LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman"

Transkript

1 LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010

2 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Peab Exploatering AB och Fabege Storstockholm AB. Rapporten har granskats av: Kristina Eneroth och Magnus Brydolf. Uppdragsnummer: Daterad: Handläggare: Lars Burman, Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 9 Emissioner... 9 Osäkerhet i beräkningarna Miljökvalitetsnormer Partiklar, PM Kvävedioxid, NO Resultat PM10-halter för nuläget år PM10-halter för utbyggnadsalternativet år Halter av kvävedioxid, NO 2 för nuläget år Halter av kvävedioxid, NO 2 för utbyggnadsalternativet år Exponering för luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Referenser

4 Sammanfattning Ny bebyggelse planeras till år 2020 i området mellan Frösundaleden och Solnavägen i Solna (kv. Lagern vid nuvarande Råsunda fotbollsstadion). SLBanalys har på uppdrag av Peab Exploatering AB och Fabege Storstockholm AB genomfört spridningsberäkningar för hur framtida bebyggelse och trafik kommer att påverka luften. Beräkningarna har gjorts för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, och omfattar dels nuläget år 2010, dels ett utbyggnadsalternativ år 2020 när den nya bebyggelsen ska stå färdig. De framräknade halterna har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer för luft. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, klaras I nuläget år 2010 klaras miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, i området mellan Frösundaleden och Solnavägen. Det är endast på Frösundaledens vägbanor som normen enligt beräkningar överskrids. Halterna av partiklar ligger i intervallet µg/m³ både längs Solnavägens gaturum och uppemot 50 m från Frösundaleden. Det kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm för skydd av människors hälsa på 50 µg/m 3 (medelhalt under det 36:e värsta dygnet under året). Till år 2020 ökar trafiken med ca 20 % på Frösundaleden och ca 30 % på Solnavägen. Utsläppen kommer ändå att minska i och med beslutade avgaskrav samt beslut som påverkar dubbdäckens vägbaneslitage, vilket står för största delen av de lokala partikelutsläppen. Tillsammans med något minskade bakgrundshalter innebär det att halterna av PM10 i beräkningsområdet minskar med ca %. För utbyggnadsalternativet uppgår halterna längs Solnavägen och Frösundaleden till ca µg/m 3, med de högsta nivåerna invid fasader på den nya bebyggelsen. Miljökvalitetsnorm för PM10 klaras inom planområdet även efter en utbyggnad till år Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2, klaras Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2, klaras med god marginal för både nuläget och utbyggnadsalternativet. I nuläget ligger halterna i intervallet ca µg/m³ längs Solnavägens gaturum och uppemot ca 30 m från Frösundaleden. Det kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm för skydd av människors hälsa på 60 µg/m 3 (medelhalt under det 8:e värsta dygnet under året). Till år 2020 förväntas utsläppen av kväveoxider från trafiken minska till följd av skärpta avgaskrav inom Sverige och övriga EU. Halterna av kvävedioxid i planområdet beräknas därmed minska i jämförelse med nuläget, trots de förväntade trafikökningarna. För utbyggnadsalternativet uppgår halterna längs Solnavägen och Frösundaleden till µg/m 3, vilket är en minskning med ca % i jämförelse med nuläget. De högsta nivåerna förekommer längs Solnavägen där bebyggelsen skapar ett gaturum med sämre utvädring. Miljökvalitetsnorm för NO 2 klaras inom hela planområdet år Exponeringen för luftföroreningar minskar i planområdet Den förändring som sker med trafiken och bebyggelsen i utbyggnadsalternativet medför att människor som kommer att vistas i området får en minskad exponering av luftföroreningar i jämförelse med nuläget. Detta beror dock inte på planen utan på den utveckling som väntas för trafikens 4

5 utsläpp. Jämförelse med ett nollalternativ, dvs. år 2020 utan planen genomförd har inte gjorts i utredningen. Även om miljökvalitetsnormer klaras är det viktigt att luften är så ren som möjligt där människor kommer att bo och vistas. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen kan utformas så att tilluften inte tas från området mot Frösundaleden och i gatunivån mot Solnavägen, utan från den renare luften närmare taknivå eller från fasader som inte vetter mot trafiken. 5

6 Inledning Ny bebyggelse planeras till år 2020 i området mellan Frösundaleden och Solnavägen i Solna (kv. Lagern). Råsunda fotbollsstadion kommer att rivas och i området uppförs istället lägenheter och kontor. Syftet med denna utredning är att visa hur planförslaget kommer att inverka på halterna av luftföroreningar i planens influensområde. Spridningsberäkningar har gjorts för halter av partiklar och kvävedioxid för nuläget samt för ett utbyggnadsalternativ år Beräknade halter jämförs med gällande miljökvalitetsnormer. Utifrån beräknade halter görs även en bedömning av hur människor som vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1 Beräkningsförutsättningar Planområde och trafikmängder Planförslaget för området vid kv. Lagern i Solna visas i Figur 1. Råsunda fotbollsstadion som finns i området idag rivs och istället byggs ca700 lägenheter samt kvm kontor, vilka placeras närmast Frösundaleden. De befintliga byggnaderna Dallasskrapan samt kontoren under den nuvarande västra läktaren av fotbollsarenan kommer att finnas kvar. Den nya bebyggelsen kommer att ha en stadsmässig stadsstruktur som ansluter till de befintliga delarna i Råsunda. Nuvarande och framtida trafikflöden har tagits fram av Vectura. Trafikmängder för nuläget år 2010 och utbyggnadsalternativ år 2020 framgår av Figur 2 och avser årsmedeldygn, ÅMD. 6

7 Solnavägen Frösundaleden Figur 1 Planområdet kv Lagern i Solna 7

8 Råsunda fotbollsstadion Figur 2. Trafikmängder, årsmedeldygn. År 2010 (nuläget) överst - utan den nya bebyggelsen samt med utbyggnaden år 2020 (nederst). 8

9 Spridningsmodeller Beräkningar av NO 2 - och PM10-halter har utförts med hjälp av olika typer av spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] samt SMHI-Simair gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airvio vindmodell använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett nomalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod ( ). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storleken på beräkningsrutorna, på 10 meter x 10 meter har använts för planområdet kv. Lagern. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. SMHI-Simair gaturumsmodell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. SMHI- Simair gaturumsmodell används för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2007 använts [5]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. 9

10 Vägtrafikens utsläpp av kvävedioxid och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.3 [6]. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser för år 2010 (nuläge) och år 2020 (utbyggnadsalternativ). Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. För beräkningarna med gaturumsmodellen SIMAIR har vägtrafikens emissioner från Simair EDB 2004 använts. Dessa emissioner bygger på emissionsfaktorer från Artemis-modellen. Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik [8]. Simairmodellen har justerats mot fasta mätstationer i regionen. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [7]. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Besluten gäller från år 2010 och innebär att dubbdäckperioden har förkortats med fyra veckor samt att antalet tillåtna dubbar minskas kraftigt till högst 50 st. per däck. SLB-analys mätningar av trafikens dubbdäckandelar i Stockholmsregionen visar en generellt minskande trend de senaste åren. Bedömningen framgent är att dubbandelen kommer att fortsätta att minska från den nuvarande andelen vintertid på ca % till ca % år 2015 och ca % år De beslutade åtgärderna och den minskande användningen av dubbdäck i Stockholmsregionen gör att utsläppen av partiklar, PM10, från vägtrafiken beräknas bli ca 20 % lägre år 2015 och ca 40 % lägre år 2020 jämfört med nuläget år Även bakgrundshalter av PM10 förväntas minska i regionen, bl.a. beroende på minskade utsläpp och därmed mindre intransport. Osäkerhet i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [9, 10]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft

11 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 12. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [13, 14, 15, 16]. I förordningen [12] om miljökvalitetsnormer framgår att normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i luftföroreningsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Kartläggningen av PM10-halter i Stockholms och Uppsala län år 2002 visade också att normvärdet för dygn var svårast att klara [17]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av NO 2 varit svårast att klara. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2 -halter i Stockholms och Uppsala län [18]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO 2 -halten är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår. 11

12 Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. 12

13 Resultat PM10-halter för nuläget år 2010 Figur 3 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för nuläget år Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna av PM10 längs Solnavägen, norr om Frösundaleden, är i nuläget år 2010, ca µg/m³, se figur 3 nedan. Högst halter förekommer invid fasader på den sydvästra sidan av gatan där fotbollsarenan försämrar utvädringen av luftföroreningar. Invid Frösundaleden är utvädringen bättre men halterna är lika höga närmast vägen p.g.a. den större trafikmängden. Miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ klaras överallt i området förutom på Frösundaledens vägbanor µg/m µg/m 3 >50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 3. Medelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nuläget år Halter 2 m ovan mark. 13

14 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 Figur 4 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna av partiklar, PM10 längs Solnavägen, norr om Frösundaleden, minskar med ca % i utbyggnadsalternativet år 2020, i jämförelse med nuläget. Den ökade trafiken (ca 30 %) kompenseras genom att utsläppen per fordon minskar, främst p.g.a. mindre vägslitage men även mindre utsläpp av partiklar via avgasrören. Halterna längs Solnavägen beräknas uppgå till ca µg/m 3 med de högsta nivåerna invid fasader på den nya bebyggelsen. Längs Frösundaleden minskar partikelhalterna med ca 15 % i jämförelse med nuläget. Även här kompenseras trafikökningen (ca 20 %) med lägre utsläpp per fordon vilket främst beror på mindre vägslitage. I utbyggnadsalternativet har hänsyn även tagits till att den nya bebyggelsen påverkar halterna genom att gaturummen ändras Miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ klaras överallt i området, se figur 4 nedan µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 4. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Halter 2 m ovan mark. 14

15 Halter av kvävedioxid, NO 2 för nuläget år 2010 Figur 5 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet för nuläget år Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3. Halterna av NO 2 längs Solnavägen, norr om Frösundaleden, är i nuläget år 2010, µg/m³, se figur 5 nedan. Även för kvävedioxid förekommer de högsta halterna på den sydvästra sidan av gatan där fotbollsarenan försämrar utvädringen. Invid Frösundaleden är halterna förhöjda trots den bättre utvädringen vilket beror på den större trafikmängden. Haltnivån av NO 2 längs Frösundaleden beräknas för nuläget år 2010 till uppemot 45 µg/m³, se figur 5 nedan. Miljökvalitetsnormen för NO 2 på 60 µg/m³ klaras med god marginal överallt i området µg/m µg/m µg/m 3 Normgräns 60 µg/m³ Figur 5. Medelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nuläget år Halter 2 m ovan mark. 15

16 Halter av kvävedioxid, NO 2 för utbyggnadsalternativet år 2020 Figur 6 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 8:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3. Till år 2020 förväntas utsläppen av kväveoxider från trafiken minska till följd av skärpta avgaskrav inom Sverige och övriga EU. Halterna av kvävedioxid i planområdet beräknas därmed minska i jämförelse med nuläget, trots de förväntade trafikökningarna. För utbyggnadsalternativet uppgår halterna längs Solnavägen och Frösundaleden till µg/m 3, vilket är en minskning med ca % i jämförelse med nuläget. De högsta nivåerna förekommer längs Solnavägen där bebyggelsen skapar ett gaturum med sämre utvädring. Miljökvalitetsnorm för NO 2 klaras inom hela planområdet år µg/m µg/m µg/m 3 Normgräns 60 µg/m³ Figur 6. Medelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Halter 2 m ovan mark. 16

17 Exponering för luftföroreningar Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där människor vistas. Den förändring som sker för utbyggnadsalternativet medför att människor som vistas i detaljplaneområdet får en minskad exponering av luftföroreningar jämfört med nuläget. Detta beror dock inte på planen utan på den utveckling som väntas för trafikens utsläpp. Jämförelse med ett nollalternativ, dvs. år 2020 utan planen genomförd har inte gjorts i utredningen. Även om miljökvalitetsnormer klaras är det viktigt att luften är så ren som möjligt där människor kommer att bo och vistas. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen kan utformas så att tilluften inte tas från området mot Frösundaleden och i gatunivån mot Solnavägen, utan från den renare luften närmare taknivå eller från fasader som inte vetter mot trafiken. Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 19. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 17

18 Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län SMHI Airviro Dispersion: 3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI rapport , 4. OpenFOAM: 5. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun Utsläppsdata för år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2009: Johansson, H, EVA SYSDOK, version 2.3, Modellspecifikation, fordonseffektmodell. Rev , Internt PM Vägverket Bringfeldt, B, Backström, H, Kindell, S., Omstedt, G., Persson, C., och Ullerstig, A., Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities Modelling of inhalable particles. SMHI RMK No. 76, ARTEMIS: 9. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2006: Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och SMHI, Meteorologi nr 137, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007: Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Miljödepartementet 2001, SFS 2001:527. Uppdaterad SFS 2007:771 och SFS 2009: Luften i Stockholm. Årsrapport 2008, SLB-Analys, SLB rapport 1: Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004: Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5. (Ej publicerad, under färdigställande) 16. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008: Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2003: Uppdatering av NO 2 -kartläggning i Stockholms och Uppsala län. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007: Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på 18

19 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL FAX INTERNET 19

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Titel: Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för luft. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet

Miljökvalitetsnormer för luft. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet Miljökvalitetsnormer för luft En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet Möjligheterna att utveckla Stockholmsregionen är av väsenlig betydelse för hela Sverige. Efterfrågan på

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2015:1 Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund MÄTNINGAR ÅR 2014 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 8 Inledning...10

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar

Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar SLB 1:2014 Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar Version 2014-09-25 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 2014 Förord Kvalitetssäkringsprogrammet är framtaget av SLB-analys

Läs mer

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c ---

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c --- Plats och tid Ören, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 13 30 15 15 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, ej 13 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Anders Eskilsson, m, tjänstgörande

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi

Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi Nr 134, 2008 Meteorologi Vintervägar med eller utan dubbdäck Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier Gunnar Omstedt och Stefan Andersson Sveriges meteorologiska och

Läs mer

SLB 1:2010. Tunnelluftmätningar. Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm. Lars Burman

SLB 1:2010. Tunnelluftmätningar. Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm. Lars Burman SLB 1:21 Tunnelluftmätningar Underlag FUD-projekt, Vägverket Region Stockholm Lars Burman JULI 21 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad har mätts - historiska tunnelluftmätningar... 3 3. Hälsorisker

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet SLB 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet Christer Johansson 1,2, Michael Norman 2 & Mats Gustafsson 3 1 Institutionen

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10 ITM Stockholms Universitet SMHI SLB Rapport 4:24 Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM1 Slutrapportering av FoU projekt Christer Johansson 1,2 & Michael

Läs mer

I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1

I Länsstyrelsens årsredovisning (uppdrag 54) redovisas de åtgärder och insatser som pågår eller vidtagits under 2012, se Bilaga 1 YTTRANDE 1 (3) 2013-05-20 magnus.moreau@regeringskansliet.se m.registrator@regeringskansliet.se Europeiska kommissionens formella underrättelse angående Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG

Läs mer

Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund

Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-04-25 Årsmöte i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Tid Fredagen den 25 april 2014, kl. 13.00 15.00 Plats Lokal Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm Från T banan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006 Ulf Sjöstedt / www.pixgallery.com De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 10 PM En redovisning av beräknad energiåtgång och beräknad mängd klimatgaser under drifttid och byggtid 2009-01-16 3 (16) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 10... 4 2 Energianvändning

Läs mer

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-10 1 Plats och tid Rum 611, AVA-huset, Katrineholm kl 08.15 9.30 ande Erik Liljencrantz ordförande (M), Marie-Louise Karlsson (S) vice ordförande, Göran Ivarsson (C)

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer