~ Mot. 1985/

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: 428 Ivar Franzen m. fl. (c) Vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m. (prop. 1985/86: 140) ~ Mot. 1985/ Energipolitikens inriktning har en avgörande inverkan på samhällsutvecklingen. Energipolitiken måste därför utformas så att den ger de bästa förutsättningarna för att kunna tillgodose kraven på resurshushållning. ekologisk balans, god miljö, hög säkerhet, försörjningstrygghet, ökad sysselsättning samt en stärkt ekonomi. Huvudpunkterna i en decentralistisk energipolitik kan sammanfattas enligt följande: O Hushållning med tillgängliga resurser och energikvalile genom energisparande och effektiv användning av tillförd energi O Åtgärder för att ersätta importerade energislag i syfte att långsiktigt få en uthållig energiförsörjning baserad i huvudsak på inhemska, förnybara och miljövänliga energikällor O Avveckling av kärnkraften En av hörnstenarna i en decentralistisk energipolitik är således åtgärder för att minimera vårt beroende av importerade energislag - dvs. bl. a. att minska vårt beroende av olja och motverka en ökning av kolanvändningen. De kraftfulla insatser som initierades av de icke-socialistiska regeringarna. tillsammans med det stigande oljepriset och en allt effektivare energianvändning, medförde att oljeanvändningen kraftigt minskade under Nedgången fortsatte under 1983 och 1984, medan en viss ökning under 1985 kan noteras. Oljeanvändningen var ,5 miljoner m3 lägre i jämförelse med Utvecklingen därefter har inneburit att användningen t. o. m minskat med ytterligare 3,8 miljoner m3. Efter regeringsskiftet 1982 har således en viss avmattning i oljeersättningen skett. trots det mycket höga oljepriset under de senare åren och då framför allt under 1985 med ett pris per kubikmeter olja på ca kr. vissa månader. Förhållandena på den internationella oljemarknaden har emellertid drastiskt förändrats sedan slutet av år Oljepriset har kraftigt sjunkit sedan november vilket. tillsammans med en fallande dollarkurs, medfört att priset per m3 villaolja i dagsläget (mars/april 1986) kan anges till ca 2 l kr. - dvs. en nedgång med kr. En allmän bedömning är att den nuvarande trenden kommer att bestå tills vidare och att priset för en kubikmeter villaolja med nuvarande skatter och avgifter vid årsskiftet 1986/87 sannolikt inte kommer att överstiga kr.. förutsatt att något extraordinärt inte inträffar. l Rihdagen sam/. Nr

2 Förstärkta in at er för omställning av energisystemet Utvecklingen på den internationella oljemarknaden med ett kraftigt sjunkande oljepri medför stora risker för att den förnyel e av energisystemet som enligt riksdagens beslut skall ke - i syfte att säkra kärnkraftens avveckling och ett minskat beroende av importerade energi lag - mattas av eller t. o. m. helt upphör. Från centerpartiets sida har vi tidigare understrukit vikten av. även vid den högre nivå på oljepriset som då rådde. att tödet till de oljeersättande åtgärderna och övrig förnyelse av energisystemet förstärks. l vår partimotion angående energipolitiken i industrisamhället (mot. 1985/86: N447) föreslog vi bl. a., för att äkra en positiv utveckling av ett miljövänligt energisystem. inrättande av en Energiutvecklingsfond. avdragsrätt för småhusägare för investeringar avseende tilläggsisolering och värmeåtervinning genom värmeväxlare (jfr även motion 1985/86: Sk 239). introduktion av svensktillverkad etanol för att underlätta övergången till blyfri ben in. bättre avgasrening och minskat oljeberoende m. m. Vi har därefter på nytt i samband med att regeringens förslag till vissa åtgärder för om tällning av energisystemet presenterades (prop. 1985/86: 102. mot. 1985/86: 311) påtalat betydelsen av att stödet till de o1jeersättande åtgärderna inte upphör. Regeringens förslag innebar att det nu pågående programmet för oljeersättning avslutas i förtid och ersätts med ett annat stödsystem. Motivet för för laget anges av föredraganden vara att den kraftigt minskande oljeanvändningen inte motiverar ett fortsatt renodlat stöd till oljeersättande åtgärder. Från centerpartiets sida framhöll vi uttryckligen att behovet av stöd för detta ändamål blir alltmer akut i takt med de snabbt sjunkande oljepriserna. Det har under den tid som förflutit sedan dessa förslag presenterades blivit alltmer uppenbart att regeringens förslag innebär stora risker för att planerade oljeersättande åtgärder inte kommer till stånd och t. o. m. för en viss återgång till användning av olja. l ett längre tidsperspektiv skulle en sådan utveckling vara olycklig ur såväl samhällets som de enskilda kon u menterna synpunkt. Den kortsiktiga ekonomiska förbättring de sjunkande oljepriserna innebär - "sammetsfällan"- kommer både att leda till en ökande förbrukning och en vikande lön amhet och därmed ett mindre intre se för att exploatera dyrare oljefält. Vidare kommer motivationen för insatser att ersätta olja med andra energislag att minska. Sammantaget innebär denna utveckling uppenbara risker på några få års sikt för en ny o1jechock när en ny bristsituation upp tår på världsmarknaden med kraftigt stigande priser som följd. Underlåtenhet att med skilda åtgärder driva om tällningen och förnyelsen av energisystemet vidare, i syfte att bl. a. er ätta olja med hänsyn till den i dagsläget rådande prisutvecklingen. kulle på sikt hårt drabba de enskilda villaägarnas ekonomi och ej vara försvarbar. Det skulle samtidigt innebära svåra påfrestningar på samhällsekonomin med bl. a. mindre användning av inhemska bränslen och därmed sämre möjligheter att skapa sysselsättning i framför allt de regioner som redan har en hög arbetslöshet. 2

3 Gällande energipolitiska riktlinjer Riksdagen har vid ett flertal tillfällen understrukit nödvändigheten av att skatter och avgifter på energi utnyttjas som ett styrmedel för att nå uppsatta energipolitiska mål. l proposition 1980/81: 90 a ng. riktlinjer för energipolitiken framhöll föredraganden i den dåvarande trepartiregeringen följande (s. 41): Under 1980-talet bör enligt min mening priset användas mer medvetet för att uppnå en god energihushållning. Flera bedömare anser att vi må te räkna med en genom nittlig årlig real ökning av priset på energi. framförallt på olja under 1980-talet. Industriverket räknar med en genomsnittlig real oljeprisstegring av 2% per år. Motsvarande bedömning för el är l% per år. Jag finner inte skäl att frångå denna bedömning. Av uttalanden i prop. 1979/80: 150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81 m. m. framgår att regeringen avser att med hjälp av beskattningen åstadkomma en successivt höjd prisnivå på energi. Genom att energianvändarna informeras om att energin successivt kommer att bli dyrare. oavsett tillfålliga variationer i t. ex. oljepri erna. skapas en stabil grund för deras planering av fortsatta insatser för energi hu hållning. Rik dagen be löt enhälligt i enlighet med den dåvarande regeringens förslag CN U 1980/81: 60). l samband med att riktlinjer för energibeskattningen lades fast hösten 1983 anslöt föredraganden till de sa riktlinjer, vilka även konfirmerades vid 1985 års beslut angående riktlinjer för energipolitiken (prop. 1983/84: 28 s. 17, SkU 1983/84: 9. prop. 1984/85 : NU 1984/85: 30). lnflationsut vecklingen Den sammantagna inflationen är enligt SPK 36.7%. Ett oförändrat realt pris på olja med utgångspunkt från nettoprisläget i genomsnitt för landet vid årsskiftet blir då drygt 2000 kr./m3. Ett oljepris beräknat utifrån gällande energipolitiska riktlinjer. dvs. med en real prisstegring på 2%, blir då ca kr./m3 den l januari Med den inflationstakt som regeringen räknar med skulle då pri et den l januari 1987 bli ca 2600 kr./m3 Den verkliga prisutvecklingen sedan årsskiftet har emellertid väsentligt överstigit den nivå som 1981 års energipolitiska beslut förutsatte. De förändringar på oljemarknaden som ägt rum under de senaste månaderna har dock medfört att priset i reala termer är avsevärt lägre än tidigare. Det finns självklart stora osäkerheter i bedömningen av vad pri et vid årsskiftet kommer att vara. men de flesta bedömare an er det troligt att oljepriset netto fortsätter att sjunka och att priset för eldningsolja vid denna tidpunkt inte överstiger kr. i konsumentledet. vilket motsvarar ett råoljepris med nuvarande valutakurs på ca 20 dollar vid en oförändrad oljebeskattning och skälig vinstnivå för oljeföretagen. En höjning av oljeskatten enligt regeringens förslag innebär under dessa förutsättningar att villaägarna i jämförelse med prisnivån under 1985 kan tillgodoräkna sig en sänkning av oljepriset på i storleksordningen 600 kr./m3 under loppet av

4 Utformningen av energibeskattningen Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att energibeskattningen utformas utifrån energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. inte från rent Ii kala överväganden. Skatter och avgifter på energi är ett viktigt in trument för att trygga omställningen av energisystemet mot en effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemska förnybara energikällor. I enlighet med vad vi vid upprepade tillfallen redovisat bör därför följande riktlinjer för energibe kattniogen gälla: l. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig (per energienhet likvärdig) beskattning. 2. Importerade. men miljövänliga. energikällor bör kunna få en viss miljörabatt.. och skatten sättas lägre än vad en med olja energilikformig beskattning skulle motivera. 3. Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel producerade på inhemska råvaror skall ej beskattas. 4. Undantag från energilikformig beskattning med olja bör kunna göras för drivmedel och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga ubstitut saknas. Propositionen Den socialdemokratiska regeringen har således tidigare i skilda sammanhang an lutit till vår syn att skatter och avgifter kall utnyttjas för att trygga fastlagda energipolitiska mål. I proposition 1985/86: 140 angående vissa inkomstförstärkningar föreslås emellertid. med hänvi ning till behovet av att finansiera förslag beträffande inkomstskatten och familjepolitiken, vissa förändringar av energibeskattningen. Skatten på eldningsolja och motorbrännolja föreslås höjd med 199 kr./m3 till 610 kr.. skatten på kol från 140 kr./ton till 305 kr.. naturgas från 308 kr./1 000 m3 till 460 kr. samt gasol från 125 kr./ton till 550 kr. skattehöjningarna föreslå träda i kraft den l januari 1987 och beräknas ge en intäkt per helår om 1.8 miljarder kronor. Vidare före lå i propositionen att de särskilda avgifter som enligt riksdagens beslut skall ta ut på olja. kol. bensin och kärnkraftsproducerad el för vissa speciella ändamål får karaktären av skatt. Totalt är avgiften på olja 118 kr.1m3 Riksdagen har tidigare i anledning av centermotioner krävt en redovisning av hur stor andel av de specialdestinerade avgifterna som använts för avsett ändamål. De neddragningar i stödet till bl. a. oljeersättning och energiforskning. tillsammans med rent budgettekniska förändringar. som den socialdemokratiska regeringen genomfört. har inneburit att en betydande andel av avgifterna i realiteten är att jämställa med en skatt. Regeringens förslag innebär emellertid att möjligheterna att avdela resurser för att trygga omställningen och förnyelsen av energisystemet ytterligare försämras. 4

5 Centerpartiets förslag I enlighet med vad som ovan framhållits får inte utvecklingen på oljemarknaden innebära att den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas. Enligt vår mening är det nödvändigt att förändringar i energibeskattningen kombineras med åtgärder som stimulerar till insatser i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som fastlagts och utjämnar de enskilda energikonsumenternas kostnader i olika delar av landet. En förändrad energibeskattning i syfte att i någon mån förbättra lönsamheten för investeringar i alternativa energikällor och effektivare energianvändning förutsätter därför att en avdragsrätt (för småhusägare) för energiinvesteringar. i enlighet med vårt tidigare presenterade förslag. införs. Avdragsrätten bör dock nu vidgas till att gälla investeringar som avser en övergång från olja till biobränslen. Vidare bör ett bidrag om 15% för investeringar till eldningsanläggningar för biobränslen medges under budgetåret 1986/87 och nuvarande bidrag för investeringar i solenergianläggningar och små vattenkraftverk bibehållas t. o. m. budgetåret 1990/91. Förslaget i motion 1985/86: N447 om särskilt PoD-stöd (stöd till pilot- och demonstrationsanläggningar) till ett visst antal halmeldade anläggningar bör även genomföras. Enligt vår mening bör vidare bidraget för att minska skillnaderna i ortstillägg återinföras. Ortstillägget varif.rar för närvarande mellan 35 och 190 kr. per m3 olja beroende på hur lång\ man bor från importhamn. Staten bör av regionalpolitiska skäl avsätta medel så att ortstilläggen kan begränsas till högst l 00 kr. Detta skulle i huvudsak komma inlandet i skogslänen till del. Riksdagen bör slutligen enligt vår mening ge regeringen till känna att de avgifter som nu får karaktären av skatt och avses redovisas på ett särskilt konto i statsbudgeten även i fortsättningen skall kunna användas för vissa specificerade insatser på energiområdet. I annat fall torde det finnas uppenbara risker att de tidigare specialdestinerade avgifterna kommer att vara en ren budgetförstärkning. vilket inte är i överensstämmelse med gällande riksdagsbeslut. Under förutsättning att våra förslag om åtgärder för att stimulera förnyelse och omställning av energisystemet genomförs och en energibeskattning utformas enligt de riktlinjer som redovisats ovan kan skatten på olja sättas till 610 kr.1m3. Detta innebär att kolskatten vid en energilikformig beskattning med olja bör uppgå till 450 kr./ton. Naturgasen är ett importerat, miljövänligt bränsle och bör därför beskattas med hälften av vad en energilikformig beskattning med olja skulle motivera- dvs. 290 kr./1 000 m\ Detta är en sänkning av skatten med 18 kr./ l 000 m3 jämfört med dagsläget. Det är synnerligen angeläget att denna förändring av beskattningen av naturgas genomförs nu. Regeringens förslag innebär ett kraftigt försämrat konkurrensläge för naturgasen. då priset på gas endast delvis är relaterat till olja och prisnedgången på olja inte får full genomslagskraft i priset på gas. Beträffande skatten på gasol har riksdagen hösten 1985 beslutat att den skall tas ut med en fjärdedel av vad en energilikformig beskattning på olja skulle medföra- dvs. 185 kr./ton. 5

6 Ekonomi Intäkterna av de i motionen föreslagna förändringarna av skattesatserna på kol, olja. naturgas och gasol kan beräknas uppgå till 1.9 miljarder för helår. Kostnaderna för minskade ortstillägg kan beräknas till ca 30 milj. kr. De förbättrade bidragsreglerna för investeringar i eldningsanläggningar för biobränslen. solenergianläggningar och små vattenkraftverk bör finansieras med medel som tas ut genom den särskilda energiskatten. Rätten till avdrag (för småhusägare) vid vissa energiinvesteringar torde inte innebära någon ökad belastning på statsbudgeten då de minskade skatteintäkter förslaget kan innebära. samtidigt leder till ökade investeringar och arbetstillfällen med ett förbättrat skatteunderlag och minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser som följd. (Se vidare motionerna 1985/86: N447 och Sk239. ) Föreslagna åtgärder för att stimulera den av riksdagen beslutade omställningen och förnyelsen av energisystemet bör genomföras från den l juli Detta ger bl. a. småhusägare med oljeeldning möjlighet att genomföra avdragsgilla energiinvesteringar innan (de av oss föreslagna) förändringarna i energibeskattningen genomförs den l januari Vad avser avdragsrätten bör riksdagen nu fatta principbeslut om att denna skall införas från den l juli 1986 och hos regeringen begära förslag om de förändringar i gällande lagstiftning beslutet kan innebära. Vi har även tagit upp energiskattefrågorna i vår partimotion ang. inkomstbeskattningen och familjepolitiken. Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs att riksdagen. dels med godkännande av riktlinjerna för energibeskattningen. dels med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse av energisystemet. beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om l. avdragsrätt för energiinvesteringar. 2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen, 3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk. 4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar. 5. ortstilläggen. 6. användningen av intäkterna av den särskilda skatten för specialdestinerade ändamål på energiområdet m. m.. 7. skatten på olja. kol. naturgas och gasol. Stockholm den 21 mars 1986 Ivar Franzen (c) Olof Johansson (c) Per-Ola Eriksson (c) E/ving Andersson (c) Marianne Andersson (c) Ingvar Karlsson (c) i Bengrsfors Börje Hörnlund (c) Görel Thurdin (c) Rosa Östh (c) Rolf Kenne1yd (c) 6