Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Transkript

1 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

2 Översikt Skogsbränslesystem

3 Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund Svårighet med provtagning av inte sönderdelade sortiment

4 LösGROT till Industri

5 Träddelsbil Förstärkta plåtar

6 Riskomprimator Värdföretag Markvärd Hultdins Handledare Magnus Matisons Examensarbetare sökes Arbetet bör kunna besvara vilken kombination av trädslag, färskhet,komprimator samt lastningsmetod som ger mest komprimeringseffekt.

7 Flissystem Flissystem designas omkring platsen för sönderdelning. Grot kan sönderdelas i beståndet, vid vägkant/avlägg, vid terminal eller direkt i anslutning till slutförbrukare

8 Heta system Flisning direkt ner i en väntande flisbil. Det betyder ett ömsesidigt beroende mellan två fordon varför systemet brukar beskrivas som logistiskt hett och är svårplanerat. Det finns olika vägar ut ur denna låsning. Flisbil med släp lastar 140m³s och vilket betyder lastvikter på ton med färsk flisad grot.

9

10 Flisskyttel Flisar i beståndet och kör ut (15-20 m³s) Tippar på marken eller i utbytbara containrar Ofta till värmeverk som kräver flisleverans i container 6-9 containrar (40 m³s) i omlopp

11 Fördelar - Flisskyttel Lastbil och skyttel arbetar oberoende av varandra Kallt system Etablerat och beprövat Små objekt med kort terrängtransportavstånd Lagerplats vid vägkant behövs ej Skräpar ej

12 Nackdelar - Flisskyttel Låg lastvikt - vägtransport Låg produktivitet Går ofta sönder Klarar ej svår terräng Skapar ett hett sortiment tidigt Vinterflisning Låg kvalitet Behöver avlägg som klarar containerhantering

13 Det kan vara svårt att placera vältan så att den helt kan nås från väg varför ett terränggående fordon ofta är nödvändig. Då används flisskytteln, och på liknande sätt som vid beståndsflisning används ett antal containrar och ett lastväxlarfordon. På detta sätt kan flisskyttel och vägfordon arbeta oberoende av varandra. Planeringen av detta system är svår. Containrar måste placeras ut vid avlägg i förväg och transporter av tomma eller halvfulla containrar från avlägg är vanligt. Containrar kräver ett visst utrymme och containervikten reducerar nyttolasten.

14 Skog Lastväxlarfordon med containers (konventionellt system) Terminal Panna Hett system - Kräver ett jämnt transportflöde - Risken för störningar är relativt stor - Kräver en viss objektstorlek (> 100 m 3 s) + Liten risk för föroreningar Lastväxlarfordon med 2 containrar (42+47 m 3 s = 89 m3s) Lastväxlarfordon med 3 containrar ( m3s = 107 m3s)

15 Flisning vid vägkant med ett ekipage Kall kedja men tungt ekipage Vikt 37 ton ger nettolastvikt på 23 ton Bäst för korta leveranser till flera mindre värmeverk Flexibelt och lätt att organisera

16 Det kan vara svårt att placera vältan så att den helt kan nås från väg varför ett terränggående fordon ofta är nödvändig. Då används flisskytteln, och på liknande sätt som vid beståndsflisning används ett antal containrar och ett lastväxlarfordon. På detta sätt kan flisskyttel och vägfordon arbeta oberoende av varandra. Planeringen av detta system är svår. Containrar måste placeras ut vid avlägg i förväg och transporter av tomma eller halvfulla containrar från avlägg är vanligt. Containrar kräver ett visst utrymme och containervikten reducerar nyttolasten.

17 Lastväxlarhugg

18 Lastväxlarhugg Examensarbete - Anders Svensson Värdföretag 1 Sveaskog Västerbotten Handledare Magnus Matisons Driftsuppföljning Tidsstudier Värdföretag 2 Holmen Skog Robin Andersson Driftsuppföljning Tidsstudier Bruks 805 CT ECO Chipper Monterad på ett lastväxlar bil med släp. Detta ekipage används för flisning och rangering av containar. Transport till industri sker med med 1, 2 eller tre lastväxlarfordon beroende på transportavstånd.

19 Självlastande fordon ( skopbil ) Lastkapacitet ~ 30 ton Lastvolym ~ 120 m 3 s Längd 22 (21) m Skopans volym ~ 1,6 m 3 s Kran + skopa ~ 2,6 ton

20 Användning av viraduk som underlag till flisen Syfte: Förhindra att föroreningar följer med vid lastning av fordonet. Dukarnas storlek: ca 6 x 7 m (flisvolym ca m 3 s/duk)

21 Flis tippad på duk

22 Flis tippad på mark

23 Slutsatser Jämfört med lastväxlarfordon har självlastarsystemet följande för- och nackdelar: + Minskat beroendeförhållande till flisskördaren. + Minskad risk för störningar i transportflödet. + Enklare transportplanering. + Miljövinster. + Inget behov av lastmaskiner på terminaler. + Mellanlagring i skog möjlig. + Ekonomiskt fördelaktigare. - Sämre framkomlighet på smala och krokiga vägar. - Risk för föroreningar.

24 Buntsystem

25 Truck based prototype Rogbico GTK 4800

26 Study

27 Buntsystemets fördelar Billigare skotning Billigare och mer flexibel vägtransport Större potential görs tillgänglig Billigare flisning Går att lagra på flera ställen i kedjan Mindre hett system Enklare att administrera Bunt kan användas som handelsmått Arbetshygien? Buntsystemets nackdelar Buntningskostnad Körskador en extra m askin Barnsjukdomar Anpassning till teknik uppbyggd för flissystemet Utvecklingspotential Flissytemet moget Buntsystemet nytt Potential för teknik och systemutveckling

28 Vilket system ska jag välja? Varje skogsbränslesystem måste betraktas som unikt och är ett komplext system med flera länkar som måste vara väl sammanlänkande för att hålla kostnaderna nere. Grot är en i högsta grad variabel råvara och mängder och hanteringsegenskaper varierar med ursprung, säsong, lagringstid och på vilket sätt det har hanterats. Detta ska matchas mot en eller flera pannors leverans och kvalitetskrav

29 Sållning vid terminal

30 Hur mycket får jag betalt för groten? MWh ha Ton TS råton Råton m 3 s m 3 fub m 3 f

31 Köpare Ersättning Kommentar Holmen Skog kr/ha Varierar med objektets kvalitet och avstånd till kund Örnsköldsvik 30kr MWh Fritt oflisat på hygge Iggesund 70 kr MWh Fritt oflisat vid bilväg Norrköping 18-43kr/MWh Fritt oflisat på hygget Varierar med ojektsstorlek, skotningavstånd. och geografiskt läge Mellanskog kr/m 3 s Fritt flisat vid väg. Varierar med geografiskt läge Norrskog 30kr/m 3 fub Norra Skogsägarna 250kr/m 3 f Fritt flisat vid bilväg i Umeå. Vännäs. Vindelns, Bjurholms och Lycksele kommun +20 kr/m 3 f r torrhalt>60% -20krför torrhalt <50% SCA Skog Särredovisar inte grot. Ingår i totalpriset för avverkningsposten Skellefteå Kraft 150kr/råton Fritt oflisat rått vid bilväg < 40km från Skellefteå Stora Enso Skog Härjedalen 18kr/m 3 s Fritt oflisat på hygget Mälardalen 45kr/m 3 s Fritt oflisat på hygget Sveaskog Uppland, Södermanland 84kr/MWh Fritt oflisat vid bilväg, premie 5-10kr 1/11-31/3 Södra Skogsenergi kr/m 3 s Fritt flisat i container vid bilväg Varierar med trädslag och geografiskt läge