Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)

Transkript

1 -- Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139) I proposition 1986/87:139 föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. per m3 och på bensin med 20 öre per liter. Vidare föreslås en höjning av skatten på bensin med 3 öre per liter för att kompensera det inkomstbortfall som uppkommer till följd av en ökad försäljning av blyfri bensin. De föreslagna höjningarna innebär att i allmän energiskatt efter den l juli 1987 tas ut 660 kr. per m3 på olja. Skatten på blyfri bensin föreslås öka från 2,13 kr. till2,36 kr. per liter resp. från 2,29 kr. till 2,52 kr. per liter för annan bensin. I propositionen föreslås vidare att skatten på bensin och gasol för stadsgasframställning slopas. Skatten på andra motoralkoholer än metanol och etanol föreslås höjd till samma nivå som skatten för bensin. Skatten på motorgas är oförändrad. De föreslagna skattehöjningarna motiveras delvis av finansieringsbehovet av totalförsvaret. Enligt propositionen innebär den minskade oljelagringsskyldigheten att ett utrymme uppstår för en skattehöjning på olja med 20 kr. per m3 resp. bensin med 10 öre per liter utan att konsumentpriserna behöver höjas. De prisledande oljebolagen har utfäst sig att inte ta ut denna skattehöjning. Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen presenterat vår syn på energibeskattningens utformning. Vi har understrukit att energibeskattningen måste användas som ett energipolitiskt styrmedel inom de ramar en social och miljöanpassad marknadsekonomi tillåter. Det är utifrån dessa utgångspunkter, tillsammans med vår strävan att skapa en trygg och säker energiförsöjning, vi från centerpartiets sida utformat de riktlinjer som bör gälla för energibeskattningen. I korthet innebär dessa en skärpt och energilikformig beskattning av importerade och miljöstörande fossila bränslen. skatterabatter på naturgas och gasol medges liksom skattebefrielse för inhemska bränslen. Oförändrad skatt för importerade drivmedel kan accepteras, eftersom tillgängliga substitut till bensin inte finns på marknaden. En omläggning av energ.ibeskattningen enligt dessa riktlinjer skapar incitament för hushållning med naturresurser och stimulerar till en ökande sysselsättning samtidigt som miljön värnas. Vi har därför i annat sammanhang till innevarande riksmöte föreslagit en höjd olje- och kolskatt resp. skattebefrielse för inhemskt producerad drivmedelsetanol Vi vill i detta sammanhang påpeka att regeringens förslag även är inkonsekvent i förhållande till regeringens egna fastställda riktlinjer för energibeskattningen. Enligt dessa skall kolskatten vara tredje fjärdedelar av 8 ==

2 oljeskatten per energienhet räknat. Propositionen borde således även ha innehållit ett förslag om en höjning av skatten på kol med 35 kr./ton. Mot. 1986/87 Skl53 Höjning av skatten på bensin och olja för att finansiera vissa försvarskostnader Från centerpartiets sida kan vi inte acceptera höjningen av drivmedelsbeskattningen i de delar som inte avses på genomslag i konsumentledet- dvs. lo öre per liter bensin. I övrigt anser vi att i de delar finansieringsbehovet för totalförsvarets utveckling skall täckas med energiskatter bör dessa tas ut på olja av bl. a. miljöskäl och nödvändigheten av att förbättra lönsamhet och marknadsutrymme för de inhemska alternativen. Vi anser därför att en allmän energiskatt om 710 kr.1m3 bör utgå för motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor. Utfästelsen från oljebolagen att en oljeskattehöjning med 30 kr./m3 ej bör slå igenom i konsumentledet bör självfallet gälla. De av oss förordade skattehöjningarna kan beräknas ge en årlig intäkt i storleksordningen l, 5 miljarder. Från denna intäkt bör de medel avskiljas som enligt vårt förslag till finansiering av totalförsvaret skall täckas genom höjda energiskatter. Höjning av skatten på bensin för att kompensera visst skattebortfall Vi har från centerpartiets sida tidigare understrukit betydelsen av åtgärder för att komma till rätta med de föroreningar de ökande avgasutsläppen från bilismen innebär. Bl. a. har vi pekat på de fördelar en låg inblandning av etanol i bensin ger. Med dessa utgångspunkter anser vi att det skattebortfall som den ökande försäljningen av blyfri bensin innebär enbart bör belasta den blyade bensinen. De beräkningar som riksrevisionsverket redovisar motiverar då en skattehöjning på blyad bensin med 4 öre per liter. Sammantaget innebär våra förslag att skatten på blyfri bensin sätts till 2,23 kr. per liter och för annan bensin till 2.43 kr. per liter, vilket innebär i förhållande till regeringens förslag en lägre beskattning av den blyfria bensinen med 13 öre resp. den blyade med 9 öre per liter. Vårt förslag innebär således en ytterligare stimulans för att öka användningen av blyfri bensin. Beskattning av gasol som används för motordrift Beskattningen av gasol för motordrift eller motorgas har varit oförändrad sedan Priset för motorgas är för närvarande 2,77 kr./liter, varav 92 öre i skatt. Det åtgår ca l,3 liter gas för att ersätta l liter bensin. Jämförelsepriset blir då 3,60 kr./liter. Motorgasen är således lika dyr som bensin om hänsyn tas till de sedvanliga rabattmöjligheter som finns på bensin. Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att de bolag som tillhandahållit motorgas håller på att avveckla denna verksamhet. Motiven är en krympande marknad och därmed en dålig lönsamhet. 9

3 Motorgas är ett miljövänligt bränsle och bör enligt vår mening stödjas. Enligt vår mening bör därför motorgas ges samma skattesubvention i förhållande till bensin som naturgas har i relation till olja. Detta innebär att beskattningen av gasol för motordrift bör vara hälften per energienhet jämfört med bensin. Vi anser dock att innan en beskattning av motorgas enligt ovan redovisade principer kan genomföras, krävs att oljebolagen visar en motsvarande vilja att hålla ett konkurrenskraftigt pris för motorgasen i jämförelse med bensin med hänsyn bl. a. till de merkostnader för utrustning m. m. den enskilde får vid användning av gas för motordrift. Vi förordar därför att regeringen upptar förhandlingar med oljebolagen i syfte att nå en överenskommelse som syftar till att dessa bolag garanterar ett lägre pris per liter i förhållande till bensinpriset i utbyte mot att skatten på gasol, som används för motordrift, sätts till hälften mot vad en energilikformig beskattning med bensin skulle motivera. Detta bör ges regeringen till känna. Mot. 1986/87 Skl53 Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs l. att riksdagen beslutar att skatten på motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor sätts till710 kr.1m3 i enlighet med vad som anförs i motionen, 2. att riksdagen beslutar att skatten på blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 1s c, skall vara 2 kr. 23 öre per liter resp. för annan bensin 2 kr. 43 öre, 3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om beskattningen och prissättningen på gasol som används för motordrift. Stockholm den 21 april 1987 Stig Josefson (c) Karl-Anders Petersson (c) Marianne Andersson (c) Rolf Kenneryd (c) Gunnar Björk (c) i Gävle Ivar Franzen (c) P.O. Eriksson (c) E/ving Andersson (c) Jan Hyttring (c) 10

4

5 Graphoc Systems AB. Goteborg 1987