Korsnäs Din skogliga partner

Transkript

1 Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2 Naturlig föryngring med fröträd av tall Ställa fröträd eller inte är en vanlig fråga från skogsägare. För att belysa frågan har vi bett Christer Karlsson, SLU, att redogöra för sina synpunkter utifrån sin forskning. 4 TreO tredje omgångens fröplantager Sedan lång tid används frö från frö plantager i Sverige. I början av 2000-talet startade tredje omgångens fröplantager (TreO), där testade och utvalda plusträd används för att producera frön Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog

2 Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. Det som avgör den lämpligaste tiden för avverkning är flera saker. Först tittar man på marken där avverkningen ska göras. Är det fast eller blöt mark, är det stenigt eller blockigt, är det plant eller kuperat? På fast mark krävs inte samma försiktighet, där klarar marken av ett mycket högre yttre tryck. Sedan ska det också tas hänsyn till skotningsvägen, där virket ska köras ut till väg. Hur ser den ut? Måste maskinerna korsa någon bäck eller kanske en myr? Vi vet att vi behöver skydda våra vatten och det finns ett ökat fokus på skydd av vattendrag i skogsbruket idag. Vi vet mer om hur viktigt det är för hela ekosystemet och för dess organismer att vattnet inte grumlas igen eller blir förorenat på något sätt. För att klara av att inte skada Kavelbroar. Stockar från avverkningen, utlagda på bärande timmer för fritt vattenflöde. Byggda engångsbroar, båda med trummor för fritt vattenflöde. Den övre med virke som sen tas till industrin. Den nedre med grenar och toppar, GROT. Stockmattor. Ihopbyggda och flyttade till platsen för avverkningen. 2 KORSNÄS SKOG 4.11

3 Kavelbroar. Stockar från avverkningen, utlagda och väl risat. bäckar, diken eller sjöar har vi på Korsnäs olika rutiner. Det ställs höga krav på entreprenörerna och de är certifierade för att klara av detta. Planeringen är väldigt viktig. Olika tekniker Flera faktorer har gjort att skogsbruket har utvecklat nya sätt att ta sig fram på då bärigheten är sämre. De industrier som vidareförädlar skogsägarnas virke, producerar produkter året runt. Detta medför att vi behöver få ut virket ur skogen året runt. En annan faktor är, som vi skrivit om i tidigare artiklar, att det kommer bli mildare vintrar och torrare somrar i en nära framtid, vilket kräver avverkning på barmark under en större del av året. Det har varit en utmaning som vi har tagit emot och klarat av med nya idéer och teknisk utveckling. Stockmattor används på marker med sämre bärighet. Det är ihopbyggda stockar som är mobila och flyttas med avverkningsgruppen. Kräver att marken är jämn. Kavelbro alternativ och komplement till stockmattor. Byggs av virke från avverkningen. Byggda engångsbroar detta kräver mycket av den som bygger. Broarna ska hålla för en skotare med lass under en lång tid och under många kubikmetrar. I vissa fall kan man använda en trumma under bron, för att säkerställa vattenflödet. Mobila broar inte så vanligt än, men det finns stålkonstruktioner som används över lite större vattendrag. Virke som läggs i vattendrag används endast om vattendraget inte är vattenförande vid avverkningstillfället. Entreprenören lägger i virke som sedan tas bort när avverkningen är klar. Risning ibland räcker det att entreprenören risar vägen ordentligt, med grenar och toppar från avverkade träd. Det är viktigt att använda ris så mycket som möjligt, i alla ovan nämnda fall, för att inte slita på underlaget för mycket. Det viktigaste är att tänka på att man inte för ner slam och grus i vattendraget. Längre skogsbilväg Dessa metoder är mer eller mindre kostsamma och för att hålla nere den kostnaden brukar vi se om skogsägaren kan förlänga eller bygga ny skogsbilväg som virkesbilarna kan köra på. Att bygga permanenta skogsbilvägar hjälper också till med att höja rotnettot på avverkningen, då skotningsvägarna blir kortare. Korsnäs betalar bättre för avverkningar som kan köras på barmark jämfört med dem som måste köras på vintern. Så fundera på vilken tidpunkt som är den bästa för dig, med tanke på de olika kraven och lösningarna. Rådgör gärna tidigt med din virkesköpare inför en avverkning. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland Medlem i redaktionsgruppen Köper Korsnäs timmer? Jag har fått frågan från flera skogsägare, om vi köper timmer. Naturligtvis gör vi det. Visserligen har Korsnäs inget eget sågverk, men att köpa timmer är mycket viktigt för oss. Vi levererar till lokala sågverk för att byta till oss sågverksflis och massaved från sågverken. Vi bedriver en intensiv bytesverksamhet med alla typer av sortiment för att få så effektiva transporter som möjligt. I byteskedjan är Trätåget en viktig länk. Via terminaler i Dalarna och Hälsingland kan vi försörja industrierna i vårt område och minimera miljöbelastningen av våra virkestransporter. Så har du en timmerpost, tveka inte att höra av dig till din lokala köpare. Siljansfors Jag vill passa på att tipsa om Siljansfors försökspark som ligger mellan Mora och Malung. Där kan man som skogsägare se olika skogsskötselförsök. Inte bara försök med fröträd, som Christer Karlsson, försöksledare vid Siljansfors försökspark, skriver om i sin artikel om fröträd. Ett besök där är en bra investering för den intresserade skogsägaren. Väl värt att åka några mil för. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG

4 Naturlig föryngring med fröträd av tall Ställa fröträd eller inte är en vanlig fråga från skogsägare. För att belysa frågan har vi bett Christer Karlsson, SLU, att redogöra för sina synpunkter utifrån sin forskning. Temperatursumma, dygngrader <800 Extrem kylig Kylig Relativ kylig Medelgod Gynnsam >1500 Mycket gynnsam Barrskogsgränsen ( dygnsgrader) 68º 66º 64º 62º Naturlig föryngring av tall har ofta förutsättningar att fungera bra, men det fordrar en del planering. Först måste man som skogsägare ställa sig följande frågor: 1. Varför vill jag använda naturlig föryngring? Är det för att få en billig föryngring, eller för att skapa ett framtida bestånd av hög kvalitet, eller har man kanske ekologiska eller estetiska motiv? 2. Tror jag att metoden är minst lika säker som plantering eller sådd? För den som vet svaret på fråga ett och svarar ja på fråga två vill jag säga: Jag har receptet för en lyckad naturlig föryngring. Följ det, och du har stor möjlighet att lyckas med föryngringen, få god ekonomi och dessutom uppleva lyckan av att med naturliga medel skapa ett nytt fint tallbestånd. Man måste dock vara medveten om att det även finns nackdelar. Jämfört med ett planterat bestånd kommer man att tappa ca 6 års tillväxt i starten. Risken finns också att fröträden blåser ned. Naturlig föryngring av tall har under de senaste 40 åren i genomsnitt tillämpats på ca en fjärdedel av den årliga totala föryngringsarealen i Sverige. Det betyder att metoden är nästan lika vanlig som plantering av tall, och betydligt vanligare än sådd. Grundreceptet 1. Välj ett lämpligt bestånd som ligger högst 400 meter över havet. Bild 1. Harvning ger en stor andel fri lagd mineraljord. (Foto: Christer Karlsson). 2. Skapa en timmerställning med st/ha (5 m avstånd mellan träden) under 5 10 år före föryngringsavverkningen. 3. Spara en orörd skyddszon på minst tio meter som vindskydd för fröträden. 4. Lämna fröträd per hektar (10 m mellan fröträden). Kontrollera med ett relaskop att grundytan ligger mellan 4 och 6 m 2 /ha. 5. Markbered på hösten den tredje sommaren. 6. Avverka fröträden efter ytterligare tre år. Undvik kyliga klimatlägen och välj rätt markberedning En begränsning är att metoden endast bör tillämpas i områden där temperatursumman normalt överstiger 900 dygnsgrader (figur 1). Orsaken är att mängden frö med hög grobarhet (> 90 %) ska vara tillräcklig. Naturlig föryngring av tall är lämplig på de flesta torra marker samt på friska marker med blåbärs- och lingonris. På friska marker där bärris dominerar fältskiktet krävs markberedning (harvning, bild 1), vid rätt tidpunkt, för att lyckas. På torra lavmarker räcker det med att köra spår med en lastad skotare med band. Timmerställningen En av de viktigaste faktorerna för att naturlig föryngring ska lyckas är att beståndet har gallrats minst 5 år innan fröträden friställs. De blivande fröträden blir då betydligt stormfastare än om de friställs direkt från en tätare skog. För tall är en sista sen gallring till s.k. timmerställning även lönsam för virkesvärdet. Det beror på att tallar med hög kvalitet kraftigt ökar sitt värde per kubikmeter med ökande diameter. Figur 1. Temperatursumman (dygnsgrader > 5º) i olika delar av Sverige. Tallfrö har dålig grobarhet om temperatursumman understiger 900 dygnsgrader. I Svealand och södra Norrland är frömognaden dålig i höjdlägen högre än 400 meter över havet. (Källa: Skogsstyrelsen) Hur väljer man fröträd? De blivande fröträden markeras med vita plastband i brösthöjd. Detta är ett lämpligt arbete för den intresserade skogsägaren. Ofta får man vara nöjd med att kunna välja ut ett tillräckligt antal fröträd jämnt fördelade över arealen. Vid riklig tillgång på fröträdskandidater uppstår däremot valsituationer och man frågar sig vilka träd som är lämpligast att välja. Jag föreslår följande valordning: 1. Välj friska och oskadade träd. Se upp för törskatesvamp i trädkronorna! 2. Välj träd som står på frisk och torr fastmark framför träd på blöta markpartier. 3. Välj träd med symmetrisk krona. 4. Välj träd med stor diameter. Det ger större kottproduktion och bättre motståndskraft mot snöoch vindskador jämfört med klenare träd i samma bestånd. 5. Välj i första hand träd som tidigare visat sig producera många kottar. Detta kan vid barmark ske genom att titta på mängden nedfallna kottar runt träden. 60º 58º 56º 4 KORSNÄS SKOG 4.11

5 De vita och röda pinnarna visar groddplantor efter första respektive andra sommaren efter markberedning. 6. Välj fröträd av god kvalitet. Detta har två syften: a. Fröträd av god kvalitet sprider frön med önskvärda ärftliga egenskaper b. Fröträd av god kvalitet har stor värdeökning under föryngringstiden. Varför ska man vänta tre somrar innan man markbereder? Orsaken är att friställda tallar stimuleras till ökad blomning på grund av ökad näringstillgång och att hela kronan blir solbelyst. Från stimulans till fröfall tar det dock tre år. Flest kottar hittar man ca fem år efter trädens friställning (figur 2). Antal ko)ar per träd Antal somrar som fröträden varit friställda Figur 2. Antalet kottar per träd ökar kraftigt fr o m tredje friställningsåret (Resultat från Christer Karlssons forskning). Avverkning av fröträd och vindfällen På de flesta tallmarker är det lämpligt att avverka fröträden tre år efter markberedningen. Om man väntar längre kommer fröträden att hämma plantornas tillväxt. Många markägare oroar sig för de mekaniska skadorna i samband med avverkningen av fröträden. En tät föryngring tål dock dessa skador. Bäst är att avverka fröträden när marken är täckt av snö. Vindfällningar kan ske trots god planering. Virkesvärdet är dock intakt om vindfällda träd tas till vara i rimlig tid, även om avverkningskostnaden blir högre. Ofta är vindfällningen liten, och sker något av de tre första åren. Om den blir stor har man alltid möjlighet att kalavverka och plantera. Då är det ju en fördel om man inte har markberett de första tre åren. Christer Karlsson Försöksledare vid Siljansfors förskspark, SLU Kan man förutspå när fröträden fröar? Vi lät frågan gå vidare till Ulfstand Wennström på Skogforsk. Om en tall eller gran blommar på våren beror på vädret året innan. Lite förenklat kan man säga att om semestervädret året innan blomning varit på topp, dvs. varmt och torrt under juli, anläggs blomknoppar i skotten. Trädet påverkas av historien också, blommade trädet rikligt året innan är chansen mindre att det ska blomma igen. Även ståndorten är viktig, står trädet i en tät skog är förutsättningarna låga medan står trädet friställt är möjligheterna goda. Om man friställer t.ex. en tall tar det ca 5 år innan trädet ger mycket frö. Orsaken är att trädet först måste växa till sig och bilda skott som kan bära blommor. Tallen har dessutom en tvåårig fröcykel vilket innebär att fröet mognar först efter andra säsongen i kotten. Skogforsk gör årligen en väderbaserad prognos ett år framåt för gran och två år framåt för tall som publiceras på nätet (www. skogforsk.se). Prognosen är dock relativt osäker och är bättre på att förutsäga när det inte blommar än när det blommar. Skogforsk sammanställer även data från riksskogstaxeringens kottinventeringar vilka räknar antalet kott på provträd över 10 m. Även dessa uppgifter hittar du på Skogforsks hemsida tillsammans med en väderbaserad frömognadsprognos. Om du ska göra en kottinsamling eller ställa en fröträdsställning kan det vara tillrådligt att göra en kott och fröanalys före, speciellt om du befinner dig i ett klimatmässigt kärvt område. Vid analysen mäts bl.a. fröutbytet samt en AKTUELLA frågan Blommande tall i tallfröplantage T10 Västerhus, Foto Ulfstand Wennström. Röntgenbild av tall. Vid bedömning av anatomisk potential studerar man hur väl utvecklat embryo (korven i mitten) och frövita (krabbklon runt om) är. Foto Erik Walfridsson. skattning av den anatomiska potentialen genom röntgenanalys. Den anatomiska potentialen ger ett bra mått på den förväntade grobarheten. Är det grankott studerar vi även andelen insektskadade frön och kottar i provet. Ett kottprov bör inte vara insamlat före september månad. Kottprov skickas till Skogforsk, Box 3, Sävar till en kostnad av 550 kr (2011). KORSNÄS SKOG

6 TreO tredje omgångens fröplantager Sedan lång tid används frö från frö plantager i Sverige. I början av 2000-talet startade tredje omgångens fröplantager (TreO), där testade och utvalda plusträd används för att producera frön. Förädling och fröplantager Sedan lång tid tillbaka förädlas våra barrträd i fröplantager. I Europa anlades den första plantagen 1931 i Skottland, där man odlade fram hybridlärk. Sveriges första plantage anlades 1949 vid Brunsberg i Värmland. De frön som såddes härstammade från plusträd i gamla naturbestånd. De egenskaper som bedömdes på plusträden var: volymproduktion, sundhet, kvalitetsegenskaper samt veddensitet. Fram till mitten av 1970-talet hade det anlagts 574 hektar tall- och 234 hektar granfröplantager i Sverige. I och med att urvalet av plusträd till den första omgångens fröplantager ansågs vara en för liten bas, påbörjades under 1980-talet en andra om gång urval (TvåO). Oftast valdes de plusträden ur befintliga plantager ef ter samma kriterier som första omgångens plantager (EttO) samt en del avkommebedömda tidigare utvalda plusträd. En plantages livscykel Enligt Curt Almkvist vid Skogforsk i Uppsala, genomgår en plantage en etableringsfas på cirka år innan det kan produceras frö. Från år 20 till år 40 är plantagen i produktionsfas med full produktion av frö. Därefter kommer den troligen att ersättas med en ny plantage som producerar material med högre genetisk vinst. TreO I början av 2000-talet startade så den tredje omgångens fröplantager (TreO), där testade och utvalda plusträd används för att producera frö till skogsbruket. I varje generation väljs de bästa individerna ut till massförökning. De nya plantagerna i TreO-programmet beräknas kunna ge upp till 25% hög re tillväxt. Den praktiskt utnyttjade vinsten kommer dock att bli lägre beroende på att pollen från träd utanför plantagen kommer att befrukta en del av plantagens träd. Troligen kommer förädlingsvinsten att ligga på cirka 20%, vilket ger en högre virkesproduktion. Det motsvarar en extra årsavverkning av dagens storlek vart femte år. På en Källa: Skogforsk direkt fråga svarar Curt Almqvist att det om något år kan tänkas komma ut små partier plantor från TreOplantager på marknaden. Källa: Skogforsk Dan Öhman Virkesköpare i Frövi Medlem i redaktionsgruppen 6 KORSNÄS SKOG 4.11

7 Bilder berättar... ur Korsnäs 150-åriga historia, del 4 Gösta Edholm, tidigare transportansvarig på Korsnäs, har varit behjälplig med underlaget till denna artikel. Kvistning med yxa Idag tar det inte lång tid för en skördare att kapa och kvista ett träd, annat var det innan maskiner fanns att tillgå i skogsbruket. Den här bilden är tagen långt före motorsågens eller skyddshjälmens tid, och föreställer en huggare av den gamla stammen. När bilden togs var han i full färd med att kvista en gammal tall som förmodligen växte någonstans i Dalarna nära fjällgränsen. Ett som är säkert när det gäller det här fotografiet är att både trädet och gubben innehöll en stor andel kärnvirke! Hade den här tallen stått kvar idag så hade den förmodligen klarat sig undan yxan eller svärdet, en tall med så här yvig och grov krona sparas idag som evighetsträd. i vattnet för att skapa ett högt och strömt vattenflöde. Det kunde vara hundratusentals stockar som transporterades på samma gång och över sjöarna fick virket dras med båt. De här stockarna som skulle flottas innehöll en stor andel kärnved vilket gjorde att de flöt bra. När virket kom fram till de stora skiljeställena nära industrin fördelades de efter ägare och destination med hjälp av de flottgodsmärken som varje stock hade märkts med. Virke flottades från Dalarna ner till Korsnäsverken i Gävle. Vid Älvkarlebyfallen stötte man dock på problem eftersom det var stora fall Visste du att... Årligen produceras runt 370 miljoner skogsplantor i Sverige. För att täcka fröbehovet till dessa går det åt 57 kubikmeter kottar. Det motsvarar 5700 badkar. Källa: Skogforsk Biflottled Efter att virket med hjälp av häst transporterats ner till avlägget vid flottlederna försågs det med flottgodsmärken, och varje bolag hade sina egna märken. Ovanför avlägget fanns det dammar som öppnades innan stockarna rullades Flottningsränna och forsar. Därför byggdes en flottningsränna från Dalälven till Korsnäsverken. Innan virket kom fram till Korsnäs så lagrades det i Älgsjön ca 5 km från industrin. Virket skickades sedan på beställning när sågverket eller massabruket behövde råvara. Med hjälp av flottningen flyttades stora volymer virke från inlandet ut till kusten under flera hundra år. Flottningen i Dalälven upphörde 1971 och ersattes med det järnvägstransportsystem med terminaler som är i bruk idag. Text: Lisa Jansson KORSNÄS SKOG