Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Transkript

1 Il Motion 1983/84:677 Lars Ernestam och Börje Stensson Åtgärder mot försurning Försurningen och dess effekter på våra skogar, marker, vattendrag och sjöar är 1980-talets stora miljöfråga. Under tidigare år har huvudsakligen försurningens inverkan på sjöar och vattendrag uppmärksammats. Ett kalkningsprogram har antagits och såväl statliga som kommunala insatser görs för att motverka försurningens effekter. Kalkningen innebär emellertid inte att försurningen stoppas vid föroreningskällan, endast att lokala skadeverkningar temporärt begränsas. Skogen och försurningen Under senare år har försurningens och luftföroreningens effekter på våra skogar alltmer uppmärksammats. Skogen är Sveriges största nationaltillgång. Skogen ger oss exportintäkter som är så stora att enbart de räcker att betala all dyr olja som vi tvingas att importera. Förutom de självklara ekonomiska aspekterna är skogen också en oundgänglig beståndsdel för friluftslivet. Flera av Europas länder omfattas nu av en förödande och hastigt uppkommande skogsdöd. Pågående, med bristfälliga resurser genomförda, inventeringar visar att klara indikationer föreligger på att också Sverige kan komma att drabbas på liknande sätt som tidigare Tyskland och andra länder i Europa. Det är nu mycket brådskande att komma till rätta med försurningens och luftföroreningens effekter på skogen. Det gäller i första hand att få fram orsakerna till att träden skadas. Dessutom måste åtgärder vidtas för att förhindra eller kraftigt minska utsläpp av föroreningar från värmeanläggningar, industrier och bilar. (Bensinavgasernas skadeverkningar redovisas i en särskild motion.) En mycket stor del av nedfallet av försurande och andra ämnen i Sverige beror på utsläpp i andra länder, och Sverige måste därför gå i spetsen för ett åstadkommande av internationella överenskommelser. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken måste uppmärksammas. De kommunala reningsverkens användnings av fällningskemikalier behöver ses över och slutligen måste också åtgärder för att motverka försurningens effekter intensifieras. Motionsförslagen kan sammanfattas på följande sätt: Forskning och inventering Det råder fortfarande bristande kännedom om orsakssammanhangen i samband med luftförorening, försurning och skogsdöd. Det finns dock en

2 Mot. 1983/84: stor samstämmighet om att den kraftiga ökning av svavelutsläppen som ägt rum under 1900-talet är en betydande anledning till miljöförstöringen. Kunskaperna i övrigt om anledningarna till skogsdöden är emellertid otillräckliga. Sannolikt råder ett komplext samband mellan naturliga variationer i klimatet och föroreningar av olika slag inkl. försurning. En koncentrerad forskningsinsats under några år, där releventa universitet, högskolor, myndigheter, branschinstitut, företag m. fl. medverkar i samordnade former, ter sig mycket angelägen. Inventeringar om skogsbeståndet har påbörjats av skogsvårdsstyrelsen. Dessa inventeringar har hitintills på grund av bristande resurser fått utföras mycket översiktligt. Inventeringsarbetet måste utföras noggrannare med uppföljning av konstaterad skadegörelse, provtagningar samt beskrivning av hastigheten i pågående förändringar av skogsbeståndet. Vi föreslår att ytterligare anslag på l O milj. kr. skall utgå för forskningsinsatser. Internationella kontakter och överenskommelser Ca 80 o/o av nedfallet av svavel och kväve i vån land får vi från andra länder. Sverige har traditionellt stått i spetsen för internationellt miljöarbete. De nordiska länderna har beträffande för långväga gränsöverskridande luftföroreningar lagt fram ett förslag om att minska svavelutsläppen med 30 o/o under en tioårsperiod. Sverige måste på ett aktivt sätt verka för genomförande av internationella konventioner som också omfattar industrinationerna i såväl Väst- som Östeuropa. Detta bör underlättas av det ökande intresse som bl. a. redovisas av flera EG-Iänder för dessa frågor. Det kan dock konstateras att miljöskyddet i Östeuropa är mycket otillfredsställande. Skärpta krav vid eldning med kol Socialdemokraterna har tillsammans med moderaterna avvisat krav om skärpta regler vid förbränning av kol. Motioner med upprepande av dessa krav har ånyo avvisats vid förra riksmötet. Kolet är en så allvarlig föroreningskälla att fortsatt fördröjning av införande av skärpta regler innebär stora och ökade miljörisker. Riksdagen bör därför besluta om genomförande av skärpta miljökrav för eldning med kol. Processer i samband med markförsurning Det moderna skogs- och jorbruket kan också inverka på försurningen av mark och vatten. Det kan exempelvis gälla vissa typer av gödsling av marken, dikningsföretag, avverkning och skörd. Det är därför angeläget att jordbrukets och skogsbrukets inverkan på försurningsprocessen klarläggs genom intensifierade forskningsinsatser och åtföljande förslag till åtgärder.

3 Mot. 1983/84: Processer i samband med försurning av val/endrag och sjöar De tidigast redovisade följderna av försurningen gäller sjöar och vattendrag. Förändringar av faunan, fiskdöd och förändrade ph-värden är kända begrepp. Förutom de effekter som sjöar och vattendrag drabbas av genom nedfall av svavel och kväveföroreningar innebär försurningen förändringar i metallrörlighet i mark och vatten. Bl. a. gäller detta kvicksilver och aluminium. Kemiska föreningar som innehåller dessa metaller utgör allvarliga miljörisker. Utsläpp från kommunala reningsverk, industrier och jordbruket måste också beaktas. Stora insatser måste genomföras för att restaurera sjöar och vattendrag i skilda delar av landet. På senare tid har också ifrågasatts om användningen av aluminiumföreningar som fällningskemikalie i reningsverk kan medföra skadeverkningar för vattendragen. Det är angeläget att alternativa fällningskemikalier tas fram, exempelvis kalk och järnsulfat som utan skadeverkningar kan användas vid rening av avloppsvatten. Kalkningen Kalkning har i många fall visat sig vara ett effektivt medel att temporärt minska effekterna av försurningsprocessen. Det är därför tillfredsställande att regeringen fullföljer den tidigare regeringens förslag. Anslaget för kalkningen bör dock kompletteras med anvisade medel för forskningsoch inventeringsarbete. Utöver de uppföljningsåtgärder som redovisas bör också eventuella skadeverkningar i samband med kalkningen studeras. Det kan konstateras att regeringen planerat att ta in mer pengar genom försurningsavgifter än man betalar ut för kalkning. Detta är oacceptabelt om inte ökade anslag ges till forskningen. Hemställan Med hänvi ning till ovanstående hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om inventering och forskning om försurningen inverkan på skogen, varvid ytterligare an lag om l O milj. kr. skall utgå i enlighet med vad som anges i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om internationella överenskommelser för ytterligare begränsning av försurande utsläpp, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta miljökrav vid förbränning av kol, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om jord- och skogsbrukets betydelse för försurningen,

4 ot. 1983/84: att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs som alternativa fällningskemikalier för reningsverk. Stockho1m den 19 januari 1984 LARS ERNESTAM (fp) BÖRJE STENSSON (fp)

5

6 Liber Tryck Stockholm 1984