Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Logistik och Bränslekvalitét Disposition"

Transkript

1 Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Information Projektkoordination och forskning 6. Hantering av skogsbränsle 7. Karaktärisering av skogsbränsle Information Skogsägare - Energikooperativ Skogsbränslesystem BTK Teknologi Information 1. Geometrisk gallring i ungskog 2. Flertradshantering vid bioenergiskörd under svåra grundförhållanden 3. Bioenergiskörd i medelålders gallring 4. GROT från slutavverkning 5. Stubbar från slutavverkning och gallring SLUTFÖRBRUKARE 8. Skogsägare som enegivedsentreprenörer 9. Lokala småskaliga fjärrvärmeverk 10. Brickettering av skogsbränsle 11. Energiomvandling av skogsbränsle 12. Informationsförmedling Information

2 Aktion 1 Ungskog Dan Bergström Fulvio di Fulvio Krankorridorgallring Fältdag - 26 November Driftuppföljning och produktivitetsstudier av energigallringar Norra skogsägarna Produktivitestuder VIMEK 608 BioCombi Norra skogsägarna Beslutsunderlag Långa toppar Skellefteå Kraft Utveckling av aggregat för krankorridorgallring Aktion 4 Stubbar Dimitris Athanassiadis Systemanlys stubbskörd Norra skogsägarna Grovkrossning av stubbar Skogforsk - Norrlands jord & Miljö AB Sveaskog och Luleå tekniska Universitet

3 Teknik och system för effektiv skörd av stubbar under ekologiska restriktioner Doktorand Simon Berg Aktion 5 GROT Magnus Matisons Lastväxlarhugg Sveaskog - Holmen Riskomprimator Hultdins - SCA Organisationens påverkan på grotuttag Intregrerad grotskotning Sveaskog Vad innehåller GROT? Kunskapen om sammansättningen på GROT under varierande förhållanden är dålig GROT uppvisar stor variation i sammansättning beroende på ursprung och hur det har hanterats och lagrats

4 Färsk grön grangrot FH 55% Brun hygges lagrad grangrot FH 35% Källa: Alakangas et al Källa: Alakangas et al Årstid för leverans Askelementinnehåll i olika delar av gran Källa: Jussi Larila and Risto Lauhanen Silva Fennica, 2010 Källa. Werkelin, Thesis, 2008, Åbo Akademi University

5 Vad är hög bränslekvalitét? Definieras av slutförbrukarens krav Varierar från panna till panna Större pannor ofta mer toleranta! Med hög bränslekvalitét menas vanligen! Låg fukthalt Högt värmevärde! Låg askhalt! Låg barrhalt (spec. gröna barr)! Låg halt av vissa ämnen ex. S,Cl,K! Hög asksmälttemperatur! Jämn partikelstorlek! Låg halt av finfraktion! Hög homogenitet Nya kunder nya krav Vad efterfrågar framtidens bioraffinaderi och förgasning för kvalitét och hur påverkar detta logistiken Viktigt att optimera hela kedjan och att utvecka logistik, förädling och slutförbrukning gemensamt Vi måste arbeta mera tillsammans! Varför Brun Grot? Lägre Fukthalt 50% - 40% Lägre kostnad för vägtransport Mer barr kvar på hygget Mindre barr i pannan Mindre askrelaterande driftstörningar Mindre Nox - utsläpp Rätt bränslekvalitét För låg kvalitét - Driftsstörningar För hög kvalitét Dyrare bränsle Kraven på renhet minskar lastvikterna och gör logistiken het Kraven på brun GROT ger flera logistiska nackdelar

6 Brunt/Hygge Brun/Välta Grön Fragmentering Hög Medel Låg Risker Brun GROT! Möjlig Integration Låg Medel Hög KÖRSKADOR! Ledtider Långa Medellånga Korta Feedback Låg Bättre Bättre Fördröjd skogsvård Potential för teknikutveckling Låg Större Större Substansförluster ca. 40% Ca. 30% 10-20% Inmätning Problematisk Problematisk Enkel- Våg Brun GROT Hetrogent Svår provtagning Stor spridning I fukthalt både inom och mellan leveranser Materialet kan vara skiktat eller förorenat på ytan av ex. snö och is Svårt. med ett reprentativt urval vid provtagning Åtkomst endast från ytan vilket ofta inte ger ett representativt prov Bra provtagning förutsätter att alla delar av materialet har lika stor chans att bli prov Provtagning från översnöad grotvälta i Februari - i fallande ström efter krossning 43% 25% 67% 60% 43% 36% 23% 38% 31% 77% 26% 33% 43% 44% Fukthalt 41% STAV 16 24%

7 Brun GROT har mycket finfraktion Sållning vid terminal! Större partikelstorleksfördelning och mer finfraktion! Dammar- Arbetsmiljöproblem mm.! Finfraktion suger fukt! Kan ge problem i förbränningen Hur mycket får jag betalt för groten? '()! " & ha Råton! " # Ton TS råton! " #$% *+,-./ 0.& *6!!/ !/3:;<65!"#$$"%&'() *)&+,&)&"-,."/01,%2,23"%4)5+2,2" /6(")43278."955"%:8. ;&83%<5.34+% FEE,3:8. *)&+,&)&"-,."/1,%2332/&5,%M"3%/28+8E)43278.N"/6(" E,/E&)O3%2"5HE, '/99-3&<65!!$K!P#%&'- = *)&+,&)&"-,."E,/E&)O3%2"5HE, =6..&<65 =$%&'- = Q:0 =6..-:;<65& P#$%&'- = S1:&(/5-3"/6("TD6%3,5,"%/--:8 UP$"%&'- = Q"&"2/&&()52VW$X" KP$%&Q<&"2/&&()52"Y#$X ;>?:;<65 ZH&&,./4+3)&"+82,"E&/2N" F8E7&"+"2/2)5C&+3,2"Q<&")44,&%8+8E3C/32,8 Y"L$%-"Q&78"Z%,55,[,7 ;76.-::03&6:;<65 \H&1,.)5,8!J%&'- = >H5)&.)5,8 L#%&'- = ;B/-&<65 RCC5)8.M"Z<.,&-)85)8. C&,-+,"#K!$%&"!'!!K=!'= ;+C.-:;<65&/3/.54:!$$K!L$%&'- = *)&+,&)&"-,.""2&H.35)E"/6("E,/E&)O3%2"5HE,"

8 Slutsatser Hantering av brun GROT har många logistiska nackdelar Brun GROT har en mycket varierande sammansättning och hög andel finfraktion Överväger inte fördelarna med grön GROT nackdelarna? Ska vi ha olika pris på olika kvalitéter? Hur ställer sig skogsägare, skogstyrelsen, trädbränsleaktörer och värmeverk till ett ökat nyttjande av grön GROT? Helheten är större än summan av alla delar! Elda upp mig snabbt! Tack för mig!

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Logistik och Bränslekvalitét Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Biobränslenas roll i Sverige och Europa Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning

Läs mer

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under

Läs mer

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons Källa: World Energy Outlook IEA Världens Energiförbrukning Idag 110 Snart +200 Slutlig

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt. Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt. Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April Information Projektkoordination och forskning Information Skogsägare - Energikooperativ

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2 GROT - Från skog till vägkant Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2 Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2010. Plocka

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Biobränsle från skogen bra eller dåligt? Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Vår vision Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Sveaskog expanderar inom biobränsle Volym GWh 3500 3000 2500 2000 1500

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av

Läs mer

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Solander Symposium 16 Nov Magnus Matisons Projektledare Forest Power Processledara Råvara BioFuel Region

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7 Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM) Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM) Dan Bergström, Tekn. D. dan.bergstrom@slu.se Programkonferens: Bränsleprogrammet tillförsel Målet med

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

BioDRI: Skogen möter stålet

BioDRI: Skogen möter stålet BioDRI: Skogen möter stålet Förgasa biomassa. Använd gasen för att göra järn (DRI) Processkedja i stort, projektstruktur, parter WP1: Försörjning: hur får vi fram biomassan WP2: Förgasningsprocess, Pilotförsök

Läs mer

Biofuel Analyser

Biofuel Analyser Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige Foto: Magnus Matisons Dimitris Athanassiadis Ylva Melin Anders Lundström Tomas Nordfjell Arbetsrapport 261 2009 Sveriges

Läs mer

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Program och hålltider

Program och hålltider Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser

Läs mer

Eget värdefullt sortiment

Eget värdefullt sortiment GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet

Läs mer

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en

Läs mer

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Biobränsle utveckling, hot och möjligheter. SDC biobränslekonferens Sture Karlsson

Biobränsle utveckling, hot och möjligheter. SDC biobränslekonferens Sture Karlsson Biobränsle utveckling, hot och möjligheter SDC biobränslekonferens Sture Karlsson Disposition Mellanskog och biobränsle Biobränsleaffären Utveckling och utmaningar Krav på mätning och redovisning Frågor?

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4 Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och

Läs mer

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

1 Anbudsförfrågan avseende biobränslen

1 Anbudsförfrågan avseende biobränslen 1 Anbudsförfrågan avseende biobränslen till Övertorneå Värmeverk i Övertorneå, tre eldningssäsonger med option om att förlänga en säsong (tre plus ett år) med första leverans augusti 2018. 2 Företaget

Läs mer

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering. Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Aktuella projekt och initiativ i regionen

Aktuella projekt och initiativ i regionen Aktuella projekt och initiativ i regionen Det händer mycket Sju nya block för värme eller kraftvärmeproduktion tas i drift i Småland under 2014 och 2015. Och fler planeras efter det. Industriföretag har

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012 Lars Wilhelmsson Virke Wood utilisation John Johan Björn Andreas Maria Nazmul Lars Mikael Johan S Sveriges skogar 22.5 miljoner hektar produktiv

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp

Läs mer

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4 Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2

Läs mer

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå 20180913, Svebio Bränslemarknadsdag Flisning och krossning Er partnern inom biobränslebranschen Vem är jag Göteborgare, ny i branschen, 4 kontor Ödmjuk inför allas

Läs mer

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande

Läs mer

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 768 2012. Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 768 2012. Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 768 2012 Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal Coarse grinding of stumps and sieving of the produced hog fuel Niklas Fogdestam, Paul Granlund och Lars Eliasson

Läs mer

SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA. Effektivare Skogsbränslesystem 2007-2010. Sammanfattande rapport från

SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA. Effektivare Skogsbränslesystem 2007-2010. Sammanfattande rapport från SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA Sammanfattande rapport från Effektivare Skogsbränslesystem 2007-2010 1 2 Programledarens förord Skogsbränsle får en allt viktigare roll i vår energiförsörjning. Skogsbuket

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Drift och underhåll AgroTec-brännaren Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken

Läs mer

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen

Läs mer

Mätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips

Mätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala Mätning av grotflis Measuring of fuel chips Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk & Jonaz Nilsson The Swedish University of

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer