Ny energianläggning i Upplands Bro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny energianläggning i Upplands Bro"

Transkript

1 LVF 2009:9 uppdaterad Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

2 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är E.ON Värme Sverige AB. Rapporten har granskats av: Magnus Brydolf Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Miljökvalitetsnormer... 6 Kvävedioxid, NO Inandningsbara partiklar, PM Svaveldioxid SO Förslag till norm för PM Beräkningsförutsättningar... 8 Emissioner... 8 Planerad energianläggning... 8 Osäkerhet i beräkningarna Resultat Haltbidrag av kvävedioxid (NO 2 ) Totala halter av kvävedioxid (NO 2 ) Haltbidrag av inandningsbara partiklar (PM10) Totala halter av inandningsbara partiklar (PM10) Haltbidrag av svaveldioxid (SO2) Totala halter av svaveldioxid (SO 2 ) Bedömning av risken för nedsug av rökgaser Bedömning av halten PM Referenser

4 Sammanfattning E.ON planerar att bygga en ny anläggning för värme- och elproduktion intill Högbytorp avfallsanläggning i Upplands Bro kommun. För att utreda anläggningens påverkan på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter utförts. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar (PM10). Totala halter har beräknats liksom den nya anläggningens bidrag till de totala halterna. Beräkningarna har utförts för tre driftsalternativ år Fall 1a: Anläggning med rökgaskondensering. Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december då behovet av värme är som störst. Övriga månader är rökgaskondenseringen inte i drift. Fall 1b: Anläggning med rökgaskondensering. Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december. I detta driftsfall finns en våtskrubber före rökgaskondenseringen som är i drift året runt. Fall 2: Anläggning utan rökgaskondensering. Anläggningen har ingen rökgaskondensering. Panneffekt cirka 125 MW tillfört bränsle. Beräkningar av totalhalten av NO 2 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av NO 2, 60 µg/m 3, underskrids med god marginal. Det som lokalt bidrar till NO 2 -halter i området är vägtrafiken på E18. Beräknade totalhalter av PM10 underskrider miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde av PM10, 50 g/m 3. Halterna av PM10 orsakas främst av intransport utifrån och utsläpp från vägtrafiken. Längs E18, som är den mest trafikerade vägen i beräkningsområdet, återfinns de högsta halterna. För svaveldioxid har inga totalhalter beräknats då uppmätta halter i Stockholms län ligger långt under miljökvalitetsnormens krav. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid bedöms underskridas med mycket god marginal inom beräkningsområdet. Det lokala bidraget från anläggningen i fall 1b ger ett något högre haltbidrag till den totala halten luftföroreningar jämfört med fall 1a och 2. Detta gäller för alla beräknade ämnen. I fall 1a och 1b sker utsläppen under vinterhalvåret med en lägre rökgastemperatur och lägre rökgashastighet på grund av rökgaskondensering. I fall 1b är rökgashastigheten och rökgastemperaturen lägre även under den tid rökgaskondensering inte sker. Detta innebär att plymlyftet blir lägre vilket är sämre ur spridningssynpunkt. Skillnaden i haltbidrag mellan de tre driftsfallen är dock mycket liten. Kompletterande spridningsberäkningar har utförts för att se hur det 50 meter höga pannhuset intill skorstenen kan påverka spridningen av rökplymen. Resultaten visar att risken för nedsug av rökgasplymen är liten. Beräknat haltbidrag med byggnadseffekt gav en marginell ökning av halterna jämfört med haltberäkningar utan byggnadseffekt. Det finns därmed ingen risk att miljökvalitetsnormen överskrids i området även om ett nedsug av plymen sker. Orsaken till att byggnadseffekten är liten är bl a att anläggningen inte planeras köras med rökgaskondensering under sommarmånaderna. Skillnaden mellan rökgastemperatur och omgivande luft blir då stor vilket är gynnsamt ur spridningssynpunkt. 4

5 Inledning E.ON planerar att bygga en ny anläggning för värme- och elproduktion intill Högbytorps avfallsanläggning i Upplands Bro kommun, se figur 1. För att utreda anläggningens påverkan på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter utförts. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar (PM10). Totala halter har beräknats liksom den nya anläggningens bidrag till de totala halterna. Figur 1. Läge för planerad energianläggning i Upplands Bro kommun. Planerad anläggning Lejondalssjön Högbytorp E18 5

6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon 1]. Halten av kolmonoxid (CO) har inte beräknats i denna rapport. Detta beror på att halten av i Stockholms län ligger under det glidande 8- timmarsmedelvärde av CO som inte får överskridas Kvävedioxid, NO 2 I tabell 1 redovisas miljökvalitetsnormerna för NO 2. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärden. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholm och Uppsala län har 98-percentilen för dygnsmedelvärdet av NO 2 legat sämst till i förhållande till normvärdet. Att normvärdet för dygn är svårast att klara bekräftas också i genomförd kartläggning av NO 2 -halter över Stockholm och Uppsala län [2]. enligt miljökvalitetsnormen. De högsta halterna av CO har uppmätts i slutna gaturum i Stockholms innerstad där trafikflödet är högt och utvädringen av luftföroreningar är dålig. I den planerade anläggningen sker utsläppen i en hög skorsten vilket gör att luftföroreningarna blandas om och späds ut innan dessa når marknivå. Haltbidraget i marknivå av CO bedöms därför vara mycket lågt. Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid (CO) bedöms klaras med god marginal. Ytterligare utredningar med spridningsberäkningar behöver därför inte utföras för CO. Dygnsmedelvärdet anges som 98-percentil. Med 98-percentil menas den halt som underskrids 98 % och överskrids 2 % av medelvärdestiden. När 98- percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 8:e värsta dygnet under ett år som redovisas. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 [1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde, g/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 1 timme timmar per år (98-percentil) 1 dygn 60 7 dygn per år (98-percentil) Kalenderår 40 Får ej överskridas Inandningsbara partiklar, PM10 I tabell 2 redovisas miljökvalitetsnormerna för inandningsbara partiklar, PM10. Normen omfattar dygnsmedelvärden och årsmedelvärden. Kartläggningen av PM10-halter över Stockholms och Uppsala län år 2002 visade att normvärdet för dygn var svårast att klara [3]. Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Med 90-percentil menas den halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medelvärdestiden. När 90- percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under ett år som redovisas. 6

7 Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 [1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde, g/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 1 dygn dygn per år (90-percentil) Kalenderår 40 får ej överskridas Svaveldioxid SO 2 Mätningar i Stockholm och Uppsala län visar att miljökvalitetsnormen för svaveldioxid klaras med god marginal i båda länen [4]. För skydd av människors hälsa finns dygns- och timmedelvärden kopplat till miljökvalitetsnormer för svaveldioxid. För skydd av ekosystem finns årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för skydd av ekosystem gäller i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Detta värde klaras dock även i Stockholms innerstad i taknivå på Södermalm och vid friluftsområdet Kanaan i västra Stockholm. Tabell 3. Miljökvalitetsnorm för svaveldioxid, skydd av hälsa och skydd av ekosystem[1]. Tid för medelvärde skydd av hälsa Normvärde ( g/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 timme timmar per år (98-percentil) 1 dygn dygn per år (98-percentil) Tid för medelvärde skydd av ekosystem vintermedelvärde, 1okt t o m 31 mar 20 får ej överskridas årsmedelvärde 20 får ej överskridas Förslag till norm för PM2.5 EU-direktivet 2008/50/EG innehåller reglering av fina partiklar (PM2.5). Direktivet är ännu inte infört i svensk lagstiftning men Naturvårdsverket har gett ut en rapport med förslag till ny förordning ( Förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, SNV rapport 5884 okt 2008). Här föreslås bl a ett gränsvärde för PM2.5 på 25 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde i gatunivå. Värdet ska uppnås år Vidare finns ett exponeringsminskningsmål för urban bakgrundsluft på 20 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde. 7

8 Beräkningsförutsättningar Emissioner Emissionsdata, d v s utsläppsdata, utgör indata för beräkningsmodellen vid framräkning av haltkoncentrationer i luften. I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2007 använts. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl a vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. När totalhalterna beräknas för år 2015 tas hänsyn till den framtida fordonsutvecklingen d v s fler fordon med lägre utsläpp. De totala halterna av NO 2 påverkas av intransport av luftföroreningar utifrån dock till mindre grad jämfört med partiklar. De lokala utsläppen av NO 2 orsakas främst av vägtrafik. Planerad energianläggning Uppgifter om utsläpp från den planerade anläggningen har erhållits från Miljökraft i Sverige AB [6]. I tabell 4 redovisas de indata som använts för att beräkna anläggningarnas bidrag till de totala halterna av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och inandningsbara partiklar, PM10, år I tabell 5 redovisas hur utsläppen är fördelade under året. Beräkningarna för år 2015 har gjorts för tre driftsalternativ. Alla alternativen har en 80 m hög skorsten. Fall 1a: Anläggning med rökgaskondensering (RGK). Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december då behovet av värme är som störst. Övriga månader är rökgaskondenseringen inte i drift och rökgastemperaturen är 150 grader. De totala halterna av inandningsbara partiklar, PM10, orsakas av intransport utifrån, d v s bakgrundshalter, samt av lokala utsläpp, främst från vägtrafik. Bakgrundshalterna står för en stor del av den totala PM10-halten. Från vägtrafiken genereras avgaspartiklar men också slitagepartiklar d v s uppvirvlade partiklar som bildas genom slitage av vägbeläggning, sand, dubbdäck, bromsar etc. Nära starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av de lokala PM10-halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar på bl a Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att uppvirvlingen av slitagepartiklar ökar med vägtrafikens hastighet [5]. Fall 1b: Anläggning med rökgaskondensering (RGK). Anläggningen, panneffekt cirka 110 MW tillfört bränsle, körs med rökgaskondensering under januari, februari, mars och december. I detta driftsfall finns en våtskrubber före rökgaskondenseringen som är i drift året runt. Rökgastemperaturen är då 65 grader under de månader som rökgaskondenseringen inte i drift (april-november). Fall 2: Anläggning utan rökgaskondensering (RGK).: Anläggningen har ingen rökgaskondensering. Panneffekt cirka 125 MW tillfört bränsle. 8

9 Tabell 4. Planerade utsläpp samt indata till spridningsmodellen. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Innerdiameter skorsten, m Ytterdiameter skorsten, m Rökgastemperatur, ºC Rökgashastighet, m/s Utsläpp av NO x, ton/år Utsläpp av S, ton/år Utsläpp av PM10, ton/år Fall 1a 80 2,1 2,5 50/ ,2/ (45 mg/mj) Fall 1b 80 2,1 2,5 50/ ,2/ (45 mg/mj) Fall ,1 2, (45 mg/mj) 1) värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 23 (8 mg/mj) 23 (8 mg/mj) 23 (8 mg/mj) 6 (2 mg/mj) 6 (2 mg/mj) 6 (2 mg/mj) Tabell 5. Fördelning av utsläpp per månad i procent. Fall 1a och 1b Fall 2 Anläggning med RGK Anläggning utan RGK RGK i drift RGK ej i drift Månad % % % Januari Februari Mars April Maj 6 6 Juni 7 7 Juli 8 8 Augusti 3 3 September 6 6 Oktober 8 8 November 9 9 December Summa Beräkningsmodeller Två beräkningsmodeller en gaussmodell och en vindmodell, har använts vid framräkning av luftföroreningshalterna. Anläggningens utsläpp har fördelats över året enligt planerad drift vilket innebär att modellen räknar med de högsta utsläppen under årets kallaste månader. Luftföroreningshalterna kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormen ska halterna vara representativa för ett normalt år. Som indata till vindmodellen används därför en klimatologi som baserats på mätdata från en 50 m hög mast i Högdalen under en flerårsperiod ( ). Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark eller ovan tak vid bebyggelse. I modellen har används en gridstorlek på 25x25 meter över 9

10 beräkningsområdet. Beräkningsområdet har storleken ca 8x11 km för fall 1a och 2 och ca 12x16 km för fall 1b (kompletteringsberäkning ). För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför det område som här studeras så har beräkningar gjorts för ett betydligt större område omfattande Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. Gaussmodellen beräknar halterna vid en mängd olika väderfall där olika vindriktningar och extrema vädersituationer, t ex inversionsförhållanden, ingår. Vindar från syd till väst är de vanligaste i Stockholmsområdet. Detta gäller även under den kallaste delen av året. De högsta haltbidragen från den planerade anläggningen uppstår därför i en sektor nordost till sydost om verket. Figuren nedan visar flerårsmedelvärdet av vindriktningen på Södermalm, Högdalen och Norr Malma (nordväst om Norrtälje) under åren Figur 2..Flerårsmedelvärden för vindriktning under perioden N 25% Vindriktning flerårsvärden NV 20% 15% NO Högdalen, 20 m, Norr Malma, 24 m, Södermalm, 36 m, % 5% V 0% O SV SO S Osäkerhet i beräkningarna För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången d v s emissionsberäkningar, vind- och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar, baserat på mätningar vid Norr Malma. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län. Jämförelserna visar att beräknade halter av luftföroreningar gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, NFS 2007:

11 Resultat Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, inandningsbara partiklar (PM10) och svaveldioxid klaras med god marginal i området. Den planerade anläggningens bidrag till de totala halterna i området är litet för kvävedioxid och inandningsbara partiklar där trafiken på E18 står för det största bidraget. Driftsfall 1b ger ett något högre haltbidrag till den totala halten av luftföroreningar jämfört med driftsfall 1a och 2. I fall 1a och 1b sker utsläppen under vinterhalvåret med en lägre rökgastemperatur och lägre rökgashastighet på grund av rökgaskondensering. I fall 1b är rökgashastigheten och rökgastemperaturen lägre även under den tid rökgaskondensering inte sker. Detta innebär att plymlyftet blir lägre vilket är sämre ur spridningssynpunkt. Skillnaden i haltbidrag mellan de tre driftsfallen är dock mycket liten. För att undersöka risken för nedsug av rökplymen nära skorstenen har kompletterande spridningsberäkningar för byggnadseffekter utförts. Resultatet redovisas under rubriken Bedömning av risken för nedsug av rökgaser. Haltbidrag av kvävedioxid (NO 2 ) Haltbidraget av NO 2 för de olika driftsfallen framgår av tabell 6. I figur 3, 4 och 5 redovisas beräknade NO 2 - dygnsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till de totala dygnsmedelhalterna av kvävedioxid är litet i alla driftsfall, som mest 0,7 µg/m 3 i driftsfall 1b. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,2 µg/m 3. Den totala dygnsmedelhalten av kvävedioxid i närområdet ligger runt µg/m 3 med de högre halterna intill E18. Tabell 6. Beräknat haltbidrag av NO 2 från anläggning förde olika driftsfallen. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av NO x, ton/år Fall 1a 80 50/ (45 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (45 mg/mj) Fall (45 mg/mj) Maximalt bidrag av NO 2 dygn, g/m 3 2 Maximala bidragets andel av totalhalten NO 2 dygn 2 Medel bidrag 2 av NO 2 dygn g/m 3, inom beräkningsområdet 11*8 km (bredd*höjd) 0,6 5 % 0,09 0,7 5% 0,1 0,4 4 % 0,08 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. 11

12 Figur 3. År Haltbidrag av NO 2 vid driftsfall 1b. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 0,5-0,7 µg/m 3 Figur 4. År Haltbidrag av NO 2 i driftsfall 1b. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 0,5-0,7 µg/m 3 12

13 Figur 5. År Haltbidrag av NO 2 i driftsfall 2. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,1 µg/m 3 0,1-0,3 µg/m 3 0,3-0,5 µg/m 3 Totala halter av kvävedioxid (NO 2 ) Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av NO 2, 60 µg/m 3, underskrids med god marginal i den planerade anläggningens närområde år 2015, se figur 6. Beräknade totalhalter i området runt den nya anläggningen ligger runt µg/m 3 som dygnsmedelvärde med maxvärde 16 µg/m 3 intill E18. Den största lokala källan till NO 2 -halter är vägtrafiken på E18. De totala halterna av NO 2 påverkas även av intransport utifrån d v s bakgrundshalter. NO 2 -halterna minskar fram till år 2015 jämfört med dagsläget vilket beror på förväntad teknikutveckling d v s större andel fordon med låga utsläpp. För beräkningarna av totalhalt av NO 2 år 2015 har utsläppsdata från driftfall 1a använts. Totalhaltskartan i figur 6 är representativ även för driftsfall 1b och 2 då skillnaden i haltbidrag mellan driftsfallen är liten. 13

14 Figur 6. År Totala halter av NO 2 inklusive utsläpp från driftsfall 1a. NO 2 som 98-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. Normvärde som skall klaras är 60 µg/m µg/m µg/m 3 14

15 Haltbidrag av inandningsbara partiklar (PM10) Haltbidraget av PM10 för de olika driftsfallen framgår av tabell 7. I figur 7, 8 och 9 redovisas beräknade PM10- dygnsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till de totala dygnsmedelhalterna av PM10 är litet i alla tre driftsfallen, som mest 0,04 µg/m 3. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,01 µg/m 3. Den totala dygnsmedelhalten i närområdet ligger runt µg/m 3 med de högre halterna intill E18. Tabell 7. Beräknat haltbidrag av PM10 från anläggning förde olika driftsfallen. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstenshöjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av PM10, ton/år Maximalt bidrag av PM10 dygn, g/m 3 2 Maximala bidragets andel av totalhalten PM10 dygn 2 Medelbidrag 2 av PM10 dygn g/m 3, inom beräkningsområdet 11*8 km (bredd*höjd) Fall 1a 80 50/ (2 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (2 mg/mj) Fall (2 mg/mj) 0,04 0,1 % 0,005 0,04 0,1 % 0,007 0,03 0,1 % 0,005 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. Figur 7. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 1a. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 15

16 Figur 8. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 1b. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 Figur 9. År Haltbidrag av PM10 vid driftsfall 2. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. < 0,01 µg/m 3 0,01-0,03 µg/m 3 0,03-0,05 µg/m 3 16

17 Totala halter av inandningsbara partiklar (PM10) Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av PM10, 50 µg/m 3, underskrids i verkets närområde år 2015, se figur 10. Beräknade totalhalter i närområdet för den nya anläggningen ligger runt 28 µg/m 3 som PM10 dygnsmedelvärde. Intill E18 är halterna högre, som mest ca 42 µg/m 3. Halterna av PM10 orsakas främst av intransport utifrån och utsläpp från vägtrafiken. Längs E18, som är den mest trafikerade vägen i beräkningsområdet, återfinns de högsta halterna i beräkningsområdet. För beräkningarna av totalhalten av PM10 år 2015 har utsläppsdata från driftfall 1a. Totalhaltskartan är dock representativ även för driftsfall 1b och 2. Figur 10. År Totala halter av PM10 inklusive utsläpp från driftsfall 1a. PM10 som 90-percentil av dygnsmedelvärde i µg/m 3. Normvärde som ska klaras är 50 µg/m 3. < 27 µg/m µg/m µg/m 3 17

18 Haltbidrag av svaveldioxid (SO2) Haltbidraget av SO 2 för de olika driftsfallen framgår av tabell 8. I figur 11, 12 och 13 redovisas beräknade SO 2 - halter som årsmedelhalter orsakade av utsläpp från planerad anläggning år 2015 vid driftsfall 1a, 1b och 2. Den planerade anläggningens bidrag till den totala årsmedelhalten av svaveldioxid är som mest 0,17 µg/m 3 i driftsfall 1b. Denna halt förekommer dock inom ett begränsat område. Haltbidraget vid Bro samhälle är mindre än 0,03 µg/m 3. Den totala årsmedelhalten av svaveldioxid i närområdet har bedömts till cirka 0,5-1 µg/m 3. Tabell 8. Beräknat haltbidrag av SO 2 för de olika driftsfallen. SO 2 som årsmedelvärden i µg/m 3. Driftsfall Skorstens -höjd (m) Rökgastemperatur, ºC Utsläpp av S, ton/år Fall 1a 80 50/ (8 mg/mj) Fall 1b 80 50/ (8 mg/mj) Fall (8 mg/mj) Maximalt bidrag Medel bidrag 2 av SO 2, av SO 2, g/m 3 2 g/m 3, inom beräkningsområdet 11x8 km (breddxhöjd) 0,15 0,02 0,17 0,03 0,10 0,02 1) Värde under april tom november då anläggningen körs utan rökgaskondensering. 2) Gäller för meteorologiska förhållanden då det inte finns risk för nedsug av skorstenens rökgasplym. Figur 11. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 1a. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 18

19 Figur 12. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 1b. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 Figur 13. År Haltbidrag av SO 2 i driftsfall 2. SO 2 som årsmedelvärde i µg/m 3. < 0,05 µg/m 3 0,05-0,1 µg/m 3 0,1-0,15 µg/m 3 19

20 Totala halter av svaveldioxid (SO 2 ) Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid underskrids med mycket god marginal i hela Stockholms län, se diagram 1. För svaveldioxid finns miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde och timmedelvärde för skydd av människors hälsa. För skydd av ekosystemen finns en norm för årsmedelvärde. Mätningar med tim- eller dygnsupplösning görs inte inom Luftvårdsförbundet sedan november Halterna av svaveldioxid i regionen är mycket låga varför normen bedöms klarats med god marginal för alla medelvärdestider. Miljökvalitetsnormen för skydd av ekosystem gäller i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätort eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Detta värde klaras dock även i Stockholms innerstad och vid friluftsområdet Kanaan i västra Stockholm. År 2008 var årsmedelvärdet av svaveldioxid för Stockholms innerstad 0,8 µg/m 3, se diagram 1. Totalhalterna av svaveldioxid i området för den planerade anläggningen bedöms ligga mycket under miljökvalitetsnormens gränsvärden. Årsmedelvärdet har bedömts till cirka 0,5-1 µg/m 3. Diagram 1. Svaveldioxid i taknivå på Torkel Knutssonsgatan, Södermalm, månadsmedelvärden år 2008 [4]. 2.0 µg/m³ SO2, Torkel Knutssonsg, Södermalm, månadsmedelvärden år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 20

21 Bedömning av risken för nedsug av rökgaser Intill den planerade anläggningens skorsten ligger bl a det nya pannhuset med en höjd på 50 m. Närliggande byggnader innebär en risk att skorstenens rökgasplym sugs ned i den bildande lävirveln bakom byggnaden. Lävirveln är mer uttalad för breda byggnader och nedsuget är större för kalla gaser än för varma. Risken för nedsug av rökgaserna är som störst under sommaren (majaugusti) då temperaturskillnaden mellan rökgas och omgivande luft är som lägst. Generellt kan närliggande byggnader ge denna effekt om skorstenen är lägre än 2,5 gånger byggnadshöjden [8]. För att undersöka risken för nedsug av rökgaser har kompletterande spridningsberäkningar för byggnadseffekter utförts. Resultaten visar att risken för nedsug av rökgasplymen, p g a det närliggande pannhuset, är liten. Beräknat haltbidrag med byggnadseffekt gav en marginell ökning av halterna jämfört med haltberäkningar utan byggnadseffekt. Det finns därmed ingen risk att miljökvalitetsnormen överskrids i området. Orsaken till att byggnadseffekten är liten är bl a att anläggningen inte planeras köras med rökgaskondensering under sommarmånaderna. Skillnaden mellan rökgastemperatur och omgivande luft blir då stor under hela året vilket ät gynnsamt ur spridningssynpunkt. Bedömning av halten PM2.5 Storleksfördelning på partiklarna som släpps ut från den planerade anläggningen saknas varför hela utsläppet har räknats som PM10 (partiklar < 10 µm). Troligen består en stor del av utsläppet av PM2.5 (partiklar < 2.5 µm) då det handlar om små förbränningspartiklar. Om ett antagande görs att hela utsläppet består av PM2.5 så blir haltbidraget räknat som årsmedelvärde PM2.5 mindre än 0,02 µg/m 3. I stockholmsregionen visar mätningar att halten PM2.5 redan idag ligger under föreslagen miljökvalitetsnorm för PM2.5. I urban bakgrundsmiljö (taknivå på Södermalm) uppmättes år 2008 ett årsmedel på 9 µg/m 3 jämfört med föreslagen miljökvalitetsnorm på 20 µg/m 3. Intill Essingeleden ( fordon/dygn) uppmättes år 2008 ett årsmedel på 11 µg/m 3 som ska jämföras med förslagen norm på 25 µg/m 3 i gatunivå. Redan idag klaras alltså föreslagen miljökvalitetsnorm med god marginal i hela Stockholms län varför det inte föreligger någon risk att föreslagen norm överskrids i området kring planerad anläggning. 21

22 Referenser 1. Miljödepartementet 2001, Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). Uppdaterad SFS 2009: LVF rapport 2007:36.Uppdatering av NO 2 -kartläggning i Stockholms och Uppsala län. Jämförelser med miljökvalitetsnormer 3. LVF rapport 2003:1. Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund 4. LVF rapport 2009:1 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun, Kontroll och jämförelse med miljökvalitetsnormer år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 5. SLB rapport 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet. 6. Miljökraft i Sverige AB, Anna-Karin Hjalmarsson, Box 23010, Stockholm. 7. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, NFS 2007:7. 8. SMHI, Airviro user referens,volume 3, edb3.11, 22

23 23

24 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL FAX INTERNET 24

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2015:1 Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund MÄTNINGAR ÅR 2014 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 8 Inledning...10

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Titel: Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för luft. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet

Miljökvalitetsnormer för luft. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet Miljökvalitetsnormer för luft En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet Möjligheterna att utveckla Stockholmsregionen är av väsenlig betydelse för hela Sverige. Efterfrågan på

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm

Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm studie av fastigheter och kvarter Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm statens folkhälsoinstitut www.fhi.se studie av fastigheter och kvarter Boendes utsatthet för buller

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 10 PM En redovisning av beräknad energiåtgång och beräknad mängd klimatgaser under drifttid och byggtid 2009-01-16 3 (16) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 10... 4 2 Energianvändning

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

SLB 1:2010. Tunnelluftmätningar. Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm. Lars Burman

SLB 1:2010. Tunnelluftmätningar. Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm. Lars Burman SLB 1:21 Tunnelluftmätningar Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm Lars Burman JULI 21 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad har mätts - historiska tunnelluftmätningar... 3 3. Hälsorisker

Läs mer

Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund

Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-04-25 Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Tid Fredagen den 25 april 2014, kl. 13.00 15.00 Plats Lokal Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm Från T banan

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1

I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1 YTTRANDE 1 (3) 2013-05-20 magnus.moreau@regeringskansliet.se m.registrator@regeringskansliet.se Europeiska kommissionens formella underrättelse angående Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG

Läs mer

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2009 hölls på huset i Högsby den 17 mars. 21

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

SKORSTENSHÖJD BERÄKNINGSMETOD

SKORSTENSHÖJD BERÄKNINGSMETOD ALLMÄNNA RÅD 90:3 SKORSTENSHÖJD BERÄKNINGSMETOD NATURVÅRDSVERKET Beställningsadress Statens naturvårdsverk Kundtjänsten 171 85 Solna Telefon: 08:799 10 00 ISBN 91-620-0041-01 ISSN 0282-7271 Naturvårdsverket,

Läs mer

Anna Jonsson 1. Sture Larsson-Jones 2 Lars Barregård 1 Gerd Sällsten 1

Anna Jonsson 1. Sture Larsson-Jones 2 Lars Barregård 1 Gerd Sällsten 1 Modellering av bidraget av bensen och PM 10 i område med småskalig vedeldning samt effekten av konvertering till miljögodkända pannor alternativt biobränsleeldad närvärmecentral i området. Anna Jonsson

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar

Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar SLB 1:2014 Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar Version 2014-09-25 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 2014 Förord Kvalitetssäkringsprogrammet är framtaget av SLB-analys

Läs mer

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c ---

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c --- Plats och tid Ören, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 13 30 15 15 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, ej 13 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Anders Eskilsson, m, tjänstgörande

Läs mer