Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119)

Transkript

1 8 Motion 1982/83:2253 Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) I proposition 1982/83:119 föreslås riksdagen godkänna regeringens förslag till riktlinjer för JAS-projektet. Riktlinjerna är utformade efter en ekonomisk analys av projektet och innebär att JAS-projektet nu inriktas mot en ram om 24,9 miljarder kronor i prisläget februari Betalningsplanen omfattar tiden intill år Bakgrunden till propositionen är att försvarsbeslutet 1982 innebar att beslut då fattades om utveckling av det flygplanssystem om med början på 1990-talet skall ersätta Viggensystemet som fortfarande håller på att införas. De kontrakt som slutits mellan försvarets mrterielverk och lndu trigruppen JAS har bekräftats av riksdagen och innebär att utvecklingen av den inledande produktionen av JAS-systemet skall ske inom en fast fixerad ekonomisk ram. Vid rik dagsbehandlingen våren 1982 reserverade sig socialdemokraterna till förmån för en förnyad prövning av JAS-projektet från såväl ekonomiska som prestandamässiga utgångspunkter. I regeringsdeklarationen i oktober 1982 utlovades en omedelbar analys av de ekonomiska förutsättningarna för JAS-projektet. Denna analys föreligger nu men visar inte på några tidigare ej kända faktorer. Enligt vår mening är det utomordentligt angeläget att någon uttunning av projektet inte sker i förhållande till vad som avsågs då 1982 års försvarsbeslut fattades. Vi anser bl. a., i motsats till vad som anges i propositionen, att luftförsvarets värnkraft inte får göras beroende av valutakursförändringen. Då regeringen nu föreslår en totalram om 24,9 miljarder kronor för JAS-projektet innebär detta en allvarlig risk för uttunning av projektet och då främst avseende prestanda, beväpning och eventuellt en lägre leveranstakt. l propositionen redovisas att projektets ambitionsnivå sänks i förhållande till tidigare fattade beslut. Enligt vår mening är det särskilt angeläget att JAS-projektet fullföljs, enligt tidigare fattade beslut. vilket bl. a. förutsätter att balans mellan plattforms- och vapenutvecklingen bibehålls. Samtidigt är det angeläget att JAS-systemets flexibilitet inför en osäker framtid kvarstår. Detta får emellertid inte innebära att en operativ taktisk ambitionsförändring sker i så måtto att t. ex. inplanerade attackvapen tillåts utgå av besparingsskäl Likaså är det angeläget att man inte nu binder sig för generella, tekniskt/taktiska ambitionssänkningar på delsystem av exempelvis typ motmedel eller spaningsutrustningar.

2 Mot. 1982/83: JAS-systemets utformning och innehåll har tillkommit genom att omfattande studier bedrivits av de uppgifter systemet skall fullgöra i krigsorganisationen. Detta har sedan resulterat i en kravspecifikation. som har analyserats och justerats med avseende på tekniska, industriella och kostnadsmässiga möjligheter. Ingenting har skett eller framkommit som ger anledning att frångå den kravspecifikation som förelåg när 1982 års försvarsbeslut fattades. Detta innebär, enligt vår mening, att planeringen av JAS-projektet bör inriktas mot en ram om 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981 i enlighet med vad som angavs i totalförsvarspropositionen våren I propositionen ( 1982/83: J 19 med bilaga) anges att den l2:e jaktdivisionen snarast utgår. Åtgärden innebär en reducering av luftförsvaret i närtid i förhållande till 1982 års försvarsbeslut. Därutöver förutsätts att om- och utbyggnaden av stridslednings- och basorganisationen senareläggs. Sådana åtgärder, främst inom stridslednings- och basorganisationen, innebär att en viss obalans uppstår från 1980-talets senare del mellan Viggensystemets flygande delar och deras stridslednings- och bassystem, vilket kan leda till sämre effekt och ökad sårbarhet i slutet av 1980-talet och in på 1990-talet. Beroende på den fortsatta ekonomiska utvecklingen kan därutöver också ett val behöva ske mellan att förbättra 9:e-ll :e jaktdivisionernas (Draken) prestanda resp. delar av programmet att förse Attackviggen med nya tunga vapen för att bekämpa markmål Dessa förhållanden innebär sålunda att avkall måste göras vad gäller försvarseffekten under perioden 1985/ 8&- 1994/95 för att inom den reducerade totala flygvapenramen bibehålla den nuvarande J AS-ramen. Vi ser med oro på denna utveckling och anser att planeringen bör inriktas så att den J 2:e jaktdivisionen t. v. kan behållas. Detta är möjligt om 1982 års försvarsbesluts ramnivå bibehålls, såsom krävts i tidigare motion från moderata samlingspartiet ( 1982/83:726). Det är också enligt vår mening av utomordentlig vikt att de reserver som redan nu kan förutses inom ramen reserveras för att bibehålla handlingsfrihet att vid ett senare tillfälle kunna besluta om ökad prestanda för flygplanet JAS/Gripen som kan finnas tillgänglig genom att framtida teknisk utveckling sker på motorsidan. Med stöd av vad ovan anförts hemställs att riksdagen beslutar l. att en totalram för JAS-projektet om 25,7 miljarder kronor fastställs. 2. att i planeringen förutsedda reserver inte ianspråktas i avvaktan på förväntad teknisk utveckling avseende prestandaförbättringar som kan tillgodogöras i J AS-projektet.

3 Mot. 1982/83: Stockholm den 25 mars 1983 PER PETERSSON (m) CARL BILDT (m) GÖTHE KNUTSON (m) IVAR VIRGIN (m) INGVAR ERIKSSON (m) GÖRAN ALLME R (m) BJÖRN KÖRLOF (m) OLLE AULIN (m) ANITA BRÅKENHJELM (m) ERIK OLSSON (m)

4

5 mln blgot b Stockholm