Motion 1983/84:2825. Karin Söder m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160)
|
|
- Britta Anita Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 29 Motion 1983/84:2825 Karin Söder m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160) Grundläggande för centerns energipolitik är hushållning med tillgängliga resurser. Detta innebär en strävan att inte använda mer högvärdig energi än vad varje situation kräver. Såsom vi från centerpartiets sida framhållit i annat sammanhang är det av avgörande betydelse för den framtida utformningen av energisystemen att produktionen av el och värme sker på ett sådant sätt att tillförd energi utnyttjas effektivt och för rätt ändamål. El bör på sikt främst utnyttjas för ändamål där den har uppenbara fördelar jämfört med andra energislag. Denna s. k. elspecifika användning kan långsiktigt bedömas uppgå till ca 85 TWh inkl. förluster enligt en rapport som tagits fram inom ramen för den s. k. Energikommittens arbete (EK 18). Energiproduktion för uppvärmningsändamål kan ske på flera alternativa sätt och kräver inte utnyttjande av lika högvärdiga energislag utan värmeförsörjningen bör baseras på inhemska förnybara energikällor och en effektiv användning av tillförd energi. Det framtida elbehovet bör därför kunna tillgodoses med vattenkraft, vind, kraftvärme, mottryck etc. Vattenkraften kommer att utgöra basen i detta elproduktionssystem och svara för huvuddelen av den producerade elenergin. Samtidigt vill vi erinra om att den totala energianvändningen drastiskt sjunker. Sedan 1979 har nedgången i oljeanvändningen varit närmare l 00 TWh - dvs. lika mycket som kärnkrafts- och vattenkraftsproduktionen sammantaget f. n. utgör. Detta ger enligt vår mening ett rättvisande perspektiv på vilka insatser som är mest betydelsefulla för att åstadkomma en säker och trygg energiförsörjning. Det är från dessa utgångspunkter som förslagen i regeringens proposition 1983/84:160 om den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden enligt vår mening skall ses. Propositionen I propositionen läggs förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften till 66 TWh/år. Planen sägs vara ett led i strategin för att tillgodose det av riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll i energiförsörjningssystemet år 1990, bevarad kompetens hos kraftföretagen och den tillverkande industrin samt att skapa ökad sysselsättning. Propositionens förslag bygger på den s. k. vattenkraftberedningens förslag med vissa förändring-
2 Mot. 1983/84: ar och kompletteringar. Beredningens förslag till plan omfattar ca 3 TWh medan regeringens förslag omfattar ca 3,8 TWh. Den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften syftar till att vattenkraftsproduktionen under första hälften av 1990-talet skall uppgå till 66 TWh/år. Regeringens förslag innebär vidare att viss utbyggnad föreslås ske i älvsträckor som f. n. är skyddade för utbyggnad enligt riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Regeringen avser att återkomma med förslag om vissa åtgärder för att stimulera tidigareläggning av renovering av elektrisk och mekanisk utrustning. Riktlinjer för fysisk riksplanering Gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa älvsträckor innebär att vissa älvar och älvsträckor är skyddade för utbyggnad. Bl. a. är de sista fyra outbyggda älvarna undantagna från utbyggnad. Senast i vår partimotion angående energipolitiken till innevarande riksmöte (motion 1983/84:91 1) har understruktis att centern inte kan acceptera en exploatering av dessa älvar. Enligt vår mening bör gällande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen i dessa hänseenden ligga fast, och någon utbyggnad av älvsträckor som uppräknas i riksdagsbeslutet 1977 (prop. 1977/78:57, CU 1977/78 :9) bör inte ske. Detta innebär att någon utbyggnad av Bure älv inte bör komma i fråga. Regeringens förslag om ändring i vattenlagen Il kap. 4 bör därför avslås års energipolitiska beslut Enligt gällande energipolitiska riktlinjer skall vattenkraften i början av 1990-talet svara för 66 TWh/år av elproduktionen. Denna målsättning bör såsom föreslås i propositionen ligga fast. F. n. bedöms vattenkraftens produktionskapacitet vara ca 63,5-64 TWh. Det krävs således en faktiskt uppbyggnad om 2-2,5 TWh för att den fastlagda målsättningen skall uppnås. Målsättningen att vattenkraften under första hälften av 1990-talet skall svara för en produktion av 66 TWh/år bör enligt vår mening gälla även i fortsättningen. Detta innebär att ytterligare ca 2-2,5 TWh krävs i ökad produktionskapacitet för att uppsatta mål skall nås. Vattenkraftberedningens förslag Vattenkraftberedningen föreslår att ytterligare 2,5 TWh vattenkraft per år byggs ut samt presenterar en plan för utbyggnad omfattande 3,0 TWh. Motivet för att ange en marginal om ca 0,5 TWh är bl. a. att utbyggnadspotentialen bör vara något större än den utbyggnad som faktiskt kan beräkl 1l
3 Mot. 1983/84: nas bli genomförd. Utgångspunkten för de projekt som föreslås är att de bedömts kunna genomföras till en ekonomiskt rimlig kostnad - dvs. den specifika anläggningskostnaden får inte överstiga 3 kr./kwh. Förslaget omfattar ett hundratal projekt. Till detta skall läggas en viss utbyggnad av minikraftverk som beräknas ge ett tillskott på 200 GWh. Förslaget har vidare indelats i olika klasser med hänsyn till i vilken grad projekten är kontroversiella. Om- och tillbyggnader (klass O) och klass A-projekt anses av beredningen vara relativt okontroversiella. Sammantaget bedöms dessa projekt kunna ge ett tillskott om l 180 GWh. Klass B, dvs. projekt som anses ha en mer betydande inverkan, beräknas ge ett tillskott på l 704 GWh. l beredningens förslag har även medtagits ett projekt - Bureälven - som förutsätter ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (klass C). Projektet beräknas ge ca 20 GWh. De mer okontroversiella projekten inkl. minikraftverken beräknas sålunda ge ett tillskott på ca l 380 GWh medan projekt av mer miljöstörande karaktär beräknas ge ett tillskott på ca l 724 GWh. Beredningens förslag om en utbyggnad på 2,5 TWh beräknas ge ett sysselsättningstillskott på årsverken under en tioårsperiod. Huvuddelen av sysselsättningstillfällena bedöms uppkomma i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Plan för -vattenkraftsutbyggnad Propositionens förslag utgår - som ovan nämnts - från vattenkraftberedningens förslag. Föredraganden bedömer dock de angivna projekten ej vara tillräckliga för att uppnå den uppsatta målsättningen om 66 TWh/ år. l propositionen föreslås därför en plan om 3,8 TWh. Föredraganden avser att senare återkomma med förslag om kompletterande projekt för att uppnå en utbyggnadspotential om 3,8 TWh. Det finns ingen anledning att lägga fast en plan för vattenkraftsutbyggnad utöver det förslag som vattenkraftberedningen lämnat. Beredningens förslag till plan innehåller enligt vår mening en tillräcklig marginal för att målsättningen om 66 TWh/år skall kunna nås. Det är väl känt att utbyggnad av älvar och älvsträckor kan leda till intressekonflikter. Med hänsyn till det bör man peka ut så få projekt i älvar och älvsträckor som möjligt, vilka är fria för prövning och ej skyddade mot utbyggnad men där ingreppen kan innebära betydande miljöproblem. Vårt förslag innebär att ca 0,6 TWh av de beredningen föreslagit nu inte behöver byggas ut. Det är viktigt att dessa undantag blir de miljömässigt mest kontroversiella, exempelvis Ammeråns överledning m. Il. projekt. Detta innebär enligt vår mening att propositionens begäran om godkännande av plan som omfattar 3,8 TWh ej bör medges, utan riktlinjerna för Il den framtida vattenkraftsutbyggnaden bör endast omfatta en plan om ca 3,0 TWh och utgå från vattenkraftberedningens förslag. Någon ytterligare
4 Mot. 1983/84: studie och remi shehandling av tänkbara projekt i syfte att åstadkomma en ytterligare utbyggnadspotential om knappt l TWh bör därför inte komma i fråga. Effektiviseringar, byggande av minikraftverk och okontroversiella utbyggnader anges i planen till nära l,4 TWh. Enligt vår mening bör så stor andel som möjligt av den tillkommande vattenkraftsproduktionen ske genom effektivi eringar och upprustning av befintliga kraftverk och byggande av minivattenkraftverk. Det bör vara möjligt att - med ett förbättrat stödsystem - åtmin tone få till stånd en ökad vattenkraftsproduktion om l,5 TWh genom effektiviseringar och byggande av minikraftverk. Detta innebär att ytterligare en knapp TWh behövs för att uppsatt mål skall nås och bättre möjligheter skall ges att undvika projekt med stor miljöstörande inverkan. Vi vill från centerns sida i detta sammanhang understryka att tillkommande vattenkraftsutbyggnad sker på ett mer miljövänligt sätt än tidigare. En traditionell exploatering av älvar och älvsträckar innebär svåra ingrepp i naturen och bör undvika. Det bör därför noggrant prövas vilka möjligheter som finns att öka vattenkraftens produktionskapacitet genom t. ex. s. k. strömkraftverk i syfte att undvika en mer traditionell exploatering. Enligt vår mening bör därför riksdagen hos regeringen begära att den frågan snarast belyses och att en redovisning lämnas i samband med att E K 81 presenterar sina för lag. Stöd till investeringar i små vattenkraftverk, effektiviseringar, upprustning, ombyggnad m. m. av valtenkraftverk Från centerpartihåll har i annat sammanhang påtalats vikten av att stöd till byggande av små vattenkraftverk förbättras. F. n. utgår stöd till investeringar i små vattenkraftverk med 15% av inve teringskostnaden som beställs under Stödet avser kraftverk mellan 100 och l 500 K Wh. Stöd bör enligt vår mening även kunna utgå till anläggningar med en effekt om understiger l 00 K Wh efter särskild prövning. Det krävs enligt vår mening att lånens löptid är lika långa som kraftverken normala liv längd och ges med en förmånlig ränta. Det bör vara annuitetslån och därutöver bör finnas en möjlighet att under de fem första åren delvis lägga räntan till låneskulden. Därutöver kan även övervägas om inte vissa bidrag bör finnas för normala projekterings- och tillståndskostnader. Vi förut ätter att förslag med denna inriktning presenteras i samband med kommande energipolitiska beslut. Vattenkraftsskatten Vi vill inledningsvi understryka att vi inte har något att erinra mot att investering fonderna till och med 1990 får utnyttjas för ny- och ombygg-
5 Mot. 1983/84: nader i vattenkraftverk. Det torde dock inte vara tillräckligt för att få till stånd den eftersträvade utbyggnaden och upprustningen. Från centerpartihåll har vid flera tillfällen påtalats de negativa effekter som den nuvarande utformningen av den s. k. vattenkraftsskatten har. Bl. a. har skattens utformning inneburit att vattenkraftsproducerad billig el i stor omfattning under 1983 importerats från arge i stället för att inhemska produktionsmöjligheter utnyttjas. Enligt vår mening bör vattenkraftsskatten tas ut på ett mer flexibelt sätt så att inte exempelvis nyinvesteringar i vattenkraft förhindras. En tänkbar princip är att helt avskrivna vattenkraftverk betalar full skatt. Vid nyinvesteringar bör skatten kunna reduceras förslagsvis med ett belopp motsvarande 2% av ej avskrivna investeringar. Endast avskrivningar som genomförts under den senaste tioårsperioden bör beaktas. Detta innebär att skattefrihet uppnås när den oavskrivna investeringen uppgår till l kr./ TWh. För nyanläggningar är vanligen kostnaden ca 2 kr./ K Wh. Ett sådant system skulle ge avsevärd stimulans för såväl nyanläggningar som omfattande reinvesteringar. Ett ökat stöd till reinvesteringar är av stor betydelse efter om detta bör minska trycket på att få i gång nya projekt med en negativ påverkan på miljön. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag av denna innebörd. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hem tätler vi l. att riksdagen, med avslag på proposition 1983/84:160, i denna del godkänner de riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden som redovisats i motionen, 2. att riksdagen beslutar avslå propositionens 1983/84:160 förslag om ändring i Il kap. 4 vattenlagen samt uttalar att gällande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen skall ligga fast, 3. att rik dagen som sin mening ger till känna vad som i motionen anförts om stöd till investeringar i små vattenkraftverk m. m., 4. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om förslag avseende vattenkraftsskatten enligt de principer som redovisas i motionen. l l
6 ot. 1983/84: Stockholm den 13 april 1984 KARIN SÖDER BERTIL JONASSON (c) KARL BOO (c) EINAR LARSSON (c) GUNNEL JONÄNG (c) KJELL A. MATTSSON (c) BERTIL FISKESJÖ (c) BRITT A HAMMARBACKEN (c) OLOF JOHANSSON (c) RUNE GUSTAVSSON (c) ANDERS DAHLGREN (c) TAGE SUNDKVIST (c) NILS G. ÅSLING (c) ARNE FRANSSON (c) GUNILLA ANDRE (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gävle
Motion 1983/84:2826. Lars Werner m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160)
l_ 35 Motion 1983/84:2826 Lars Werner m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160) l propositionen har regeringen nu lämnat öppet för en vattenkraftsutbyggnad långt över den som det rått
Läs merMotion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)
-- Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139) I proposition 1986/87:139 föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. per m3 och
Läs merKent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merProp. 1979/80: 44. Regeringens proposition 1979/80: 44
Regeringens proposition 1979/80: 44 om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar; beslutad den 25 oktober 1979. Prop. 1979/80: 44 Regeringen
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merVindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Läs merElcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser
Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:
Läs merProp. 1975: 90. Nr90. Regeringens proposition nr 90 år 1975
Regeringens proposition nr 90 år 1975 Prop. 1975: 90 Nr90 Regeringens proposition om ökning av den statliga garantin för Sveriges in\'esteringsbank AB: s förpliktelser; beslutad den 13 mars 1975. Regeringen
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merMotion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merÅrsredovisningar 2017 för kommunen och de kommunala bolagen
Tjänsteskrivelse 2018-03-19 Handläggare Hans Ivarsson Sektorn för ekonomi och uppföljning Kommunstyrelsen Årsredovisningar 2017 för kommunen och de kommunala bolagen Förslag till beslut 1. Värmdö kommuns
Läs merInledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
Läs mervattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merJenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel
Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för
Läs merEl från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Läs merEnergikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Läs mer1980/81:2181. Motion. av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp
11 Motion 1980/81:2181 av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp Genom regeringens proposition 1980/81:186 säkras fortsatt drift vid Supra
Läs merMot. 1984/ Motion 1984/85:3090. Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166)
Motion Mot. 1984/85 3090-3093 1984/85:3090 Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166) Jordbruket utgör en mycket viktig del av näringslivet i norra Sverige. Det är därför angeläge.
Läs merMotion 1980/81: n): 29) bereds rik dagen tillfälle att ta del av vad energiministern anfört
12 Motion 1980/81:2085 av Per Olof Håkansson med anledning av proposition 1980/81:133 om riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader m. m. proposition 1980/81: 133 om riktlinjer för energisparverksamheten
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90:Bo52. av Ivar Franzen m.fl. (c) med anledning av förs. 1989/90:9 Riksdagens revisorers förslag angående stödet till
Motion till riksdagen 1989/90:Bo52 av Ivar Franzen m.fl. (c) med anledning av förs. 1989/90:9 Riksdagens revisorers förslag angående stödet till experimentbyggandet Revisorerna riktar en omfattande kritik
Läs merHUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Läs merMotion 1983/84:1985. Pär Granstedt m. fl. Direktverkande elvärme. försvårar igångsättningen. Kraftbolagen har dessutom aktivt medverkat till
12 Motion 1983/84:1985 Pär Granstedt m. fl. Direktverkande elvärme Elvärmen har under senare år kraftigt byggts ut i vårt land. Delvis sker det i form av vattenburen el, men en stor del av utbyggnaden
Läs merCirkulärnr: 1997:117 Diarienr: 1997/1895 Handläggare: Rogert Leckström Sektion/Enhet: Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Datum:
Cirkulärnr: 1997:117 Diarienr: 1997/1895 Handläggare: Rogert Leckström Sektion/Enhet: Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Datum: 1997-07-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Energiverksstyrelsen Rubrik:
Läs merBlekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se
Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-27 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 mars 2003
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:330
-l Motion till riksdagen 1985/86:330 RolfClarkson m. fl. (m) Färjetrafiken till Gotland (pro p. 1985/86: l 05) l. Sammanfattning l motionen framförs förslag till hur trafiken mellan fastlandet och Gotland
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merVallentuna teater, Vallentuna måndagen den 16 juni 2003 kl 14:00 Kommundirektör Kjell Johansson Sekreterare Louise Steengrafe Chefsekonom Ove Olsson
Kommunstyrelsen 16 juni 2003 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Vallentuna teater, Vallentuna måndagen den 16 juni 2003 kl 14:00 Kommundirektör Kjell Johansson Sekreterare Louise Steengrafe
Läs merVinden. En framtidskraft.
Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs
Läs mer~ KU 1985/86:23. Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:23. över viss del av proposition 1985/86:98 angående. invandrarpolitiken.
Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:23 över viss del av proposition 1985/86:98 angående invandrarpolitiken ~ ~ KU 1985/86:23 Sammanfattning Konstitutionsutskottets beredning avser den del av proposition
Läs merVindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT
Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Läs merSektorsbeskrivning Energiproduktion
EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning
Läs merSMÅSKALIG VATTENKRAFT
SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA
Läs merAkademiska Hus satsar på solceller
Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål
Läs merVattenkraft. En oändlig energi.
Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens
Läs merKommissionen har utvalt fyra energialternativ för närmare studier. Vad beträffar inriktningen på kärnkraftområdet gäller följande i kommissionens
Kommittédirektiv Konsekvenser av en kärnkraftavveckling Dir 1979:56 Dir 1979:56 Beslut vid regeringssammanträde 1979-06-07. I Statsrådet Tham anför. För att förbereda 1978 års energipolitiska beslut tillsattes
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Växjö kommun lämnar följande yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss
Läs merPrisbildning på den nordiska elmarknaden
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv
Läs merSune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Läs merMotion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola
lo Motion 1978179:2196 av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen 1978179:93 om genomförande av totaldimensionerad högskola Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 1978/79:15 bl. a.:
Läs merNär det gäller aktuella älvsträckor och utbyggnadsprojekt i Gävleborgs län. Projekten är numrerade så att de projekt/älvsträckor som i första hand bör
l S Motion 1984/85:1126 Stig Alftio och Iris Mårtensson Vattenkraftens utbyggnad i Gävleborgs län Riksdagen beslutade i juni 1984 om en plan för vattenkraftsutbyggnad till 66 TWh/år. I beslutet angavs,
Läs merSektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution
SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs merVindkraften en folkrörelse
Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merEnergisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket
Läs merProp.1983/84: 160. Regeringens proposition 1983/84: 160. om fortsatt vattenkraftsutbyggnad. beslutad den 22 mars 1984.
Prop.1983/84: 160 Regeringens proposition 1983/84: 160 om fortsatt vattenkraftsutbyggnad beslutad den 22 mars 1984. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Läs merSfU 1978/79: 13. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13 med anledning av propositionen 1978/79: 50 om inriktningen av den ekonomiska politiken, 111. m., såvitt propositionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet
Läs merVINDKRAFTINVESTERINGAR
VINDKRAFTINVESTERINGAR EN VINDKRAFTBYGGARES SYN PÅ SAKEN Ingvar Svantesson, Eolus Vind AB Eolus Vind AB Tre verksamhetsgrenar Projektering och försäljning av nyckelfärdiga vindkraftanläggningar Förvaltning
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merFörslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)
2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring
Läs merUTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering
Läs merframtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.
framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bomiljölag )
Motion till riksdagen 1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bomiljölag För 50 år sedan kom den första rapporten om sjuka hus i Sverige. Det var LubbeNordström som redovisade sina intryck från en bostadsinspektionsresa.
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merAnalys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet
Analys av energiöverenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13 Bakgrund Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning,
Läs merRemissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)
2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på
Läs merStrategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften
Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi
Läs merRegeringens proposition
Regeringens proposition 1985/86: 53 om ändrad beskattning av gasol Prop. 1985/86: 53 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
Läs merUtbildningsutskottets betänkande 1989/90: Ub U29
Utbildningsutskottets betänkande 1989/90: Ub U29 Anslag på tilläggsbudget Il ~ ~ 1989/90 UbU29 0 ATTONDE RESP. TRETTONDE HUVUDTITELN! detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merSekretess för risk- och sårbarhetsanalyser
Försvarsutskottets betänkande 2004/05:FöU3 Sekretess för risk- och sårbarhetsanalyser Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande den del av regeringens proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merGemensam elcertifikatmarknaden med Norge
Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet
Läs merVattenkraften i elcertifikatsystemet. - till nytta eller till skada för miljön?
Vattenkraften i elcertifikatsystemet - till nytta eller till skada för miljön? Rapport 1:2 2010 Vattenkraften i elcertifikatsystemet - till nytta eller till skada för miljön? Sportfiskarna Tel: 08-410
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merVissa fastighets- och stämpelskattefrågor
Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU48 Vissa fastighets- och stämpelskattefrågor Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2009/10:206) om höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merÄndrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar
Promemoria 2003-04-22 Fi2002/2971 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för kapitalbeskattning, S3 Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merAtt ansluta en produktionsanläggning till elnätet
Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft
Läs merMotion till riksdagen. 1986/87: Sf115. stigjosefson m. fl. (c) För lag om uttag av socialavgifter på vin tandelsmedel (prop.
Motion till riksdagen 1986/87: Sf115 stigjosefson m. fl. (c) För lag om uttag av socialavgifter på vin tandelsmedel (prop. 1986/87: 107) Centerpartiet arbetar för ett decentraliserat samhälle. Enskilt
Läs merSOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna
Läs merTällberg Gun Åhrling-Rundström
Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen.
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:125 av Birger Lahti m.fl. (V) Vattenfall 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls
Läs merRegeringens proposition
Regeringens proposition 1985/86: 145 om ändrad försäljningsskatt på vissa personbilar Prop. 1985/86: 145 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
Läs merFörslag på dagordning
Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merNr Mot. 1971: av herr Gustavsson l Alvests m. fl. organisation av SJ.
Mot. 1971:1545 12 Nr 1545 av herr Gustavsson l Alvests m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 147 angående ändrad regional organisation av SJ. I Kungl. Maj:ts proposition 1971 :147 framlägges
Läs merVägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter
Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart
Läs mer