Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel?

Transkript

1 vattenmiljö i fara Kalkning: [Svenskt Fiske granskar:] Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel? Är kalkningen av svenska sjöar och vattendrag konstgjord andning eller ett av historiens mest lyckade naturvårdsprojekt? En effektiv metod för att undvika en miljökatastrof? Meningarna går isär om de sänkta ambitionerna i Naturvårdsverkets nya riktlinjer för att bemöta försurningsproblematiken. Text: Pelle Oscarsson Foto: Benny Lindgren Framgångsrikt miljöarbete har gjort att utsläppen av försurande luftföroreningar från förbränning av olja och kol har reducerats med närmare 80 procent i Europa sedan åttiotalet. Försurade marker, sjöar och vattendrag har nu en chans till återhämtning. - I takt med att utsläppen minskat kan vi se att försurningen minskar på naturlig väg. Det gör att vi kan avsluta och trappa ned kalkningsprogrammen på många håll, säger Per Olsson, projektledare på Naturvårdsverket, ansvarig för regeringens uppdrag att se över kalkningsprogrammet. Men Naturvårdsverkets nya kalkningshandbok signalerar inte bara en anpassning av kalkningsuppdraget till de minskade utsläppen. Man vill också sänka ambitionsnivån för vad som ska betraktas som en acceptabel försurning i sjöar och vattendrag. Ett diskutabelt miljömål som redan under remissomgången mötte hård kritik inte bara från forskare och kommuner utan också från miljöorganisationer, sportfiskare och vattenvårdsföreningar. Sedan början på åttiotalet har närmare fyra miljarder använts till kalkningsverksamheten i svenska vatten som därmed gör det till en av de största svenska miljövårdssatsningarna genom tiderna. 12 svenskt fiske april 2011

2 Hotar ekologin - Jag har mycket svårt att förstå resonemanget bakom de sänkta gränsvärden som Naturvårdsverket presenterar. Och att man inte lyssnat på kritiken. I praktiken innebär de nya riktlinjerna att man vill öka toleransen för försurningsskador och lämna ett mycket stort antal försurningsdrabbade sjöar och vattendrag till sitt öde, säger Stefan Nyström, generalsekreterare för Sportfiskarna. Tidigare var målet för kalkningsverksamheten ett ph-värde på sex enheter. Något som med en viss säkerhetsmarginal för extra surt vatten under högflöde ger ett stabilt utrymme för levande vattenekosystem och fiskbestånd. I den nya handboken sänks målvärdet till 5,6 ph-enheter för alla vatten som inte har extra känsligt bestånd som lax, mört, flodkräfta och flodpärlmussla. - Det kan låta som en liten förändring. Men eftersom ph-värdet är en logaritmisk skala motsvarar det en ökad försurningsnivå med 40 procent, säger Ingemar Alenäs, kommunekolog med ansvar för vattenvården i Falkenbergs kommun. - Skulle man minska kalkningen till den nivån skulle buffertförmågan i många vatten bli närmast obefintlig vid surstötar under snösmältning eller rikligt med regn. Något som riskerar att slå ut de naturliga ekosystemen och fiskebestånden i ett stort antal svenska sjöar och vattendrag. Inte minst i områden där låga ph-värden kan lösa ut aluminium och andra metaller som är akut giftiga för fisken. Säkerhetsmarginal Naturvårdsverket har dock efter kritiken förtydligat att det nya målvärdet ska tolkas som det minsta gränsvärde som vattnet får nå under en längre cykel. Fredrik Nilsson, ansvarig för kalkningsarbetet på länsstyrelsen i Västra Götaland, menar att det med hänsyn till försiktighetsprincipen som ska råda i allt miljöarbete bara bör resultera i mindre justeringar i den praktiska kalkningsplaneringen. Det för att minimera risken för skador om värdet underskrids. - Vi måste ha en viss säkerhetsmarginal för att vara säkra på att vi aldrig hamnar under 5,6 i ph och det kommer i praktiken innebära att vi bör sträva efter ett ph-värde strax över sex också i vatten som inte innehåller särskilt försurningskänsliga bestånd. - Det förutsätter också att man inte har problem med giftigt aluminium som börjar uppträda när ph värdet kryper under sex. Det förkommer långt ifrån i alla vatten. Men där det förekommer ska man sätta värden med god säkerhetsmarginal. Toleranshöjning Naturvårdsverket har också trots hård kritik sänkt gränsvärdet för vad som ska anses vara en god eller acceptabel ph-status i ett vatten till en försämring på upp till 0,4-0,6 ph-enheter jämfört med det beräknade naturliga ph-värdet. En försämringsnivå där kalkningsarbetet förväntas trappas ner även om det vattenkemiska målet inte uppnås. Kalkning av nya sjöar bör enligt Naturvårdsverket inte tillåtas i sjöar som försurats mindre än 0,6 ph-enheter. - Också det motsvarar en försurning från den naturliga nivån på flera hundra procent. Någonting som naturligtvis är helt oacceptabelt om vi vill återställa de naturliga ekosystemen, säger Ingemar Alenäs. - Vi har redan minskat kalkningen i Sverige från drygt ton per år till ton. Självklart ska vi inte kalka där det inte behövs och effektivisera kalkningen så långt det går. Men det borde också vara en självklarhet att använda resurser som blir över genom den minskade belastningen från luftföroreningarna till att rädda fler försurningsdrabbade marker och vatten. Nykalkning I många områden har de försurande utsläppen under de senaste 150 åren ackumulerat ett mycket stort försurningsproblem som det kommer att ta mycket lång tid att reparera. - I vårt område finns det lika många obehandlade försurade sjöar som de vi kalkar. Men varje gång vi söker stöd för kalkning av nya vatten får vi avslag, säger Ingemar Alenäs. Naturvårdsverket har i flera år varit mycket negativa till alla förslag om nykalkning av sjöar och vattendrag som inte kalkats tidigare. En restriktivitet som förstärks ytterligare i den nya strategin. - Runt om i Sverige finns det tusentals sjöar och vattendrag där de naturliga ekosystemen och arterna slagits ut av försurningen som vi hittills inte haft resurser att ta hand om, säger Ingemar Alenäs. - Den dyraste delen av kalkningsarbetet är inte kalket eller att kalka nya sjöar. Det är den infrastruktur som krävs för att få en effektiv spridning. Det finns en uppenbar risk att neddragningarna av kalkningsanslagen inte spar pengar utan minskar konkurrensen och slår sönder den kalkningsorganisation som byggts upp så att vi i praktiken får sämre miljöeffekt och valuta för varje satsad kalkningskrona. Visar EU vägen? 2011 års anslagsnivå till kalkningsarbetet ligger redan fast. Men den rapportering och planering som länsstyrelserna arbetar fram just nu kommer att ligga till grund för Naturvårdsverkets anslagsäskande till Miljödepartementet och utformningen av kalkningsstrategin och anslagen till vattenvårdsarbetet de närmaste åren. - Det kan vara motiverat att nykalka i värdefulla vatten som fortfarande är kraftigt försurade. Men så här långt har vi inte fått några ansökningar om nykalkningar från kommunerna, så intresset verkar inte vara särskilt stort, säger Per Ohlsson. Det är dock en bild som Ingemar Alenäs menar inte stämmer överens med verkligheten. - Det är många kommuner ute i landet som skulle vilja återställa ekosystemen i fler sjöar och vattendrag. Men eftersom Naturvårdsverket har höjt försurningströskeln och avslagit alla ansökningar om nykalkningar har man inte tyckt att det varit någon idé att ansöka. Falkenbergs kommun har därför inom EU-projektet Living North Sea ansökt och fått bidrag till att kalka flera sjöar. Vi använder en innovativ metod med grovkalk i sjöar som vi bedömer kommer att få ökad användning. Enligt EU: s ramdirektiv för vatten skall vi ha god ekologisk status i våra vatten senast Enligt EU: s åldirektiv skall vi ha en god produktion av den försurningskänsliga ålen. Därför visar EU nu vägen och ger ett symboliskt bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Turister från Europa är välkomna till våra levande sjöar med frisk fisk, avslutar Ingemar Alenäs. svenskt fiske April

3 vattenmiljö i fara [Svenskt Fiske granskar:] Naturen läker sakta det finns ett försurningsminne! Över 150 år av svavelnedfall och kväveutsläpp från förbränning av kol och olja gör att det finns en stor ackumulerad försurningseffekt i många svenska marker och vatten. För att läka försurningsskadorna på lång sikt måste de näringsämnen som lakats ut av skogsbruk och luftföroreningarna återställas. Text & foto: Pelle Oscarsson Med kalkning av sjöar och vattendrag kan fiskarnas ekologiska miljö säkerställas och den biologiska mångfalden utvecklas. Bergrunden i Sverige består till stor del av svårvittrad gnejs och granit som har liten förmåga att neutralisera surt nedfall. De allvarligaste försurningsproblemen finns i urbergsområden med tunna jordlager där mineraler och näringsämnen som är viktiga för buffringsförmågan lakats ut. - Där försurningsskadorna är värst kommer de att ta mycket lång tid att reparera. Ska vi komma tillrätta med problemen måste vi fortsätta kalkningsarbetet och skärpa kraven på utsläppen och på att skogsbruket tar ansvar för sin del av problematiken, säger Hans Hultberg, numera pensionerad professor i markekologi och expert på försurningsproblematik. Vi träffas på forskningsstationen vid Gårdsjön, en högt belägen klarvattensjö några kilometer utanför Stenungsund på västkusten. En av tusentals svenska sjöar där det naturliga ekosystemet som slogs av det sura nedfallet återställts genom kalkning. Förgiftning Försurningen och kalkningens effekter på fiskbestånd, insekter, växter och vattenorganismer har studerats noggrant av forskarna sedan många år tillbaka. I en försurad sjö dör fiskens ägg och yngel. Bestånden kan också slås ut akut genom att försurningen utlöser aluminium och andra metaller som är giftiga för fisken. Olika vattenväxter, mikroorganismer och insekter som är viktiga för balansen försvinner och kräftor, snäckor och musslor får problem med att bilda skal och dör ut. Också växtlighet och djurliv i försurade markområden förändras. Men tack vara återställningsarbetet finns idag ett rikt fiskbestånd. Och även ett rikt djurliv i Gårdsjöns vattensystem med bland annat fiskljuse och sparvuggla. - Naturen har en häpnadsväckande förmåga till återhämtning, men vissa markområden och arter är mer försurningskänsliga än andra, säger Hans Hultberg. -Faktum är att tillgången på musslor och mört är en ganska bra värdemätare på vattenstatus. I sura vatten dör mört och flodpärlmusslor ganska snabbt ut. Andra arter som gädda och abborre kan klara sig längre. Kritisk nivå Svavel- och kväveutsläpp bildar svavelsyra och salpetersyra vid kontakt med vatten och markens förmåga att neutralisera syratillskottet är avgörande för effekten i sjöar och vattendrag. 14

4 Sydvästra och södra Sverige tillhör de områden som drabbats mest av luftföroreningarna. Här har nedfallet varit mest omfattande och stora delar av markerna har stora försurningsskador. I marker med mer lättvittrade mineraler kan man se en återhämtning från försurningen genom att det frigörs basiska ämnen som kalcium, kalium och magnesium från berggrunden som balanserar försurningseffekterna. - Men näringsinnehållet och buffertförmågan i marker i sydvästra och södra Sverige har utarmats av utsläppen genom ett tunt jordlager med liten buffringsförmåga och svårvittrad berggrund. Efter närmare 150 år av svavelnedfall finns istället en stor ackumulerad försurningseffekt i markerna, säger Hans Hultberg. Ett försurningsminne som vid snösmältning och kraftig nederbörd kan medverka till kraftiga surstötar med lågt ph och förhöjda halter av aluminium, bly och andra metaller från markerna som kan vara akut skadliga för fisk och vattenorganismer. Skogstyrelsen har tidigare haft en ambition att återställa försurad skogsmark till en nivå som långsiktigt inte ger upphov till skador på den biologiska mångfalden i ekosystemet. En fullskalig kalkning av södra Sveriges skogar beräknas kosta mellan en och två miljarder kronor varav skogsägarna skulle svara för procent. Staten skulle stå för resten. Målet var att långsiktigt höja ph-värdet i sjöar och andra vattendrag. För dyrt? Men enligt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har försöken med skogskalkning visat att effekten på skogens tillväxtförmåga och de försurade sjöarna inte förbättrats i tillräcklig omfattning för att vara ekonomiskt försvarbar. Askåtervinning och kalkning ger en relativt långsam effekt på ph-balansen och omgivande vattendrag. Buffringen rör sig bara några centimeter ner i marklagren varje år och det är bara någon enstaka procent som löses ut i det vatten som transporteras ut till närliggande vattendrag. - Men det måste ställas i perspektiv till den långsiktiga urlakningen av markerna genom skogsbrukets näringsuttag och de försurande utsläppen genom förbränning av kol och olja i närmare 150 år. Det behövs mer forskning och utveckling på området så att vi kan utforma ett fungerande program för markkalkning och askåterföring som ger en långsiktig lösning i de mest försurade markerna, menar Hans Hultberg. Ett alternativ till storskalig kalkning av hela skogsområden för att öka markernas buffertförmåga skulle kunna vara kalkning och askåterföring i markarealen närmast värdefulla sjöar och vattendrag. Fortsättning på nästa sida >> Högt belägna, klara och näringsfattiga sjöar är också mer utsatta än näringsrika slättsjöar som skyddas av rik tillgång på organiskt material, något som verkar buffrande på de försurande ämnena. Sjöar och vattendrag i områden med kalkhaltiga jordar, eller lättvittrad berggrund som kalksten eller sandsten är också mindre känsliga. Det finns beräkningar som visar att kalkningsarbetet ger tre kronor tillbaka på varje satsad krona. Bland annat genom ökade värden inom turistnäringen som årligen omsätter mångmiljardbelopp. Försurande skogsbruk - De analyser som vi gjort visar att två tredjedelar av de vatten vi kalkar inte kommer att återhämta sig utan ytterligare åtgärder, säger Fredrik Nilsson, kalkningsansvarig på länsstyrelsen i Västra Götaland. - För att nå en mer långsiktig lösning måste vi återföra de mineraler och andra balanserande näringsämnen i markerna som lakats ut genom luftföroreningar och skogsbruk. Skogsbruket beräknas idag stå för procent av försurningen av skogsmarken i olika delar av landet. Med störst påverkan i granskog där man också tar ut grenar och toppar till biobränsle genom att det näringsuttag som skogsbruket representerar också påverkar markförsurningen. - I stora delar av markerna i västra Sverige har den naturliga vegetationen tidigare bestått av lövskog med betydligt mindre negativ påverkan på försurningen, säger Hans Hultberg. 15

5 Kalkningen en storsatsning! Sedan början på åttiotalet har närmare fyra miljarder använts till kalkningsverksamheten i svenska vatten som därmed gör det till en av de största svenska miljövårdssatsningarna genom tiderna. Det finns beräkningar som tyder på att kalkningsarbetet ger tre kronor tillbaka på varje satsad krona. Bland annat genom ökade värden inom turistnäringen som årligen omsätter mångmiljardbelopp. I Sverige finns närmare sjöar med en storlek över en hektar sjöar har beräknats vara påverkade av försurningen med skador på växt- och djurliv som följd sjöar har kalkats vid minst ett tillfälle. Omkring sjöar och km vattendrag ingår i det nuvarande kalkningsprogrammet. Riksdagens miljömål är att högst fem procent av de svenska sjöarna ska vara försurade genom mänsklig påverkan. För några år sedan beslutade sig Naturvårdsverket för att förändra klassificeringen för vad som är att betrakta som en sjö så att man bara räknade in större sjöar över fyra hektar. Tusentals försurade småsjöar försvann ur statistiken. På så sätt kunde man hävda att riksdagens miljömål uppnåtts. Skulle vi räkna bort de tre största sjöarna i Sverige och istället använda kvarstående yta som miljömått skulle det vara långt kvar till miljömålet också idag även om de minsta sjöarna räknades bort. Abu Fiskevårdsfond och Göte Borgströms stiftelse Abu Garcia Fiskevårdsfond och Göte Borgströms stiftelse stöttar fiskevård och forskning kring sportfiske- och fiskevårdsfrågor. Ansökan ska vara inne 31 maj. Det är Sportfiskarna som administrerar båda fonderna. Sportfiskarna svarar gärna på frågor och hjälper till med ansökan. Abu Garcia Fiskevårdsfond ABU:s fond syftar till att värna och främja möjligheterna till sportfiske i friska och rena vatten; till exempel bygga fiskvägar, riva ut vandringshinder, restaurera vattendrag och skydda stammar eller bestånd av fisk eller fiskebiologisk forskning. Fondstyrelsen ser också gärna projekt som seminarium, undersökningar, opinionsarbete och annat som ökar intresset för fiskevård och förvaltning som gynnar sportfisket. Fonden tror på principen att ge lokala initiativ hjälp till självhjälp. Både enskilda personer, föreningar och fiskevårdsområden kan söka bidrag. Abu Garcia Fiskevårdsfond har startats och finansierats av Abu Garcia, men ansökningarna administreras av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Göte Borgströms fond för forskning m.m. Göte Borgströms stiftelse för fiske- och vattenvård har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i Sveriges vatten och fiskbestånd med hänsyn till natur, fiskevård och sportfiske. Ansökan om bidrag ska vara Sportfiskarna tillhanda senast den 31 maj Skickas till: Abu Fiskevårdsfond / Göte Borgströms stiftelse, c/o Sportfiskarna, Ö. Kattarpsvägen, PL Malmö. Ytterligare information lämnas av Anders Karlsson: anders.karlsson@sportfiskarna.se,