Eget värdefullt sortiment

Transkript

1

2

3

4 GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt sortiment Traktplanering Underväxtröjning Topparna parallellt Grothög vid sidan om körstråket

5 Använd risgrip Ordning i välta och limpform Täckpapp - för varje %-enhet som torrhalten ökar så ökar energiinnehållet med det dubbla. Avläggets placering för efterföljande upparbetning

6 Träddelsavverkning/energigallring 8st maskingrupper Olika typer av objekt

7 Energigallring Vid gallring bör en riktlinje vara minst 8-9 cm i brösthöjd och motsvarande höjd m. Skördaraggregat med svärd och en bra ackumulering är effektivast i gallring. Klippaggregat fungerar bättre vid mer yvig, stamtät skog som har inslag av träd i buketter. Hur röjer skogsägaren på smartast sätt? Ingen kan idag med säkerhet svara på den frågan eftersom vi får facit först om 30 år. Men många tror sig veta. Lämna kvar traditionellt stammar/ha eller exv stammar/ha?

8 Träddelsavverkning i gamla jordbruksbygder

9 Det ger en mindre kostsam huggningsform Direktlastning/Flisning i fält Kort skotning Gynnsam terräng Kan innehålla högre andel al och asp, som betalas med ett lägre massapris.

10 400 ha 4st maskingrupper 3st aggregat Stubbskörd

11 Stubbskörd Hög medelstam/grova stubbar av gran är önskvärt. klenare än ~15 cm bör lämnas för ökad produktion. Marken bör vara jämn och inte luta för mycket. Markens bärighet bör vara tillräckligt bra för att skotning kan göras på barmark. Detta gör att föroreningar som jord och sten lättare ramlar av. Stor yta behövs för maskiner och material i samband med krossning i fält. Bra stubbobjekt ger ca 80 m³f/ha, medelobjektet 65 m³f/ha Det bästa systemet idag är när stubbarna krossas på avlägg i skogen. Avgörande för lönsamhet är att det finns en stor stubbmängd per ha.

12 Stubbskörd är fortfarande på försöksnivå då ekonomin är svag. Men det finns dock stor utvecklingspotential. Maskinföraren - kunskap och erfarenhet. Teknikutveckling

13 Fördelar Okänslig för vältans placering Hög produktion Nackdelar Problem med flisupplag vid ojämnheter och vägdiken spill Återfuktning, föroreningar

14 Fördelar Flisning direkt i skeppan, ingen återfuktning eller föroreningar från marken Inget spill Nackdelar Vältan måste ligga mot väg Kräver stort utrymme Hett system vilket gör att transporten måste flyta

15 Volymsmål 270 GWh ( m3f) Inmätt m3f Träddelar m3f GROT m3f Stubbar m3f

16 TH variation12 % TH variation 30 %? Rättvis

17 I samband med stubbrytning

18

19 Introducera gödsling med torkat organiskt slam för praktisk tillämpning i skogsbruket 4 objekt - Stort intresse

20 Sammanfattning Planering Paketlösning Stor potential Samverkan Skogsägare Planering Entreprenör Upparbetning Slutkund

21 Ungskogsskörd idag och i framtid Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

22 Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

23 Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer -Dagens teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

24 Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer -Dagens teknik -Morgondagens teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

25 Institutionen för Skoglig Resurshushållning Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser

26 Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser Från detta räknar vi bort bestånd över 12 m höjd Institutionen för Skoglig Resurshushållning

27 Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser Från detta räknar vi bort bestånd över 12 m höjd Samt bestånd med mindre än 30 ton ts/ha Institutionen för Skoglig Resurshushållning

28 Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

29 Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Av denna mängd finns inte mindre än 59% i Norrland Institutionen för Skoglig Resurshushållning

30 Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Av denna mängd finns inte mindre än 59% i Norrland I dessa Norrlandsbestånd finns det i genomsnitt 53 ton ts/ha (ca 105 m 3 f biomassa/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

31 Om alla dessa Norrlandsbestånd bioenergigallras så innebär det att totalt 44 miljoner ton ts kan tas tillvara (ca 88 miljoner m 3 f biomassa, eller 176 TWh) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

32 Om alla dessa Norrlandsbestånd bioenergigallras så innebär det att totalt 44 miljoner ton ts kan tas tillvara (ca 88 miljoner m 3 f biomassa, eller 176 TWh) (En reflektion från förmiddagen: Det krävs rätt stor areal med rörflen för att matcha den potentialen) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

33 Institutionen för Skoglig Resurshushållning Lönsamhet i bioenergigallring med dagens bästa konventionella teknik och metod uppnås om avverkningens medelstam är grövre än 8 cm

34 Lönsamhet i bioenergigallring med dagens bästa konventionella teknik och metod uppnås om avverkningens medelstam är grövre än 8 cm Men, om man istället satsar på massaved i klena bestånd (9 14 cm), vad ger det? Institutionen för Skoglig Resurshushållning

35 Typ av bestånd där studier utförts Institutionen för Skoglig Resurshushållning

36 Beroende på grovlek så var den tillvaratagna skogsbränslevolymen 1,5 3,5 gånger större än massavedsvolymen, beroende på grovlek Institutionen för Skoglig Resurshushållning

37 Exempel på fältstudie i Västerbotten (39 m 3 f massaved Gallringsmetod eller 77 m 3 f biomassa) Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) Skördaren kostnaden (SEK/ha) Skotning kostnaden (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

38 Exempel på fältstudie i Västerbotten Gallringsmetod Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) Skördaren kostnaden (SEK/ha) Skotning kostnaden (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

42 Konventionell teknik handlar om att positionera ett skördareller fällaggregat individuellt för varje träd, även om man kan ackumulera flera träd i en krancykel Institutionen för Skoglig Resurshushållning

43 Institutionen för Skoglig Resurshushållning Ekonomi vid energigallring med dagens bästa teknik

44 Nollresultat vid 8 cm, stort minus vid 6 cm Så här kan vi ju inte ha det i längden! Ekonomi vid energigallring med dagens bästa teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning

45 Ett bestånd skall gallras, hur göra?

46 Selektiv gallring, en stickväg tas upp

47 Konventionell selektiv gallring

48 Gallrat bestånd, selektiv gallring

49 Geometrisk gallring, en stickväg tas upp

50 Krankorridorer

51

52 Gallrat bestånd geometrisk gallring

53 Och, så här såg den selektiva gallringen ut

54 Produktiviteten blir minst den dubbla om teknik för krankorridorgallring kan utvecklas Institutionen för Skoglig Resurshushållning

55 Experimentrigg från genomfört doktorsarbete (Dan Bergström) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

56 Examensarbete av ingenjörsstudenter Rikard Wennberg, Julia Forsberg Institutionen för Skoglig Resurshushållning

57 Efterföljande projektarbete av samma ingenjörer Rikard Wennberg, Julia Forsberg (Sveaskog uppdragsgivare, exkursion nu i måndags) Institutionen för Skoglig Resurshushållning

58 Institutionen för Skoglig Resurshushållning

59 Men, finns det inga möjligheter att i praktiken ta till sig framtiden redan idag? Institutionen för Skoglig Resurshushållning

60 Jo, visst kan man det! Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning

61 Krankorridorliknande arbetsmetod Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning

62 I genomsnitt 16% högre produktivitet med den krankorridorliknande arbetsmetoden Krankorridorliknande arbetsmetod Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning

63 Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan vet. Institutionen för Skoglig Resurshushållning

64 Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan vet. Sedan kan tekniken komma att utvecklas mot än högre höjder i framtiden! Institutionen för Skoglig Resurshushållning

65 Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan SLUT vet. Sedan kan tekniken komma att utvecklas mot än högre höjder i framtiden! Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

66 Vill ni höra mer om detta och mycket mera så anmäl er till nästa veckas kostnadsfria 2 dagars seminarium här i Umeå November. Intresserade tar kontakt med mig nu idag! Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi

67

68 ökad ljusupptagning ökad koldioxidbindning ökad trädbiomassaproduktion Barr/bladyta och tillväxt Trädbiomassatillväxt, % Tillväxt Tät tallskog Tät granskog Barr- och bladyta, index

69 Hur få mera barr?

70 Bionäring Torkad, hygieniserad, granulerad Svenskt miljömål eller pelleterad att rest rötat Bionäring efter avloppsslam är rötning ska organiskt återanvändas inte material, slam som med! lämpligt växtnäring. innehåll av växtnäring.

71 Mineral- och Bionäring

72 14 ton Bionäring /ha

73 Tillväxteffekt

74 Hur lång tillväxteffekt? Tillväxteffekt för Douglasgran efter slamgödsling Tillväxteffekt för tall efter kvävemineralgödsling Tillväxtökning År efter gödsling 74

75 Näringsutlakning,övergödning Tungmetaller Miljörisker Syntetiska organiska ämnen Smittspridning Enbart Bionäring som uppfyller Naturvårdsverkets högsta hygieniseringskrav, används i skog. Inga förhöjda halter av NH 4, NO 3 eller P i mark-vattnet fyra år efter gödsling med Ej påvisade Bionäring i upp till mineraljord, 709 kg N/ha markvatten, på barr Inga negativa effekter eller i luft. Triclosan, påvisade på skogsekosystemets organismer PCB, PBDE påvisat i humus i mycket låga ens efter avsevärt högre halter. tillförda mängder än vad som kan komma ifråga i svensk skogsmark.

76 Fördelar med Bionäring Medverkar till näringsåterföringsmålet Ersätter mineralgödsel Innehåller alla nödvändiga näringsämnen Tillåtet på skogsmark av Naturvårdsverket Det mesta kvävet är organiskt bundet, möjliggör hög dosering utan risk för läckage Ger långtidseffekt = förrådsgödsling Eventuellt vintergödsling Tillför organiskt material Kan ge ett ekonomiskt bidrag till kommunerna

77 Gödslingsförsök i Bioenergigårdar

78 Framtidsutsikter Tydligt positiv tillväxteffekt i skog Ännu inga oacceptabelt negativa miljöeffekter Vidareförädling möjlig Långsiktigt säker tillgång Lönsam gödsling Utreds på myndighets- och departementsnivå Certifieringsregler under utarbetande Ständigt pågående kvalitetshöjning på Bionäring Investeringar i tillverkningsprocesser för Bionäring kräver säkra avsättningsmöjligheter

79 Slutligen Avfall blir resurs - För Klimatet

80 Patrik Jonsson Marknadsche

81 600Gwh biobränsle (~ m 3 f). Räcker till villor Främst biprodukter från skogsindustrin (spån, bark, torrflis, kutterspån etc ) 30% direkt från skogen, ökande. BIOENERGIGÅRDAR har lärt oss mycket!!!

82

83 Marknad nu och i framtiden NULÄGET: - Efterfrågeökningen har stagnerat. - Prisutvecklingen stabil. - Svag lönsamhet i Pelletsproduktion. - God lönsamhet Fjärrvärme + El. - Allt bättre lönsamhet GROT Ökat utbud! - Mätfrågor högaktuellt!

84 Marknad nu och i framtiden FRAMTIDEN: - Bioenergigårdar avslutas 31/12 Vi har lärt oss mycket, bl.a: GROT: Höga kostnader men lönsamt! Hur stor är rationaliseringspotentialen? Och vart hamnar den? Energigallringar vid rätt förutsättningar! Stubbar mycket svårt! - Ökad export + Ökad förädling (drivmedel) kan göra att de nya sortimenten kommer tillbaka!

85 Frågeställningar MÄTNING - Vad skall mätas, kvaliteter? - Hur skall mätningen ske, proverna tas ut? - Klaras Virkesmätningslagens krav? - 1. Noggrant - 2. Kontrollerbart - 3. Likformigt - 4. Opartiskt - Behövs NY utrustning? - Hur gör andra? - Hur övertyga leverantörerna om att de får korrekt mätning?

86 Norras inriktning: - Mätning sker hos och bekostas av köparen. Precis som rundvirke! - Respektive led i logistikkedjan skall ersättas utifrån vad den tillför. - I takt med ökat värde ökar kraven på mätningsnoggrannhet. - BRA med virkesmätningslagens förändring! - Vill ha opartisk mätning - kontroll! - Grundkrav: TON + TH (ger: MWh + m 3 f) - Aska, eff. v-värde => Analys + överenskommelse. - TROVÄRDIGHET!!!

87

88 + Nya volymer biobränsle + Nya arbetstillfällen + Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa + Öppningar för nya affärsformer + Nya möjligheter: biobränsle, torv och aska

89 Nya volymer biobränsle - nya frågeställningar

90

91

92 Sysselsättnings-tillfällen längs hela kedjan

93 Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa

94 Öppningar för nya affärsformer

95 Nya värden: biobränsle, torv och aska

96 + Nya volymer biobränsle + Nya arbetstillfällen + Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa + Öppningar för nya affärsformer + Nya möjligheter: biobränsle, torv och aska

97