Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)"

Transkript

1 Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM) Dan Bergström, Tekn. D. Programkonferens: Bränsleprogrammet tillförsel

2 Målet med SKM Målet inom Skog, Klimat och Miljö är att stärka och utveckla näringslivet i Västerbotten genom implementering av utvecklade samarbetsformer mellan jord-och skogsbruk, där en förståelse för varandras roller skapats och som involverar hela produktionskedjan från mark till industri. Fyra delprojekt: Sveaskog; skötselsystem Umeå kommun; demoskog Norra Skogsägarna; produktionshöjande åtgärder SLU; system för skörd och leverans

3 Delprojekt SLU Inom detta projekt studeras kostnads- och energieffektivitet hos olika tekniksystem för att skörda biomassa, till stor del klena träd, från igenväxande jordbruksmarker i Västerbotten. Syftet är att identifiera tekniker och system som är tillräckligt kostnadseffektiva för att markägare ska få incitament att sköta dessa marker och skörda biomassan. Projektägare: Länstyrelsen Västerbotten, Åsa Nilsson Löptid: , 2,1 MSEK Utförare: SLU, Inst. för skogens biomaterial och teknologi

4 Specifika projektmål Studera produktivitet, kostnader och energieffektivitet på konventionella och innovativa maskinsystem för skörd, sönderdelning och transport av klena träd på beskogad jordbruksmark, samt identifiera utvecklingssteg för ökad effektivitet Utveckla arbetsmetoder och integrerad planering för maskinentreprenörer för hög effektivitet i produktion och transport av trädbränslen från jordbruks- och skogsmark

5 Pågående/genomförda delstudier: Inventering av marginalmarker/typskogar (hela projekttiden) Typbestånd (arealer, trädslag, täthet etc.), drivningsförhållanden GIS avverkningsplanering för integrerad skörd av marginalmarker och skog T.ex. val/behov av maskinsystem! Driftsuppföljning av konventionella system (hela projekttiden) Kopplat till inventering och inmätta mängder energi vid kraftvärmeverk Sönderdelning (vintertid) Inventering av vältor; Ruttplanering; Driftsstudier Bränslekvalitet; Korrelation mellan hantering och bränslekvalitet Jämförelser mellan sortiment/typskogar Demo och studier av Bracke Forest MAMA aggregat (höst 2013)

6 Planerade delstudie: Tidsstudier på drivningsteknik (vår-sommar) Innovativa tekniker och metoder Logmax 5000Bio (flexibel fällningsteknik) Fixteri (Finsk buntskördare) Hypotetiska system (ny fällningsteknik, buntskördare ) Etc Konventionella system Nyttjande av jordbruksmaskiner; traktorer med griplastarvagn Hela kedjan från skog till industri Systemanalyser; kostnader och energieffektivitet (höst) Effekt av ny teknik och nya metoder, integrering av jord och skog Planering; maskiner, tidpunkt, efterfrågan etc

7 Utgångsläge: Generell kostnadsfördelning för ett typiskt skogsbränslesystem för gallring av unga bomassatäta bestånd Fällning + terrängtransport: 50-60% Fällning står för ca 2/3 Flisning vid bilväg: 20% Vägtranport i flisbil: 25%

8 Netto (SEK/ha) Frågan, hur kan vi få lönsamhet I klenare bestånd?, har drivit på en teknik- och metodutveckling! cm dbh ? Motormanuell röjning Motormanuell röjning Skogsbränslegallring Skogsbränsleskörd Skördad medelstam (dm3sk)

9 Antal träd för att uppnå 1 ton TS No. of trees required per ODt 300 forts Rationellare hantering behövs: -Areabaserad fällning! -Högre hanteringskapacitet! ny teknik och metoder! Produktiviteten är känslig för skördad trädstorlek! Trädstorlek, Tree diameter size, dbh i brösthöjd (cm) (dbh) (cm)

10 Arbetshypotes: Rationellare kranrörelser Krankorridorgallring Selektiv gallring Vinkelräta krankorridorer Solfjäderformade korridorer Stickväg = Skördade träd = Kvarvarande träd Flexibla i längd, bredd och position!

11 Effekt av arbetsmetod på produktivitet Konv. teknik: Krankorridorgallring vs. selektiv gallring Corridor thinning Thinning from below Strip road = Remaining trees = Harvested trees 16-40% ökad produktivitet!

12 Effekt av ny teknik + krankorridorgallring Konv. Teknik (sel och krankorr) vs. Ny teknik och krankorridorgallring upp till 200% ökad produktivitet!!!

13 Prototype 1 Fältstudier av ett prototypaggregat för kontinuerlig fällning i krankorridorer

14 Utveckling av teknik för kontinuerlig ackumulering Konceptmodel Prototypmodel Fysisk Prototypmodell

15 forts. Testbänk för test och uvärdering av funktionalitet Samarbete mellan SveaSkog, Skogstekniska klustret, LTU & SLU

16 Nästa steg + = Utvecklingsprojekt finansierat huvudsakligen av Sveaskog samt med support från Skogstekniska klustret och SLU

17 Prototypaggregat

18 Vad är på gång? - Flowcut!

19 Andra utvecklingssteg Färsk prototyp: MAMA - Bracke Forest AB! + =

20 Ca 20% högre lastvikter på skotaren! Konventionellt system MAMA; knäckkvistat!

21 Flispack Cintoc Fixteri Utveckling Buntskördaresystem logistiska fördelar, men kostsamma! Ringbuntaren

22 Slutsatser från en färsk systemanalys: Om man kombinerar krankorridorgallring + ny fällningsteknik + buntskördare: + + Finansierat via ESS programmet.

23 Så. blir leveranskostanden till industrin nästan oberoende av hur stora träd som skördas! kommer kostnadsnivån för klena bestånd ligga i nivå med dagens system för massaved! En betydande del av biomassapotentialen från unga täta skogar kan skördas och levereras till industrin!!!

24 Eller, är detta framtidens skördare för unga täta skogar? (Mellberg 2013, Linköpings Universitet)

25 Simulering av tvåkransystem i krankorridorgallring Jundén, L., Bergström, D., Servin, M. & Bergsten, U Simulation of boom-corridor thinning using a double-crane system and different levels of automation. International Journal of Forest Engineering, 24(1):

26 Produktivitetsutveckling på fällningsarbetet! Ett träd per krancykel Flerträdshantering (FTH) FTH + krankorridorgallring (KKG) KKG- Utveckling av dagens teknik KKG + ny fällningsteknik (NFT) Ref. +40% Ref % % 200% - KKG + NFT + två-kransystem Ref. +40% Detta har vi kvar att realisera!

27 Synergier Teknikutveckling för gallring av klena träd i skogsmark kan anpassas för skörd av andra typer av beskogade marker Intresset för utveckling av teknik/system för kortrotationsskog är stort på EU nivå, t.ex: Coppice Contorta Björk på torvmarker (Finland) Poppel, hybridasp (Övergrov Salix) Kraftledningsgator, vägkanter, åkerkanter, etc.

28 Synergier Gemensam forskning och utveckling kommer driva på utvecklingstakten ytterligare: Fällningsteknik/kranspetsteknik/automation Hanteringsteknik/komprimering/buntning/sönderdelning och sortering Transportsystem integration av system Beslutsstöd etc Inventering av typskogar, skötselsystem, driftsförhållanden och lokalisering är en nödvändig förutsättning för att lyckas utveckla systemen: T.ex., Vilka krav ställs på skördetekniken?

29 Tackar, Dan Bergström m.fl. Programkonferens: Bränsleprogrammet tillförsel

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-

Läs mer

Eget värdefullt sortiment

Eget värdefullt sortiment GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor Kristina Ahnlund Ulvcrona Dan Bergström, Urban Bergsten 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet Projekt SWX-Energi Rapport nr 35 Studie av Bracke-aggregatet Anders Fröding, Bengt-Olov Danielsson, Jan-Erik Liss 2 FÖRORD Bracke-aggregatet är unikt på så sätt att det skiljer sig från övriga flerträdshanterande

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

EXAMENSARBETE. Teknikutveckling av aggregat för kontinuerligt ackumulerande skörd i unga skogar. Julia Forsberg Rikard Wennberg

EXAMENSARBETE. Teknikutveckling av aggregat för kontinuerligt ackumulerande skörd i unga skogar. Julia Forsberg Rikard Wennberg EXAMENSARBETE Teknikutveckling av aggregat för kontinuerligt ackumulerande skörd i unga skogar Julia Forsberg Rikard Wennberg Civilingenjörsexamen Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring

Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring Productivity and profitability in early bioenergy-thinning of birch Anders Nilsson Arbetsrapport 248 2009 Examensarbete 30hp D

Läs mer

Maskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla

Maskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla Maskinell drivning vid plockhuggning Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla Avverkningskostnaderna beror på förhållandena, drivningskvaliteten har stor inverkan på framtidens

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Skogforsk skall tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark Harvesting of fuel wood and/or pulpwood in early thinnings, roadsides and on overgrown arable land Fulvio

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Logistik och Bränslekvalitét Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende 2006/2007 Slutrapport

Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende 2006/2007 Slutrapport Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende 2006/2007 Slutrapport Europeiska Unionen Innehåll Innehåll Sammanfattning: Verklig samverkan och konkreta resultat sid 3 Del 1: Skogsbränsle Konfliktbestånd

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Solander Symposium 16 Nov Magnus Matisons Projektledare Forest Power Processledara Råvara BioFuel Region

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012 Lars Wilhelmsson Virke Wood utilisation John Johan Björn Andreas Maria Nazmul Lars Mikael Johan S Sveriges skogar 22.5 miljoner hektar produktiv

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment

Projekt SWX-Energi. Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment Projekt SWX-Energi Rapport nr 19 Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment Nils Pettersson FÖRORD Rapporten Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment

Läs mer

Trädbränslen från skogen

Trädbränslen från skogen Skogsindustriella institutionen HÖGSKOLAN DALARNA Skog och Trä Trädbränslen från skogen - teknik för skörd Jan-Erik Liss Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument nr 1 2001 Garpenberg FÖRORD Föreliggande

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Hultdin System AB - En av världens ledande utvecklare och tillverkare av komponenter till det mekaniserade skogsbruket ger sig nu in på

Hultdin System AB - En av världens ledande utvecklare och tillverkare av komponenter till det mekaniserade skogsbruket ger sig nu in på ENTREPRENADSERIE Hultdin System AB - En av världens ledande utvecklare och tillverkare av komponenter till det mekaniserade skogsbruket ger sig nu in på entreprenadsidan. Huvudkontoret och tillverkning

Läs mer

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver

Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:24 Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver Cutting in early thinning- a performance study of Forest ebeaver Jesper Key Examensarbete i

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra

Läs mer

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons Källa: World Energy Outlook IEA Världens Energiförbrukning Idag 110 Snart +200 Slutlig

Läs mer

Skogliga grunddata Vägen framåt

Skogliga grunddata Vägen framåt Skogliga grunddata Vägen framåt RIU konferensen 4 november 2015 Disposition Lägesrapport och nyheter för skogliga grunddata Nya kartor och funktioner för skogliga grunddata Framtiden Vad säger regeringen

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel -etablering av fältförsök och inledande mätprogram Gunnar Thelin 1 utvecklar restproduktbaserade gödselmedel

Läs mer

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L Stämplingsrapport Skogsägare Stämplingsnr. Fastighet Kommun Församling Birgitta Nisser mfl Jön-11-339 Kabbarp 1:1 Jönköping Gränna Höganäsgatan 7 56131 Huskvarna 036-140905 Areal ha Ålder Ståndortsindex

Läs mer

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande: Spår från verksamheten 2007 Vår vision Det gemensamma målet för alla intressenter i TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Virkespriser D66. Avverkningsuppdrag inom hela Norrskogs verksamhetsområde. D66 - Avverkningsuppdrag 1 (5) Gällande fr o m (6)

Virkespriser D66. Avverkningsuppdrag inom hela Norrskogs verksamhetsområde. D66 - Avverkningsuppdrag 1 (5) Gällande fr o m (6) D66 - Avverkningsuppdrag 1 (5) Virkespriser D66 Avverkningsuppdrag inom hela Norrskogs verksamhetsområde 1(6) Denna prislista gäller fr o m och tills vidare D66 - Avverkningsuppdrag 2 (5) 2(6) Prislista

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram

Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram 2016-11-11 1(6) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram Bakgrund Regeringen arbetar i bred dialog med organisationer

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slutrapport november 2011

Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slutrapport november 2011 Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slutrapport november 2011 Meddelande 10 2011 Kempestiftelserna 2 sammanfattning Sammanfattning Bioenergigårdar i ett nytt landskap startades som en direkt fortsättning

Läs mer

Utökad förvaltningsberättelse Europeiska Skogsfonden 1 AB 2011 Verksamheten Företagets verksamhet är att investera i, äga och förvalta skogsfastigheter inom EU. Detta är bolagets tredje verksamhetsår.

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara

Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara Bränsleprogrammet Syntes Tillförsel Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara Ioannis Dimitriou SLU Allmänt om Området - Poppel Omfattningar och Avgränsningar Forskningsområdet bidrar

Läs mer

tr. Avverkning i lövbestånd anlagda på jordbruksmark

tr. Avverkning i lövbestånd anlagda på jordbruksmark tr. Avverkning i lövbestånd anlagda på jordbruksmark UB 1992/6 ISSN 1100-5130 Avverkning i lövbestånd anlagda på jordbruksmark Bioenergi VF-UB 92-6 DE93 778442 MASTER *mm f tas mom Vattenfall FUD-RAPPORT

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Värmeforskdagar 2008. Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk

Värmeforskdagar 2008. Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk Bränsleförsörjning Tekn.lic. Bränslechef Söderenergi AB 1 Bioenergins utveckling i Sverige BIOENERGIUTVECKLINGEN TWh 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1980 1990 2004 2015 2025 2 Råvara och förbrukare Bestånden/råvaran

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Norrby Skräddarbo. 6 km NO Sala

Norrby Skräddarbo. 6 km NO Sala Norrby Skräddarbo 6 km NO Sala Ett familjejordbruk fram till 50-talet Omställningstillstånd öppen landskapsbild Beskogning skall ske med lövträd Etableringsförsök med olika åtgärder Tillväxtförsök med

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer