3 Bara naturlig försurning

Transkript

1 3 Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Miljökvalitetsmålet har samma lydelse som motsvarande miljökvalitetsmål beslutat av riksdagen. Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv bl.a. följande enligt reger- ingen (Prop 2004/05:150): Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktions- förmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas ge- nom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Till miljökvalitetsmålet hör följande delmål: Färre försurade vatten Trendbrott för markförsurningen Minskade utsläpp av svaveldioxid Minskade utsläpp av kväveoxider Viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Västra Götalands län är hårt drabbat av försurning. Det beror på en kombination av stort nedfall av försurande ämnen under lång tid och att marker, sjöar och vattendrag i länet har svag motståndskraft mot försurning. Nedfallet av svavel har minskat med 50 procent under 1990-talet som en direkt följd av minskade utsläpp. Samtidigt har även utsläppen av kväve till viss del minskat vilket inneburit att kvävehalterna i nederbörden varit lägre under senare år. Men eftersom nederbör- den samtidigt har ökat har ingen tydlig minskning av nedfallet av kväve kunnat konstateras. Den kritiska belastningen, det vill säga den nivå när försurande nedfall inte medför skador på mark- och vattenområden, anges till ca 3 kg per hektar för de känsligaste mark- och vattenområdena i länet. Trots att nedfallet, för åtminstone svavel, minskar kommer effekterna av försurär på ningen att finnas kvar mycket länge. Åtgärder mot försurning av ytvatten kort sikt kalkning i sjöar, vattendrag och utvalda våtmarker inom drabbade avrinningsområden. För att åtgärda försurningsproblemet i skogsmark undersöks bland annat förändrat skogsbruk och askåterföring. Det bedöms som mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning med kända pågående och planerade åtgärder. Bedömningen är dock osäker och påverkas av bland annat utveckling inom sjöfarten, som utgör en stor utsläppskälla, samt vilka kriterier som ska till- lämpas när antalet försurade sjöar ska beräknas. Internationella överenskommelser om minskade utsläpp (Göteborgsprotokollet och EU:s Takdirektiv) innebär om de efterlevs att belastningen kommer att mins- Länsstyrelsen i Västra Götalands län

2 ka avsevärt fram till år Trots detta visar prognoser att den kritiska belastningsgränsen för svavel ändå kommer att överskridas något i den sydvästra delen av länet år Den kritiska belastningen för kväve kommer sannolikt att över- skridas i större delen av länet. För att miljökvalitetsmålet ska nås måste nedfallet av försurande ämnen minskas ytterligare efter år Särskilt angeläget är åtgärder inom sjötrafiken och hamnar, t.ex. miljödifferentierade hamnavgifter och an- vändning av lågsvavliga oljor. Dessutom måste Sverige fortsätta att vara pådrivande i det arbetet. Skogsstyrelsen har tagit fram ett nytt förslag till åtgärdsprogram mot markförsur- och för ett uthålligt brukande av skogsmark. Om åtgärdsprogrammet fast- ning ställs bedöms det få stora positiva effekter för länets skogsmark, sjöar och bäckar. Anslaget för kalkning av ytvatten uppgår för närvarande (2007) till drygt 200 mil- län, som är en av Sveriges mest omfattande, har pågått i mer än 25 år och omsätter över 25 Mkr per år. Syftet är att skydda och bevara natur- och nyttjandevärden i joner kronor per år för hela landet. Kalkningsverksamheten i Västra Götalands väntan på att försurningsproblemet är löst. Delmål Färre försurade vatten År 2010 är högst 15 procent av antalet sjöar och 20 procent av sträckan rinnande vatten i Västra Götalands län drabbade av försurning som orsakats av människan. Delmålet är en precisering av motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen: År 2010 är högst 5 procent av sjöarna och 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet drabbade av försur- ning som orsakats av människan. Syftet med delmålet är att förhindra försurningsrelaterade skador på vattenlevande organismer. Fiskarter som lax, öring och mört drabbas hårt, men även kräftor, flodpärlmussla, dagsländor och andra ryggradslösa djur samt växter kan slås ut. Delmålet är inte ändrat efter senaste uppdateringen, men riksdagens mening är att delmålet framöver bör kompletteras med en definition av försurade sjöar och vat- tendrag samt ta hänsyn till sjöarnas storlek. Länet är hårt drabbat av försurning. Det beror på en kombination av högt nedfall under lång tid och känsliga sjöar, vattendrag och skogsmarker. Försurningen har i stora delar av länet påverkat markprofilen, vilket bland annat medför att skogs- marken läcker giftigt aluminium. Läckaget av och påverkan från aluminium kvarstår till viss del även sedan nedfallet minskat. Det regionala delmålet är satt lägre än det nationella beroende på att utgångsläget i länet är avsevärt sämre. Knappt 70 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade med stöd av data från riksinventeringen Försurningspåverkad sjöareal bedömdes vara lägre (53 procent), vilket visar att problemet är störst i mindre sjöar. Ungefär av de ca försurade sjöarna kalkas. De återstående drygt 900 sjöarna ut- görs huvudsakligen av små skogssjöar. Den nuvarande kalkningsverksamheten grundar sig på detta underlag. Enligt den senaste riksinventeringen (2005) och de nya bedömningsgrunderna är endast 37 procent av länets sjöar försurade. Därmed skulle många av de sjöar som nu kalkas inte längre vara försurade. För vattendrag finns ännu inga bedömningsgrunder. Under 2007 och 2008 kommer provtagning 2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

3 ske i samtliga kalkade sjöar för att få en mer detaljerad och säkrare bild av försurningssituationen. En undersökning som genomfördes år 2001 visar att cirka 25 procent av länets vattendrag sannolikt riskerar att vara försurningspåverkade vid höga flöden. Rik- små bäckar, som ofta är känsligare för försurning, var dock underrepresentetigt rade i den undersökningen. Siffran är något osäker med tanke på att försurningssi- tuationen i vattendragen kan variera mycket beroende på vattenföring, grundvat- tenförändringar och annat. Försurningsbelastningen har minskat kraftigt under de senaste 20 åren, vilket bland annat återspeglas i en minskad kalkförbrukning. Även i referenssjöarna syns förbättringar. Sedan 1990 har ph-värdena ökat med 0,03 enheter per år i genom- 23 snitt. Den fortsatta återhämtningen från försurningen bedöms dock ske mycket långsamt. Enligt modellberäkningar kommer andelen försurade, okalkade sjöar i länet att minska högst marginellt fram till 2010, från 24 procent år 2000 till procent år Därmed bör möjligheten att nå målet vara mycket liten. Nationella åtgärder Det nationella delmålet är satt utifrån vad som är möjligt att nå med ett fortsatt framgångsrikt internationellt arbete. Sverige deltar aktivt i detta, bland annat i ar- Tillståndet i sjöar och vattendrag kom- betet med EU:s nya luftkvalitetsstrategi. mer långsamt att förbättras. Kalkningen kommer dock att behöva fortsätta eftersom återhämtningen sker långsamt. Anslaget för kalkning av ytvatten uppgår för närvarande (2007) till drygt 200 mil- av skogsmark pågår sedan länge joner kronor per år för hela landet. För kalkning en begränsad försöksverksamhet. Skogsstyrelsen har tagit fram ett nytt förslag till åtgärdsprogram som om det genomförs innebär att de mest försurade skogsmar- kerna i sydvästra Sverige behandlas. Om det genomförs kommer det att på sikt få stor betydelse för försurningssituationen i skogssjöar och skogsbäckar. Naturvårdsverket har i uppdrag att till 2008 ta fram nya riktlinjer för den långsiktiga kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag som speglar den förändrade belastningssituationen och det eventuella behovet av markkalkning. Exempel på regionala och lokala åtgärder Kalkningsverksamheten i Västra Götalands län, som är en av Sveriges mest omfattande, har pågått i mer än 25 år och omsätter över 25 Mkr per år. Syftet är att skydda och bevara natur- och nyttjandevärden i väntan på att försurningsproble- met är löst. För att delmålet ska nås är bedömningen för närvarande att ytterligare nästan 300 sjöar åtgärdas eller återhämtar sig. Huvuddelen av dessa måste åtgärdas genom kalkning, antingen direkt i sjön eller i avrinningsområdet. En insats av denna om- fattning ryms inte på långt när inom nuvarande kalkningsverksamhet. Vilka konkreta åtgärder som är lämpligast i länet och vad de kommer att kosta behöver utredas närmare. På lång sikt är målet att inga vatten ska vara beroende av uppehål- lande åtgärder i form av kalkning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4 Det är viktigt att åtgärder genomförs på så sätt att eventuell negativ påverkan på miljön minimeras. Kalkning av våtmarker medför till exempel vegetationsföränd- Därför undantas känsliga och värdefulla marker från kalkning, samtidigt ringar. som kalkningsmedel och spridningsmetod anpassas för att minimera risken för skador. Fortsätt försöken med markkalkning i försurade avrinningsområden i länet. Samordning bör ske med värmeverk för biobränsle för att ersätta en del av kalken där markspridning är lämpligt. Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, värmeverk Ta fram en åtgärdsstrategi för länet. Strategin ska närmare redovisa försurningssituationen samt de kalkningsinsatser som bedöms nödvändiga för att nå slutmålet samt kostnaderna för detta. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Utöka kalkningsverksamheten så att fler vattendrag och sjöar omfattas. Val av kalkningsstrategi (sjökalkning alt. markkalkning) väljs utifrån vad som är mest kostnadseffektivt på lång sikt samt vilka för- och nackdelar respektive strategi har. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och kommuner. Verka för att åtgärdsprogram för behandling av försurade skogsmarker i sydvästra Sverige kommer till stånd. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen Delmål Trendbrott för markförsurningen Högst 35 procent av skogsmarken i Västra Götalands län har år 2010 en hög eller mycket hög surhetsgrad varav andelen med mycket hög surhetsgrad är högst 4 procent. Delmålet är en precisering av motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen: Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av männi- skan. Försurning av skogsmark utgör ett hot mot biologisk mångfald och i extrema fall också mot långsiktig produktionsförmåga. I en försurad skogsmark ökar utlakning av näringsämnen. Dessutom rinner surt markvatten ut till omgivande vattendrag. I försurade vatten ökar mängden skadligt aluminium vilket minskar artrikedomen i vattendraget. Skogsmarken blir därmed en källa till miljöproblem i våra vattendrag som berörs av delmålet Färre försurade vatten. På sikt ska näringsbalansen i skogsmarken samt kvaliteten på avrinnande vatten återställas till en naturlig nivå. Detta är nödvändigt för ett hållbart utnyttjande av skogsmarken och för den biolo- försurning giska mångfalden i skogen. Syftet med delmålet är att förhindra fortsatt av våra skogsmarker. Västra Götalands landareal täcks till 55 procent av skogsmark, varav idag drygt 20 procent ligger i de högsta surhetsklasserna (klass 4 och 5), vilket kan jämföras med 55 procent i mitten av 80-talet. De data som finns idag visar på att trenden mot ökad försurning är bruten och att en förbättring verkar vara på väg. Den främsta orsaken till att försurningen har avstannat är kraftiga minskningar av nedfall av svavel och kväve. Även om trenden mot ökad markförsurning verkar vara bruten kommer det att ta många decennier innan marken återhämtats. Ett sätt att påskynda återhämtningen är att sprida kalk på skogsmarken. Ett annat är att kom- 4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

5 pensera för höga biomassauttag ur skogen med askåterföring i enlighet med vad Skogsstyrelsen rekommenderar. Exempel på regionala och lokala åtgärder Förutom det försurande nedfallet medför även uttag av virke och framför allt det ökande uttaget av trädbränsle en markförsurning. Det finns idag en stor efter- Återhämningen hämmas av fortsatt nedfall av försurande ämnen samt att uttag av virke och biobränsle, i form av så kallat GROT (grenar och toppar) verkar försu- Simuleringar med datormodeller visar att vissa marker inte ens kommer att rande. återhämta sig inom 100 år. Ytterligare minskningar av nedfallet kan tillsammans med åtgärder inom skogsbruket därför bli avgörande för den framtida återhämt- ningen i vissa områden. Nationella åtgärder Delmålet är uppnått redan idag om man beaktar den genomsnittliga utvecklingen. Andelen skogsmark med hög och mycket hög surhetsgrad har minskat från 23 procent perioden , till 16,5 procent perioden och 13 procent perioden Minskningen av det sura nedfallet beror på hur framgångsrikt länder i Europa genomför utsläppsbegränsningar enligt internationella överenskommelser om minskade utsläpp (Göteborgsprotokollet och EU:s Takdirektiv). Skogsstyrelsen har lagt fram ett åtgärdsprogram mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmark. Syftet med detta program är bland annat att ge underlag för ställningstagande i frågan om markkalkning bör användas som metod för att påskynda återhämtning i skogsmarker, sjöar och vattendrag som försurats av människan. Programmet syftar också till att utreda askåterföring som metod att motverka skogsbrukets egen försurning. Man strävar också efter mer kunskap och rekommendationer kring anpassade skötselmetoder för ett uthålligt brukande av skogsmarken. Enligt åtgärdsprogrammet kommer cirka ha skogsmark att behandlas mot försurning. Detta sker i mindre avrinningsområden till försurade bäckar. Som me- används främst kalk men även aska förekommer. Efter avrapportering 2008 del förväntas Naturvårdsverket ta ställning till ett eventuellt storskaligt åtgärdsprogram. Askåterföring sker idag på cirka en femtedel av den areal där skogsbränsle tas ut i samband med avverkning. I Västra Götaland var motsvarande andel 13 procent (2006). En orsak till att askåterföring inte sker i större skala beror av brist på spridbar aska. För att nå en större areal måste spridbar aska göras tillgänglig och inte användas för till exempel täckning av soptippar och som vägmaterial. Restprodukter från massaindustrin som mesakalk och grönlutslam kan också vara lämpliga att användas som ph-höjande medel i skogsmark. Forskning och pilotförsök pågår inom detta område. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

6 frågan på förnybar energi och detta bidrar till att fler träddelar av skogen utnyttjas. Skogsbränsle består i huvudsak av grenar och toppar men även stubbrytning sker i försöksverksamhet. För att motverka ytterligare försurning är det av betydelse att skogsbruket kompenserar för det näringsuttag som sker, då trädbränsle i form av grenar och toppar tas ut i samband med avverkning. Näringsförluster minskar markens förmåga att stå emot försurning. Därför bör även uttransport eller läckage av näringsämnen från skogsmarken i samband med föryngringsavverkning förhindras. Kompensation för näringsförluster görs lämpligen genom att återföra den aska som blir kvar då trädbränslet har förbränts. Skogsstyrelsen medverkar till att öka spridning av aska på skogsmark genom utbildning, information och genom att bi- stå med hjälp. Exempel på åtgärder för att förhindra näringsläckage är att lämna skyddszoner vid vattendrag och trädskikt vid slutavverkning. Kompensera för det näringsuttag som sker vid uttag av trädbränsle i form av grenar och toppar. Det sker lämpligen genom återföring av aska eller exempelvis mesakalk eller grönlutslam. Värmeverk, energibolag, skogsbolag, skogsägare,entreprenörer, Skogsstyrelsen Samordna upparbetnings- och lagringsstationer så att även mindre biobränsle- anläggningar får avsättning för spridbar aska. Värmeverk, energibolag, Skogsstyrelsen, kommuner, bränsleleverantörer Ställ krav vid tillståndsprövning av värmeverk på att spridningsbar aska åter- Länssty- förs till skog (skogsmark) enligt Skogsstyrelsens rekommendationer. relsen, kommuner Verka för att spridningsbar aska från värmeverk inte används för täckning av deponier, till vägbankar mm. Länsstyrelsen, energibolag, kommuner Utbilda och informera mer om näringsförluster och motåtgärder samt arbeta med kvalitetsutveckling av askåterföringsprocessen. Skogsstyrelsen, skogsbolag, skogsägare Anpassa skogsbrukets metoder för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart skogsbruk med avseende på näringsbalans. Skogsstyrelsen, skogsbolag, skogsägare Fortsätt försöken med markkalkning i försurade avrinningsområden i länet. Samordning bör ske med värmeverk för biobränsle för att ersätta en del av kalken där markspridning är lämpligt. Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, värmeverk Dokumentera var aska och kalk sprids i skogsmark samt att ytorna digitalise- ras och läggs in i ett centralt register. Skogsstyrelsen Verka för att åtgärdsprogram för behandling av försurade skogsmarker i sydvästra Sverige kommer till stånd. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

7 Delmål Minskade utsläpp av svaveldioxid År 2010 har utsläppen av svaveldioxid i Västra Götalands län minskat till ton eller mindre. Delmålet är en precisering av motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen: År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. Syftet med delmålet är att nedfallet av svavel över sjöar, vattendrag och mark inte är högre än vad naturen tål (dvs under den så kallade kritiska belastningsgränsen). Utsläppen av svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av svavel- haltiga bränslen som kol och olja. Utsläpp av svavel bidrar till försurning av mark och vatten. Länet är hårt drabbat av försurning. Av länets sjöar är huvuddelen försurade och de flesta av dessa kalkas så att fiskar och andra sötvattensorganismer klarar sig. Vidare är knappt häften av skogsmarken försurad. Nationella åtgärder Krav på sänkta svavelhalter i fossila drivmedel och bränslen inom EU innebär att utsläppen av svaveldioxid från källor på land successivt minskas. Sjöfartens ut- släpp kan förväntas få större betydelse när åtgärder för att minska svavelinnehåll i bränslen och svavelutsläpp från industrier och värmeproduktion fått genomslag. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försu- Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhisto- riskt värdefulla som statyer och utsmyckningar på byggnader. I mark påverkas rande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. kulturlager och rörledningar. Också människans hälsa kan påverkas, till exempel av dricksvatten från försurade brunnar. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt de senaste årtiondena. En osäker- att het är utvecklingen inom sjöfarten och vidare att Göteborgs Hamn planerar att fördubbla sin godshantering. Det är tveksamt om det regionala delmålet kommer uppnås. EU-kommissionen har en strategi för att minska utsläppen av luftföroreningar från sjöfarten. I strategin beskrivs en lång rad mål, åtgärder och rekommendationer för att minska utsläppen. Ett resultat av strategin är ett direktiv som stegvis begränsar svavelhalten i det bränsle som används till sjöss. I ett första skede begränsas sva- velhalten i så kallade marina bunkeroljor till 1,5 procent, och i marin dieselbränn- olja (som används till hjälpmotorer) till 0,2 procent. Detta gäller alla fartyg oavsett vilket flagg de seglar under. Dessa bestämmelser är införlivade med svensk lagstiftning. I Sverige infördes 1998 ett system med miljöstyrande farleds- och hamnavgifter som gynnar renare fartyg. Rabatterna höjdes 2005 för att stimulera till ytterligare utsläppsbegränsningar. Åtgärder som vidtas för att minska användningen av fossila bränslen resulterar i en minskning av en rad luftföroreningar bland annat svaveldioxid, kväveoxider Länsstyrelsen i Västra Götalands län

8 och VOC. Naturgas är ett fossilt bränsle vars användning ger utsläpp av fossil koldioxid, men jämfört med andra fossila bränslen som olja och kol är naturgas bättre eftersom utsläppen från förbränning är lägre, i första hand avseende svavel- dioxid och partiklar. Exempel på regionala och lokala åtgärder Åtgärder som vidtas för att minska användningen av fossila bränslen resulterar i en minskning av en rad luftföroreningar som till exempel svaveldioxid, kvävedi- klimatpåverkan. Samma åtgärder som nedan redovisas under miljökvalitetsmålet Frisk luft, delmålet Minskade halter av oxid och VOC. Dessa åtgärder redovisas under miljökvalitetsmålet Begränsad svaveldioxid. Utveckla de miljödifferentierade hamnavgifterna så att de blir mer styrande. Hamnar Följ och bidra i arbetet med Clean Shipping Project och medverka till en mer hållbar sjöfart. Rederier, hamnar Använd Clean Shipping Criteria, där miljökrav på bränslen, kemikalier och reningsutrustning för fartyg finns formulerade (se Rederier, hamnar, näringsliv Använd lågsvavliga marina bunkeroljor (Heavy Fuel Oil med svavelhalt under 0,5 procent) för internationell fartygstrafik. Använd endast lågsvavlig marin- gasolja (under 0,1 procent svavel) till hjälpmotorerna. Rederier, hamnar, näringslivet Använd lågsvavlig maringasolja (under 0,1 procent svavel) eller lågsvavlig marin dieselolja (under 0,4 procent svavel) till drift av huvudmotorerna på far- tyg i kustzoner, på Göta kanal och i Vänern i den mån motorerna klarar det. Rederier, näringslivet Investera i utrustning på fartyg och i hamnar så att fartygen kan anslutas med elkraft när de ligger i hamn. Hamnar, rederier, näringslivet Ersätt högsvavliga fossila bränslen (inklusive torv) som används för energi- produktion i pannor, kraftvärmeverk och värmecentraler med biobränslen eller naturgas. Kommunerna, industrier Minska användningen av enskilda oljepannor för uppvärmning av bostäder genom utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar. Kommuner, allmänheten Använd reningsteknik för svavel där högsvavliga bränslen används, till exem- pel fastbränslepannor och fartyg. Energibolag, rederier Inventera skador till följd av luftföroreningar på byggnader, hällristningar, kulturlager i länet. Västarvet, Länsstyrelsen, kommunerna Delmål Minskade utsläpp av kväveoxider År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till ton eller mindre. Delmålet är en precisering av motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen: År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxid till luft ha minskat till ton. Syftet med delmålet är att minska utsläppen av kväveoxider så att nedfallet av kväve över mark och vatten inte är högre än naturen tål (det vill säga under den så 8 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

9 kallade kritiska belastningsgränsen). Utsläppen av kväveoxider har stor påverkar påverkan på inte mindre än tre miljökvalitetsmål; Bara naturlig försurning, Frisk luft och Ingen övergödning. Riksdagen tillkännagav efter miljöpropositionen (Prop. 2004/2005:150) att delmålet bör skärpas. Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning av naturmiljöer på land och i kust- med och bildar marknära ozon. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels för att höga halter av kväveoxidhalter förekommer i våra tätorter (se Frisk luft nära hav samt till försurning av mark och vatten. Vidare är kväveoxidutsläppen delmålet Minskade halter av kvävedioxid) och dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter (se Frisk luft delmålet Minskade halter av marknära ozon). Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken, främst person- och lastbilar, men också fartyg och arbetsmaskiner. Utsläppen i länet har minskat jämfört med Detta har uppnåtts genom åtgär- der främst inom vägtrafiken, i första hand stegvis skärpta avgaskrav på personbi- lar och tunga fordon. Trenden motverkas dock av att trafiken ökar. Lastbilstrafi- kens andel av utsläppen beräknas fortsätta att tillta. En osäkerhet är utvecklingen inom sjöfarten samt Göteborgs Hamns planer på att fördubbla sin godshantering. Delmålet bedöms vara mycket svårt att uppnå. Nationella åtgärder I Sverige drivs arbetet med att minska utsläppen av kväveoxider främst via åt- gärdsstrategin för effektivare energianvändning och transporter. Vidare förväntas också att åtgärdsprogrammen för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid innebär att utsläppen minskar. Internationellt bedrivs arbetet inom FNs luftvårdskonvention (CLRTAP) som bland annat arbetar med att revidera det så kallade Göteborgsprotokollet. Inom EU finns en gemensam strategi för bättre luftkvalitet inom det så kallade CAFEprogrammet (Clean Air For Europe), det finns även flera direktiv för att minska utsläppen av luftföroreningar som kväveoxider, till exempel genom skärpta ut- släppskrav för personbilar, tunga fordon, motorcyklar och arbetsmaskiner. Åtgär- även lägre utsläpp av kväveoxider. De åtgärder som vidtas för att minska utsläp- der som effektiviserad energiproduktion och effektiviserade transporter medför pen från biltrafik i större tätorter bidrar också till att uppfylla delmålen om minskade halter av kvävedioxid och benso(a)pyren. Exempel på regionala och lokala åtgärder Under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns förslag på effektivise- rad energiproduktion och effektiviserade transporter, vilka även medför lägre utsläpp av kväveoxider. De åtgärder som vidtas för att minska utsläppen från biltrafik i större tätorter bidrar också till att uppfylla delmålen om minskade halter av kvävedioxid och benso(a)pyren. Åtgärderna som föreslås nedan föreslås även under miljökvalitetsmålet Frisk luft, delmålet Minskade halter av kvävedioxid. Transportera i så stor utsträckning som möjligt gods på järnväg och effektivisera transporterna genom att utnyttja samlastningscentraler och Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10 intermodala tranportsystem. Öka andelen högvärdigt gods på järnväg (idag är det främst lågvärdigt gods som transporteras på järnväg). Bygg ut järnvägsspår i och i anslutning till hamnar och industriområden. Näringslivet, åkerier, hamnar, Västra Götalandsregionen, Banverket, Länsstyrelsen Minska utsläpp av kväveoxider från sjöfarten dels genom att använda bättre bränslen dels genom att utnyttja katalytisk rening (SCR) eller HAMteknik (Humid Air Motor). Rederier, näringslivet Upprätta lokala trafikomställningsplaner, s k SUTP:ar (Sustainable urban transportplans) som kan komma att bli obligatoriska för större tätorter via EU-direktiv för att främja cykeltransporter och kollektivtrafik. Kommunerna Stimulera till att samåka och att utnyttja kollektivtrafiken, till exempel genom fler linjer, tätare avgångar, subventionerade taxor, pendelparkeringar samt dyrare och färre parkeringsplatser. Västra Götalandsregionen, Vägverket, kommunerna, näringslivet, Västtrafik, Göteborgsregionen Lokalisera och utforma nya bostads- och arbetsområden och köpcentra så att det finns goda möjligheter till kollektivtrafikförsörjning. Kommunerna Undersök möjligheten att införa trängselavgifter för att öka framkomligheten och minska utsläppen. Kommunerna i Göteborgsregionen Öka samverkan mellan olika aktörer för bättre hälsobedömningar i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljöbedömningar av planer och program. Länsstyrelsen, kommunerna, näringslivet Komplettera MKB med bedömningar av social hållbarhet utifrån målen för folkhälsa, där detta är relevant. Näringslivet Bygg inga fler parkeringsplaster i centrala delar av större tätorter och låt p- avgiften hjälpa till att minska bilpendlingen till centrala delar av tätorterna. Kommunerna Inför en maximinorm för antalet parkeringsplatser vid ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler i centrala delar av större tätorter. Kommunerna Informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil, via till exempel direktbearbetning av hushåll och under europeiska trafikantveckan. Kommunerna i Göteborgsregionen Stimulera användningen av bilpooler. Kommunerna, fastighetsägare Följ upp tillämpningen av förmånsreglerna kring fri arbetsplatsparkering hos större arbetsgivare och några småföretag. Skatteverket Begär bästa miljöklass, liksom att bästa bränsle används, vid upphandling av fordon och arbetsmaskiner (även tjänster), särskilt i tätorter där miljökvalitetsmålet Frisk luft riskerar att överskridas. Kommunerna, näringslivet, Vägverket, Banverket, Västra Götalandsregionen, Västtrafik Öka andelen miljöfordon i den egna fordonsparken till minst 90 procent Kommunerna i Göteborgsregionen Verka för att de olika åtgärder som ingår i Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid i Göteborgsregionen får genomslag. Kommunerna i Göteborgsregionen, näringslivet, Länsstyrelsen 10 Länsstyrelsen i Västra Götalands län