Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Transkript

1 Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål Inge Vierth, forskare, VTI

2 Agenda Bakgrund Sammanfattade resultat så långt Styrmedel i hela världen Styrmedel i Sverige Pågående arbete

3 Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå miljökvalitetsmål Projektet genomförs av VTI och Göteborgs universitet, Samfinansieras av Trafikverket och VINNOVA (totalt 6,4 milj. kr) sept dec Idag fokus Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning

4 Klimatmål Nationella transporter i Sverige sjötransporter utgör knappt 2% CO2-utsläpp 70% lägre CO2-utsläpp 2030 (jämfört med 2010) Netto-noll CO2-utsläpp i samtliga sektorer 2045 Internationella sjötransporter (International Maritime Organization IMO) 40% lägre CO2-utsläpp 2030 (jämfört med 2008) 50% lägre CO2-utsläpp 2050 (jämfört med 2008)

5 Måluppfyllelsen för nationell sjöfart kt CO2-ekv Naturvårdsverkets statistik: ton COe SMHI (AIS- och fartygsdata): ton COe miljoner tkm Inrikes Sjöfart, CO2 Inrikes Sjöfart, CO2-mål

6 Måluppfyllelse för internationell sjöfart kt CO2-ekv miljoner tkm Utrikes Sjöfart, CO2 Utrikes Sjöfart, IMO CO2-mål

7

8 133 styrmedel och åtgärder i hela välden fördelning på kategorier

9 Geografisk fördelning av 133 styrmedel och åtgärder 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

10 Styrmedel i Sverige fartyg Gäller för IMO (2012): Energy Efficiency Design Index (EEDI) Nya fartyg IMO (2012): Ship Energy Efficiency Management Plan (SEEMP) Samtliga fartyg Sjöfartsverket (2018): Farledsavgifter differentierade m a p CO2-utsläpp (Clean Shipping Index) Samtliga fartyg IMO (2019): Data collection system for fuel oil consumption of ships Stora fartyg ( 5000 GT) EU (2018): Regulation (EU) 2015/757 on the monitoring, reporting and verification of CO2 emissions from maritime transport (MRV) Stora fartyg ( 5000 GT)

11 Styrmedel i Sverige bränslen Gäller för Skatteverket: Lägre skatt på el som förbrukas i fartyg som ligger i hamn Fartyg 400 GT till år 2020 Överenskommelse över OPS-finansiering av elanslutningar (2016) Hamnar i Stockholm, Helsinki, Turku och Tallinn Kravställan på offentliga aktörers fartyg och upphandlingar Trafikverket, Stockholm stad m.m.

12 Ytterligare åtgärder att satsa på Alternativa bränslen (biodrivmedel, batterier, vind, sol ) Hastighetsreduktion (10% lägre hastighet ger ca 27% lägre CO2-utsläpp) Optimerad ruttplanering och optimerade hamnanlöp med hjälp av digitala lösningar

13

14 Framtagning av basscenario A) Framtagning av basscenario för 2015, 2020, 2030, 2040 utgående ifrån Myndigheternas prognoser Karakteristika av fartygen som seglar i Nord- och Östersjön och delmängd som anlöper svenska hamnar (baserade på AIS- och fartygsdata) Fartygens hastigheter (baserade på AIS- och fartygsdata) Befintliga och beslutade styrmedel

15 Urval, analys och rekommendation B) Urval av ytterligare styrmedel som kan bidra att uppnå klimatmål C) Kostnadsnyttoanalys och uppskattning av bidrag till att uppnå mål D) Kvalitativ analys av nyckelaktörernas erfarenheter med styrmedel och åtgärder och deras bedömning av möjligheter och hinder E) Framtagning av förslag till vilka styrmedel och åtgärder Sverige bör arbeta vidare med på nationell och internationell nivå

16 Tack för uppmärksamheten! Mer information finns på: