Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM Kvävedioxid, NO Halter i Klaratunneln... 6 Mätresultat från Klaratunneln... 6 Bedömning av luftkvaliteten invid kvarteret Skansen 18 i Stockholm... 7 Halter av kvävedioxid och partiklar (PM10) år Bedömning av påverkan på NO 2 halterna av tornutsläppet... 7 Tidigare mätningar av påverkan av tornutsläpp... 8 Bedömning av påverkan på PM10 halterna av tornutsläppet... 9 Figur 6. Trend för dubbdäcksandelar under januari februari på Hornsgatan, Sveavägen och infartsvägar åren Effekter av påbyggnaden Sammanfattning Referenser

4

5 Figur 2. Planerad påbyggnad av kvarteret Skansen 18, illustrationen är framtagen av Wingårdh Arkitektkontor AB. Efterpåbyggnad med två våningar uppgår takhöjden till ca + 48,8 meter vilket är ca 3 meter under ventilationstornen från Klaratunneln på intilliggande fastighet. Om ytterligera en liten teknikvåning byggs så uppgår höjden till ca + 52,5 meter vilket innebär att teknikvåningen ligger i höjd med ventilationstornen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [1]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas 5

6 Kvävedioxid, NO2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [1]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Halter i Klaratunneln De högsta luftföroreningshalterna i vägtunnlar är mycket högre än de som mäts upp längs en starkt trafikerad gata eller väg. Hur höga halterna blir i en tunnel beror förutom på trafiken och utsläppen även på tunnelns längd och övriga utformning såsom ventilation av tunneln. Klaratunneln är 880 meter och består av två separata tunnelrör för trafiken, ett i vardera färdriktning. Tunneln har transversell ventilation, vilket innebär att ren luft leds in till trafikutrymmet genom tilluftsdon strax ovanför vägbanan och distribueras ut längs hela tunnellängden. Frånluften leds ut via kanaler i taket till ventilationstornen. Mätresultat från Klaratunneln I Klaratunneln genomfördes kontinuerliga mätningar av kväveoxidhalterna i 6 mätpunkter. I Figur 3 redovisas uppmätta halter av NOx i Klaratunneln under åren 2000 till år 2009 [2]. Halterna sjunker tydligt tack vare mindre utsläpp från fordonen. För NO 2 är trenden inte lika tydligt, vilket delvis hänger samman med att andelen NO 2 av NOx i avgaserna, har ökat under perioden. De framtida halterna beror på trafikutvecklingen, sammansättningen av den framtida fordonsparken samt av ozonhalterna. Sannolikt kommer utsläppen av kväveoxider från fordonen att fortsätta minska. Troligen kommer kvävdioxidhalterna inte att minska lika snabbt, men de kommer sannolikt inte att öka. 6

7 Figur 3. Uppmätta halter av kväveoxider (NOx) i Klaratunneln i Stockholm. Årsmedelvärden för åren 2000 till Preliminära data. Streckad linje anger periodmedelvärdet på Hornsgatan. Se referens [2] för detaljer. Bedömning av luftkvaliteten invid kvarteret Skansen 18 i Stockholm Halter av kvävedioxid och partiklar (PM10) år 2014 Enligt befintliga kartläggningar genomförda på uppdrag av Stockholm och Uppsala läns luftvårdförbund år 2010 så klaras såväl miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) i området [3]. Halterna av kvävedioxid och partiklar (PM10) som kartlades för området år 2010 bedöms vara representativa för år Halterna av partiklar (PM10) har enligt mätningar minskat ytterligare från år 2010 fram till år 2014 emedan uppmätta halterna av kvävedioxid i princip är oförändrade mellan åren Att det är låga halter i aktuellt område beror på förhållandevis låga trafikmängder på närliggande lokalgator. När haltberäkningar utfördes år 2010 ingick däremot inte utsläpp från befintliga ventilationstorn för Klaratunneln. Nedan följer däremot ett resonemang om hur utsläppen från ventilationstornen kan tänkas påverka halterna i området. Bedömning av påverkan på NO2 halterna av tornutsläppet Halterna i toppen av ventilationstornet är lägre än halterna nere i tunneln på grund av utspädningen. Enligt trafikkontoret så är ventilationstornen i drift vid morgonoch kvällsrusning. Fläktarna medför att luften kommer att stiga till högre höjder än utsläppsnivån. Luften är dessutom några grader varmare än omgivningsluften, vilket betyder att den stiger ytterligare och blandas effektivare med omgivningsluften. Detta bidrar till en kraftig utspädning av halterna. Dock kommer en del av den NO som också släpps ut i mynningen att bidra till NO 2 halterna i omgivningen kring tornet eftersom NO oxideras till NO 2 vid reaktion med ozon i luften. Reaktionshastigheten beror av ozonhalten och oxidationen är effektivare vid bra luftomblandning, som dock samtidigt späder ut halterna. 7

8

9 I ventilationstorn kv.grävlingen På taket kv. Grävlingen Sveavägen tak 300 NO 2, µg/m : : : : : : : :00 Figur 5. Uppmätta timmedelvärden av kvävedioxid (NO 2) i Klaratunnelns ventilationstorn och på tak inom kvarteret Grävlingen samt tak Sveavägen år Bedömning av påverkan på PM10 halterna av tornutsläppet För PM10 finns inget gränsvärde för timmedelvärdet. Dimensionerande blir därför dygnsmedelvärdet 50 µg/m 3 som inte får överskridas fler än 35 dygn under ett år. PM10 mäts inte i Klaratunneln. Samtidiga mätningar av PM10 och NOx i Södra Länken tunneln visar att de högsta PM10- och NOx halterna är ungefär lika höga, vilket kan antas gälla också i Klaratunneln. Baserat på NOx halterna i Klaratunneln uppskattas de högsta dygnsmedelvärdena PM10 halterna vara några hundra µg/m 3. Framtida PM10 halter kommer sannolikt att vara lägre än idag, tack vare successivt minskad användning av dubbdäck, se figur 6. Med samma resonemang om utspädningen, som för NO 2 utsläppen från ventilationstornet (ovan), bedöms det därför som osannolikt att PM10-halerna skulle överskrida 50 µg/m 3 under fler än 35 dygn på grund av utsläppen från tornet. 9

10 100% 90% 80% Stockholms infartsvägar, indikativa dubbdäckandelar för lätta fordon (januari-februari) Sveavägen, indikativa dubbdäcksandelar för lätta fordon (januari-februari) Hornsgatan, indikativa dubbdäcksandelar för lätta fordon (januari-februari) 100% 90% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% % Figur 6. Trend för dubbdäcksandelar under januari februari på Hornsgatan, Sveavägen och infartsvägar åren Effekter av påbyggnaden Utbredningen och spridningen av föroreningsplymer i närmiljön till skorstenar eller ventilationskanaler kan påverkas kraftigt av storleken och avståndet till omgivande byggnader [4]. Påbyggnad med ytterligare två plan inom kvarteret Skansen 18 kan därmed förändra spridningsförhållandena för föroreningsplymen som kommer ut från ventilationstornet. Men påbyggnaden bedöms inte ge upphov till ackumulering av luftföroreningar eller leda till försämrade förutsättningar för spridning och spädning av avgaserna från Klaratunnelns ventilationstorn. Sammanfattning Baserat på 1) kännedom och uppskattningar halterna av kväveoxider och partiklar i Klaratunneln, 2) uppskattningar av effekterna på halterna av utspädningen på grund av den kraftiga omblandningen med omgivningsluften samt 3) mätningar i anslutning till ett ventilationsutsläpp som liknar det aktuella fallet, så bedömer SLB-analys inte att det finns någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar (PM10) vid en påbyggnad av kvarteret Skansen

11 Referenser 1. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010: PM, Tunnelluftmätningar Underlag till FUD- projekt, Vägverket Region Stockholm. Lars Burman SLB-analys år Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011: Handbook on atmospheric diffusion. Hanna, S.,R., Briggs, G.A., Hosker Jr., R.P., Technical Information center, US department of energy, ISBN

12