Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??"

Monica Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015

Mulet 15-20 o C 25-30 o C Illustration: Peter Roberntz Variation i kolbalans beroende på väder.

2 Mulet o C o C Illustration: Peter Roberntz Variation i kolbalans beroende på väder. Gröna pila symboliserar kolupptag (fotosyntes) och de röda kolavgivning (respiration). Efter Bergh et al

3 Ne oflux (g kol/m 2 dag) Flakaliden 2011 Variation i kolbalans över året. Nettokolflöde dag för dag från ett medelålders granbestånd i Västerbotten Röda staplar = nettoavgivning av kol, gröna staplar = nettoinbindning av kol. Källa: SLU

året. Nettokolflöde dag för dag från ett medelålders granbestånd i Västerbotten 2011.

4 Kolupptag Avverkning Kolavgivning Plantskog Ungskog Fullsluten skog Plantskog Variation över omloppstiden. Principskiss på hur kolinlagringen under en omloppstid kan se ut i en skog där trakthyggesbruk praktiseras. Fritt efter Bergh et al

Principskiss på hur kolinlagringen under en omloppstid kan se

5 Johan Bergh et al. När övergår ungskogen från att vara en kolkälla till en sänka?

6 Illustration: Peter Roberntz Men det är summan över landskapet/landet som är avgörande för kolbalansen i själva brukandet/biomassaproduktionen. Efter Bergh et al

7 Teoretiskt maximalt kolförråd Kolförlust genom nedbrytning eller brand/förbränning Effekt av störning/avverkning Kolförråd i skog & mark Osäkerheter om hur markkolförrådet påverkas av olika åtgärder Fritt efter Moroni Australian Forestry

Kolförråd i skog & mark Osäkerheter om hur markkolförrådet

8 Kontroll Stubbskörd Fläckmarkberedning Harvning Nya försök med stubbskörd har lagts ut inom programmet

9 Andel av markytan (%) Körspår Omrörd Tilta 40 Hög 20 0 Kontroll Fläck Harv Stubbskörd Bar mineraljord Ostörd mark Markberedning och stubbskörd orsakar olika typer och grader av markstörning. Monika Strömgren

10 Relativ CO 2 -avgång (%) Kontroll Fläck Harv Stubbskörd Relativ CO 2 -avgång år 2 efter avverkning 6 olika lokaler. Monika Strömgren & Kristina Mjöfors

11 F CO2 (μmol/m 2 s) F CO2 (μmol/m 2 s) Stubbskörd Timme Markberedning Kontinuerlig mätning av koldioxidflöden över hela hygget med Eddy-kovarians-teknik Stubbskörd Markberedning Timme Dygnsmedelvärden under en sommarmånad före och efter markberedning och stubbskörd. Lillhärad, Uppland. Achim Grelle & David Hadden

Eddy-kovarians-teknik 5 4 3 2 1 Stubbskörd Markberedning 0-1 -2 0 4 8 12 16 20 24 Timme

12 Utsläpp av lustgas efter applicering av slam och N-gödsel i en salixodling för bioenergi. Leif Klemedtsson & Anna Hedenrud

13 lokaler & 6 trädslag: Hybridasp Poppel Vårtbjörk Gran Lärk Salix Lövånger Bjästa Nyköping Länghem Svalöv 0" 100"m" 4 upprepningar per lokal Nya försök. Produktionspotential och kolinlagring för 6 trädslag på jordbruksmark. Lars Högbom & Rose-Marie Rytter

14 Totalt kolförråd (Mg/ha) Kolförluster i marken på grund av markomrörning kompenseras av ökad trädtillväxt Djupplöjning Degerön Kontroll Djupplöjning Norrekvarn Kontroll Träd Mark Kolförråd i mark och bestånd dryga 20 år efter stubbskörd och djupplöjning jämfört med manuellt fläckmarkberedd kontroll. (Egnell, Jurevics & Peichl, 2015).

Norrekvarn Kontroll Träd Mark Kolförråd i mark och bestånd dryga 20 år efter stubbskörd

15 Kol (Mg) Tidpunkt för samma kumula va kolflöde Posi v kolbalans jämfört med fossilt bränsle Kolskuld biomassa v.s. fossilt bränsle = 9 ton Frigjort kol vid förbränning av fossil energi -20 Skillnad i beståndets kolförråd vid extra biomassaskörd -25 Begreppen carbon debt och payback time Källa: Biomass Sustainability and Carbon Policy Study: Report to the Commonwealth of Massachusetts Department of Energy Resources. Manomet Center for Conservation Sciences

kolförråd vid extra biomassaskörd -25 Begreppen carbon debt och payback time Källa: Biomass Sustainability and Carbon Policy

16 Det är viktigt att inte fastna i kolförrådstänket även om de finns vetenskapligt stöd att hämta det är kontraproduktivt för klimatet

17 Kvarvarande biomassa (%) 120 Avverkning stubbar grot

18 dt(10-15 K/MJ) Med hänsyn tagen till: Insatsenergi Nedbrytning av stubbar då de lämnas i skogen Bränslemängd, energieffektivitet, värmevärde Samtliga viktiga växthusgaser och deras uppehållstid i atmosfären Strålningsbalansen orsakad av dessa och därmed påverkan på temperaturen Stenkol Naturgas Stubbar År Tidsmässiga aspekter på klimateffekten av skogsbränslen. Johan Stendahl m fl.

energieffektivitet, värmevärde Samtliga viktiga växthusgaser och deras uppehållstid i atmosfären

19 Teoretiskt maximalt kolförråd Kolförlust genom nedbrytning eller förbränning Effekt av kvalitet, marknadsföring & policy Kolförråd i skogsprodukter Fritt efter Moroni Australian Forestry

20 Kolförråd i skog & mark Kolförråd i skogsprodukter Kol lagrat i skog & mark 1:1 Biomassa i energisystemet ofta, men inte alltid < 1 Materialsubstitution > 1 Substitutionsvinsten Fritt efter Moroni Australian Forestry

ofta, men inte alltid < 1 Materialsubstitution > 1

Relevanta dokument

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region