Luftmätningar i urban bakgrund

Transkript

1 Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se

2 Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter i tätorten genom kontroll av svaveldioxid (SO 2 ), sot och kvävedioxid (NO 2 ). Sedan 1995/96 har även mätningar av bakgrundshalten av flyktiga organiska kolväten (VOC) genomförts. Mätning av kvävedioxid och sot sker med dygnsprovtagare. Svaveldioxid har tidigare mätts med dygnsprovtagare men mäts sedan mätsäsongen 1996/97 med en passiv mätmetod, s k diffusionsprovtagare som byts månadsvis. Även kvävedioxid och ozon (O 3 ) mäts med diffusionsprovtagare. VOC mäts med passiva mätrör som byts ut veckovis. Luftkvaliteten i svenska tätorter, inklusive Linköping, har förbättrats från mitten av 8-talet. Minskningstakten har dock avtagit eller varit oförändrad de senaste åren för svaveldioxid, sot och även bensen. Linköpings bakgrundsnivåer av kvävedioxid och bensen är låga i jämförelse med andra tätorter i Sverige. För bakgrundsnivån av ozon noteras inga tydliga trender. Miljökvalitetsnorm avser en föroreningsnivå som inte får överskridas eller som får överskridas endast i en angiven utsträckning. Till dessa normer finns olika tröskelvärden kallade övre utvärderingströskel (ÖUT) och undre utvärderingströskel (NUT) som när de överstigs eller understigs kräver olika form av kontroll. Placering av mätstationer Linköpings kommun har två mätstationer i s k urban bakgrund. Mätplatserna har ingen direkt påverkan från trafik eller andra utsläppskällor och mätningarna redovisar således bakgrundsnivån i Linköpings tätort. Tidigare år har samtliga mätningar varit placerade vid Stora torget (se Figur 1). Inför mätsäsongen 211/12 flyttades mätutrustningen för NO 2 (dygnsmedelvärden) på grund av ombyggnation av fastigheten från Stora torget till Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens lokaler på Djurgårdsgatan (se Figur 2). Figur 1. Karta visande placering (röd markering) av mätstation Stora torget. 1

3 Figur 2. Karta visande placering (röd markering) av mätstation Djurgårdsgatan. Resultat Till skydd för människors hälsa får inte kvävedioxid förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 4 µg/m 3 som ett årsmedelvärde. Det uppmätta medelvärdet för vinterhalvåret för 212/13 är 15µg/m 3, mätplats Djurgårdsgatan. Generellt gäller att ett årsmedelvärde är något lägre än vinterhalvårsmedelvärde. Genom mätningar har visats att halterna av kvävedioxid i belastade gaturum kan vara en faktor 1,5 gånger så höga som i urban bakgrund. Det nationella miljömålet för kvävedioxid är 2 µg/m 3 som årmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid är 2 µg/m 3 (årsmedelvärde) och det uppmätta medelvärdet för 212/13 i Linköping är 1,1 µg/m 3. Miljömålet är 5 µg/m 3. Nedan redovisas en sammanställning av resultaten från mätningarna från år 1986/87 till 212/13. 2

4 Medelvärden SO 2, Sot, NO 2 urban bakgrund, Linköping 3 µg/m SO2 Sot NO2 Figur 3. Diagram över vinterhalvårsmedelvärden i urban bakgrund, Linköpings tätort, av kvävedioxid, svaveldioxid och sot för år 1986/87 till 212/13. Den brutna nedåtgående trenden gällande både svaveldioxid och kvävedioxid som syns i diagrammen finns även i övriga mätplatser som ingår i det nationella Urban-nätverket. Orsaker till trenden är oklar men en möjlig orsak kan vara meteorologi och när det gäller NO 2 en ökad andel dieselfordon. Modern dieselteknik genererar en högre andel NO 2 i sina NO x än vad äldre dieselbilar och bensinbilar gör. (Karin Persson, 213) För Linköpings del syns ett markant högre medelvärde för NO 2 vinterhalvåret 212/13 än åren innan. Orsaken till det förhöjda värdet kan vara lokala anläggningsarbeten under perioden på Djurgårdsgatan i anslutning till mätaren. Anläggningsarbeten medför en större mängd dieseldrivna arbetsfordon än normalt, som i sin tur kan ha påverkat mätningarna. Mätningar utförs även under vinterhalvåret 213/14 för att följa upp detta. Kolväteföreningar Mätning av VOC (flyktiga kolväteföreningar) har skett sedan vinterhalvåret 1996/97 genom s k passiv mätmetod och analyserats som veckomedelvärde. Det är sammanlagt 8 kolväteföreningar som analyseras bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, mp-xylen, o-xylen och nonan. Trenden är att bensenhalten minskar och detsamma gäller för de flesta av övriga analyserade kolväteföreningar. Av kolväteföreningarna är det endast för bensen som det finns fastställt en miljökvalitetsnorm. Miljökvalitetsnormen för bensen är som årsmedelvärde 5 µg/m 3. Miljömålet i Sverige är 1 µg/m 3. IVL har i en tidigare studie kommit fram till en faktor 2. mellan gaturum och urban bakgrund gällande bensenhalter. Förhållandet mellan årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde motsvarar en faktor,8. Det uppmätta vinterhalvårsmedelvärdet för bensen 212/13 är,8 µg/m 3. För Linköpings del innebär detta att i gaturum kan antas att årsmedelvärdet för bensen uppgår till ca 1,28 µg/m 3 för år 212. Nedan följer en sammanställning av bensenhalten under de senaste vinterhalvåren. I diagrammen är resultaten jämförda med miljökvalitetsnormen (MKN), övre utvärderingströskel (ÖUT) och 3

5 nedre utvärderingströskel (NUT). Utvärderingströsklarna anger i vilken omfattning som kommunen måste kontrollera att miljökvalitetsnormerna efterlevs. För mer information om miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar se Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 21:8) µg/m 3 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Medelvärden Bensenhalter Stora Torget Linköping Bensen MKN ÖUT NUT Miljömål Figur 4. smedelvärden av bensen i urban bakgrund vid Stora torget i Linköping från vinterhalvåret 1996/97 t o m 212/13. Mätningar på landsbygd Mätning av bakgrundshalt på landsbygd sker vid två platser i kommunen. Mätning sker via s k passiva provtagare som mäter månadsvis. Vanligast är att vinden kommer från syd sydväst. Tidigare har det skett mätning på två platser sydväst om Linköpings tätort i Gävbo och Viggeby..För att se om luftutsläpp från tätorten påverkar landsbygdens luftkvalitet valde man att fr o m vintersäsongen 24/5 flytta en av mätplatserna nordost om tätorten till Östra Harg. Mätplatsen i Gävbo sydväst om tätorten kvarstår. Nedan följer en jämförelse av halvårsmedelvärden av svaveldioxid, kvävedioxid och ozon vid dessa mätplatser och mätplatsen vid Stora torget i Linköpings tätort. Nedan följer en sammanställning av bensenhalten under de senaste vinterhalvåren. I diagrammen är resultaten jämförda med miljökvalitetsnormen (MKN), övre utvärderingströskel (ÖUT), nedre utvärderingströskel (NUT) samt miljömål. 4

6 µg/m3 µg/m3 Svaveldioxid vinterhalvår 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Gävbo Viggeby Tätort Ö Harg Figur 5. Halvårsmedelvärden avseende bakgrundshalter av svaveldioxid på landsbygd och i Linköpings tätort från vinterhalvåret 1996/97 till 212/ Svaveldioxid vinterhalvår med jämförelse med MKN Gävbo Viggeby Tätort Ö Harg MKN ÖUT NUT Miljömål Figur 6. Halvårsmedelvärden avseende bakgrundshalter av svaveldioxid på landsbygd och i Linköpings tätort från vinterhalvåret 1996/97 till 212/13 med jämförelse med MKN, ÖUT, NUT och miljömål. 5

7 µg/m3 µg/m3 Kvävedioxid vinterhalvår Gävbo Viggeby Tätort Ö Harg Figur 7. Halvårsmedelvärden avseende bakgrundshalter av kvävedioxid på landsbygd och i Linköpings tätort från vinterhalvåret 1996/97 till 212/13. 4 Kvävedioxid vinterhalvår med jämförelse med MKN Gävbo Viggeby Tätort Ö Harg MKN ÖUT NUT Miljömål Figur 8. Halvårsmedelvärden avseende bakgrundshalter av kvävedioxid på landsbygd och i Linköpings tätort från vinterhalvåret 1996/97 till 212/13 med jämförelse med MKN, ÖUT, NUT och miljömål. 6

8 µg/m3 7 Ozon medelvärde halvår Gävbo Viggeby Tätort Ö Harg Figur 9. Halvårsmedelvärden avseende bakgrundshalter av ozon på landsbygd och i Linköpings tätort sommaren 1997 till vintern 212/13. Det kan konstateras att bakgrundshalterna i Östra Harg i regel är högre än i Gävbo, vilket kan tyda på att luftkvaliteten i Östra Harg påverkas av utsläpp från Linköpings stad, förbränningsanläggningar samt eventuellt även motorvägen. Avslutande sammanfattning Linköpings kommun överskrider inte någon av de befintliga miljökvalitetsnormerna gällande luftkvalitet i urban bakgrund. Mätningarna visar även på haltnivåer som ligger under utvärderingströsklarna vilka anger i vilken omfattning som kommunen måste kontrollera att miljökvalitetsnormerna efterlevs. Fortsatta mätningar kommer ändå genomföras under vinterhalvåret 213/14 för att se trender över tiden och för att ha fortsatt kontroll över luftkvaliteten. 7

9 Litteraturförteckning: Karin Persson, (213). Luftkvaliteten i Sverige 212 och vintern 212/13. Resultat fråm mätningar inom Urbanmätnätet. Göteborg: IVL Svenska Miljöinstitutet. 8