Motion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)

Transkript

1 10 Motion 1983/84:15 Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9) I proposition 1983/84:9 föreslås förändringar i statsbidragsreglerna beträffande barnomsorgen och den sociala hemhjälpen. För båda verksamheterna föreslås att bidraget bestäms utifrån antalet årsarbetare. Dessutom föreslås för barnomsorgen att ett bidrag per inskrivet barn skall utgå och för den sociala hemhjälpen ett bidrag per ålders- och förtidspensionär. Det påstås i propositionen att omsorgerna om barn, äldre och handikappade sedan länge är prioriterade samhällsområden. Vidare sägs att omsorgerna för dessa grupper fortsättningsvis skall prioriteras även om också högt prioriterade områden måste anpassas till de ramar som samhällsekonomin ger. Efter denna honungslena och direkt vilseledande inledning utsätts både barnomsorgen och äldreomsorgen för ett grovt angrepp, i vad gäller både utbyggnad och kvalitet. Vpk avvisar propositionens förslag när det gäller statsbidragens utformning och omfattning för barnomsorgen och den sociala hemhjälpen. V pk vill i stället ha statsbidrag som både tryggar en utbyggnad av dessa verksamheter och garanterar en bra och jämn kvalitet inom dem. Barnomsorgen Grundprincipen regeringens förslag är: ju fler inskrivna barn och anställda- desto mer statsbidrag. Propositionens förslag torde ligga väl i linje med strävandena efter ett s. k. ökat resursutnyttjande, dvs. överinskrivning och flexibilitet i verksamheten. För att ytterligare öka inskrivningen föreslår regeringen att ytnormen slopas. Eftersom årsbidraget per årsarbetare inte är differentierat efter personalens utbildning finns det stor risk att kommunerna frestas att "spara", genom att anställda barnskötare och outbildad personal i stället för förskollärare och fritidspedagoger. Tidigare räknades statsbidraget till barnomsorgen upp i takt med kostnadsindex. I regeringens förslag föreslås en höjning med 4 o/o och att indexregleringen upphör. Regeringens förslag innebär en reell sänkning av statsbidragen i relation till den förväntade kostnadutvecklingen. Man öppnar dörren för överinskrivning och bromsar utbyggnadstakten inom barnomsorgen. Löftena om en snabb utbyggnad av barnomsorgen har inte infriats. Inte ens utbyggnadsmålet i femårsplanen om nya daghemsplatser och nya fritidshemsplatser har kunnat uppnås. Det fattas platser i daghem och fritidshemsplatser för mål uppfyllelse. Femårsplanen har

2 Mot. 1983/84: ''missat" med en tredjedel av platsantalet. Dessutom ingick i överenskommelsen att s. k. full behovstäckning skulle vara uppnådd Kommunernas vilja och möjlighet att bygga ut förskole- och fritidsverksamheten är i mycket beroende på de statsbidrag som utgår. I överenskommelsen om femårsplanen ingick också att statens andel av kostnadstäckningen för förskole- och fritidshemsverksamheten successivt skulle öka under perioden. Den faktiska utvecklingen har i stället blivit att statens andel hela tiden sjunkit. Kortsiktigt innebär nu propositionens förslag en ökning av statsbidragen på ungefär 1-3 %för daghem och fritidshem. Staten kommer att svara för ca 50 % av de totala kostnaderna för barnomsorgen, kommunerna får svara för 40 %och förätdraavgifterna för ca lo %. Men eftersom indexregleringen av statsbidragen föreslås upphöra kommer kommunerna att få vidkännas minskning av statsbidragets storlek inom bara något år. Kommunerna kommer alltså att få ta ett än större ekonomiskt ansvar för barnomsorgen. Enligt vpk:s mening borde statsbidragen utformas så att de blir en verkligt stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten. Bidragskonstruktionen bör dessutom vara sådan att den gynnar en kvalitativt bra barnomsorg. Därför måste statsbidragen kopplas ihop med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppsstorlekar. Vpk:s förslag i dessa delar finns närmare beskrivna i motion 1982/83:743. Denna motion kommer att behandlas samtidigt med regering propositionen. För att säkra både den kvantitativa och den kvalitativa utbyggnaden av barnomsorgen föreslår vpk dels ett driftbidrag, dels ett anordningsbidrag. Driftbidraget föreslås utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och täcker på så sätt personalkostnaderna. Det betyder en ungefärlig kostnad av milj. kr. För all åtminstone infria utbyggnadslöftet från femårsplanen föreslår vpk ett temporärt anordningsbidrag. Detta bör utgå med 20 % av kommunernas investeringskostnader för de ca platser i daghem och fritidshem som återstår i femårsplanen. Det betyder en ungefärlig kostnad av l 200 milj. kr. F. n. finansiera stat bidragen till förskola och fritidshem med en avgift, barnomsorgsavgiften, som ingår i socialförsäkringsavgiften. Denna barnomsorgsavgift, om betalas av alla arbetsgivare och egenföretagare, uppgår till 2,2 % av löneunderlaget. Budgetåret 1982/83 fick staten in milj. kr. men betalade bara ut milj. kr. till förskole- och fritidsverksamheten. Det innebär att det finns en dryg miljard kronor att finansiera en utbyggd barnomsorg med. Genom att ytterligare höja barnomsorgsavgiften med 0.75 % kan det ovan nämnda driftbidraget finansieras. Enligt propositionens förslag skall ett speciellt bidrag utgå för barn med särskilda behov. schablonberäknat till kr. för vart tionde inskrivet barn. V pk anser inte all detta stöd är tillräckligt. Det ekonomiska stödet till barn med särskilda behov bör ovillkorligen utgå till varje barn som behöver det. Det betyder att så fort ett daghem eller fritidshem får barn med särskilda

3 Mot.l983/84:15 12 behov av extra stöd och stimulans skall det utgå statsbidrag för detta. statsbidraget skall kunna begäras i efterskott för den faktiska kostnad varje kommun haft. Regeringens förslag till nya statsbidrag betyder kraftiga försämringar för privata och föräldrakooperativa daghem. När det gäller de föräldrakooperativt drivna daghemmen anser vpk att dessa daghem bör övergå i kommunal regi med kommunalt ekonomiskt ansvar på samma sätt som för övrig kommunal daghemsverksamhel Övertagandet bör gälla de föräldrakooperativ som är i drift den l oktober Därefter bör inga nya sådana åtaganden ske. Med de statsbidragsregler som vpk föreslår kommer detta inte att bli särskilt ekonomiskt betungande för kommunerna. För att åstadkomma en verklig föräldrarnedverkan inom barnomsorgen måste denna organiseras och lagstadgas. Förslagsvis bör föräldrarna garanteras möjlighet att tillbringa en vecka varje år inom barnomsorgen. Ekonomisk ersättning bör utgå via föräldraförsäkringen. Vpk föreslår att frågan om hur föräldrarnedverkan praktiskt skall kunna förverkligas. ekonomiskt och organisatoriskt, utreds. Den sociala hemtjänsten Den sociala hemtjänsten eller hemhjälpen som den också kallas är en verksamhet som tillsammans med andra stöd- och hjälpinsatser syftar till att bl. a. möjliggöra för äldre och handikappade människor att kunna bo kvar hemma. Socialtjänstlagen ålägger kommunerna att bedriva social hemtjänst. Den sociala hemtjänsten omfattar i huvudsak följande: hjälp med hushållsgöromål, boendeservice åt handikappade, hårvård, fotvård, matdistribution och snöröjning. Kommunerna tvingas att avgiftsfinansiera den sociala hemtjänsten, trots att den till stora delar borde vara helt avgiftsfri, t. ex. i vad gäller fotvård. l propositionen påstås att kommunerna byggt upp en effektiv social service för äldre och handikappade. Tyvärr är detta inte sant. På senare tid har det skett betydande inskränkningar, och den sociala servicen måste byggas ut både kvantitativt och kvalitativt. Befolkningen över 65 år kommer under den närmaste 30-årsperioden att öka och närma sig 2 miljoner från nuvarande l,4 miljoner. Det är de äldsta grupperna som kommer att öka mest. Enligt tillgängliga demografiska prognoser kommer antalet människor över 80 år att fördubblas. En sådan åldersförskjutning aktualiserar behovet av ökade insatser för att förbättra de äldres situation. F. n. får kommunerna ett statsbidrag på 35 % på bruttokostnaderna. Nu föreslås i propositionen ett statsbidrag per årsarbetare och ett bidrag per ålders- och förtidspensionär på mellan 250 och 350 kr. Detta blir i förhållande till nuvarande bidrag ett försämrat statsbidrag för kommunerna. l själva

4 Mot. 1983/84: verket betyder detta en attack mot verkligt resurssvaga gruppers möjlighet att leva ett anständigt liv. Det nu föreslagna statsbidraget ligger också under vad man senast beviljade i budgetsammanhang. Dessutom kommer bidraget inte att stå i relation till kommunernas kostnader för denna verksamhet. Vpk föreslår att nuvarande 35-procentiga statsbidrag som beräknas på kommunernas bruttokostnader skall utgå även i fortsättningen. V pk föreslår också att statsbidraget indexregleras och därmed följer de kostnadsstegringar som kommunerna kommer att få för varor och tjänster i denna verksamhet. Hemställan Med hänvisning till det anförda och med anledning av proposition 1983/84:9 föreslås l. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen och den sociaia hemtjänsten. 2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att avindexera statsbidragen till barnomsorgen och den sociala hemtjänsten, 3. att riksdagen beslutar att nuvarande statsbidragssystem för barnomsorgen skall ersättas av ett driftsbidrag motsvarande 75 % av kommunens nettokostnader för driften, 4. att riksdagen beslutar att t. v. inrätta ett anordningsbidrag för heltidsför kola och fritidshem motsvarande kr. per plats i syfte att förverkliga J 976 års beslut om utbyggnad av barnomsorgen, 5. att riksdagen uttalar att förätdrakooperativa daghem som driver verksamhet den l oktober l 983 bör överföras i kommunal regi. 6. att riksdagen uttalar sig för en höjning av barnomsorg avgiften till 2.95 % och hemställer hos regeringen om förslag härom i anslutning till statsbudget för budgetåret 1984/85. Stockholm den 21 oktober 1983 LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) NILS BERNDTSO (vpk) EVA HJELMST RÖM (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) INGA LANTZ (vpk)

5

6

7