Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Transkript

1 Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON E-POST HEMSIDA

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Underlag för bedömningen... 3 Förskolan... 4 Trafikavgaser... 5 Ventilationstornet, luftflöden och luftföroreningshalter... 5 Spridningsberäkning av emissioner från ventilationstornet... 5 Bedömning... 6 Referenser... 6 Bilaga 1. Spridningsberäkning från SMHI

3 Sammanfattning Ett ventilationstorn som leder ut avgaser från Lundbytunneln är beläget nära en förskola. Ventilationstornet ventilerar det södra tunnelröret och fläktarna är igång med ett högt luftflöde på morgonen (kl ) på vardagar, övrig tid är luftflödet lågt. Mätningar av kväveoxider (NO x ) sker kontinuerligt inne i tunneln. En spridningsberäkning av emissioner av avgaser från ventilationstornet till omgivningsluften har utförts av SMHI. Haltbidraget från ventilationstornet till årsmedelvärdet av NO x vid förskolan beräknades till ca 0,02 µg/m 3. För dygnsmedelvärden av NO x var 98- percentilen av haltbidraget ca 0,3 µg/m 3 och för timmedelvärden ca 0,4 µg/m 3. Spridningsberäkningen visar således att haltbidraget från ventilationstornet är mycket lågt. Årsmedelvärdet av NO 2 beräknades till 19,3 µg/m 3 vid förskolan, vilket ligger väldigt nära Göteborgs Stads lokala miljömål för utemiljö vid skolor och förskolor. Bakgrund Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) kontaktades i augusti 2012 av Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, angående en förskola som nyligen öppnat. Förskolan är belägen i gamla Kyrkbyskolans lokaler på Prästvägen 6 i Lundby. Strax intill förskolan ligger ett ventilationstorn som ventilerar ut avgaser från Lundbytunneln. Miljöförvaltningen önskar en miljömedicinsk bedömning av luftkvaliteten vid förskolan med avseende på utsläppet av avgaser från ventilationstornet. Underlag för bedömningen Besök på plats den 18 september Närvarande från Miljöförvaltningen var Sanela Sadikovic, Linus Theorin och Andreas Severinsson, samt Sandra Johannesson från VMC. Uppgifter angående drifttider för ventilationen i tunneln samt halter av luftföroreningar (NO 2 och NO x ) inne i Lundbytunneln. Mätningar av luftflöden i ventilationstornet utförda av Midroc Elektro på uppdrag av Trafikverket. Anmälan av förskola på Prästvägen 6 till Göteborg Stad Lundby. Daterad: SMHI. Spridningsberäkningar för ett ventilationstorn till Lundbytunneln. 3

4 Förskolan Under sommaren 2012 öppnades en förskola i Gamla Kyrkbyskolan på Prästvägen 6 i Lundby. Enligt den anmälan som inkom till Göteborgs Stad Lundby i maj 2012 omfattar förskolan sex avdelningar och har plats för totalt 108 barn. Verksamheten bedrivs i en tvåvåningsbyggnad. Nordost om förskolan ligger Volvo Lastvagnar AB:s verksamhet. Lundbytunneln passerar ca 200 m söder om förskolan. Ett av de ventilationstorn som leder ut avgaser från tunneln är placerat strax norr om förskolan, se bild 1 och 2 nedan. Bild 1. Ventilationstornet Bild 2. Förskolan och ventilationstornet 4

5 Trafikavgaser Trafikavgaser består av en mängd olika gasformiga ämnen såsom kväveoxider (NO x ), (består av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 )), kolmonoxid (CO), och flyktiga organiska kolväten (VOC) samt partiklar. Det är partiklarna i avgaserna som är mest kritiska för hälsan. Kvävedioxid är skadligt i sig i höga halter men används dessutom ofta som en markör för trafikavgaser. En viktig källa till NO x i stadsmiljö är vägtrafiken och utsläppen sker i marknivå där människor befinner sig. I Göteborg står även sjöfarten för en betydande andel av de totala utsläppen av NO x. Ventilationstornet, luftflöden och luftföroreningshalter Ventilationstornet som ventilerar det södra tunnelröret är beläget ca 30 m norr om förskolan. Tornet är 29 m högt och har en innerdiameter på ca 4,5 m. Fläktarna för ventilationen i tunneln är igång under morgonrusningstrafiken kl på vardagar. Övrig tid på dygnet är luftflödet mycket lågt. Mätning av luftflöden i botten på ventilationstornet har utförts av Midroc Electro som arbetar för Trafikverket med drift och underhåll av Lundbytunneln. Mätningarna utfördes under vecka 25 (18-26 juni) Medelluftflödet under morgonen (kl ) då fläktarna är igång var ca 300 m 3 /s. Luftflödet under övrig tid på dygnet var ca 12 m 3 /s. Dessa värden har använts som underlag för spridningsberäkningen. Mätning av NO x sker kontinuerligt inne i Lundbytunneln. Under perioden 1 november till 19 december 2013 var medelvärdet av NO x under morgonrusning (kl ) på vardagar ca 330 µg/m 3 och för NO 2 ca 200 µg/m 3. Medelvärdet för övriga tider på dagen var liknande. Dessa värden har använts som underlag för spridningsberäkningen. Spridningsberäkning av emissioner från ventilationstornet En spridningsberäkning av emissioner av avgaser från ventilationstornet till omgivningen har utförts av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). För beräkningen har använts dispersionsmodell 2.2 (SMHI). Beräkningsområdet var 1000 m x 1000 m (40 x 40 punkter, 25 m rutor) och innefattar både förskolan och den mest belastade punkten. Beräkningen gjordes för 10 m över mark, vilket är den höjd där förskolans luftintag är placerat. Emissionen av NO x under morgonrusning var ca 0,1 g/s (fläktar igång) och för övrig tid på dygnet ca 0,004 g/s. Spridningsberäkningen visade att haltbidraget av NO x från ventilationstornet blir litet (Bilaga1). Årsmedelvärdet för NO x vid förskolan beräknades till 33,7 µg/m 3, där haltbidraget från ventilationstornet utgör ca 0,02 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 1). För dygnsmedelvärden av NO x var 98-percentilen 112 µg/m 3 där haltbidraget från ventilationstornet var ca 0,3 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 2). För timmedelvärden av NO x var 98-percentilen 172 µg/m 3 och haltbidraget ca 0,4 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 3). 5

6 Förskolan är belägen sydväst om tornet och utgör inte ogynnsammaste beräkningspunkt, men även i mest ogynnsamma punkt (nordost om tornet) blir haltbidraget lågt (ca dubbelt så högt som vid förskolan). Beräknat årsmedelvärde av NO 2 vid förskolan var 19,3 µg/m 3. För dygnsmedelvärden beräknades 98-percentilen till 40,3 µg/m 3 och för timmedelvärden till 58,9 µg/m 3. Bedömning En spridningsberäkning har visat att utsläpp av avgaser från ventilationstornet ger ett mycket litet bidrag till totalhalter av kväveoxider vid förskolan. Utsläppet sker på hög höjd, och när emissionen är som störst under morgonens rusningstrafik har luften hög hastighet och avgaserna sprids med vinden. Miljökvalitetsnormen för NO 2 som årsmedelvärde är 40 µg/m 3. Göteborgs Stad har ett lokalt miljömål som anger att årsmedelvärdet av NO 2 i utomhusluften ska underskrida 20 µg/m 3 vid 95 % av alla skolor och förskolor. Det beräknade årsmedelvärdet av NO 2 vid förskolan ligger väldigt nära det lokala miljömålet. För timmedelvärden av NO 2 vid förskolan var 98-percentilen ca 60 µg/m 3. Världshälsoorganisationen (WHO) har angett riktvärdet 200 µg/m 3 som 1-timmes medelvärde (WHO, 2006). Hos barn kan luftföroreningar orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar i luftvägarna och försämra lungfunktionen. Barn kan vara mer känsliga än vuxna eftersom deras luftvägar är under utveckling. Det är därför viktigt att efterstäva en god luftkvalitet med så låga halter av luftföroreningar som möjligt i områden där barn vistas. Referenser Sandén H. m.fl. Barns miljö och hälsa i Västra Götaland Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, WHO, Air Quality Guidelines global update World Health Organization, Regional Office for Europe, Copenhagen, Denmark. 6

7 Bilaga 1. Spridningsberäkning från SMHI Copyright Lantmäteriet Dnr: R _ Figur 1. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), årsmedelvärde. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 7

8 Copyright Lantmäteriet Dnr: R _ Figur 2. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), 98-percentil av dygnsmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 8

9 Copyright Lantmäteriet Dnr: R _ Figur 3. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), 98-percentil av timmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 9