Mot. 1984/ Motion 1984/85:3090. Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166)

Transkript

1 Motion Mot. 1984/ /85:3090 Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166) Jordbruket utgör en mycket viktig del av näringslivet i norra Sverige. Det är därför angeläge. t att staten på ett aktivt sätt medverkar till att jordbruksproduktionen kan behållas på minst nuvarande nivå. Det s. k. Norrlandsstödet är därvidlag ett mycket viktigt instrument. Principer för uppräkning av Norrlandsstödet Syftet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige är att kompensera jordbruket för de högre produktionskostnader som råder i denna del av landet. För att inte förutsättningarna för jordbruksproduktion i norra Sverige skall försämras i förhållande till övriga landet fordras att prisstödet räknas upp regelbundet i takt med kostnadsökningarna. I regeringens proposition 1984/85:166 föreslås att prisstödet skall räknas upp den l juli 1985 i enlighet med LMK:s förslag. Däremot anges inte om stödet skall justeras i framtiden eller vilka principer som skall ligga till grund för sådana eventuella justeringar. För jordbrukarna och övriga som är beroende av jordbruksproduktionen i norra Sverige är det mycket angeläget att få klarlagt vilka villkor som kommer att gälla för produktionen på längre sikt. En av de väsentliga faktorerna i detta sammanhang är vilka principer som skall ligga till grund för eventuella förändringar av prisstödet i framtiden. Om inte Norrlandstilläggen årligen justeras för det högre kostnadsläget i denna del av landet, kommer jordbruket i norra Sverige att hamna i en ekonomisk strykklass. Klara besked om principerna för de framtida förändringarna av prisstödet är en förutsättning för de långsiktiga satsningar som behövs för att bibehålla i stort sett nuvarande produktion i denna del av landet. Det är därför angeläget att riksdagen vid detta tillfälle lägger fast att orrlandsstödet i fortsättningen skall justeras årligen utifrån kostnadsutvecklingen. Norrlandsstödets finansiering I propositionen anges att finansieringen av det ökade prisstödet till norra Sverige bör ske genom minskning av vissa budgetmedel som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det innebär att medel som i dag används för andra ändamål i prisregleringen - mjölksubventioner, införselavgiftsmedel eller medel för låginkomstsatsningar-skall tas i anspråk för ändamålet. Det innebär i sin tur att uppräkningen av orrlandsstödet l Riksdagen/ sam/. Nr 3()9()

2 Mot. 1984/85: skulle finansieras genom en omfördelning av medel som används för andra ändamål. l praktiken innebär detta att regeringen åter försöker övervältra ansvaret för höjningarna av pristilläggen i norra Sverige på konsumenterna eller på jordbrukarna i övriga landet. Så sent som förra året avvisade riksdagen ett liknande förslag. Riksdagen betonade då att stödet till jordbruket i norra Sverige är ett regionalpolitiskt stöd. Riksdagen avvisade vid detta tillfälle också regeringens förslag att använda medel inom prisregleringens ram och markerade att särskilda budgetmedel skulle tillföras för den då aktuella uppräkningen. Regeringens förslag innebär att man återkommer med förslag om en sammanblandning av det regionalpolitiskt motiverade stödet till jordbruket i norra Sverige med jordbruksprisregleringen. En sådan sammanblandning strider mot de principer som hittills gällt för Norrlandsstödet och även mot de principer som gäller för andra regionalpolitiska stöd. Det är vår bestämda uppfattning att prisstödet till jordbruket i norra Sverige även fortsättningsvis skall betraktas som regionalpolitiskt stöd och helt finansieras av staten via särskilda budgetmedel Behov och insatser för att bibehålla produktionen i norra Sverige Såväl Norrlandskommitten (Ds Jo 1982:7), glesbygdsdelegationen (Ds l 1984:20) som livsmedelskommitten (SOU 1984:86) har betonat Norrlandsjordbrukets betydelse för beredskapen, sysselsättningen, miljön m. m. Ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige är av avgörande betydelse för möjligheterna att upprätthålla ett aktivt näringsliv och en fullgod samhällsservice i stora delar av Norrland. Jordbruket har således en stor regionalpolitisk betydelse. Jordbruket i norra Sverige omfattas av den jordbrukspolitik som gäller för hela landet. Norra Sverige kan därför inte undgå att beröras av förändringar i jordbrukspolitiken och de generella förändringar som i övrigt berör jordbrukets villkor. Den historiska utvecklingen visar bl. a. att den minskning av jordbrukets produktionsresurser som skedde under 1960-talet drabbade de svagaste jordbruksbygderna hårdast och fick långtgående konsekvenser för norra Sverige. Jordbruket står nu åter inför en situation där det är aktuellt att vidta åtgärder för att minska produktionen av i första hand animalieprodukter. Mot denna bakgrund vill vi erinra om att såväl Norrlandskommitten som LMK har framhållit att en jordbruksproduktion av nuvarande omfattning bör bibehållas i norra Sverige. Det nuvarande prisstödet syftar till att kompensera skillnaderna i produktionskostnader mellan mellersta och norra Sverige. En generell lönsamhetspress inom jordbruket kommer därför att drabba norra Sverige minst lika hårt som produktionen i övriga landet.

3 Mot. 1984/85: Den ekonomiska situationen för jordbrukarna inom stödområdet har under de senaste åren försämrats på grund av att prisstödet inte har uppräknats i takt med kostnadsökningarna. Härtill kommer att den föreslagna uppräkningen av prisstödet som baseras på LMK:s förslag innebär en urholkning i stödet i förhållande till de kostnadsskillnader som orrlandskommitten konstaterat föreligger mellan mellersta och norra Sverige. Det kan konstateras att den begränsade uppräkning av orrlandsstödet som regeringen nu föreslår inte räcker till för att göra det möjligt att bibehålla produktionen i denna del av landet. Lönsamhetssituationen är i dag särskilt pressad i norra Sverige. Detta har påtalats i en särskild skrivelse från landshövdingarna i de fyra nordligaste länen till regeringen. Vidare kan noteras att produktionen redan börjat minska i stora delar av stödområdet. Antalet mjölkkor har under de allra senaste åren minskat betydligt kraftigare i nordligaste Sverige än i resten av landet. Vid bedömningen av den framtida produktionsutvecklingen måste man också beakta att en stor del av jordbrukarna i området är i närheten av pensionsåldern. Om inte lönsamhetssituationen förbättras kommer det inte att vara möjligt att bibehålla produktionen när nuvarande brukare pensioneras. Härtill kommer att det föreligger ett stort uppdämt behov av nya investeringar i jordbruket, bl. a. vid de företag som under de senaste årtiondena byggts upp med hjälp av särskilt rationaliseringsstöd. Utan lönsamhetsförbättring kan sådana investeringar liksom erforderliga markförbättringsåtgärder inte komma till stånd. Mot bakgrund av den nuvarande situationen för jordbruket i norra Sverige och att animalieproduktionen i landet skall minskas kommer detta att leda till en kraftig minskning av jordbruket i norra Sverige om inte särskilda åtgärder vidtas för att förbättra lönsamheten. Det kan också tilläggas att en ytterligare utglesning av jordbruket i norra Sverige kommer att medföra stora svårigheter att upprätthålla erforderlig service till de kvarvarande företagen. Även kostnaderna för uppsamling och förädling kommer att öka om jordbruket utglesas och produktionsvolymen minskar. Detta leder i sin tur till en ytterligare försämring av avräkningspriserna och därmed lön amheten. Det bör vidare noteras att jordbruket i många fall drivs i kombination med andra sysselsättningar. Ett bortfall av jordbruksdelen i dessa kombinationer kommer i många fall att leda till att sysselsättningen i de övriga delarna av sysselsättningskombinationen inte kan tillvaratas. En minskad jordbruksproduktion kommer således att ge effekter även för andra delar av det redan bräckliga näringslivet i övre Norrland. Av ovanstående framgår att skall jordbruksproduktionen i norra Sverige kunna bibehållas måste prisstödet förstärkas. Därför föreslår vi att stödet räknas upp med 80 milj. kr. utöver det belopp som föreslagits i propositionen.

4 Mot. 1984/85: Rationaliseringsstödet Regeringen föreslår i propositionen att rationaliseringsstödet till jordbruket i norra Sverige skall utredas ytterligare. Frågan har tidigare behandlats av den parlamentariskt tillsatta Norrlandskommitten som enhälligt föreslog förändringar i nuvarande stöd. LMK anslöt sig också till Norrlandskommittens förslag. Mot denna bakgrund är det förvånande att regeringen inte nu lägger fram något förslag utan skjuter på frågan ytterligare. Det bör särskilt noteras att det föreligger ett uppdämt investeringsbehov i jordbruket i norra Sverige, bl. a. vad gäller dikning, vilket också påtalats av lantbruksstyrelsen. Mot denna bakgrund är det angeläget att den aviserade utredningen genomförs mycket skyndsamt. Detta bör ges regeringen till känna. Även förhållandet att en stor del av brukarna närmar sig pensionsåldern gör det angeläget att det klargörs vilka regler som kommer att gälla för dem som tänker etablera sig som jordbrukare inom den närmaste framtiden. Sortprovning m. m. Växtodlingen utgör grunden för animalieproduktionen i norra Sverige. Om inte växtordtingen i detta område förbättras i samma takt som i övriga delar av landet kommer skillnaderna i produktionskostnaderna mellan norra och mellersta Sverige att öka kraftigt. Det är därför angeläget att samhället avsätter tillräckliga resurser för växtförädling och sortprovning inom området. Det bör tilläggas att för den norrländska växtodlingen är odlingssäkerhet en mycket viktig egenskap. En liten förbättring i detta avseende kan snabbt ge god ekonomisk utdelning. De speciella odlingsbetingelserna i norra Sverige innebär inte enbart nackdelar. Det finns också vissa fördelar såsom att växtsjukdomar. skadeinsekter och parasiter förekommer i mindre omfattning än i områden med varmare klimat. Med relativt måttligt ökade insatser inom forskning och växtförädling bör det vara möjligt att ta till vara de specifika fördelar som finns. Det är därför angeläget att samhället avsätter tillräckliga resurser för detta ändamål. Exporten av utsädespotatis till bl. a. Syrlamerika är ett exempel där sådana fördelar tagits till vara. För närvarande utgår visst stöd till sortprovning inom ramen för prisstödet till norra Sverige. Detta stöd har inte berörts i propositionen. Mot bakgrund av vad som anförts ovan är det angeläget att detta stöd bibehålls och att beloppet räknas upp. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 432 milj. kr.,

5 Mot. 1984/85: att riksdagen beslutar att finansieringen av prisstödet i sin helhet skall ske via särskilda budgetmedel, 3. alt riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om rationaliseringsstödet. 4. alt riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om stöd till sortprovning m. m. Stockholm den 12 april 1985 P.-0. ERIKSSON (c) NILS G. ÅSLING (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gävle BÖRJE HÖRNLUND (c) SVE -ERIK ORDIN (c)