Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp"

Transkript

1 Bilaga 4 Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning Kväveoxidutsläpp

2 Innehåll 1 PROBLEMANALYS MÅL 6 3 BEDÖMNING AV OLIKA REFERENSALTERNATIV Inledning Basscenario Alternativt scenario 8 4 MÖJLIGA ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Åtgärdsbehov Val av åtgärder Tunga fordon Kilometerskatt Stationära källor NOx-avgiften Sjöfart Åtgärdspotential Åtgärdskostnader Åtgärdskostnader för nationell sjöfart Styrmedelspotential 22 5 SAMMANFATTNING 25 6 REFERENSER 26 4

3 1 Problemanalys De totala svenska NO X -utsläppen var år 2006 cirka ton. Tunga fordon stod för drygt 25 procent eller ca 45,8 tusen ton, arbetsmaskiner för cirka 18% eller ton och stationära källor för 28% eller ton. (Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering, HW ). Tabell 1 Utsläpp av NOx, prognos, kton per år Källa * 2020 El- och värmeproduktion 12,41 14,01 15,5 15,36 Energiproduktion i 5,12 4,86 4,9 4,58 bostäder och service Energiproduktion i 17,64 21,05 23,4 23,83 industrin Industriprocesser 15,52 14,557 14,3 14,066 Vägtrafik 83, ,1 34 Personbilar 32,02 19, ,4 Lätta lastbilar 6,09 4,39 3,26 Tunga lastbilar 45,2 36, ,25 MC och mopeder 0,22 0,18 0,15 Inrikes sjöfart 7,02 7,71 7,9 8,46 Inrikes flyg 2,78 2,5 2,4 1,93 Järnväg 1,4 1,4 0,6 0,37 Arbetsmaskiner 31,92 26,46 20,7 14,98 Andra mobila 1,18 0,98 0,9 0,8 källor Andra stationära 0,47 0,47 0,5 0,48 källor Summa 179,0 154, ,9 Källa: Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering, HW Internationell sjöfart är en betydande källa till utsläpp av svavel och kväveoxider vilket bl.a. leder till förhöjt nedfall över Sverige. Utsläppen förväntas bli än mer betydande om inget görs för att minska utsläppen. Detta därför att utsläppen från landsektorn i Europa förväntas fortsätta minska medan sjöfartens utsläpp väntas öka. Omkring år 2020 kommer utsläppen av svavel och kväveoxider från sjöfarten vara ungefär lika stora som från samtliga utsläppskällor på land om inte ytterligare åtgärder vidtas. 5

4 2 Mål Befintligt delmål till 2010 lyder enligt följande: År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. Förslag till nytt delmål till 2015 lyder enligt följande: År 2015 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. 6

5 3 Bedömning av olika referensalternativ 3.1 Inledning För att kunna bedöma behovet av åtgärder i förhållande till uppsatt mål behövs information om hur utsläppen kommer att utvecklas om inget görs utöver fattade beslut. Ofta är osäkerheterna om utsläppsutvecklingen stor och beroende av en rad olika antaganden. Man brukar därför rekommendera att man gör känslighetsanalyser genom att förändra ett eller flera antaganden för att se hur det påverkar situationen. I kapitel 3.2 redogör vi för basscenariot och i kapitel 3.3 gör vi en känslighetsanalys med avseende på hur stor andel dieselbilarna utgör av bilparken år Basscenario De prognostiserade totala NO X -utsläppen för år 2010 är ton och för år ton. Utsläppen behöver alltså minska med ton till 2010 och med ton till 2015 för att målen ska nås. Tunga lastbilar beräknas bidra med c:a 28 tusen ton eller 20 procent av utsläppen år Arbetsmaskiner beräknas bidra med ca ton år Utsläppen från större dieseldrivna arbetsmaskiner beräknas uppgå till cirka ton år Utsläppen från små arbetsmaskiner beräknas uppgå till mellan 3800 och 3900 ton år 2006 och därefter vara oförändrade till Stationära källor beräknas bidra med ca ton år 2015, en ökning med 14 % jämfört med år Om samma utsläppsutveckling antas som i Miljömålskommitténs bedömning från 1999/2000 kommer utsläppen att minska något i industrin, energisektorn och industriprocesser, men öka i bostads- och servicesektorn jämfört med Utsläppen av NOx från personbilar beräknas minska med drygt 50% mellan 2005 och 2015, från cirka ton år 2005 till ton år Sammantaget för scenario 1 blir de samlade NO x -utsläppen i Sverige ton år 2010 och ton år I kapitel 3.2 gör vi en alternativ bedömning för utsläppen år Vi har valt att inte göra detta för år 2010 eftersom tiden fram till detta årtal är relativt kort och osäkerheterna om prognosutfall därför mindre. 7

6 3.3 Alternativt scenario En något osäker post i prognosen är personbilarna vilkas utsläpp av NOx beräknas minska med drygt 50% mellan 2005 och 2015, från cirka ton år 2005 till ton år I prognosen till 2010 antas att cirka 25% av trafikarbetet utförs med dieselbilar. Med antagande om en snabbare ökning av försäljningen av dieselbilar, i enlighet med den försäljningsutveckling vi nu kan se, kan utsläppen påverkas högst avsevärt. Då uppnås en blygsammare NOx-minskning till Vägverket har i sitt remissvar räknat på en alternativ utveckling av utsläppen med antagande om att andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen ökar till 50% från 2008 för att därefter ligga på den nivån. Enligt Vägverkets beräkningar (Vägverket 2007) skulle detta öka utsläppen med 1400 ton. Utsläppen från personbilar skulle då hamna på cirka ton år Sammantaget för scenario 2 blir de samlade NO x -utsläppen i Sverige ton år Man bör dock ha i åtanke att det finns en rad olika faktorer som påverkar resultatet i ovanstående räkneexempel, liksom de prognoser som vi använder. Beroende på vad man använder för emissionsfaktorer, gör för antaganden om körsträckor för olika typer av bilar, tror om introduktion av bilar med bättre emissionsegenskaper etc.. så kan man komma till mycket olika resultat. Vi vill med ovanstående räkneexempel visa på att det finns osäkerheter i prognosen och att beroende på vilka antaganden man gör så ser åtgärdsbehovet olika ut. 8

7 4 Möjliga åtgärder och styrmedel 4.1 Åtgärdsbehov För att nå de uppsatta målen har vi behov av åtgärder som reducerar utsläppen med ton till 2010 och mellan cirka ton och ton till Åtgärder på tunga fordon (kilometerskatt) och stationära källor (höjd och breddad NOx-avgift) föreslås för att nå delmålet Dessa åtgärder har effekt även till 2015 men troligen behövs ytterligare någon eller några åtgärder för att nå delmålet till De åtgärder och styrmedel som föreslås under delmål 6 om utsläpp från fartyg som bunkrar i Sverige har en viss effekt även på utsläppen från nationell sjöfart varför en viss utsläppsreduktion av NOx kan räknas in även från detta mål. 4.2 Val av åtgärder Det finns en rad olika åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen av NOx. De är olika väl utredda, har olika stor potential, verkar i olika tidsperspektiv, kostar olika mycket etc. När vi valt vilka åtgärder vi skulle gå vidare med har vi använt följande kriterier: - Åtgärden ska ha någorlunda stor potential, d.v.s. ha påtaglig möjlighet att minska utsläppen - Åtgärden ska hinna få effekt till målåret Åtgärden ska vara kostnadseffektiv i förhållande till andra sätt att minska NOx-utsläppen. Vi har dessutom tagit hänsyn till vilka möjligheter vi ser att beslut kan hinna fattas om åtgärden eller styrmedel i tid så att effekt kan uppnås till Detta innebär att åtgärder som kan komma till stånd genom att man nyttjar redan befintliga styrmedel eller styrmedel som är mycket väl utredda med små konsekvenser har prioriterats högt. Vi har valt att inte lägga fram en lång åtgärdslista, dels för att vi vill lyfta fram de åtgärder som vi enligt ovanstående kriterier är mest effektiva och dels för att åtgärdsbehovet inte är så stort. Självklart finns flera andra åtgärder och styrmedel som av olika skäl kan vara intressanta. Alla kostnadseffektiva åtgärder bör genomföras och det finns alltid behov av att utreda nya förslag. Vissa åtgärder kommer också att genomföras ändå, även om de inte lyfts fram som förslag i den fördjupade utvärderingen. Några styrmedel/åtgärder som vi resonerat kring men av olika skäl valt att inte föreslå här är: - Styrmedel för att tidigare få in dieselbilar som klarar euro 6 avgaskrav. Vi ser inte att dieselbilar är en typisk NO x -åtgärd. En dieselbil som uppfyller euro 6 har fortfarande betydligt högre utsläpp än dagens bensindrivna personbilar som redan klarar euro 6-kraven. - Styrmedel för att stimulera introduktion av tunga fordon som uppfyller euro V avgaskrav. Det säljs redan i dag fordon som klarar euro V och vi bedömer att ytterligare stimulans inte är nödvändig. Allmänt kan påpekas 9

8 att det är oklart vad stimulans till kommande teknik egentligen har för effekt, bl.a. på grund av osäkerheter om miljöprestanda. - Styrmedel för att öka utskrotningen av gamla personbilar med sämre emissionsegenskaper. Potentialen att minska utsläppen av NOx genom att skrota ut gamla, icke katalysatorförsedda, bilar till 2010 beräknas vara cirka 2000 ton (Naturvårdsverket 2007). Vi bedömer att potentialen till 2015 är försumbar eftersom mycket få bilar utan katalysator finns kvar då. Analyser har också visat att bidrag till utskrotning är dyrt i förhållande till den minskade miljöbelastning som åstadkoms. - Skärpta upphandlingskrav för att stimulera renare arbetsmaskiner. Vi bedömer att detta är något som myndigheterna arbetar kontinuerligt med och att ytterligare åtgärdsförslag här därför inte är nödvändiga. - Stimulera eftermontering av avgasrening på arbetsmaskiner. Utsläppen från arbetsmaskiner är hälften så stora som man tidigare beräknat och kommer år 2015 att stå för endast 15% av de totala NOx-utsläppen. Stationära källor kommer att stå för 42% och vägtrafiken för 34%. Behovet av åtgärder på arbetsmaskiner är därmed inte lika akut som man tidigare bedömt. Dessutom är efterinstallation relativt kostsamt troligtvis rör det sig om uppemot kr per arbetsmaskin. Även om man lyckas införa en skatt på arbetsfordon är det inte troligt att den blir så hög att man kan differentiera den så mycket så att en efterinstallation blir lönsam. Således kan det bli nödvändigt att komplettera med ett bidrag för efterinstallation. Ett bidrag utan en differentierad skatt skulle troligtvis inte få så stort genomslag, eftersom det utan den finns få incitament för en maskinägare att efterinstallera reningsutrustning även om den skulle vara gratis. Det kan dock finnas anledning att närmare analysera åtgärder och styrmedel på detta område. - Sänkt hastighet genom ökad hastighetsövervakning. Vi bedömer att åtgärder har liten potential att minska NOx-utsläppen till Naturvårdsverket (2007) bedömer att ytterligare cirka 1500 kameror (utöver de 700 som installeras under år 2006) kan minska utsläppen med drygt 500 ton till Potentialen till 2015 är mindre eftersom bilparken successivt byts ut och släpper ut mindre av bl.a. NOx. - Åtgärder som minskar behovet av transporter eller för över trafik till andra mindre miljöbelastande transportslag är viktiga. Det är dock svårt att hitta styrmedel som kan säkerställa den effekten, framförallt för godstransporter, och det är svårt att räkna på potential och kostnader. Kilometerskatten är ett sådant styrmedel, trängselskatt ett annat. Trängselskatt i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle enligt Naturvårdsverket 2007 kunna ha en potential på 125 ton till Potentialen 2015 är lägre. I takt med att bilarna får bättre emissionsegenskaper minskar potentialen för åtgärden som minskar mängden trafik. 10

9 4.3 Tunga fordon Kilometerskatt UTFORMNING Vägtrafikskatteutredningen (VTU) föreslog ett införande av kilometerbaserad skatt för tunga lastbilar (>3,5 ton totalvikt). Utredningen om vägavgifter på E6 och SIKA/ITPS (2007) har senare stött VTUs förslag. Syftet med att införa kilometerskatt är primärt att internalisera lastbilstrafikens negativa externa effekter. Principerna i VTU s förslag till ett svenskt kilometerskattesystem för lastbilar var att skattenivån inledningsvis: baseras på de marginalkostnader som beror av fordonets avgasutsläpp, fordonsvikt/körsträcka (tonkm), buller och olyckor och var lastbilen geografiskt framförs, differentieras efter fordonets avgasutsläpp (Euro-klass), Kilometerskatten enligt förslaget skulle för en 60 tons lastbil av Euro 4-klass bli 2,86 kr/km ÅTGÄRDSPOTENTIAL Styrmedlet ger incitament för att öka lastfaktorn, användning av bättre fordon samt överföring av gods till andra transportslag STYRMEDELSPOTENTIAL I SIKAs rapport 2007:2 Kilometerskatt för lastbilar redovisas SIKAs och ITPS regeringsuppdrag att analysera inverkan på näringar och regioner vid införandet av en kilometerskatt för tunga fordon. Analysen visar att en kilometerskatt som är utformad så att den tydligt speglar de externa marginalkostnaderna kan väntas bidra till att det övergripande transportpolitiska målet om ett samhällsekonomiskt effektivt transportsystem uppnås och att välfärdsvinster därför kan väntas. Sådana vinster är att vänta inom bland annat miljöområdet. Enligt beräkningarna med Samgodsmodellen skulle trafikarbetet (fordonskilometer) med tunga lastbilar minska med drygt 10 procent. Även om den beräknade överflyttningen till andra transportslag inte är så stor, finns det indikationer på att den är överskattad. Å andra sidan tar modellberäkningarna inte hänsyn till väntade anpassningar i form av effektivisering av transporterna (minskad tomkörning, ökad lastfaktor). Utsläppen till luft av koldioxid och luftföroreningar minskar till följd av minskat trafikarbete. Därtill kommer ytterligare en effekt till följd av att kilometerskatten är differentierad i förhållande till bilarnas miljöklasstillhörighet, vilket kan väntas 11

10 leda till ett snabbare utbyte av fordonsparken till fordon med lägre utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Denna effekt är svår att beräkna och minskar i betydelse i takt med att fordonsparken förnyas. Det minskade trafikarbetets effekt på vägtrafikens utsläpp av kväveoxider är cirka 3000 ton till För att beräkna potentialen till 2015 utgår vi från SMED:s prognos där utsläppen från tunga fordon år 2010 kommer att uppgå till ton och år 2015 till ton, d.v.s. en minskning med 23%. Mot bakgrund av detta antar vi att potentialen att reducera kväveoxidutsläppen med en kilometerskatt minskar i samma grad och därför uppgår till 2300 ton år Effekter på näringar, regioner och sysselsättning Ett motiv för införande av km-skatt är att det ger positiva effekter för åkerinäringens internationella konkurrensneutralitet då såväl svenska som utländska åkerier omfattas. Överlag är de förväntade effekterna på näringar små då vägtransportkostnaderna är en liten andel av de totala produktionskostnaderna även för de mest negativt drabbade branscherna. I vissa branscher som livsmedel bedöms en omstrukturering ske från transporter till arbete. Det är i papper- och massaindustrin de totalt största konsekvenserna verkar uppstå. Både produktion och sysselsättning bedöms minska. Produktionen uppskattas minska med en halv procent men kompenseras med kostnadsbesparingar. För trävaruföretag med vägtransportkostnader högre än genomsnittet kan produktionsminskning bli 2 % men här väntas också de största kostnadsbesparingarna varför nettoeffekten beräknas bli en vinstökning. Den dominerande kostnadsposten för skogsindustrin är råmaterialet som står för hälften av produktionskostnaden. Sammantaget beräknas sysselsättningen totalt öka med personer i tillverkningsindustrin vid införande av kilometerskatt på den av VTU föreslagna skattenivån. Den positiva effekten beror på att arbetskraftsintensiva branscher växer på bekostnad av transportintensiva. De största arbetskraftsökningarna sker i livsmedelsindustrin medan den enda bransch där en signifikant arbetskraftsminskning väntas är i massa- och pappersindustrin med knappt 1000 personer. Regionalt kan norra Sverige komma att påverkas mer av kilometerskatt än landet som helhet. Skillnaderna är större branschvis i olika regionerna, dock utan något tydligt regionalt mönster. Bl.a. väntas arbetskraftsbehovet öka i norra Norrland trots att arbetskraftsminskning bedöms uppstå för papper- och massaindustrin i landet som helhet KOSTNADER Införandet av ett kilometerskattesystem är förknippat med betydande kostnader för investeringar, drift och kontroll (Källa: SIKA 2007:2). Kostnaderna beräknas till uppemot 900 Mkr per år för att täcka reinvesteringar och drift. Därtill kommer administrativa kostnader för Skatteverket, som räknar med ca 4 miljoner kronor i årliga kostnader för sina insatser plus en engångskostnad på drygt 4 miljoner kro- 12

11 nor. Förutsättningarna för en kostnadsuppskattning är mycket osäkra, bland annat när det gäller utformning, flexibilitet, juridiska krav avseende integritet och kontroll. Vidare är teknikutvecklingen snabb, och inom kort kan helt nya tekniska förutsättningar föreligga. Kostnadsnivån för ett svenskt system bestäms i hög grad av hur kontrollfrågan löses och kan vara avgörande för om ett kilometerskattesystem för tunga fordon går att räkna hem samhällsekonomiskt sett. Den samhällsekonomiska årliga kostnaden beräknas till drygt 900 Mkr per år (904,4 Mkr) NYTTA En kilometerskatt som är utformad så att den tydligt speglar de externa marginalkostnaderna väntas bidra till att det övergripande transportpolitiska målet om ett samhällsekonomiskt effektivt transportsystem uppnås och att välfärdsvinster därför kan väntas. Sådana vinster är att vänta inom bland annat miljöområdet. Enligt beräkningarna med Samgodsmodellen skulle trafikarbetet (fordonskilometer) med tunga lastbilar minska med drygt 15 procent vid den högre kilometerskattenivån och med drygt 10 procent vid den lägre nivån. Utsläppen till luft av koldioxid och luftföroreningar minskar till följd av minskat trafikarbete. Därtill kommer ytterligare en effekt till följd av att kilometerskatten är differentierad i förhållande till bilarnas miljöklasstillhörighet, vilket kan väntas leda till ett snabbare utbyte av fordonsparken till fordon med lägre utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Denna effekt är svår att beräkna och minskar i betydelse i takt med att fordonsparken förnyas. I diagrammet för koldioxid är det transportpolitiska målet för hela transportsektorn inlagt (oförändrade utsläpp år 2010 jämfört med år 1990). I fallet med den lägre kilometerskattenivån beräknas koldioxidutsläppen minska med drygt 400 kton. Med en koldioxidvärdering motsvarande dagens koldioxidskatt blir värdet av de minskade koldioxidutsläppen ca 400 miljoner kronor år Med värderingen 1,50 kronor per kg koldioxid blir det i stället ca 600 miljoner kronor. På motsvarande sätt kan värdet av de minskade kväveoxidutsläppen beräknas. Utsläppen beräknas minska med drygt ton. Med en värdering på 62 kronor per kg motsvarar det ca 200 miljoner kronor. Förutsatt att dieselskatten över miniminivån restitueras till ägarna av de kilometerskattepliktiga fordonen, skulle samhällsekonomiskt gynnsamma styreffekter kunna uppnås för persondieselbilarna om energiskatten höjdes till den nivå som gäller för bensin eller till den högre nivå som svarar mot den externa kostnaden (exklusive kostnaden för koldioxidutsläppen för ett genomsnitt av nya dieselbilar). Den samhällsekonomiska nyttan av lägre koldioxidutsläpp om dieselskatt (energiskatten) införs på samma nivå som bensinskatten har av Kågeson kvantifierats till ca 300 miljoner kr per år (med dagens koldioxidskatt som värdering). 13

12 Vägslitaget ökar snabbt med stigande axeltryck. Kilometerskatten kan differentieras så att den skapar incitament hos fordonsägarna att sprida totalvikten på fler axlar. Eftersom vägslitaget ökar med stigande axeltryck kan en sådan differentiering medverka till mindre skador och lägre underhållskostnader. Som Kågeson (2007) betonar är det främst de tyngsta bilarna och fordonskombinationerna som kan antas bli påverkade. För de lättare tunga fordonen finns sällan någon valmöjlighet. Eftersom de tyngsta fordonen ger upphov till de högsta axeltrycken, bedöms denna effekt vara betydelsefull. Effekten återstår dock att kvantifiera. Om kilometerskatten omfattade alla vägfordon skulle en minskad trängsel kunna väntas, om skatten differentierades med hänsyn till var och när trängsel uppkommer. Några större effekter är dock knappast att vänta så länge systemet endast omfattar de tunga fordonen. Effekten uppkommer inte vid det förenklade systemet. Den samhällsekonomiska fördelen av att i en skatteväxling kunna kompensera den skatteintäkt som kilometerskatten beräknas ge netto med sänkta snedvridande skatter bör kunna ge en betydande samhällsekonomisk vinst. SIKA menar att denna grova överslagsberäkning visar att det inte är självklart att kostnaderna för ett avancerat system uppvägs av de samhällsekonomiska fördelarna. Det finns därför anledning att göra noggrannare analyser av detta och att då också undersöka om ett förenklat system kan vara mer motiverat från samhällsekonomisk synpunkt. Det bör här betonas att de samhällsekonomiska fördelarna i princip blir större för det avancerade systemet. En nackdel med den förenklade modellen för kilometerskatt är att den inte medger differentiering mellan vägar med olika egenskaper eller mellan geografiska områden. Inte heller för olika tidpunkter (årstid, veckodag, tid på dygnet) STATSFINANSIELL KOSTNAD Konsekvenserna för statsfinanserna uppskattas bli en nettointäkt på 3-4 miljarder kr per år. I detta ingår en bruttointäkt på 6 miljarder kronor, ett skattebortfall av minskad bränslekonsumtion på 1 miljard, ett bortfall av vägavgifter på 0,6 miljarder samt investeringskostnad uppskattad till 0,9 miljarder. Tabell 2: Statsfinansiella kostnader av kilometerskatten. Kilometerskatt hög Kilometerskatt låg Kilometerskatt + 6,0 + 5,7 Dieselskatt + moms -1,1-0,8 Eurovinjett - 0,6-0,6 Systemkostnader - 0,9-0,9 Summa + 3,4 + 3,4 Källa: SIKA (2007): Kilometerskatt för lastbilar effekter på näringar och regioner 14

13 4.4 Stationära källor NOx-avgiften Den 1 januari 1992 infördes en avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion i fasta förbränningsanläggningar (SFS 1990:613). Till en början omfattade avgiften pannor och gasturbiner med en tillförd effekt av minst 10 MW och en nyttiggjord energi av minst 50 GWh per år. Den 1 januari 1996 togs effektgränsen bort och gränsen för avgiftsskyldighet sänktes till 40 GWh per år. Avgiften kom samtidigt att omfatta även stationära förbränningsmotorer. Från och med den 1 januari 1997 sänktes gränsen för nyttiggjord energi till 25 GWh per år. Avgiften har kommit att omfatta allt mindre och allt fler pannor. Ytterligare en förutsättning för avgiftsskyldighet är att den producerade energin används för uppvärmning av byggnader, elproduktion eller i industriella processer. Avgiften uppgår till 40 kronor per kilo utsläppta kväveoxider, räknade som kvävedioxid. Miljöavgiften skall sedan återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. Systemet innebär att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de avgiftsskyldiga. Företag med små utsläpp av kväveoxider per nyttiggjord energimängd får tillbaka ett större belopp än de betalar in, medan företag med stora utsläpp per nyttiggjord energimängd förlorar på systemet. År 2004 var 264 anläggningar med totalt 405 produktionsenheter avgiftspliktiga. Kväveoxidutsläppen från dessa anläggningar uppgick till ton totalt och den nyttiggjorda energin till GWh. Det motsvarar ett genomsnittligt utsläpp på 0,227 kg per MWh nyttiggjord energi. Med antagandet om en medelverkningsgrad på 87 procent blir det specifika medelutsläppet 55 mg/mj tillförd energi. Den totala avgiftssumman uppgick till 597 miljoner kronor, vilket efter avdrag för undantag och administrativa kostnader gav en återbetalningen på 8,94 kronor/mwh ÅTGÄRDSPOTENTIAL Åtgärdspotential för det befintliga NOx-avgiftskollektivet Nedan visas den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för verksamheter som ingår i NOx-avgiftssystemet idag. En utsläppsminskning på drygt 2000 t/år skulle kunna åstadkommas om ytterligare NOx-reducerande åtgärder med Figur 1: Potential för utsläppsreduktion för verksamheter i NOx-avgiftssystemet kostnader på upp till 20 kr/kg genomförs. Här ingår bl a 1000 t/år från SNCR i massa- och pappersindustrins pannor, till en kostnad av 18 kr/kg. Om man utgår ifrån att åtgärder med en kostnad motsvarande upp till halva NOx-avgiften genomförs, ger en NOx-avgift på 50 kr/kg en utsläppsminskning på totalt ca 5400 ton/år. 15

14 Här ingår bl. a. drygt 2000 t/år från SNCR på kraft- och värmeverk, till en kostnad av 25 kr/kg. Vid en avgiftshöjning till 60 kr/kg NOx skulle ytterligare utsläppsminsk ningar på ca 300 ton/år ske till en kostnad på kr/kg och den totala utsläppsminskningen bli 5700 ton/år. Figur 1 Ackumulerad utsläppsminskning från anläggningar i befintliga NOx- avgiftssystemet vid en höjning av avgiften till 50 kr/kg NOx (NV rapport 5356) Figur 1 Ackumulerad utsläppsminskning från anläggningar i befintliga NOx- avgiftssystemet vid en höjning av avgiften till 50 kr/kg NOx (NV rapport 5356) Åtgärdspotential för tillkommande källor I figur 2 nedan visas den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för samtliga stationära källor som idag inte ingår i NOx-avgiftssystemet. Figur 2 Kostnadskurva för NOx- utsläppsreducerande åtgärder vid förbränning i industriella processer samt sodapannor och sulfitlutpannor. (Källa: NV 5525) Den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för industriella processer samt sodapannor och sulfitlutpannor är drygt 1000 ton/år för NOx-reducerande åtgärder på upp till kr/kg. Här ingår dock processtekniska åtgärder i mineralullindustrin och gruvindustrin, motsvarande nästan 800 ton/år. Dessa åtgärder kommer att genomföras som en följd av pågående tillstånd särenden, oberoende av om NOx-avgiftssystemet utvidgas eller inte. Kostnaderna är svåra att beräkna beroende på att det är processtekniska åtgärder, som i mineralullindustrin t.o.m. skulle kunna 16

15 innebära en negativ kostnad. Kostnaderna har därför satts till 0 kr/kg. Resterande 290 ton/år utgörs av redan planerade förbränningstekniska åtgärder i cement- och kalkindustrin, med åtgärdskostnader på kr/kg. Om åtgärder på upp till 30 kr/kg genomförs, tillkommer 800 t/år från SNCR på raffinaderier, och den totala utsläppsminskningen blir nästan 2000 t/år STYRMEDELSPOTENTIAL Breddning av NOx-avgiften Naturvårdsverket har i NV rapport 5525 föreslagit att NOx-avgiften breddas till att även omfatta fasta förbränningsanordningar där förbränningsprodukterna används för uppvärmning, torkning eller annan behandling av föremål eller material. Undantag föreslås för förbränning i kalk- och cementugnar, pelleteringsverk för tillverkning av malmpellets, glasugnar för tillverkning eller återvinning av glas och ugnar för tillverkning av lättklinker. Kostnaderna för dessa sektorer bedöms som orimligt höga vid ett införande av NOx-avgift. Det går inte heller att bilda en egen grupp av dessa sektorer eftersom antalet anläggningar är för få för att skapa ett effektivt avgiftssysten. Det undantag från NOx-avgiften som funnits för soda- och (sulfit)lutpannor tas bort och även dessa verksamheter inkluderas alltså i breddningen. Åtgärdskostnaderna för de åtgärder som ingår i dessa verksamheter ser ut på följande sätt: 17

16 Tabell 3 Åtgärdskostnader vid en breddning av NOx- avgiften. Typ av åtgärd Potential Kostnad kr/kg (Min-max) % Ton/år ackumulerat Raffinaderier SNCR Koksverk, förbränningstekniska åtgärder (FT) Värmnings- och värmebehandlingsugnar, (40-50) SNCR Koksverk SNCR Koksverk FT+SNCR Raffinaderier SCR Raffinaderier SNCR Sodapannor FT Sodapannor SCR Värmnings- och värmebehandlingsugnar, SCR (50-300) Koksverk SCR De undantag som NV i rapport 5525 anses bör göras för kalk-och cementugnar m.fl. gör att det endast finns utsläppsminskningar på ca 900 ton/år för en åtgärdskostnad på kr/kg. Därefter finns det utsläppsminskningar på ca 500 ton/år i intervallet kr/kg. För en åtgärdskostnad på kr/kg finns det stora utsläppsminskningar att göra Höjning av avgiften Naturvårdsverket har föreslagit att i ett första steg höja avgiften till 50 kr/kg NOx för att återfå den reala nivån avgiften hade 1992 då den infördes. Denna avgiftshöjning skulle leda till utsläppsminskningar på 5700 ton år 2010 och 6200 ton år 2015 i det nuvarande avgiftskollektivet med antagandet om att åtgärder genomförs upp till en genomsnittskostnad på halva avgiftsnivån, dvs 25 kr/kg NOx, men inte till i princip några utsläppsminskningar i det tillkommande kollektivet. Ovan beskrivs att användningen av genomsnittskostnad förmodligen underskattar utsläppsminskningarna och installation av mätutrustning leder förmodligen också till vissa förbränningstekniska åtgärder. Vid en avgiftshöjning till 60 kr/kg NOx skulle utsläppsminskningarna i det tillkommande kollektivet uppgå till ca 800 ton år 2010 och 900 ton år

17 Tabell 4: Sammanfattning av potential för utsläppsminskningar med NOx-avgiften Åtgärd Breddning av NOxsystemet samt avgiftshöjning till 60 kr. Minskningspotential, år Befintligt avgiftskollektiv Tillkommande avgiftskollektiv Eftersom dessa beräkningar baseras på NV rapport 5336 från år 2004 har vi gjort vissa antaganden för att få potentialerna tillämpliga fram till år Prognosen fram till år 2015 är att NOx-utsläppen från stationära källor kommer att öka med ca 14%. Denna ökning kommer av utbyggnad av fjärrvärme och en ökad kraftproduktion, aktiviteter som är NOx-avgiftspliktiga. Vi har därför justerat minskningspotentialerna med motsvarande 14% ökning (mellan ) vilket borde vara ett fullt rimligt antagande, under förutsättning att inte t ex inflationsnivån urholkar incitamentet att vidta åtgärder enligt NOx-avgiften. Ett sådant antagande borde innebära minskningspotentialer av det försiktiga slaget. Det beror dels på att man antar, som nämnts ovan, att åtgärder genomförs upp till en genomsnittskostnad på halva avgiftsnivån, dels är det rimligt att kostnader för NOx-reningsteknik gradvis kommer att minska framöver, vilket medför en högre nivå av rening för samma NOx-avgift. Metoder att beräkna kapitalkostnader och livslängd på investeringar spelar också in. Själva utsläppsprognosen till 2015 är dessutom baserad på nuvarande NOx-avgift, såsom den ser ut idag. Införs den avgiftshöjning till 50 kr/kg NOx innan 2010 som Naturvårdsverket föreslagit har även detta inverkan på utsläppen i negativ riktning. 4.5 Sjöfart Åtgärdspotential Tabell 5 visar de möjligheter som finns för att minska utsläppen av kväveoxider inom sjöfarten och kostnader för att använda tekniken. Underlaget baseras i stor utsträckning på Entecs rapport från

18 Tabell 5 fartyg Uppskattade kostnader för att reducera utsläppen av kväveoxider från Metod Effektivitet att reducera NO x - utsläpp % Kostnad för medelstora stora motorer /ton NO x Nya fartyg Kostnad för medelstora stora motorer /ton NO x Befintliga fartyg Kostnader kr/kg NOx i nya fartyg Kostnader kr/kg NOx i befintliga fartyg Enkel skjutventilsjustering * ,08-0,11* 0,14-0,22 Avancerade skjutventilsjustering Varierar 0,18-0,30 Varierar Vatteninsprutning Varierar 2,8-3,7 Varierar Humid Air Motor ,8-2,13 2,41-2,60 (HAM) Katalysator SCR ** 400 2,8-5,6** 3,7-6,5** 700** Källa: ENTEC 2005, bearbetning av Profu (2007) * Inga driftskostnader **driftskostnaderna varierar på det bränsle som används, billigast blir reningen om diesel används. Som jämförelse kan nämnas att marginalkostnaden för befintliga kraft- och värmeverk är >4000 per ton (37 kr/kg) och >8000 per ton (74 kr/kg) för tunga lastbilar och bussar (NGO-inlaga till revision av Marpols Annex VI, 2006). För att minska sjöfartens utsläpp har vi under delmål 6 utgått från de olika åtgärdsscenarier för att reducera utsläppen från sjöfart på Östersjön och Nordsjön som Cofala m.fl. (2006) har räknat på. De har studerat ett antal tänkbara scenarier för att minska utsläppen från olika typer av fartygstrafik och vilka kostnader som är förknippade med dessa. Vi har särskilt tittat på två av scenarierna: Det ena (C1) har en hög ambitionsnivå för alla fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön där skjutventiler införs på alla lågvarvsmotorer byggda före år 2000 och HAM installeras på alla fartyg byggda 2010 eller senare. Det andra (C2) innebär att maximal teknisk potential utnyttjas vilket innebär att SCR installeras på alla fartyg, nya och befintliga. Vi har dessutom konstruerat ett eget scenario Kraftfulla åtgärder införs inom Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön som innebär att bränsle med 0,5 % svavelhalt alternativt skrubbning till motsvarande nivå används i Nordsjön och Östersjön och färjor på övriga hav. I scenariot ingår dessutom att hälften av samtliga fartyg som trafikerar området installerar långt gående NOx-rening. 20

19 Vi antar att fartyg som bunkrar i Sverige har en något lägre potential att reducera utsläppen jämfört med färjor och lastfartyg i genomsnitt som går på Nordsjön och Östersjön 5% lägre för NOx och 10% lägre för SO2. Detta antagande baseras på att fler fartyg än genomsnittet som bunkrar i Sverige redan har installerat NOxrening, bl.a. till följd av de miljödifferentierade farledsavgifterna, samt att bränslet i svenska farvatten i genomsnitt har lägre svavelhalt än fartyg på andra havsområden i Europa. Med detta antagande får man följande uppskattade utsläpp till 2015: Tabell 6 Beräknade utsläpp i kton år Bas 2015 Medel EU Hög EU C1 Medel alla Hög alla C1 Kraftfulla åtgärder SO NO x Max C2 Källa: Egen bearbetning av Cofala m.fl Den nationella sjöfartens prognostiserade andel av NOx-ustläppen 2015 från fartyg som bunkrar i Sverige beräknas vara 4,2%. Om man antar att utsläppen från nationell sjöfart som bunkrar i Sverige kan minska i samma grad som sjöfart över lag på Östersjön och Nordsjön så skulle utsläppen av NOx från nationell sjöfart med scenariot Kraftfulla åtgärder minska med knappt 3000 ton (4,2% av ton ton). Med C2 skulle minskningen uppgå till 7000 ton (prognosticerade NOx-utsläpp från nationell sjöfart uppgår till 7900 ton år 2015). En stor del av den nationella sjöfarten består av Gotlandstrafiken. Denna har redan installerat SCR varför vi antar en betydligt lägre åtgärdspotential. Vi antar att potentialen för minskade NOx-utsläpp från nationell sjöfart uppgår till cirka 1000 ton Åtgärdskostnader FARTYG SOM BUNKRAR I SVERIGE Baserat på de kostnadsuppskattningar som tagits fram för åtgärder på lastfartyg och färjor på Östersjön och Nordsjön med utgångspunkt från Cofala för de olika åtgärdsscenarierna antar vi samma genomsnittliga åtgärdskostnad för de som bunkrar i Sverige. 21

20 Tabell 7 Kostnad, kr per kg SO2 år 2020 Medel EU Hög EU Medel alla Hög alla C1 Kraftfulla åtgärder Max C2 SO2 9,463 9, ,439 NOx 0,547 2,504 0,547 2, ,021 Källa: Egen bearbetning av Cofala m.fl Kostnaderna för svavelreducerande åtgärder i scenarierna C1 och C2 bygger på Cofalas (2006) kostnadsantaganden för dels installation av skrubberteknik och dels bränslebyte. Om istället antagandet görs att svavelreduktionen enbart genomförs genom övergång till lågsvavligt bränsle ökar kostnaderna, med dagens prisläge på bränsle, avsevärt. Kostnaden blir då omkring 50 kr/kg SO2 istället för omkring 10 kr/kg SO2. Detta beaktas i scenariot kraftfulla åtgärder. Hur prisbilden på lågsvavligt bränsle kommer att utvecklas är dock osäkert. Vi antar att kostnaden per kilo utsläpp är den samma år 2015 som år Med detta som utgångspunkt blir de totala kostnaderna för olika scenarier år 2015: Tabell 8 Total kostnad, miljoner kronor år 2015 Medel EU Hög EU C1 Medel alla Hög alla C1 Kraftfulla Max C2 åtgärder SO2, milj. kr per år Nox, milj kr. per år 5,6 75 9, Källa: Egen bearbetning av Cofala m.fl Kostnaderna för att uppnå scenariot Kraftfulla åtgärder (med utgångspunkt från det bränsle som bunkrats i Sverige) uppgår till mellan 0,8 och 2,5 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för Max-scenariot är cirka 1,4 miljarder kronor Åtgärdskostnader för nationell sjöfart Som en mycket grov uppskattning antar vi att nationell sjöfart står för en åtgärdskostnad motsvarande dess andel av utsläppsreduktionen från fartyg som bunkrar i Sverige. Det innebär att kostnaderna för att reducera utsläppen av svavel från nationell sjöfart i åtgärdsscenario Kraftfulla åtgärder uppgår till mellan cirka 5 miljoner kronor och 100 milj. kronor ((500 ton/ ton)*400 milj. kr till (2000 ton/ ton)*2000 milj. kr). Kostnaderna för att reducera utsläppen av NOx från nationell sjöfart med samma scenario skulle med samma antagande uppgå till cirka 6,5 milj. kronor ((1000 ton/ ton)*450 milj. kr). Totala kostnaderna för nationell sjöfart beräknas därmed uppgå till mellan 12 miljoner kronor och drygt 100 miljoner kronor Styrmedelspotential 22

21 Man kan konstatera att det inom sjöfarten finns en stor åtgärdspotential. Det behövs dock styrmedel som ser till att dessa åtgärder kommer till stånd. Här nedan sammanfattas mycket kort vilka styrmedel som är tänkbara för att åstadkomma reduktion av kväveoxidutsläpp från nationell sjöfart. För en mer utförlig beskrivning av styrmedlen hänvisas till konsekvensanalysen under delmål SKÄRPT MILJÖDIFFERENTIERING AV FARLEDSAVGIFTERNA Kväveoxidrabatten liksom svavelrabatten varierar med fartygets storlek, vilken kan ses som en approximation för utsläppens storlek. Sammantaget innebär detta att farledsavgifternas incitament idag, för genomsnittsfartyget, är väl under 1 krona per kg för svavel- såväl som för kväveoxider. Differentieringen har således en förhållandevis liten potential att nå ytterligare reduktioner. Eftersom styrmedlets möjlighet till ekonomiskt incitament är begränsat talar mycket för att det är motiverat att inrikta det på kväveoxider. En ny balans, där differentieringsutrymmet används för ökade incitament för kväveoxidrening, medan de ekonomiska incitamenten för minskade svaveloxidutsläpp i motsvarande mån sänks kan vara motiverat. Antag att det, mot bakgrund av dessa siffror, finns utrymme att ytterligare öka differentieringen med avseende på utsläpp av kväve så att utsläppen minskar med ytterligare i storleksordningen ton. Denna uppskattning är mycket grov, men potentialen utreds nu av Sjöfartsverket. Utredningen väntas bli klar under hösten Vi antar att potentialen att minska utsläppen av NOx från inrikes sjöfart uppgår till mindre än ton. Detta eftersom utsläppen från inrikes sjöfart är små i förhållande till internationell sjöfart och för att stora utsläppsreduktioner redan gjorts HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER FÖR SOX OCH NOX INKLUDERANDE SJÖFARTEN Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SIKA har i ett regeringsuppdrag haft till uppgift att utreda hur ett handelssystem med utsläppsrätter för svavel- och kväveoxider där sjöfarten ingår kan utformas. Sjöfartsverket har samordnat uppdraget. I uppdraget jämförs ett öppet, sektorsövergripande handelssystem som omfattar både utsläpp från sjöfartssektorn och landbaserade anläggningar med ett slutet handelssystem som endast omfattar sjöfartssektorn. Utredningen beräknar att en halvering av sjöfartens utsläpp av kväveoxidutsläpp i avgränsningsområdet kan ske till en genomsnittlig kostnad av knappt 6,50 kr per kg kväveoxider. För att koppla denna potential till fartyg som bunkrar i Sverige så antar vi inte att en halvering av utsläppen är möjlig utan endast en minskning med knappt 40% (~37%) eftersom inte alla de fartyg som bunkrar i Sverige går på Östersjön och Nordsjön och för att fartyg som bunkrar i Sverige oftare redan idag rening av kväveoxider. De totala utsläppen av NOx från fartyg som bunkrar i Sverige år

22 bedöms bli ton. En minskning av utsläppen med 37% skulle därmed innebära en reduktion med cirka ton. Den nationella sjöfartens prognostiserade andel av NOx-ustläppen 2015 från fartyg som bunkrar i Sverige är 4,2%. Mot bakgrund av den andelen så skulle potentialen för nationell sjöfart uppgår till cirka 3000 ton. Det är dock inte särskilt troligt att potentialen är så stor med tanke på att Gotlandstrafiken, som står för en stor andel av den nationella trafiken, redan har vidtagit NOx-reducerande åtgärder. Vi antar därför att potentialen för minskade NOx-utsläpp från nationell sjöfart med ett handelssystem uppgår till cirka 1000 ton NOx. 24

23 5 Sammanfattning Tabell 9: Sammanfattning av styrmedelspotential Åtgärd Potential, ton 2010 Potential, ton 2015 Styrmedel Samhällsekonomisk kostnad Samhällsekonomisk nytta, milj kr per år Statsfinansiell effekt Minskat trafikarbete med tunga fordon Färre tunga fordon Byte till bättre tunga fordon Kilometerskatt 900 miljoner kronor per år 900 miljoner kronor per år Ökade intäkter med 3,4 miljarder kronor per år Stationära källor Höjd och breddad NOxavgift 13,7 Mkr/år i drift o underhåll exkl. investering Nyttan bedöms överstiga kostnaden Nationell sjöfart 1000 Skärpta farledsavgifter, handel med utsläppsrätter 2,5-5 miljoner kronor. Minskad kväve deposition över Sverige SUMMA * Potential och kostnader måste bedömas ** Potential och kostnader måste bedömas Sammantaget bedömer vi att målen till 2010 och 2015 kan nås med föreslagna åtgärder och styrmedel. Om referensalternativ 3 skulle infalla kan det dock behövas ytterligare åtgärder för att nå målen. 25

24 6 REFERENSER IVL, 2007, Emissioner från små arbetsmaskiner Kågeson, Per (2007). Förenklad form för svensk kilometerskatt. Naturvårdsverket, Kilometerbaserade vägavgifter Miljöeffekter och andra konsekvenser. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket, 2004, Förslag för kostnadseffektiv minskning av kväveoxidutsläpp - Kväveoxidavgift och handelssystem för utsläppsrätter, 5356 Naturvårdsverket, 2007, Konsekvenser av Sveriges genomförande av EU:s utsläppstakdirektiv (2001/81/EG) för NOx SIKA 2007, Kilometerskatt för lastbilar, 2007:2 SMED, 2007, Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering SOU 2004:63. Skatt på väg. Slutbetänkande från Vägtrafikskatteutredningen. Svensk maskinprovning AB (SMP), 2007, Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner, Dnr Vägverket 2007, Synpunkter på underlagsrapporter för analyserna av målen ingen övergödning och bara naturlig försurning, Yttrande, SA :

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm

Miljödepartementet Stockholm Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström, 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon 2004-09-08 Dnr: 030501-03-02446 Thomas Ljungström, 011-19 15 58 PM Nya farledsavgifter I regeringsbeslut den 19 februari 2004 gavs Sjöfartsverket i

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 6 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Ulrika Lindstedt och Per Andersson, Naturvårdsverket

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) MILJÖEKONOMI 9 september 2016 Kommentarer på Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) Björn Carlén Konjunkturinstitutet Uppdraget Redovisa vilka

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET Rapport 2000:4 2 3 Förord Statens institut för kommunikationsanalys,, fick i november 1999 i uppdrag av Näringsdepartementet att göra en studie om alternativ

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14 Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter 2016-04-20 Sjöfartsverket Dnr 2016-00296 Er ref 16-00810 Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter Stockholms Hamnar har länge följt Sjöfartsverkets arbete

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter

Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-10-02 Ert dnr N2008/5186/TR Vårt dnr 298/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Sammanfattning Naturskyddsföreningen

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

Lagrådsremiss. Enklare regler om kväveoxidavgiften. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Enklare regler om kväveoxidavgiften. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Enklare regler om kväveoxidavgiften Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 24 april 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016 Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen. DB Schenker Miljöfrågan i fokus Vårt miljöarbete Presentation vid Kristianstads kommuns miljöfika, 2014-09-18 Annika Jönsson myschenker e-business EDI DB Schenkers övergripande miljömål Vårt mål är att

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport Skogsnäringen

Läs mer

Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr )

Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr ) 2014-09-08 Sjöfartsverket 601 78 Norrköping Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr 14-02372) Stockholms Hamnar har tagit del av Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem 1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 2013-08-06 : Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem Sjöfartsverket drivs i affärsverksform med en huvudsaklig

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Förenklad form för svensk kilometerskatt

Förenklad form för svensk kilometerskatt Per Kågeson Nature Associates 2007-03-14 Slutlig version Förenklad form för svensk kilometerskatt Syftet med denna pm är att belysa möjligheterna att utforma en svensk kilometerskatt så att den får så

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer