Motion till riksdagen 1986/87 :A480. Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson (fp)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Motion till riksdagen 1986/87 :A480. Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson (fp)"

Sebastian Svensson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Motion till riksdagen 1986/87 :A480 Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson (fp) Utvecklingsinsatser Värmland och Dalsland De regionalpoliti ka problemen har förvärrats under 1980-talet. E:n rad forskarrapporter har publicerats, vilka pekar på risken att all! större andel av landets mlinni kor. verksamheter och resur er kommer all koncentreras till el! fåtal regioner. där större universitet återfinns. l andra delar a\ landet - a\ vissa for kare benämnt "periferin" - kommer framtid utsikterna all te sig mindre lju a. H ii r blir beroendet av skilda former av sjiilvhu:.hållning och sociala åtgärder mer markant. Värmland och Dalsland tillhör de delar av landet, vilka man förutspår kommer au bli en del av periferin. Och redan i dag kan vi se hur situationen håller på au förvärras. l faktabilagan till arbetsmarknad ut kouet betänkande 1985/86:13 redovisas siffror för Värmlands läns del. vilka vi ar på denna utveckling. Länet och l. ex. Åmåls kommun i Dal land har klan högre arbetslöshet än riksgenomsnil!el. Särskilt gäller deua ungdomarna. Det är därför inte förvånande au Värmland län och stora delar av Dalsland upplever en minskande befolkningsutveckling och au andelen invånare under 64 år håller på au minska. Orsakerna bakom de senaste årens regionalpolitiska problem tår au finna i karaktären ho den tekniska och ekonomiska utvecklingen. l hög grad återfinns expansionen i dag i de branscher som är beroende av personkontakter och kun kaper. Därför är åtgärder inom såväl utbildning som kommunikationer viktiga inslag i en framtida regionalpolitik. Men de traditionella kostnadssänkande styrmedlen har därmed inte pelat ut sin roll. Fortfarande kommer sådana medel au vara viktiga in lag i regionalpolitiken. Mot denna bakgrund är det oroande au regeringen föreslagit au avskaffa sys el äuningsstödet för det stödområde dit stora delar av Värmlands län hör, nämligen stödområde C. Samma hårda slag :.kulle drabba tora delar av Dal land. Sysselsäuningstödet för stödområde C bör därför bibehållas. Det är viktigt au det regionalpolitiska stödet skapar möjligheter till kraftfulla åtgärder i de delar av länet som räknas som glesbygdsområden. Därför bör möjligheter au ge glesbygdsstöd i Värmlands och Dal land län öka. Deua skulle då kunna inrymmas i el! allmänt ökat länsanslag, samtidigt som en sådan ökning skulle innebära au möjligheterna au från länsnivå understödja egna initiativ och mobilisering av länets egna re urser :.kulle bli läuare. Folkpartiet har i sin partimotion om regionalpolitik yrkat på au länsanslaget skall räknas upp med 180 milj. kr. (från 488 milj. kr. till 648 milj. kr.). 16

2 l l Värmlands län har en låg ingenjörstäthet i industrin. Det är angeläget att tillgången till ingenjörer utbildade i länet kan öka, för att utvecklingsmöjligheterna inte skall hämnas. En viss bas för detta har under senare år tillkommit vid Karlstads högskola, men behov finns av fortsatt utveckling av såväl teknikcentra som utbildning. Det är angeläget att stöd ges till högskolan för vidareutveckling på det tekniska området. Icke minst gäller detta utbildningen av s. k. mellaningenjörer, en kategori av ingenjörer vilka i dag efterfrågas i allt högre grad. Värmland och Dalsland tillhör de delar av landet som har goda möjligheter att vidareutveckla turismen. Turismutbildningen vid högskolan är därför ett angeläget behov. Behovet av upprustning av länets vägverk är stort. Till inte ringa del handlar det om att förstärka vägarna, så att dessa får en kapacitet motsvarande de krav som ställs för att bl. a. industrin och turismen skall kunna vidareutvecklas. Det går också att peka på behovet av upprustade broar och förstärkta bilvägar för virkestransporterna. Detta är särskilt viktigt bl. a. i Klarälvsdalen genom att en stor del av virkestransporterna kommer att flyttas över till vägtransporter. då flottningen på Klarälven kommer att minska kraftigt. En förutsättning för att de branscher som i dag är stadda i snabb expansion skall kunna etablera sig i Värmlands län är att tillgången till datakommunikation är god. Telenätet är i dag föråldrat. En översyn och utbyggnad krävs därför av detta nät. Mot. 1986/87 A480 Hemställan Med hänvisning till det ovanstående hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande behovet av ökade resurser för teknikspridning i Värmland och Dalsland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående behovet av upprustning av väg- och telenätet i Värmland och Dalsland, 3. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstödet i stödområde C skall bibehållas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande bl. a. behovet av glesbygdsstöd i Värmland och Dalsland. Stockholm den 27 januari 1987 Karl Erik Eriksson (fp) Elver Jonsson (fp) 17

5 Svenskt Tryck Stockholm 1987

Relevanta dokument

Motion till riksdagen. 1986/87: Ub640 Hans Lindblad (fp) Utbildningen i Gävleborgs län

Motion till riksdagen. 1986/87: Ub640 Hans Lindblad (fp) Utbildningen i Gävleborgs län -- --- -- Motion till riksdagen 1986/87: Ub640 Hans Lindblad (fp) Utbildningen i Gävleborgs län Inget annat län minskade 1986 sin folkmängd lika mycket som Gävleborg. Förlusten var preliminärt l 516 personer.