1982/83: Motion. Nils Åsling m. fl. Vissa varvsfrågor, m. m. (prop. 1982/83: 147)

Transkript

1 2 Motion 1982/83: 2333 Nils Åsling m. fl. Vissa varvsfrågor, m. m. (prop. 1982/83: 147) Svensk varvsnäring har god effektivitet men arbetar på en mycket hård internationeu marknad. Svenska Varv har väl utnyttjat sina möjligheter i enlighet med de förutsättningar tidigare regeringar givit. De tempoförluster som den tidigare oppositionen - nuvarande regeringsunderlaget - drabbat varvspolitiken med har till nöds kunnat bemästras tack vare ett konstruktivt och konsekvent agerande under 1980-talets första år. Nu gäller det att trots stora problem ge goda förutsättningar för den svenska varvsnäringen med sikte på slutet av 1980-talets och 1990-talets marknad. Regeringens förslag Regeringens varvsproposition är till sin grundläggande karaktär defensiv. Man föreslår att produktionskapaciteten vid såväl Kockums som Uddevallavarvet dras ned, men att fartygsproduktion bibehålls vid båda varven. Inom denna neddragna organisation krävs att vinstmålet nås 1986, dvs. ett år senare än vad som f. n. gäller. Svenska Varvs rederi, Zenit, avskiljs från koncernen genom att staten köper aktierna för 23 milj. kr. Kommande fallissemang för varven skall klaras av inom ramen för resp. varvs ansvar. I propositionen föreslås förlusttäckning för Zenit med 3 miljarder kronor varav drygt l miljard kronor avser kommande förluster under l propositionen föreslås en finansieu rekonstruktion av Svenska Varv och Zenit. Kapitaltillskottet till Svenska Varv föreslås bli 1,5 miljarder kronor och avser ett återställande av soliditeten. För att klara kostnader i samband med den minskade kapaciteten vid Uddevalla och Kockums föreslås riksdagen anvisa totalt 669,6 milj. kr. Vid Uddevallavarvet föreslås en personalminskning med 400 personer och vid Kockums 900. Vissa extra resurser anvisas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De samlade konsekvenserna av regeringens förslag är att svensk varvsnäring långsamt, under en treårsperiod, stryps. Den neddragning av kapaciteten som föreslås innebär att inget av varven ges förutsättningar att fullt ut nyttja sin kapacitet. Båda varven förlorar därmed den konkurrenskraft som är en förutsättni g för långsiktig överlevnad. Svensk näringspolitik har i allmänt tal under senare år något oegentligt karakteriserats som en akutmottagning. Socialdemokraternas varvsproposition kan närmast liknas vid en långvårdsklinik.

2 Mot. 1982/83: Offensiv varvspolitik (c) Varvspolitiken måste ta sikte på svensk varvsnärings överlevnad på lång sikt. Det gäller att rusta branschen så att där finns förutsättningar att aktivt konkurrera om de order som en lättande internationell marknad kan ge i slutet av 1980-talet. Detta kan bara ske genom en rejäl satsning på ett av de två storvarven. Enligt vår mening bör sädana förutsättningar ges för Uddevallav arvet. Kockums varv är en av världens mest rationella anläggningar. Det innebär att goda förutsättningar bör finnas att omvandla varvet till tung verkstadsindustri. Med tanke på varvets tekniska nivå och den kompetens som varvet besitter bör en omstrukturering kunna ske. Lämpligen bör detta kunna ske genom ett uppdrag till Svenska Varv att inom en tvåårsperiod undersöka förutsättningarna att privatisera Kockums varv, dvs. pröva förutsättningarna för att inom svenskt eller utländskt näringsliv finna privata företag eller företagsgrupper som är beredda överta Kockums främst för annan produktion än fartygsproduktion. Våra förslag innebär att vi inte accepterar den i propositionen föreslagna neddragningen av Uddevallavarvet. Det innebär också att de resurser som föresläs för neddragningen inte bör anvisas för detta ändamål. l stället bör en hårdare satsning ske för att omstrukturera Kockums. Härvidlag kan de mycket positiva erfarenheterna frän avvecklingen av Öresundsvarvet och den satsning som gjorts i Landskronaregionen vara vägledande. Sädana insatser bör i en första omgång avse de 900 personer som neddragningen vid Kockums avses omfatta. Huruvida fortsatta satsningar kommer att behövas för att rädda sysselsättningen för de anställda vid Kockums kan bedömas först i perspektiv av hur ansträngningarna att privatisera varvet utvecklas. En offensiv satsning på svensk varvsnäring förutsätter också en finansiell rekonstruktion av Svenska Varv. I propositionen föreslå ett kapitaltillskott om l,5 miljarder kronor. Vi delar uppfattningen att ett kapitaltillskott är nödvändigt. Dock bör kapitaltillskottet ställas i relation till de förutsättningar som gäller efter en försäljning av Kockums. Enligt vår mening är i ett sådant perspektiv l miljard kronor ett tillräckligt tillskott för att nä en soliditet som ger rimliga förutsättningar för framtiden. Zenit Den överproduktion som förekommit och de fallissemang som inträffat har alla absorberats inom rederiföretaget Zenit. Så som världsmarknaden utvecklats har rederiföretaget kommit att bli något av Svenska Varvs verkliga förlustmaskin. Vi delar uppfattningen att Zenit bör avskiljas ur Svenska Varv. Vi anser också att man för att tillgodose varvsnäringens framtida marknadsförutsättningar bör undvika de stora förluster som upp-

3 Mot. 1982/83: kommer vid en omedelbar utförsäljning av de ca 50 fartyg som nu finns inom rederiet. En sådan utförsäljning skulle innebära att hårt pressade världsmarknadspriser skulle dumpas ytterligare. I detta sammanhang vill vi också erinra om att de beslut som ligger till grund för överproduktionen togs av den förra socialdemokratiska regeringen i mitten av 1970-talet. Då ansågs besluten framsynta. Nu är de den tyngsta kvarnstenen i Svenska Varvs ekonomi. Av propositionens föreslagna 3 miljarder kronor för täckande av förluster i Zenit Shipping AB avser l 040 milj. kr. täckande av eventuellt kommande förluster under Regeringen vill ha denna dryga miljard till sitt förfogande. Detta motiveras i propositionen med en enda mening: "Fraktnivåer och andrahandspriser under år 1984 och framåt är mycket svårbedömbara." Centerpartiet kan inte finna att det är en så övertygande argumentation att riksdagen har underlag att anvisa dessa medel. Karlskronavarvet Karlskronavarvet har i enlighet med tidigare beslut helt koncentrerat sig på marin produktion. Man når de resultat som strukturplanen för varvsnäringen förutsatte. Förutsättningarna för att Karlskronavarvet skall kunna vidmakthålla sin positiva utveckling är i lika hög grad beroende av att staten som beställare kan trygga beläggningen som hur varvet kan fortsätta att vidareutveckla sin produktivitet. Enligt vår mening är det värdefullt att regeringen genom uttalanden i propositionen ikläder sig sitt ansvar för Karlskronavarvets fortsatta produktion. Småvarven I Svenska Varv-koncernen finns elva småvarv med huvudsaklig inriktning på den svenska hemmamarknaden. Dessa har kunnat hävda sig väl. l viss utsträckning arbetar de i konkurrens med privata småvarv. Enligt vår mening är det viktigt att konkurrensneutraliteten mellan småvarven i den statliga varvskoncernen och de privata småvarven kan vidmakthållas. Anslagsfrågor och förslag till beslut Våra förslag innebär att kapitaltillskotten för Svenska Varv bör begränsas till l 000 milj. kr. (500 milj. kr. mindre än regeringen) och för Zenit till 1960 milj. kr. (l 040 milj. kr. mindre än regeringen). Vi biträder förslaget att staten övertar aktierna i Zenit Shipping AB. Våra förslag innebär vidare att vi inte accepterar en neddragning av kapaciteten i Uddevalla med 400 personer. Vi accepterar därför inte heller att staten ikläder sig kostnader för en sådan neddragning i Uddevalla. De resurser som härvid frigörs, ca 150 milj. kr., bör användas som ett offen-

4 Mot. 1982/83: sivt instrument för att lösa omstruktureringsproblemen i Kockums och Malmöregionen. De sär kilda arbetsmarknadspolitiska insatserna i Göteborgs och Bohu län måste anpas as med hänsyn till av våra förslag givna förutsättningar. Riksdagen bör anvisa av regeringen föreslaget belopp som en extra resurs att tillgå vid eventuella ytterligare arbetsmarknadspåfrestningar i varvsorterna. Den av oss föreslagna inriktningen beträffande Göteborgs och Bohus län bör ges regeringen till känna. Våra förslag innebär också att förutsättningarna för en helt ny inriktning och ägarform för Kockums skall prövas under en tvåårsperiod. Regeringen bör ges i uppdrag att uppta överläggningar med Svenska Varvs styrelse i enlighet med detta. I dessa överläggningar bör också prövas under vilka förutsättningar Svenska Varv, i första hand för de som nu fri tälls, kan medverka till nyföretagande och alternativa sy..selsättningsmöjligheter i Malmöregionen med utgångspunkt från de erfarenheter som vunnits i samband med Öresundsvarvets avveckling. Resur er för detta frigörs inom de kostnadsramar vi anvisar. Tvåårsperspektivet för Kockums försäljning gör det nödvändigt acceptera att vinstmålet förskjuts till Hemställan Med stöd av det anförda hemställs l. att riksdagen beslutar att begära att regeringen upptar nya överläggningar med Svenska Varv AB i syfte att dels pröva förutsättningarna att inom en tvåårsperiod nå en privatisering av Kockums varv i enlighet med vad som anförts i motionen, dels vidmakthålla nuvarande produktionskapacitet vid Uddevallavarvet, 2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande särskilda näringspolitiska insatser i Malmöregionen, 3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatserna i varvsorterna, 4. att riksdagen beslutar att till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 0,5 miljarder kronor lägre reservationsanslag av l kr., 5. att riksdagen beslutar att till Tillskott till Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med l,04 miljarder kronor lägre reservationsanslag av kr.

5 Mot. 1982/83: Stockholm den 12 april 1983 NILS G. ÅSLING (c) ARNE FRANSSON (c) TAGE SUNDKVIST (c) rv AR FRANZEN (c) INGVAR KARLSSON (c) i Bengtsfors OLOF JOHANSSON (c) KARIN ANDERSSON (c) PER-OLA ERIKSSON (c) BÖRJE HÖRNLUND (c)