Skogsbränslehandledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbränslehandledning"

Transkript

1 Skogsbränslehandledning

2 Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären nya mängder koldioxid. Tvärtom fungerar växande skog som en koldioxidfälla. Skogen har därför en given plats i den svenska energipolitiken. I första hand handlar det om att ta hand om det skogsbränsle som idag blir kvar i skogen av olika skäl. Torr mark är inte lämplig för att ta tillvara skogsbränsle Idag kommer ungefär 18 % (112 TWh) av Sveriges totala energiproduktion från förnyelsebara biobränslen. Trädbränslen står för över hälften av denna andel. Sedan 1980 har trädbränslen femdubblat sin andel av den totala energiförsörjningen i Sverige. Det har bidragit till att oljeimporten minskat dramatiskt. Idag står trädbränslen för omkring 50 TWh vilket motsvarar 8% av Sveriges totala energiproduktion. Studier vid SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, pekar på en total potential för uttag av trädbränslen motsvarande 135 TWh. Skogsbränsle kan ge skogsägaren ett extra tillskott i avverkningsekonomin. Det går dock inte att ta ut skogsbränsle ur alla skogar. Ekonomiskt sett är skogsbränslen känsliga för långa transportavstånd eftersom de är skrymmande. Huruvida det är ekonomiskt att ta ut skogsbränslen ur skogen beror främst på bestånds- och markförhållanden samt skotnings- och transportavstånd. Frisk och fuktig mark lämpar sig bra för uttag av skogsbränsle Torvmark är inte lämpligt för skogsbränsle Vad är skogsbränsle? Skogsbränsle är ett samlingsbegrepp för olika råvaruslag från skogsbruket som kan användas för energiändamål. GROT, avverkningsrester i form av grenar och toppar. GROT är det sortiment som vid sidan av brännved huvudsakligen tas tillvara ifrån de svenska skogarna idag. Stubbar. I Sverige har vi historiskt använt stubbar för att framställa tjära men även cellulosaflis. Idag tas stubbar ut endast i begränsad omfattning, främst inom försöksverksamhet. Syftet är att utreda hur mycket miljön påverkas och om stubbskörd kan komma att bli en uthållig verksamhet. I bränslemängd finns det ungefär dubbelt så mycket energi per hektar i stubbar jämfört med GROT på lämplig mark. I Finland nyttjas redan idag stubbar som biobränsle i stor skala. Hela träd från röjning. Idag bedrivs försök med att ta tillvara röjningsrester från kraftlednings- gator och vägar. Hela träd från klen gallring används främst i så kallade konfliktbestånd, där ett eftersatt röjningsbehov gör att beståndet måste huggas med maskin istället för att röjas manuellt. Utveckling pågår för att ta fram ackumulerande aggregat som gör hanteringen av hela träd från konfliktbestånd effektivare. Idag tas skogsbränsle ut på detta sätt i liten omfattning, men det finns anledning att tro att ett ökande behov av biomassa kommer att leda till uttag i allt yngre bestånd. Långa toppar tas i vissa fall ut i samband med gallring. När trädets sista virkesdel apterats så kvistas och kapas den kvarvarande toppen så långt som möjligt. Markval Att ta tillvara skogsbränsle passar i vissa skogar men inte alla. Frisk och fuktig mark, blåbärstyp eller bördigare, lämpar sig bra. Trakten bör vara grandominerad. Torr mark med mager markvegetation, lingontyp, lavmark samt torvmark är däremot inte lämpliga för uttag av skogsbränsle. Av praktiska skäl är GROT-uttag inte lämpligt på marker med dålig bärighet, långt skotningsavstånd (över 700 m) eller trakter där skogsbilvägen är för svag och har dålig vändplan. Tänk på! Trakten bör vara större än en till tre hektar beroende på risförekomst. Många mindre tätliggande hyggen längs samma väg är också lämpligt. Ett riktmärke för avläggsutrymmet är ca meter/hektar för lös-grot och ca meter/hektar för flis.

3 GROT-anpassad avverkning Avverkningen ska vara bränsleanpassad för att riset ska kunna användas som bränsle. Detta innebär att riset från flera träd koncentreras till större högar av skördaren för att sedan lättare kunna skotas ut av skotaren. Det är viktigt att inte riset förorenas med grus och sten m m då detta direkt påverkar bränslevärdet. Kör inte på högarna! Underväxtröjning före avverkning är viktigt att göra för att undvika föroreningar i GROTEN. Grus och sten kan lätt följa med om små träd rycks upp ur marken. Det är viktigt att även avläggsplatsen rensas. Skördaren fäller träden framåt i dess körriktning. Virke och GROT läggs i högar på båda sidorna om stickvägen. Riset läggs i stora luftiga högar minst en meter ifrån skördarens däck så att inte skotaren, som ofta är bredare, kör över högarna. Topparna i GROT-högen skall läggas åt samma håll. Det största virkessortimentet läggs närmast stickvägen. Ett till två stopp görs för uppläggning i varje ris- och virkeshög. Om det är mycket virke per hektar görs stråken smalare. Fällriktning 1:a stopp 2:a stopp Riset ska ligga i högar och får inte vara överkörda av skogsmaskinerna. Undvik att lägga rishögar där det är kraftig underväxt. Skotaren skotar i så stor utsträckning som möjligt riset till bilväg när det är torrt och avbarrat. Av praktiska skäl är det ibland nödvändigt att ta ut grön GROT. Vid stråk med dålig bärighet måste ibland riset användas för att inte förorsaka körskador. Skotaren bör använda sig av en s k risgrip för att undvika att föroreningar följer med. Det är viktigt att skotarföraren ser till så att inte rotryckta träd följer med. Grotvältan vid väg ska placeras på ett sätt så att det blir lätt för flisaren eller lastbilen att komma åt. För att riset skall torka bra placeras vältan solexponerat och luftigt. Undvik placering precis intill tät skog, eller i skugga under träd. Man bör sträva efter att göra vältan så hög som möjligt. Planera inför avverkning: Grandominerat bestånd, frisk till fuktig mark. Inte över 700 meter skotning. Minsta trakt 1 3 hektar beroende på risförekomst. Se till att utrymmet för avlägget är tillräckligt stort ca m/hektar för lös-grot och att utrymme för flisning finns om flisning vid hygge sker. Förrensa avverkningen och även avlägget, särskilt viktigt om materialet skall flisas, inte lika viktigt vid krossning. Markera i kartan var gränsen för GROT-anpassning skall göras om inte hela trakten skall GROT-anpassas. 5

4 GROT-skotning Uppläggning av risvälta Risvältor läggs upp så nära bilväg som möjligt och täcks med papper för att skydda riset mot regn och snö. Lägg gärna större toppar eller rötade stockar som underlag för att minska risken för att få med föroreningar. Det skyddar också från markfukt. Undvik att lasta av grot vid vägtrumma, på stenigt underlag, under kraftledning eller på blöt mark. Gör traven så rak som möjligt mot den sida flisaren ska gå på och håll ordentligt avstånd till närmaste trave eller beståndskant. Rotändan på groten ska läggas mot långsidan av vältan. Undvik korsläggning i vältan. Om GROT-vältan ska flisas på plats bör man tänka på att flisaren oftast har sitt intag på maskinens högra sida. Gör traven så rak som möjligt mot den sida flisaren ska gå på. Vid grotskotning ska stor, öppen risgrip användas för att minska risken för att få med föroreningar som sten, jord och grus. vändplanen bör utformas så att det går att vända med bil och släp. Tänk på att GROT-bilar behöver större plats än virkesbilar. Grottraven bör ligga tre meter från vägkant för att inte hindra snöröjning. Rotryckta träd ska inte tas med. För optimal torkning bör GROT läggas så högt, soligt, luftigt och torrt som möjligt. Kör inte i grothögarna! Ta endast GROT som ligger i koncentrerade högar, annars är risken stor för föroreningar. Maskinen ska gärna ha utbyggd lastyta. Lasta bakifrån och framåt. Undvik att korslägga GROTEN på lasset eftersom avlastningen till välta då går långsammare. 7

5 Täckning av GROT-högarna Genom att täcka grothögarna med papper förhindras återfuktning och att smältvatten fryser i vältan. Idag täcks GROTEN oftast med en 3 4 meter bred plastnätarmerad papp. Plast rekommenderas om GROTEN skall flisas i en kross. Rötade stockar kan med fördel läggas underst i vältan för att underlätta lastning så att inga föroreningar kommer med. Dessa kan även användas till att förankra pappen med. Vanligast är dock att pappen fästs under vältans kanter samt ovanpå med ris. Ett bra riktmärke för hur mycket ris som skall användas vid förankringen av pappen är att pappen inte skall synas efteråt. Naturhänsyn Samma naturhänsyn ska tas vid GROT-anpassad avverkning som vid normal avverkning. Levande och döda träd som lämnats kvar som naturhänsyn ska lämnas orörda vid GROT-skotning. När högstubbar ställs i anslutning till hänsynsytor eller kantzoner lämnas topparna från dessa träd kvar på hänsynsobjektet. Solexponerade, grövre toppar av tall eller löv är mest intressanta ur naturvårdssynpunkt. Naturvärdesträd lämnas dock alltid. Där det är möjligt, lämna ytterligare några toppar av tall eller löv som upparbetas och läggs inom hänsynsobjekt på trakten. Iaktta stor uppmärksamhet vid skotning i anslutning till fornminnen, kulturhistoriska lämningar och stigar. Dessa får inte köras sönder. Undvik körskador på mark och vattendrag. Ris ska läggas i körstråk vid dålig bärighet. Risa gärna basvägarna. Vid överfart över rinnande vatten bygg kavelbro eller dylikt. 8 9

6 Metoder Lös-GROT. Riset hämtas direkt från avlägget i skogen och transporteras löst i täckta bilar till värmeverk eller terminal. Därefter krossas riset antingen vid terminal och transporteras som flis till värmeverket eller så transporteras riset direkt till värmeverket och krossas där. Terminaler är ett nödvändigt ont. Anläggning vid terminal och den extra omlastningen där kostar pengar men det finns minst två goda skäl som talar för terminalhantering. Det är bra att kunna lagra riset på en lämplig, ren plats med bra vägförbindelse under den tid som värmeverken har låg efterfrågan på råvara. Åkare och maskiner kan därför hållas sysselsatta även under lågsäsong. Under högsäsong är det bra att ha ett stort lager på en lämplig plats för att jämna ut produktion och leveranser. Huggbil. Avlägget vid väg flisas av huggbil med integrerad flishugg direkt i eget lass. Denna kör sedan iväg till värmeverket med flisad vara. Om fångstobjekten liksom mottagarna är små till storleken och många till antalet kan en huggbil vara en bra lösning. Buntning på hygge. Riset komprimeras i avlånga buntar som gör riset mindre skrymmande och mer lätthanterligt. Riset buntas antingen grönt i samband med avverkning, eller brunt efter att det torkat en säsong. En fördel med att bunta riset samtidigt som avverkningen utförs är att buntarna och virket kan skotas ut samtidigt. Transporten sker i täckta bilar. Flisning vid avlägg hämtning med skopbil. GROTEN flisas från avlägget direkt på marken, eller på en duk med hjälp av en flisskördare/flishugg. Flisen får ligga på marken/duken tills en flisbil med skopgrip hämtar och kör den till värmeverket. Helst bör inte flisen ligga mycket mer än en vecka p g a risk för nedsatt kvalitet. Högen bör göras så toppig som möjligt för att vatten skall rinna av. Buntning vid avlägg. Riset komprimeras av lastbilsburen buntare i avlånga buntar som gör riset mindre skrymmande och mer lätthanterligt. Buntarna transporteras med rundvirkesbilar med täckta sidor till flishugg vid terminal eller direkt till industri

7 Sönderdelning De flesta risvältor flisas under vinterhalvåret för vidaretransport då värmeverk och industrier har störst behov av bränsle. De två metoder som skiljer sig åt vid sönderdelning är krossning och flisning. När groten flisas så är det en hugg med vassa knivar som roterar och skär GROTEN i små fraktioner (flis). Denna metod ställer höga krav på renhet hos materialet då knivarna är mycket känsliga. När knivarna blir slöa så kan inte huggen matas lika fort och produktionen sjunker. Flisning görs som regel vid avlägg med flisskördare, eller huggbil. Flisavlägg Underlaget får inte bestå av sten och grus som kan följa med i vidaretransporten. Om föroreningar följer med i flisleveransen kan de orsaka haverier hos mottagaren. I vissa fall kan en matta för flisen användas för att undvika föroreningar. Huggbil intag på högersida Den idealiska formen på en flishög liknar en upp- och nedvänd glasstrut. Högarna ska vara så toppiga som möjligt eftersom nederbörd och fukt då rinner av efter sidorna. Ju fler ojämnheter och fickor det finns i högen, desto mer fukt tar den åt sig. Flishögarna ska placeras så att lastbilar kan passera och vända avlägget och så att de är lätta att komma åt för den som sköter vidaretransporten. Krossning är en lite grövre metod som inte ställer lika höga krav på renhet hos materialet som flisning. I krossen sitter fasta, grova delar som inte slits så lätt och därför kan mindre föroreningar passera utan att det nämnvärt påverkar krossens produktion. En hel del industrier har egna krossar och kan på så sätt ta emot både buntar och lös-grot. Denna typ av krossar är stora fasta maskiner som blir mycket effektiva om beläggningen är hög. Krossning kan även ske med portabla krossar, antingen vid större avlägg där volym och vägstandard oftast sätter gränsen. Det vanligaste är dock att portabla krossar används vid terminal där stor volym och gott om utrymme finns. Portabel kross 12 13

8 Inmätning Anteckningar Hos kunden mäts volym och vikt. Därefter beräknas energiinnehållet i flisen. Vid beräkningen av energiinnehållet vägs flisen och ett fuktprov tas på materialet. Omräkningstabell 1 m 3 f 2,5-3 m 3 s 1 m 3 s 0,33-0,4 m 3 f 1 m 3 f 0,3-0,6 tts 1 tts 5,6-6,7 m 3 s 1 m 3 s 0,8 MWh 1 m 3 f 2,1 MWh 1 MWh 0,47 m 3 f 1 MWh 1,25 m 3 s 1 MW h1000 kwh 1 GWh 1000 MWh 1 TWh 1000 GWh 14 15

9 Illustrationer: Martin Holmer. Produktion: Energi Reklambyrå Holmen Skog är en av Sveriges största skogsägare med en miljon hektar skog. Vi finns i nästan hela Sverige. Samtidigt är vi också en av landets största virkesköpare. Varje år anskaffar vi drygt 11 miljoner kubikmeter virke. Merparten kommer från privata skogsägare eller andra svenska skogsföretag. Virket levereras till Holmenkoncernens egna industrier, andra skogsindustrier och lokala sågverk. Organisationen omfattar tre regioner samt dotterbolag i Estland. Huvudkontoret ligger i Örnsköldsvik. R E G I O N Iggesund Sveg Ljusdal Delsbo R E G I O N Örnsköldsvik Bredbyn/Strömsund Björna Umeå Lycksele Norsjö Hudiksvall Uppland R E G I O N Norrköping Sörmland Arboga Norrköping Tranås Vimmerby Egen skog huvudkontor Örnsköldsvik Tel Region Örnsköldsvik Box 901, Örnsköldsvik Tel Holmens skogar Huvudkontor Örnsköldsvik Regionkontor Distriktskontor Holmens industrier Region Iggesund Box 15, Iggesund Tel Region Norrköping Norrköping Tel

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE 2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE En allmän väg är en väg där staten eller en kommun är väghållare. Enskild väg är väg som inte är allmän väg. Det finns olika kategorier enskilda vägar, exempelvis vägar med statsbidrag,

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under

Läs mer

Naturhänsyn vid grothantering

Naturhänsyn vid grothantering Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.

Läs mer

2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS

2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS 2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS När en avverkning detaljplaneras är det ett antal frågor som måste besvaras. Var ska upplaget ligga? Hur stort behöver upplaget vara? Är det fritt från luftledningar, grenar,

Läs mer

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter. äx ed ss Innehåll 4 Skog för många generationer För att förstå vår samtid och ta ut riktningen för framtiden behöver vi förstå historien. Holmens historia sträcker sig mer än 400 år tillbaka och har alltid

Läs mer

Eget värdefullt sortiment

Eget värdefullt sortiment GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Tidsstudie av Containerhuggbil

Tidsstudie av Containerhuggbil Tidsstudie av Containerhuggbil Time study of a fork lifter chipper truck Robin Andersson Arbetsrapport 342 2011 Examensarbete 30hp D Jägmästarprogrammet Handledare: Magnus Matisons Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS

2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS 2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS När en avverkning detaljplaneras är det ett antal frågor som måste besvaras. Var ska upplaget ligga? Hur stort behöver upplaget vara? Är det fritt från luftledningar, grenar,

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Virkesupplag vid allmän och enskild väg.

Virkesupplag vid allmän och enskild väg. Virkesupplag vid allmän och enskild väg. 2011-03 Innehållsförteckning Inledning 3 Tillstånd krävs alltid 4 Upplagets placering och utformning 5 Vältans placering 8 Vältans utformning 12 Arbetsmiljö och

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Hänsyn vid uttag av grot

Hänsyn vid uttag av grot Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4 Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 Mätmetoder och teknik Lars Björklund, SDC - VMU 1 Föredraget handlar om: Sortiment /produkter Grot Träddelar Rundved Sönderdelat eller ej sönderdelat Apparater

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Arbetsmiljö vid skotning

Arbetsmiljö vid skotning Arbetsmiljö vid skotning Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare Infoga bild I kommande bilder visas vanliga arbetssituationer i samband med skotning av skogsbränsle. Till bilderna lyfts

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg

Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg December 2012 1 Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Begreppsförklaringar 3 2. Tillstånd krävs alltid 4 2.1 Allmän statlig väg detta gäller 4 2.2 Enskild

Läs mer

VMF SYDS AVLASTNINGSINSTRUKTION

VMF SYDS AVLASTNINGSINSTRUKTION VMF SYDS AVLASTNINGSINSTRUKTION KRAV PÅ SKOGSBILVÄG SAMT INSTRUKTION FÖR UPPLÄGGNING AV VIRKE Version 1.2 1 Innehållsförteckning Sidan Krav på skogsbilväg 3 Virkesupplag vid allmän och enskild väg 17 VMF

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

om körskador på skogsmark

om körskador på skogsmark Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi från Stockholms stads skogar! Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Gisekvarn 2009-09-02/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Allmänt Under sommaren har arbetet med skogsvårdsprojektet drivits vidare. Tidplanen är

Läs mer

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter

Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter 2016-06-09 Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter Här följer utskrifter från samtliga sidor i Kunskap Direkt Skogsbränsle, juni 2016. Sammanställningen innehåller de utskriftsbara sidversionerna i kunskapssystemet,

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

INFO från projektet 14

INFO från projektet 14 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Norrbotten. Här kommer du framöver få lokal information om vad som är på gång hos BillerudKorsnäs i det område där du har din skog. Våren närmar sig Vilken avverkningsmässigt

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

En fantastisk möjlighet

En fantastisk möjlighet En fantastisk möjlighet Bakgrunden till detta möte grundar sig i ett projekt som Närljus med stöd av Tillväxtverket genomförde 2009-2010. Syftet var att skapa tillväxt och sysselsättning av den skogsråvara

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK Projekt information www.woodenergyproject.eu Skogsbränslen, fjärrvärme & ren teknik - Ett projekt om skogsenergi och hållbar energiproduktion i Mellersta Östersjöområdet.

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Före sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken.

Före sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken. Sågverksprocessen I sågverket förädlas timmer (rundvirket) till sågat virke med olika dimensioner och kvaliteter. Målet är att på bästa sätt ta tillvara den råvara som stocken utgör för att kunna bemöta

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering. Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: NYEDS-HULTEBY 2:1. Karlstad FSC

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: NYEDS-HULTEBY 2:1. Karlstad FSC TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Objektsnr: Virkesordernummer 1: Hulteby61 Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar i Karlstads stift Kungsvägen

Läs mer