Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Transkript

1 Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

2 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil) år 2015 MKN = 60 µg/m 3 Röd färg > 60 µg/m 3

3 Innehåll 1. Miljökvalitetsnormen och åtgärdsprogram allmänt och i Sverige 2. Göteborgsregionens åtgärdsprogram 3. Emissioner av kväveoxider (NO X ) och halter i luft av kvävedioxid (NO 2 ) 4. Beräkningar av halt i luft av kvävedioxid (NO 2 ) från olika källor scenarier med lägre utsläpp 5. Åtgärder 6. Vad händer nu?

4 Gränsvärde, miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål för NO 2 enligt EU och Sverige Medelvärdestid Gränsvärden enligt 2008/50 EG Skall klaras fr.o.m MKN enligt SFS 2010:477 Skall klaras fr.o.m Miljömål Frisk luft Bör uppnås för att skydda människors hälsa År 40 µg/m 3 Får inte överskridas 40 µg/m 3 Får inte överskridas 20 µg/m 3 Dygn - 60 µg/m 3 Får inte överskridas mer än 7 dygn/år - Timme 200 µg/m 3 Får inte överskridas mer än 18 timmar/år 90 µg/m 3 Får inte överskridas mer än 175 timmar/år 60 µg/m 3 Får inte överskridas mer än 175 timmar/år Om EU:s gränsvärden eller de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids måste ett åtgärdsprogram upprättas (MB 5 kap. 4 ) för att komma tillrätta med problemen inom ett par år. Om EU:s gränsvärden överskrids kan böter delas ut.

5 1. Åtgärdsprogram Enligt 5 kap. 4 MB ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas. Här är vi i dag i Göteborgsregionen

6 Syftet med ett åtgärdsprogram är att klara MKN syftet med MKN är att i viss utsträckning skydda människors hälsa Människors hälsa påverkas av luftföroreningar genom till exempel: luftvägssjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar cancer demens Barn och äldre är känsligast. Exponering av partiklar och kvävedioxid leder i Sverige till: Förtida död människor/år (2015) 1) Kostnad för hälsoeffekter som hjärt- och kärlsjukdomar, andningsbesvär, sjukfrånvaro - 56 miljarder kronor/år 1) IVL, Umeå universitet, Naturvårdsverket (C317, 2018). Halter i gaturum ej inkluderade i kvantifieringen.

7 Beslutade åtgärdsprogram i Sverige Plats NO2 Status NO2 PM10 Status PM10 Stockholm Bes Rev Bes Rev Göteborg Bes Rev Bes Avs Uppsala Bes Rev Bes Rev Norrköping - - Bes Avs Helsingborg Bes Avs Malmö Bes Rev Avs Umeå Bes Rev Jönköping - - Bes Pågår Linköping - - Bes Pågår Skellefteå Bes Pågår - - Örnsköldsvik - - Bes Pågår Sundsvall Bes Pågår Bes Pågår Luleå Bes Pågår - - Beslutade Bes. Reviderade Rev. Avslutade (MKN klaras) Avs. Från Naturvårdsverkets hemsida Sidan uppdaterad

8 2. Revidering av Göteborgsregionens åtgärdsprogram för kvävedioxid Det reviderade åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen fastställdes av Länsstyrelsen i juni 2018

9 Arbetsgrupp och styrgrupp för revideringen av åtgärdsprogrammet för NO 2 i Göteborgsregionen Arbetsgrupp Länsstyrelsen Länsstyrelsen Västtrafik Trafikverket GR GR Luftvårdsprogrammet Göteborgs stad Göteborgs stad Mölndal Annika Svensson Lars Westholm/Birgit Nielsen Hanna Björk Per Schillander/Laila Einarsson Cecilia Kvist/Joanna Friberg Viktoria Viklander Erik Bäck Ann-Marie Ramnerö Fredrik Berlin Styrgrupp Länsstyrelsen Trafikverket GR Göteborgs stad Göteborgs stad Mölndal VGR Ulrika Samuelsson Jörgen Ryding Maria Sigroth Ylva Löf/Christina Börjesson Anna Ledin Göran Werner Ulrika Bokeberg/Jörn Engström

10 3. Emissioner och halter i luft

11 Utsläpp NOx 2015

12

13

14

15 Beräknade dygnsmedelhalter (98-percentil) av kvävedioxid 2015 E6 Hisingsleden E45 Hjalmar Brantingsgatan Lundbyleden Torslandavägen Oscarsleden E45 Västerleden Haga E20 E6/E20 Gårda Skånegatan Allén Rv 40 Högsboleden Dag Hammarsköldsleden Söderleden

16 Halter i luft av kvävedioxid i Göteborg och Mölndal I stora delar av centrala Göteborg och i begränsade delar av Mölndal klaras inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Halterna är högst: längs de stora trafiklederna vid starkt trafikerade stadsgator med tät bebyggelse vid tunnelmynningar längs delar av södra och norra älvstranden i ytterhamnarna.

17 4. Beräkningar av halt i luft av kvävedioxid (NO 2 ) - från olika källor - scenarier med lägre utsläpp

18 Resultat från spridningsberäkningar av kvävedioxid Källbidrag (Del 1)

19 Del 1 - Resultat från källbidragsberäkningen Källbidragen från de största föroreningskällorna sammanfattas nedan: Vägtrafiken står för det enskilt största källbidraget på platser där människor vistas. Bidraget är dessutom tillräckligt stort för att på egen hand orsaka överskridanden av gränsvärden för miljökvalitetsnormer på E6:an mellan Kallebäck och Tingstad, samt vid tunnelmynningar. Sjöfartens bidrag är inte lika stort som vägtrafikens, men har en tydlig påverkan på halterna närmast älven där bostäder finns och planeras. Hamnens verksamhet på land (arbetsfordon) bidrar också till de förhöjda halterna. Verksamheten genererar transporter till/från hamnen (se ovan). Arbetsmaskiner släpper ut relativt stora mängder kväveoxider, och har viss påverkan på halterna i centrala Göteborg.

20 Del 1 - Beräknat haltbidrag av kvävedioxid som dygnsmedelvärde (98-percentil) från vägtrafiken Observera att kartan visar bidraget till dygnsmedelhalterna av kvävedioxid från enbart vägtrafiken. Inga andra källor eller bakgrundshalter är inkluderade. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden = 60 µg/m 3

21 Vägval för den tunga trafiken till och från Göteborgs hamn. Enligt Lastbilsundersökningen kör cirka 20 procent av lastbilarna till och från hamnen förbi Gårda på E6, siffran saknas i figuren.

22

23 Del 1 - Beräknat haltbidrag av kvävedioxid som årsmedelvärde från sjöfarten inklusive hamnverksamhet Observera att kartan visar bidraget till årsmedelhalterna av kvävedioxid från enbart sjöfart. Inga andra källor eller bakgrundshalter är inkluderade. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärden = 40 µg/m 3

24 Den procentuella andelen till kvävedioxidhalterna från olika källor vid Femman, Kungsportsplatsen och Gårda. Över: Bidrag till månadmedelhalterna. Under: Bidrag under timmar med de högsta halterna (20 % av timmarna under ett år. Källa: IVL 2010 B1886

25 Resultat från spridningsberäkningar av kvävedioxid Minskningsscenarier (Del 2)

26 Nu-läge 50 % all vägtrafik NOx-fri 100 % tunga fordon EuroVI 50 % tunga fordon EuroVI 50 % lätt vägtrafik NOx-fri 30 % elbussar Beräknad halt av kvävedioxid som dygnsmedelvärde (98-percentil) MKN=60 µg/m 3 Rött=över MKN Orange=Risk för över MKN

27 5. Åtgärder

28 Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Kraftig minskning av trafikmängder och utsläpp på kommunala och statliga vägar. Minskning av utsläpp från lastbilar, personbilar, arbetsmaskiner samt kollektivtrafikens bussar och färjor. Lagändringar för att ge kommunerna ökade möjligheter att förbättra luftkvaliteten. Lagändringarna syftar till att gynna utsläppssnåla fordon, minskat bilberoende och ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. Förslaget innehåller också åtgärder för de statliga vägarna som regering och riksdag ansvarar för.

29 Förslag på åtgärder inom sex områden Område 1. Ändring av skatter och lagar 2. Tunga fordon 3. Parkering 4. Arbetsmaskiner 5. Utveckla och gynna kollektivtrafiken 6. Fler åtgärder för att utveckla och gynna hållbart resande

30

31

32

33 6. Vad händer nu?

34 Vad händer nu när Länsstyrelsen beslutat om att fastställa åtgärdsprogrammet Länsstyrelsen har skickat fastställt ÅP till Miljö- och energidepartementet, Naturvårdsverket samt kommuner och myndigheter som berörs. Information om åtgärdsprogrammet finns på vår webbplats. Länsstyrelsen ska rapportera specifika uppgifter om åtgärdsprogrammet enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2013:11. Arbetet med åtgärderna ska följas upp varje år.

35

36 FRÅGOR?