Skogsbränslehandledning

Transkript

1 Skogsbränslehandledning

2 Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären nya mängder koldioxid. Tvärtom fungerar växande skog som en koldioxidfälla. Skogen har därför en given plats i den svenska energipolitiken. I första hand handlar det om att ta hand om det skogsbränsle som idag blir kvar i skogen av olika skäl. Torr mark är inte lämplig för att ta tillvara skogsbränsle Idag kommer ungefär 18 % (112 TWh) av Sveriges totala energiproduktion från förnyelsebara biobränslen. Trädbränslen står för över hälften av denna andel. Sedan 1980 har trädbränslen femdubblat sin andel av den totala energiförsörjningen i Sverige. Det har bidragit till att oljeimporten minskat dramatiskt. Idag står trädbränslen för omkring 50 TWh vilket motsvarar 8% av Sveriges totala energiproduktion. Studier vid SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, pekar på en total potential för uttag av trädbränslen motsvarande 135 TWh. Skogsbränsle kan ge skogsägaren ett extra tillskott i avverkningsekonomin. Det går dock inte att ta ut skogsbränsle ur alla skogar. Ekonomiskt sett är skogsbränslen känsliga för långa transportavstånd eftersom de är skrymmande. Huruvida det är ekonomiskt att ta ut skogsbränslen ur skogen beror främst på bestånds- och markförhållanden samt skotnings- och transportavstånd. Frisk och fuktig mark lämpar sig bra för uttag av skogsbränsle Torvmark är inte lämpligt för skogsbränsle Vad är skogsbränsle? Skogsbränsle är ett samlingsbegrepp för olika råvaruslag från skogsbruket som kan användas för energiändamål. GROT, avverkningsrester i form av grenar och toppar. GROT är det sortiment som vid sidan av brännved huvudsakligen tas tillvara ifrån de svenska skogarna idag. Stubbar. I Sverige har vi historiskt använt stubbar för att framställa tjära men även cellulosaflis. Idag tas stubbar ut endast i begränsad omfattning, främst inom försöksverksamhet. Syftet är att utreda hur mycket miljön påverkas och om stubbskörd kan komma att bli en uthållig verksamhet. I bränslemängd finns det ungefär dubbelt så mycket energi per hektar i stubbar jämfört med GROT på lämplig mark. I Finland nyttjas redan idag stubbar som biobränsle i stor skala. Hela träd från röjning. Idag bedrivs försök med att ta tillvara röjningsrester från kraftlednings- gator och vägar. Hela träd från klen gallring används främst i så kallade konfliktbestånd, där ett eftersatt röjningsbehov gör att beståndet måste huggas med maskin istället för att röjas manuellt. Utveckling pågår för att ta fram ackumulerande aggregat som gör hanteringen av hela träd från konfliktbestånd effektivare. Idag tas skogsbränsle ut på detta sätt i liten omfattning, men det finns anledning att tro att ett ökande behov av biomassa kommer att leda till uttag i allt yngre bestånd. Långa toppar tas i vissa fall ut i samband med gallring. När trädets sista virkesdel apterats så kvistas och kapas den kvarvarande toppen så långt som möjligt. Markval Att ta tillvara skogsbränsle passar i vissa skogar men inte alla. Frisk och fuktig mark, blåbärstyp eller bördigare, lämpar sig bra. Trakten bör vara grandominerad. Torr mark med mager markvegetation, lingontyp, lavmark samt torvmark är däremot inte lämpliga för uttag av skogsbränsle. Av praktiska skäl är GROT-uttag inte lämpligt på marker med dålig bärighet, långt skotningsavstånd (över 700 m) eller trakter där skogsbilvägen är för svag och har dålig vändplan. Tänk på! Trakten bör vara större än en till tre hektar beroende på risförekomst. Många mindre tätliggande hyggen längs samma väg är också lämpligt. Ett riktmärke för avläggsutrymmet är ca meter/hektar för lös-grot och ca meter/hektar för flis.

3 GROT-anpassad avverkning Avverkningen ska vara bränsleanpassad för att riset ska kunna användas som bränsle. Detta innebär att riset från flera träd koncentreras till större högar av skördaren för att sedan lättare kunna skotas ut av skotaren. Det är viktigt att inte riset förorenas med grus och sten m m då detta direkt påverkar bränslevärdet. Kör inte på högarna! Underväxtröjning före avverkning är viktigt att göra för att undvika föroreningar i GROTEN. Grus och sten kan lätt följa med om små träd rycks upp ur marken. Det är viktigt att även avläggsplatsen rensas. Skördaren fäller träden framåt i dess körriktning. Virke och GROT läggs i högar på båda sidorna om stickvägen. Riset läggs i stora luftiga högar minst en meter ifrån skördarens däck så att inte skotaren, som ofta är bredare, kör över högarna. Topparna i GROT-högen skall läggas åt samma håll. Det största virkessortimentet läggs närmast stickvägen. Ett till två stopp görs för uppläggning i varje ris- och virkeshög. Om det är mycket virke per hektar görs stråken smalare. Fällriktning 1:a stopp 2:a stopp Riset ska ligga i högar och får inte vara överkörda av skogsmaskinerna. Undvik att lägga rishögar där det är kraftig underväxt. Skotaren skotar i så stor utsträckning som möjligt riset till bilväg när det är torrt och avbarrat. Av praktiska skäl är det ibland nödvändigt att ta ut grön GROT. Vid stråk med dålig bärighet måste ibland riset användas för att inte förorsaka körskador. Skotaren bör använda sig av en s k risgrip för att undvika att föroreningar följer med. Det är viktigt att skotarföraren ser till så att inte rotryckta träd följer med. Grotvältan vid väg ska placeras på ett sätt så att det blir lätt för flisaren eller lastbilen att komma åt. För att riset skall torka bra placeras vältan solexponerat och luftigt. Undvik placering precis intill tät skog, eller i skugga under träd. Man bör sträva efter att göra vältan så hög som möjligt. Planera inför avverkning: Grandominerat bestånd, frisk till fuktig mark. Inte över 700 meter skotning. Minsta trakt 1 3 hektar beroende på risförekomst. Se till att utrymmet för avlägget är tillräckligt stort ca m/hektar för lös-grot och att utrymme för flisning finns om flisning vid hygge sker. Förrensa avverkningen och även avlägget, särskilt viktigt om materialet skall flisas, inte lika viktigt vid krossning. Markera i kartan var gränsen för GROT-anpassning skall göras om inte hela trakten skall GROT-anpassas. 5

4 GROT-skotning Uppläggning av risvälta Risvältor läggs upp så nära bilväg som möjligt och täcks med papper för att skydda riset mot regn och snö. Lägg gärna större toppar eller rötade stockar som underlag för att minska risken för att få med föroreningar. Det skyddar också från markfukt. Undvik att lasta av grot vid vägtrumma, på stenigt underlag, under kraftledning eller på blöt mark. Gör traven så rak som möjligt mot den sida flisaren ska gå på och håll ordentligt avstånd till närmaste trave eller beståndskant. Rotändan på groten ska läggas mot långsidan av vältan. Undvik korsläggning i vältan. Om GROT-vältan ska flisas på plats bör man tänka på att flisaren oftast har sitt intag på maskinens högra sida. Gör traven så rak som möjligt mot den sida flisaren ska gå på. Vid grotskotning ska stor, öppen risgrip användas för att minska risken för att få med föroreningar som sten, jord och grus. vändplanen bör utformas så att det går att vända med bil och släp. Tänk på att GROT-bilar behöver större plats än virkesbilar. Grottraven bör ligga tre meter från vägkant för att inte hindra snöröjning. Rotryckta träd ska inte tas med. För optimal torkning bör GROT läggas så högt, soligt, luftigt och torrt som möjligt. Kör inte i grothögarna! Ta endast GROT som ligger i koncentrerade högar, annars är risken stor för föroreningar. Maskinen ska gärna ha utbyggd lastyta. Lasta bakifrån och framåt. Undvik att korslägga GROTEN på lasset eftersom avlastningen till välta då går långsammare. 7

5 Täckning av GROT-högarna Genom att täcka grothögarna med papper förhindras återfuktning och att smältvatten fryser i vältan. Idag täcks GROTEN oftast med en 3 4 meter bred plastnätarmerad papp. Plast rekommenderas om GROTEN skall flisas i en kross. Rötade stockar kan med fördel läggas underst i vältan för att underlätta lastning så att inga föroreningar kommer med. Dessa kan även användas till att förankra pappen med. Vanligast är dock att pappen fästs under vältans kanter samt ovanpå med ris. Ett bra riktmärke för hur mycket ris som skall användas vid förankringen av pappen är att pappen inte skall synas efteråt. Naturhänsyn Samma naturhänsyn ska tas vid GROT-anpassad avverkning som vid normal avverkning. Levande och döda träd som lämnats kvar som naturhänsyn ska lämnas orörda vid GROT-skotning. När högstubbar ställs i anslutning till hänsynsytor eller kantzoner lämnas topparna från dessa träd kvar på hänsynsobjektet. Solexponerade, grövre toppar av tall eller löv är mest intressanta ur naturvårdssynpunkt. Naturvärdesträd lämnas dock alltid. Där det är möjligt, lämna ytterligare några toppar av tall eller löv som upparbetas och läggs inom hänsynsobjekt på trakten. Iaktta stor uppmärksamhet vid skotning i anslutning till fornminnen, kulturhistoriska lämningar och stigar. Dessa får inte köras sönder. Undvik körskador på mark och vattendrag. Ris ska läggas i körstråk vid dålig bärighet. Risa gärna basvägarna. Vid överfart över rinnande vatten bygg kavelbro eller dylikt. 8 9

6 Metoder Lös-GROT. Riset hämtas direkt från avlägget i skogen och transporteras löst i täckta bilar till värmeverk eller terminal. Därefter krossas riset antingen vid terminal och transporteras som flis till värmeverket eller så transporteras riset direkt till värmeverket och krossas där. Terminaler är ett nödvändigt ont. Anläggning vid terminal och den extra omlastningen där kostar pengar men det finns minst två goda skäl som talar för terminalhantering. Det är bra att kunna lagra riset på en lämplig, ren plats med bra vägförbindelse under den tid som värmeverken har låg efterfrågan på råvara. Åkare och maskiner kan därför hållas sysselsatta även under lågsäsong. Under högsäsong är det bra att ha ett stort lager på en lämplig plats för att jämna ut produktion och leveranser. Huggbil. Avlägget vid väg flisas av huggbil med integrerad flishugg direkt i eget lass. Denna kör sedan iväg till värmeverket med flisad vara. Om fångstobjekten liksom mottagarna är små till storleken och många till antalet kan en huggbil vara en bra lösning. Buntning på hygge. Riset komprimeras i avlånga buntar som gör riset mindre skrymmande och mer lätthanterligt. Riset buntas antingen grönt i samband med avverkning, eller brunt efter att det torkat en säsong. En fördel med att bunta riset samtidigt som avverkningen utförs är att buntarna och virket kan skotas ut samtidigt. Transporten sker i täckta bilar. Flisning vid avlägg hämtning med skopbil. GROTEN flisas från avlägget direkt på marken, eller på en duk med hjälp av en flisskördare/flishugg. Flisen får ligga på marken/duken tills en flisbil med skopgrip hämtar och kör den till värmeverket. Helst bör inte flisen ligga mycket mer än en vecka p g a risk för nedsatt kvalitet. Högen bör göras så toppig som möjligt för att vatten skall rinna av. Buntning vid avlägg. Riset komprimeras av lastbilsburen buntare i avlånga buntar som gör riset mindre skrymmande och mer lätthanterligt. Buntarna transporteras med rundvirkesbilar med täckta sidor till flishugg vid terminal eller direkt till industri

7 Sönderdelning De flesta risvältor flisas under vinterhalvåret för vidaretransport då värmeverk och industrier har störst behov av bränsle. De två metoder som skiljer sig åt vid sönderdelning är krossning och flisning. När groten flisas så är det en hugg med vassa knivar som roterar och skär GROTEN i små fraktioner (flis). Denna metod ställer höga krav på renhet hos materialet då knivarna är mycket känsliga. När knivarna blir slöa så kan inte huggen matas lika fort och produktionen sjunker. Flisning görs som regel vid avlägg med flisskördare, eller huggbil. Flisavlägg Underlaget får inte bestå av sten och grus som kan följa med i vidaretransporten. Om föroreningar följer med i flisleveransen kan de orsaka haverier hos mottagaren. I vissa fall kan en matta för flisen användas för att undvika föroreningar. Huggbil intag på högersida Den idealiska formen på en flishög liknar en upp- och nedvänd glasstrut. Högarna ska vara så toppiga som möjligt eftersom nederbörd och fukt då rinner av efter sidorna. Ju fler ojämnheter och fickor det finns i högen, desto mer fukt tar den åt sig. Flishögarna ska placeras så att lastbilar kan passera och vända avlägget och så att de är lätta att komma åt för den som sköter vidaretransporten. Krossning är en lite grövre metod som inte ställer lika höga krav på renhet hos materialet som flisning. I krossen sitter fasta, grova delar som inte slits så lätt och därför kan mindre föroreningar passera utan att det nämnvärt påverkar krossens produktion. En hel del industrier har egna krossar och kan på så sätt ta emot både buntar och lös-grot. Denna typ av krossar är stora fasta maskiner som blir mycket effektiva om beläggningen är hög. Krossning kan även ske med portabla krossar, antingen vid större avlägg där volym och vägstandard oftast sätter gränsen. Det vanligaste är dock att portabla krossar används vid terminal där stor volym och gott om utrymme finns. Portabel kross 12 13

8 Inmätning Anteckningar Hos kunden mäts volym och vikt. Därefter beräknas energiinnehållet i flisen. Vid beräkningen av energiinnehållet vägs flisen och ett fuktprov tas på materialet. Omräkningstabell 1 m 3 f 2,5-3 m 3 s 1 m 3 s 0,33-0,4 m 3 f 1 m 3 f 0,3-0,6 tts 1 tts 5,6-6,7 m 3 s 1 m 3 s 0,8 MWh 1 m 3 f 2,1 MWh 1 MWh 0,47 m 3 f 1 MWh 1,25 m 3 s 1 MW h1000 kwh 1 GWh 1000 MWh 1 TWh 1000 GWh 14 15

9 Illustrationer: Martin Holmer. Produktion: Energi Reklambyrå Holmen Skog är en av Sveriges största skogsägare med en miljon hektar skog. Vi finns i nästan hela Sverige. Samtidigt är vi också en av landets största virkesköpare. Varje år anskaffar vi drygt 11 miljoner kubikmeter virke. Merparten kommer från privata skogsägare eller andra svenska skogsföretag. Virket levereras till Holmenkoncernens egna industrier, andra skogsindustrier och lokala sågverk. Organisationen omfattar tre regioner samt dotterbolag i Estland. Huvudkontoret ligger i Örnsköldsvik. R E G I O N Iggesund Sveg Ljusdal Delsbo R E G I O N Örnsköldsvik Bredbyn/Strömsund Björna Umeå Lycksele Norsjö Hudiksvall Uppland R E G I O N Norrköping Sörmland Arboga Norrköping Tranås Vimmerby Egen skog huvudkontor Örnsköldsvik Tel Region Örnsköldsvik Box 901, Örnsköldsvik Tel Holmens skogar Huvudkontor Örnsköldsvik Regionkontor Distriktskontor Holmens industrier Region Iggesund Box 15, Iggesund Tel Region Norrköping Norrköping Tel