på grund av rökgaskondensering. I fall 1b är rökgashastigheten och rökgastemperaturen lägre även under den tid rökgaskondensering inte sker. Detta innebär att plymlyftet blir lägre vilket är sämre ur spridningssynpunkt. Skillnaden i haltbidrag mellan de tre driftsfallen är dock mycket liten. Kompletterande spridningsberäkningar har utförts för att se hur det 50 meter höga pannhuset intill skorstenen kan påverka spridningen av rökplymen. Resultaten visar att risken för nedsug av rökgasplymen är liten. Beräknat haltbidrag med byggnadseffekt gav en marginell ökning av halterna jämfört med haltberäkningar utan byggnadseffekt. Det finns därmed ingen risk att miljökvalitetsnormen överskrids i området även om ett nedsug av plymen sker. Orsaken till att byggnadseffekten är liten är bl a att anläggningen inte planeras köras med rökgaskondensering under sommarmånaderna. Skillnaden mellan rökgastemperatur och omgivande luft blir då stor vilket är gynnsamt ur spridningssynpunkt. 4

5 Inledning E.ON planerar att bygga en ny anläggning för värme- och elproduktion intill Högbytorps avfallsanläggning i Upplands Bro kommun, se figur 1. För att utreda anläggningens påverkan på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter utförts. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar (PM10). Totala halter har beräknats liksom den nya anläggningens bidrag till de totala halterna. Figur 1. Läge för planerad energianläggning i Upplands Bro kommun. Planerad anläggning Lejondalssjön Högbytorp E18 5

6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon 1]. Halten av kolmonoxid (CO) har inte beräknats i denna rapport. Detta beror på att halten av i Stockholms län ligger under det glidande 8- timmarsmedelvärde av CO som inte får överskridas Kvävedioxid, NO 2 I tabell 1 redovisas miljökvalitetsnormerna för NO 2. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärden. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholm och Uppsala län har 98-percentilen för dygnsmedelvärdet av NO 2 legat sämst till i förhållande till normvärdet. Att normvärdet för dygn är svårast att klara bekräftas också i genomförd kartläggning av NO 2 -halter över Stockholm och Uppsala län [2]. enligt miljökvalitetsnormen. De högsta halterna av CO har uppmätts i slutna gaturum i Stockholms innerstad där trafikflödet är högt och utvädringen av luftföroreningar är dålig. I den planerade anläggningen sker utsläppen i en hög skorsten vilket gör att luftföroreningarna blandas om och späds ut innan dessa når marknivå. Haltbidraget i marknivå av CO bedöms därför vara mycket lågt. Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid (CO) bedöms klaras med god marginal. Ytterligare utredningar med spridningsberäkningar behöver därför inte utföras för CO. Dygnsmedelvärdet anges som 98-percentil. Med 98-percentil menas den halt som underskrids 98 % och överskrids 2 % av medelvärdestiden. När 98- percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 8:e värsta dygnet under ett år som redovisas. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 [1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde, g/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 1 timme timmar per år (98-percentil) 1 dygn 60 7 dygn per år (98-percentil) Kalenderår 40 Får ej överskridas Inandningsbara partiklar, PM10 I tabell 2 redovisas miljökvalitetsnormerna för inandningsbara partiklar, PM10. Normen omfattar dygnsmedelvärden och årsmedelvärden. Kartläggningen av PM10-halter över Stockholms och Uppsala län år 2002 visade att normvärdet för dygn var svårast att klara [3]. Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Med 90-percentil menas den halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medelvärdestiden. När 90- percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under ett år som redovisas. 6

7 Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 [1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde, g/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 1 dygn dygn per år (90-percentil) Kalenderår 40 får ej överskridas Svaveldioxid SO 2 Mätningar i Stockholm och Uppsala län visar att miljökvalitetsnormen för svaveldioxid klaras med god marginal i båda länen [4]. För skydd av människors hälsa finns dygns- och timmedelvärden kopplat till miljökvalitetsnormer för svaveldioxid. För skydd av ekosystem finns årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för skydd av ekosystem gäller i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Detta värde klaras dock även i Stockholms innerstad i taknivå på Södermalm och vid friluftsområdet Kanaan i västra Stockholm. Tabell 3. Miljökvalitetsnorm för svaveldioxid, skydd av hälsa och skydd av ekosystem[1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde ( g/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 timme timmar per år (98-percentil) 1 dygn dygn per år (98-percentil) Tid för medelvärde skydd av ekosystem vintermedelvärde, 1okt t o m 31 mar 20 får ej överskridas årsmedelvärde 20 får ej överskridas Förslag till norm för PM2.5 EU-direktivet 2008/50/EG innehåller reglering av fina partiklar (PM2.5). Direktivet är ännu inte infört i svensk lagstiftning men Naturvårdsverket har gett ut en rapport med förslag till ny förordning ( Förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, SNV rapport 5884 okt 2008). Här föreslås bl a ett gränsvärde för PM2.5 på 25 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde i gatunivå. Värdet ska uppnås år Vidare finns ett exponeringsminskningsmål för urban bakgrundsluft på 20 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde. 7

8 Beräkningsförutsättningar Emissioner Emissionsdata, d v s utsläppsdata, utgör indata för beräkningsmodellen vid framräkning av haltkoncentrationer i luften. I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2007 använts. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl a vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. När totalhalterna beräknas för år 2015 tas hänsyn till den framtida fordonsutvecklingen d v s fler fordon med lägre utsläpp. De totala halterna av NO 2 påverkas av intransport av luftföroreningar utifrån dock till mindre grad jämfört med partiklar. De lokala utsläppen av NO 2 orsakas främst av vägtrafik. Planerad energianläggning Uppgifter om utsläpp från den planerade anläggningen har erhållits från Miljökraft i Sverige AB [6]. I tabell 4 redovisas de indata som använts för att beräkna anläggningarnas bidrag till de totala halterna av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar, PM10, år I tabell 5 redovisas hur utsläppen är fördelade under året. Beräkningarna för år 2015 har gjorts för tre driftsalternativ. Alla alternativen har en 80 m hög skorsten. Fall 1a: Anläggning med rökgaskondensering (RGK). Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december då behovet av värme är som störst. Övriga månader är rökgaskondenseringen inte i drift och rökgastemperaturen är 150 grader. De totala halterna av inandningsbara partiklar, PM10, orsakas av intransport utifrån, d v s bakgrundshalter, samt av lokala utsläpp, främst från vägtrafik. Bakgrundshalterna står för en stor del av den totala PM10-halten. Från vägtrafiken genereras avgaspartiklar men också slitagepartiklar d v s uppvirvlade partiklar som bildas genom slitage av vägbeläggning, sand, dubbdäck, bromsar etc. Nära starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av de lokala PM10-halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar på bl a Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att uppvirvlingen av slitagepartiklar ökar med vägtrafikens hastighet [5]. Fall 1b: Anläggning med rökgaskondensering (RGK). Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december. I detta driftsfall finns en våtskrubber före rökgaskondenseringen som är i drift året runt. Rökgastemperaturen är då 65 grader under de månader som rökgaskondenseringen inte i drift (april-november). Fall 2: Anläggning utan rökgaskondensering (RGK).: Anläggningen har ingen rökgaskondensering. Panneffekt cirka 125 MW tillfört bränsle. 8

9 Tabell 4. Planerade utsläpp samt indata till spridningsmodellen. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Innerdiameter skorsten, m Ytterdiameter skorsten, m Rökgastemperatur, ºC Rökgashastighet, m/s Utsläpp av NO x, ton/år Utsläpp av S, ton/år Utsläpp av PM10, ton/år Fall 1a 80 2,1 2,5 50/ ,2/ (45 mg/mj) Fall 1b 80 2,1 2,5 50/ ,2/ (45 mg/mj) Fall ,1 2, (45 mg/mj) 1) värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 23 (8 mg/mj) 23 (8 mg/mj) 23 (8 mg/mj) 6 (2 mg/mj) 6 (2 mg/mj) 6 (2 mg/mj) Tabell 5. Fördelning av utsläpp per månad i procent. Fall 1a och 1b Fall 2 Anläggning med RGK Anläggning utan RGK RGK i drift RGK ej i drift Månad % % % Januari Februari Mars April Maj 6 6 Juni 7 7 Juli 8 8 Augusti 3 3 September 6 6 Oktober 8 8 November 9 9 December Summa Beräkningsmodeller Två beräkningsmodeller en gaussmodell och en vindmodell, har använts vid framräkning av luftföroreningshalterna. Anläggningens utsläpp har fördelats över året enligt planerad drift vilket innebär att modellen räknar med de högsta utsläppen under årets kallaste månader. Luftföroreningshalterna kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormen ska halterna vara representativa för ett normalt år. Som indata till vindmodellen används därför en klimatologi som baserats på mätdata från en 50 m hög mast i Högdalen under en flerårsperiod ( ). Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark eller ovan tak vid bebyggelse. I modellen har används en gridstorlek på 25x25 meter över 9

10 beräkningsområdet. Beräkningsområdet har storleken ca 8x11 km för fall 1a och 2 och ca 12x16 km för fall 1b (kompletteringsberäkning ). För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför det område som här studeras så har beräkningar gjorts för ett betydligt större område omfattande Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. Gaussmodellen beräknar halterna vid en mängd olika väderfall där olika vindriktningar och extrema vädersituationer, t ex inversionsförhållanden, ingår. Vindar från syd till väst är de vanligaste i Stockholmsområdet. Detta gäller även under den kallaste delen av året. De högsta haltbidragen från den planerade anläggningen uppstår därför i en sektor nordost till sydost om verket. Figuren nedan visar flerårsmedelvärdet av vindriktningen på Södermalm, Högdalen och Norr Malma (nordväst om Norrtälje) under åren Figur 2..Flerårsmedelvärden för vindriktning under perioden N 25% Vindriktning flerårsvärden NV 20% 15% NO Högdalen, 20 m, Norr Malma, 24 m, Södermalm, 36 m, % 5% V 0% O SV SO S Osäkerhet i beräkningarna För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången d v s emissionsberäkningar, vind- och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar, baserat på mätningar vid Norr Malma. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län. Jämförelserna visar att beräknade halter av luftföroreningar gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, NFS 2007:

11 Resultat Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, inandningsbara partiklar (PM10) och svaveldioxid klaras med god marginal i området. Den planerade anläggningens bidrag till de totala halterna i området är litet för kvävedioxid och inandningsbara partiklar där trafiken på E18 står för det största bidraget. Driftsfall 1b ger ett något högre haltbidrag till den totala halten av luftföroreningar jämfört med driftsfall 1a och 2. I fall 1a och 1b sker utsläppen under vinterhalvåret med en lägre rökgastemperatur och lägre rökgashastighet på grund av rökgaskondensering. I fall 1b är rökgashastigheten och rökgastemperaturen lägre även under den tid rökgaskondensering inte sker. Detta innebär att plymlyftet blir lägre vilket är sämre ur spridningssynpunkt. Skillnaden i haltbidrag mellan de tre driftsfallen är dock mycket liten. För att undersöka risken för nedsug av rökplymen nära skorstenen har kompletterande spridningsberäkningar för byggnadseffekter utförts. Resultatet redovisas under rubriken Bedömning av risken för nedsug av rökgaser. Haltbidrag av kvävedioxid (NO 2 ) Haltbidraget av NO 2 för de olika driftsfallen framgår av tabell 6. I figur 3, 4 och 5 redovisas beräknade NO 2 - dygnsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till de totala dygnsmedelhalterna av kvävedioxid är litet i alla driftsfall, som mest 0,7 µg/m 3 i driftsfall 1b. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,2 µg/m 3. Den totala dygnsmedelhalten av kvävedioxid i närområdet ligger runt µg/m 3 med de högre halterna intill E18. Tabell 6. Beräknat haltbidrag av NO 2 från anläggning förde olika driftsfallen. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av NO x, ton/år Fall 1a 80 50/ (45 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (45 mg/mj) Fall (45 mg/mj) Maximalt bidrag av NO 2 dygn, g/m 3 2 Maximala bidragets andel av totalhalten NO 2 dygn 2 Medel bidrag 2 av NO 2 dygn g/m 3, inom beräkningsområdet 11*8 km (bredd*höjd) 0,6 5 % 0,09 0,7 5% 0,1 0,4 4 % 0,08 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. 11

12 Figur 3. År Haltbidrag av NO 2 vid driftsfall 1b. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 0,5-0,7 µg/m 3 Figur 4. År Haltbidrag av NO 2 i driftsfall 1b. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 0,5-0,7 µg/m 3 12

13 Figur 5. År Haltbidrag av NO 2 i driftsfall 2. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 Totala halter av kvävedioxid (NO 2 ) Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av NO 2, 60 µg/m 3, underskrids med god marginal i den planerade anläggningens närområde år 2015, se figur 6. Beräknade totalhalter i området runt den nya anläggningen ligger runt µg/m 3 som dygnsmedelvärde med maxvärde 16 µg/m 3 intill E18. Den största lokala källan till NO 2 -halter är vägtrafiken på E18. De totala halterna av NO 2 påverkas även av intransport utifrån d v s bakgrundshalter. NO 2 -halterna minskar fram till år 2015 jämfört med dagsläget vilket beror på förväntad teknikutveckling d v s större andel fordon med låga utsläpp. För beräkningarna av totalhalt av NO 2 år 2015 har utsläppsdata från driftfall 1a använts. Totalhaltskartan i figur 6 är representativ även för driftsfall 1b och 2 då skillnaden i haltbidrag mellan driftsfallen är liten. 13

14 Figur 6. År Totala halter av NO 2 inklusive utsläpp från driftsfall 1a. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. Normvärde som skall klaras är 60 µg/m µg/m µg/m 3 14

15 Haltbidrag av inandningsbara partiklar (PM10) Haltbidraget av PM10 för de olika driftsfallen framgår av tabell 7. I figur 7, 8 och 9 redovisas beräknade PM10- dygnsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till de totala dygnsmedelhalterna av PM10 är litet i alla tre driftsfallen, som mest 0,04 µg/m 3. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,01 µg/m 3. Den totala dygnsmedelhalten i närområdet ligger runt µg/m 3 med de högre halterna intill E18. Tabell 7. Beräknat haltbidrag av PM10 från anläggning förde olika driftsfallen. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av PM10, ton/år Maximalt bidrag av PM10 dygn, g/m 3 2 Maximala bidragets andel av totalhalten PM10 dygn 2 Medelbidrag 2 av PM10 dygn g/m 3, inom beräkningsområdet 11*8 km (bredd*höjd) Fall 1a 80 50/ (2 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (2 mg/mj) Fall (2 mg/mj) 0,04 0,1 % 0,005 0,04 0,1 % 0,007 0,03 0,1 % 0,005 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. Figur 7. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 1a. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 15

16 Figur 8. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 1b. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 Figur 9. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 2. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 16

17 Totala halter av inandningsbara partiklar (PM10) Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av PM10, 50 µg/m 3, underskrids i verkets närområde år 2015, se figur 10. Beräknade totalhalter i närområdet för den nya anläggningen ligger runt 28 µg/m 3 som PM10 dygnsmedelvärde. Intill E18 är halterna högre, som mest ca 42 µg/m 3. Halterna av PM10 orsakas främst av intransport utifrån och utsläpp från vägtrafiken. Längs E18, som är den mest trafikerade vägen i beräkningsområdet, återfinns de högsta halterna i beräkningsområdet. För beräkningarna av totalhalten av PM10 år 2015 har utsläppsdata från driftfall 1a. Totalhaltskartan är dock representativ även för driftsfall 1b och 2. Figur 10. År Totala halter av PM10 inklusive utsläpp från driftsfall 1a. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. Normvärde som ska klaras är 50 µg/m 3. < 27 µg/m µg/m µg/m 3 17

18 Haltbidrag av svaveldioxid (SO2) Haltbidraget av SO 2 för de olika driftsfallen framgår av tabell 8. I figur 11, 12 och 13 redovisas beräknade SO 2 - halter som årsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till den totala årsmedelhalten av svaveldioxid är som mest 0,17 µg/m 3 i driftsfall 1b. Denna halt förekommer dock inom ett begränsat område. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,03 µg/m 3. Den totala årsmedelhalten av svaveldioxid i närområdet har bedömts till cirka 0,5-1 µg/m 3. Tabell 8. Beräknat haltbidrag av SO 2 för de olika driftsfallen. SO 2 som årsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstens -höjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av S, ton/år Fall 1a 80 50/ (8 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (8 mg/mj) Fall (8 mg/mj) Maximalt bidrag Medel bidrag 2 av SO 2, av SO 2, g/m 3 2 g/m 3, inom beräkningsområdet 11x8 km (breddxhöjd) 0,15 0,02 0,17 0,03 0,10 0,02 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. Figur 11. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 1a. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 18

19 Figur 12. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 1b. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 Figur 13. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 2. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 19

20 Totala halter av svaveldioxid (SO 2 ) Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid underskrids med mycket god marginal i hela Stockholms län, se diagram 1. För svaveldioxid finns miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde och timmedelvärde för skydd av människors hälsa. För skydd av ekosystemen finns en norm för årsmedelvärde. Mätningar med tim- eller dygnsupplösning görs inte inom Luftvårdsförbundet sedan november Halterna av svaveldioxid i regionen är mycket låga varför normen bedöms klarats med god marginal för alla medelvärdestider. Miljökvalitetsnormen för skydd av ekosystem gäller i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätort eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Detta värde klaras dock även i Stockholms innerstad och vid friluftsområdet Kanaan i västra Stockholm. År 2008 var årsmedelvärdet av svaveldioxid för Stockholms innerstad 0,8 µg/m 3, se diagram 1. Totalhalterna av svaveldioxid i området för den planerade anläggningen bedöms ligga mycket under miljökvalitetsnormens gränsvärden. Årsmedelvärdet har bedömts till cirka 0,5-1 µg/m 3. Diagram 1. Svaveldioxid i taknivå på Torkel Knutssonsgatan, Södermalm, månadsmedelvärden år 2008 [4]. 2.0 µg/m³ SO2, Torkel Knutssonsg, Södermalm, månadsmedelvärden år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 20

21 Bedömning av risken för nedsug av rökgaser Intill den planerade anläggningens skorsten ligger bl a det nya pannhuset med en höjd på 50 m. Närliggande byggnader innebär en risk att skorstenens rökgasplym sugs ned i den bildande lävirveln bakom byggnaden. Lävirveln är mer uttalad för breda byggnader och nedsuget är större för kalla gaser än för varma. Risken för nedsug av rökgaserna är som störst under sommaren (majaugusti) då temperaturskillnaden mellan rökgas och omgivande luft är som lägst. Generellt kan närliggande byggnader ge denna effekt om skorstenen är lägre än 2,5 gånger byggnadshöjden [8]. För att undersöka risken för nedsug av rökgaser har kompletterande spridningsberäkningar för byggnadseffekter utförts. Resultaten visar att risken för nedsug av rökgasplymen, p g a det närliggande pannhuset, är liten. Beräknat haltbidrag med byggnadseffekt gav en marginell ökning av halterna jämfört med haltberäkningar utan byggnadseffekt. Det finns därmed ingen risk att miljökvalitetsnormen överskrids i området. Orsaken till att byggnadseffekten är liten är bl a att anläggningen inte planeras köras med rökgaskondensering under sommarmånaderna. Skillnaden mellan rökgastemperatur och omgivande luft blir då stor under hela året vilket ät gynnsamt ur spridningssynpunkt. Bedömning av halten PM2.5 Storleksfördelning på partiklarna som släpps ut från den planerade anläggningen saknas varför hela utsläppet har räknats som PM10 (partiklar < 10 µm). Troligen består en stor del av utsläppet av PM2.5 (partiklar < 2.5 µm) då det handlar om små förbränningspartiklar. Om ett antagande görs att hela utsläppet består av PM2.5 så blir haltbidraget räknat som årsmedelvärde PM2.5 mindre än 0,02 µg/m 3. I stockholmsregionen visar mätningar att halten PM2.5 redan idag ligger under föreslagen miljökvalitetsnorm för PM2.5. I urban bakgrundsmiljö (taknivå på Södermalm) uppmättes år 2008 ett årsmedel på 9 µg/m 3 jämfört med föreslagen miljökvalitetsnorm på 20 µg/m 3. Intill Essingeleden ( fordon/dygn) uppmättes år 2008 ett årsmedel på 11 µg/m 3 som ska jämföras med förslagen norm på 25 µg/m 3 i gatunivå. Redan idag klaras alltså föreslagen miljökvalitetsnorm med god marginal i hela Stockholms län varför det inte föreligger någon risk att föreslagen norm överskrids i området kring planerad anläggning. 21

22 Referenser 1. Miljödepartementet 2001, Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). Uppdaterad SFS 2009: LVF rapport 2007:36.Uppdatering av NO 2 -kartläggning i Stockholms och Uppsala län. Jämförelser med miljökvalitetsnormer 3. LVF rapport 2003:1. Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund 4. LVF rapport 2009:1 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun, Kontroll och jämförelse med miljökvalitetsnormer år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 5. SLB rapport 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet. 6. Miljökraft i Sverige AB, Anna-Karin Hjalmarsson, Box 23010, Stockholm. 7. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, NFS 2007:7. 8. SMHI, Airviro user referens,volume 3, edb3.11, 22

23 23

24 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL FAX INTERNET 24

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm LVF 2013:1 Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JANUARI 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Stockholms och Uppsala län

Stockholms och Uppsala län 2:22 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 21 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

Kv Tunet 5 i Södertälje

Kv Tunet 5 i Södertälje LVF 2013:27 Kv Tunet 5 i Södertälje Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS OKTOBER 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren LVF 2013:16 Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, JUNI 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Västra Ursvik, Sundbyberg

Västra Ursvik, Sundbyberg LVF 2013:8 Västra Ursvik, Sundbyberg SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson LVF 2012:10 Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2012 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala LVF 2014:4 Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2014 Förord Denna utredning är genomförd av

Läs mer

Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm

Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm LVF 2013:14 Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) år 2018 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JUNI 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Arninge resecentrum, Täby

Arninge resecentrum, Täby LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 BERÄKNINGSUNDERLAG... 5 PLANOMRÅDE OCH TRAFIKMÄNGDER... 5 SPRIDNINGSMODELLER... 7 EMISSIONER... 7 MILJÖKVALITETSNORMER

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområdet... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner...

Läs mer

Lut. Årstafältet Rapport. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia

Lut. Årstafältet Rapport. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia Årstafältet Rapport Lut The Capital Of Scandinavia 2013 stockholm.se/arstafaltet LVF 2013:12 Årstafältet år 2030 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna LVF 2015:2 Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020 Anders Engström Nylén SLB-ANALYS, JANUARI

Läs mer

LVF 2013:30. Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020.

LVF 2013:30. Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. LVF 2013:30 Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020 Sanna Silvergren SLB-ANALYS, NOVEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Barkarbystaden år 2030

Barkarbystaden år 2030 LVF 2014:12 Barkarbystaden år 2030 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MAJ 2014 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från

Läs mer

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun LVF 2007:16 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Flis- och masshanteringsplats, Södra Lindalen

Flis- och masshanteringsplats, Södra Lindalen LF 2010:4 Flis- och masshanteringsplats, ödra Lindalen PRIDIGBERÄKIGAR FÖR HALTER A PARTIKLAR (PM10) CH BEDÖMIG A HALTER A KÄEDIXID Kristina Eneroth LB-AALY, MAR 2010 Förord Denna utredning är genomförd

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med

Läs mer

Kv. Kvarngärdet, Uppsala

Kv. Kvarngärdet, Uppsala LVF 2016:36 Kv. Kvarngärdet, Uppsala BERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 ÅR 2030 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2016 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2014-000155,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner LVF 211:2 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner år 21. LVF 211:2 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

LVF 2016:8. Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman

LVF 2016:8. Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman LVF 2016:8 Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2016 2 LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Förord Denna

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2016:32 Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) år 2015 SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning och tilläggsprogram - Kartläggning av 2015 års halter av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle kommun och Sandvikens kommun. -

Läs mer

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen I Landskrona Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna

Läs mer

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

SLB 1:2007. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2006

SLB 1:2007. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2006 SLB 1:27 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 26 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MARS 27 Innehållsförteckning Förord... 3 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Index för luftkvalitet... 7 Kväveoxider, NO X

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum SLB 11:2013 Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum UPPMÄTTA HALTER AV KVÄVEOXIDER VID SVEAVÄGEN, STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, OKTOBER 2013 Förord I rapporten

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1997/1998 oktober mars Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1998 Stockholms

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner

Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner LVF 21:2 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommuner KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER ÅR 29 SLB-ANALYS, MARS ÅR 21 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD RAPPORT UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD 2014-04-08 Uppdrag: 252485, Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Titel på rapport: Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Status: Slutrapport

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer