Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter"

Transkript

1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 18 Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter Ingemar Eriksson och Jörgen Persson

2 Foto framsidan: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen

3 Sammanfattning Denna rapport består dels i att utifrån befintlig skogsstatistik ta fram potentialer för biobränsleuttag från skogen i Värmland idag och möjlig framtida utveckling, dels att uppskatta och diskutera hur stor del av den totala potentialen som är rimlig att kunna ta tillvara med avseende på olika tekniska, ekonomiska och ekologiska restriktioner. Rapporten är inriktad på de skogsbränslesegment som idag inte direkt konkurrerar med skogsindustrins råvaror, som t.ex. grot och stubbar. Som underlag för beräkningarna har grunddata från projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser (SKA-VB 08) använts. För Värmlands län perioden är den möjliga avverkningen av stamved totalt i föryngringsavverkning och gallring beräknad till drygt 6 miljoner skogskubikmeter per år. Om alla rester från dessa avverkningar skulle tas tillvara som skogsbränsle blir bruttopotentialen för grot ca 3,84 TWh/år och för stubbar ca 5,86 TWh/år. För uttag av klena träd i röjning beräknas skogsbränslepotentialen till ca 0,11 TWh/år. Totalt ger detta en bruttopotential för skogsbränsle i Värmlands län på ca 9,81 TWh/år. Tillgänglig skogsbränslepotential efter tekniska, ekonomiska och miljömässiga restriktioner har i slutsatserna till SKA-VB 08 begränsats till att omfatta enbart uttag av grot och stubbar efter föryngringsavverkning. På nationell nivå är potentialen beräknad till totalt ca TWh/år. Görs samma beräkning för Värmlands län är den årliga potentialen för grot ca 1,0-1,6 TWh och för stubbar ca 1,2-2,2 TWh. Totalt är potentialen ca 2,2-3,8 TWh/år. Skogstyrelsens rekommendationer för stubbskörd förutsätter att högst 10 % av den i Sverige årliga föryngringsarealen stubbskördas. Med denna restriktion som grund reduceras möjlig areal för stubbskörd i Värmlands län till ca ha/år. Omräknat till värmevärde på samma sätt som i SKA-VB 08 blir potentialen för stubbskörd 0,18-0,26 TWh/år. Skogsbränsleuttaget 2010 i Värmlands län har grovt uppskattats till ca 1-1,5 TWh. Stor del av detta utgörs av rundvirke utan industriell användning. Möjligheterna till framtida ökat skogsbränsleuttag i Värmlands län bedöms som goda, även då rekommenderad miljöhänsyn tas. I detta arbete har en ökning till ca 3 TWh/år inom en tioårsperiod bedömts som rimlig. Att ersätta fossila bränslen genom ett uthålligt uttag av skogsbränslen medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt. Uttag av avverkningsrester kan dock innebära risk för att skogsmarken försuras och utarmas. För att motverka detta bör återföring av skogbränsleaska ske i betydligt större omfattning än vad som nu sker. 1

4 Förord Rapporten Potential för skogsbränsle i Värmland är framtagen av Ingemar Eriksson, Skogsstyrelsen Östra Värmland och Jörgen Persson, Region Värmland på uppdrag av projekt SWX-Energi. Rapporten har beställts för att komplettera det egna arbetet inom SWX- Energis delprojekt Skog, vilket syftar till att på ett rationellt och effektivt sätt kunna utnyttja en större andel av regionens tillgångar på skogsbränslen. Rapporten visar fördelning och lokalisering av tänkbara skogsbränsleuttag och vad olika hänsyns- och tekniknivåer kan innebära. Inom Värmland finns en hel del outnyttjat skogsbränsle som kan tas ut utan att konkurrera med timmer- och massaindustrin. Om sedan den framtida fördelningen mellan timmer, massaved och skogsbränsle verkligen blir densamma som dagens är tveksamt. Sannolikt kommer råvarukonkurrens och prisutveckling redan på kort sikt att påverka fördelningen mot mer råvara till uppvärmning/elproduktion, fordonsbränsle och kemisk industri. Oberoende av vad som kommer att hända ges här ett underlag för diskussion om praktiska och ekonomiska ställningstaganden. Det ger möjlighet till långsiktig bedömning av hur Värmlands skogstillgångar kan användas på bästa sätt Lars Persson Projektchef, SWX-Energi O ,

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Tre frågor om skogsbränsle Vad är skogsbränsle? Varför är det hett med skogsbränsle? Vilken betydelse har skogsbränsle? Tidigare analyser av skogsbränslepotentialer Förutsättningar och genomförande Skogsstyrelsens rekommendationer Uttag av avverkningsrester och askåterföring Stubbskörd Nuläget för skogen i Värmlands län Skogen enligt Riksskogstaxeringen Skogen enligt Skatteverkets fastighetstaxering Skyddad skog i Värmlands län Avverkning i Värmlands län Skogsbränsleuttag i Värmlands län Potentialer Potentialer för skogsbränsleuttag i Värmlands län Askåterföring nuläge och potential Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga bakgrundsdata till figurer Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur 3 och Figur Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur 7 och Figur Bakgrundsdata till Figur 9 och Tabell Bakgrundsdata till Figur

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogen är viktig för Värmland. Och för värmlänningarna. I hundratals år har skogen nyttjas för att bygga den industri som i dag är en ryggrad i den värmländska ekonomin. Men även innan dess hade skogen i långenliga tider nyttjas till bete för djuren, till virke till hus och byggnader och till ved för uppvärmning. Därtill kan läggas andra nyttigheter som bär och svamp, kött från fågel och vilt, medicinalväxter och material till allehanda slöjdarbeten. Men även andra värden rymdes och ryms ännu i skogen. Många fler än skogsägaren själv använder skogen för t.ex. bär- och svamplockning eller promenader. Beräkningar av det ekonomiska värdet av människors rekreation i skogen är mångdubbelt större än värdet av t.ex. bär och svamp som plockas. 1 Dessutom har fungerande naturliga ekosystem och en bevarad mångfald av djur och växter ett värde ur både ett ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Hur som helst påverkar vad vi gör i och med skogen många fler människor än de som äger skogen och de som fattar besluten. Skogen är idag viktig både som råvara till industrin och som bränsle i energiförsörjningen. Många faktorer påverkar möjligheterna att ta ut biobränsle från skogen. Dels begränsas det möjliga uttaget av vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, med tanke på terrängförhållanden och transportavstånd o.s.v. Dessutom finns det många andra intressen i skogen att ta hänsyn till, som t.ex. risken för körskador och markförsurning, samt biologisk mångfald. Det är därför långt ifrån självklart att säga hur stor potentialen för biobränsle från skogen verkligen är. För att möjliggöra ett ökat uttag är det dock viktigt att en diskussion mellan olika intressen förs och att både möjligheter och begränsningar tydliggörs. En viktig utgångspunkt i diskussionen är att ha en tydlig bild av utgångspunkten, d.v.s. hur stor potentialen är. Sådana detaljerade analyser har gjorts i andra regioner 2, och har visat sig vara ett värdefullt underlag i arbetet för att analysera möjligheterna för en ökad regional biobränsleanvändning. Bra regional statistik är en viktig pusselbit i det strategiska energi- och klimatarbetet i länet. Ett trovärdigt kunskapsunderlag är betydelsefullt för att kunna fatta väl avvägda beslut. Utveckling av ny teknik har öppnat nya möjligheter för uttag av skogsbränsle, t.ex. genom brytning av stubbar. Ett ökat uttag av avverkningsrester har också påkallat uppmärksamheten på bevarandet av den långsiktiga näringsbalansen i skogen. Återföring av bränsleaskan till skogsmarken är nödvändigt för att upprätthålla näringsbalansen på många marker, men är det något som hittills bara genomförts i mindre skala i Värmland. 1.2 Syfte och mål Rapporten syftar till att dels utifrån befintlig skogsstatistik ta fram potentialer för biobränsleuttag från skogen i Värmland idag och möjlig framtida utveckling, dels att uppskatta och diskutera hur stor del av den totala potentialen som är rimlig att kunna ta tillvara med avseende på olika ekonomiska och miljömässiga restriktioner. 4 1 Se t.ex. Brännlund m.fl. (2010) eller Brännlund i Formas Fokuserar (2007). 2 Se t.ex. Ingebro m.fl. (2006) och Länsstyrelsen Dalarnas län (2007).

7 Målet är skapa ett underlag för strategisk planering för framtida energisituation i Värmland och en utgångspunkt för att visa på möjlig företagsutveckling med ett ökat biobränsleuttag. Dessutom skapa ett underlag för diskussioner om hur ett ökat biobränsleuttag kan ske på ett miljömässigt och ekologiskt hållbart sett. Foto: Jörgen Persson 5

8 2 Tre frågor om skogsbränsle 2.1 Vad är skogsbränsle? Som namnet antyder så är skogsbränsle biobränsle med ursprung från skog, d.v.s. träd. Med biobränsle menar vi i regel allt bränsle med organiskt ursprung och som har en relativt kort omloppstid i naturen, t.ex. halm, avlutar från skogsindustrin och trädbränslen. Skogsbränsle urskiljs från den vidare termen trädbränsle genom att skogsbränsle inte innefattar bränsle från energiskog och återvunnet trädbränsle. Slutligen kan skogsbränsle delas in i primärt och sekundärt skogsbränsle. Primärt skogsbränsle har hämtats direkt från skogen, t.ex. grot (grenar och toppar), stubbar och virke utan industriell betydelse. Sekundärt skogsbränsle inkluderar olika typer av överskott från industrin, t.ex. bark och sågspån från sågverk. I denna rapport behandlas främst primärt skogsbränsle, även om användning av sekundärt skogsbränsle berörs. 2.2 Varför är det hett med skogsbränsle? Att jorden blir varmare och att människans utsläpp av växthusgaser är en starkt bidragande orsak till det är numera allmänt vetenskapligt och politiskt accepterat. Till följd av detta har det antagits internationella och nationella målsättningar om att minska utsläppen av växthusgaser och användandet av fossila bränslen. En annan viktig drivkraft i Europa för att gynna förnybar energi är att minska beroendet av importerad fossil energi. Ekonomiska och politiska styrmedel har införts på både europeisk och nationell nivå för att underlätta uppfyllelsen av målen. Både målsättningar och styrmedel har ökat intresset för att använda biobränsle. T.ex. har koldioxidskatter kraftigt fördyrat användandet av olja för uppvärmning samtidigt som elproduktion från biobränsle gynnats av systemet med gröna elcertifikat. EU:s målsättning om att minst 10 procent biodrivmedel inom transportsektorn år 2020 har drivit på flera storskaliga biodrivmedelsprojekt, däribland minst två i Värmland. Det är uppenbart att det är nödvändigt att få fram mer biobränsle för att nå målen. Många blickar vänds därmed mot skogen, och särskilt de sortiment av skogen som idag inte används för produktion av t.ex. papper eller timmer. Det finns mycket skog i norra Europa. Även länder utan stora skogstillgångar intresserar sig nu för skogarna i norr som ett sätt att klara sina klimatåtaganden. Sammantaget har detta bidragit till att det finns ett ökat intresse för att ta ut mer bioenergi från skogen. Ett intresse som förutspås inte att minska fram över tvärtom! 2.3 Vilken betydelse har skogsbränsle? Biobränslen, torv och avfall stod år 2009för 127 TWh 3 av den totala tillförseln till det svenska energisystemet, som totalt var 568 TWh, se Figur 1. En siffra 6 3 I de 127 TWh inkluderas även torv (ca 3,5 TWh) vilket inte betraktas som ett biobränsle, samt avfall (ca 12 TWh) vars energiinnehåll till drygt hälften är av biogent ursprung (Energimyndigheten, 2010)

9 som väntas öka rekordstort under 2010, till 139 TWh 4. Den slutliga energianvändningen, efter att omvandlings-, distributionsförluster m.m. plockats bort, var år TWh. [TWh] 4,7 5,5 2, Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränseln, torv, avfall m.m. Kol och koks Kärnkraft (brutto) Vattenkraft Värmepump Vindkraft Import av el Figur 1. Tillförd energi i Sverige med särskilt utpekande av bioenergin 6 De största användningsområdena för biobränsle var inom industrin (till stor del massaindustrins returlutar och övriga biprodukter) och fjärrvärmeproduktion, se Tabell 1. Tabell 1. Användningen av biobränsle, torv, avfall m.m. i Sverige [TWh] Industrin Massaindustrins returlutar 36,7 Massaindustrins övriga biprodukter 9,5 Sågverksindustrins biprodukter 4,0 Övriga branscher 0,7 För elproduktion 6,5 Totalt industrin 57,4 Fjärrvärmeverk Avfall 11,3 Trädbränsle 27,7 Tallbeckolja 0,8 Torv 2,8 Övriga bränslen och statistisk differens -0,34 För elproduktion 7,9 Totalt fjärrvärmeverk 50,2 Bostadssektorn Bostäder och service m.m. 15,0 Transportsektorn Biodrivmedel 4,6 Totalt 127,2 4 Energimyndigheten (2011) 5 Energimyndigheten (2010) 6 Notera att även kärnkraftens omvandlingsförluster är inkluderade i Figur 1, kärnkraftens elproduktion var 50 TWh 2009 (Energimyndigheten, 2010). 7 Energimyndigheten (2010) 7

10 Tillgänglig statistik är bristfällig på hur stor del av biobränsleanvändningen som består av skogsbränsle. Skogsstyrelsen redovisar dock i meddelande 4/2008 Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 tillförsel och användning av skogsbränsle. Skillnaden mellan tillförsel och användning beror på import. Några länssiffror finns inte tillgängliga. Tabell 2. Tillförsel av skogsbränsle i Sverige 2007 [TWh] Rundvirke 16,5 Grot 7,3 Fasta biprodukter från sågverk 17,7 Bark och vedrester från massaproduktion 8,7 Totalt 50,2 Tabell 3. Användning av skogsbränsle i Sverige 2007 [TWh] Fjärrvärme 19,2 Elproduktion 4,9 Industri 15,3 Bostäder, lokaler, jordbruk 12,4 Totalt 51,8 År 2007 tillfördes totalt 119 TWh biobränsle m.m. till energisystemet. Dras torv (2,8 TWh) och den icke biogena delen av avfallet (ca 4 TWh) ifrån, återstår ca 112 TWh. Enligt uppgifterna i Tabell 2 skulle skogsbränsle stå för ca 45 % av biobränsletillförseln i Sverige

11 3 Tidigare analyser av skogsbränslepotentialer Några tidigare studier har försökt att göra regionala analyser för uttag av skogsbränsle. För Värmland finns två examensarbeten som berör frågan. I ett examensarbete vid Karlstads universitet 2006 GROT uttag i Värmlands län har Anna-Carin Andersson och Erica Bernhardsson beräknat areal skog lämplig för grotuttag vid föryngringsavverkning. Resultatet blev ha skog äldre än 70 år med ett möjligt uttag på 45,5 ton torrsubstans/ha. Värmevärdet är beräknat till ca 243 MWh/ha, vilket ger totalt ca 25,3 TWh. Om detta grotuttag skulle göras under en tioårsperiod innebär det ca 2,5 TWh/år. Av ha avverkad skog i Värmland beräknades ha vara lämpliga för uttag av grot. Dock anmäldes uttag av grot på bara ha under samma period. Linda Hybbinette har 2009 i ett examensarbete vid Lunds universitet Bioenergi i Värmlands län en regional genomgång av råvarutillgångar kommit fram till att vid en årlig avverkningsnivå på 5,246 miljoner m3sk skulle bruttopotentialen grot vara ca 1,2 TWh/år. Med tekniska och biologiska restriktioner på % beräknades möjligt uttag till 0,48-0,72 TWh/år. Hybbinette gjorde även en uppskattning utifrån riktvärden på hur mycket grot per ha som normalt kan tas ut på olika typer av marker. Med antagandet att all avverkning i Värmland sker på mark lämplig för grot-uttag beräknades potentialen till ca ton TS grot per år, eller 1,7 TWh. Skogforsk har 2010 i en sammanfattande rapport från projektet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS) beräknat att om småträd vid röjning av vägkanter togs tillvara skulle detta innebära en energipotential på ca 2 TWh/år. I samma rapport uppskattas att i ungskog lägre än 12 m med eftersatt röjning finns en möjlig skogsbränslepotential på ca 5-10 TWh/år. En mycket grov omräkning av dessa nationella uppskattningar skulle ge en potential i Värmlands län på ca 0,5 TWh/år. För Gävleborgs och Dalarnas län gjorde Skogsstyrelsen 2006 uppskattningar av tillgängligt trädbränsle (Rapport 26/2006). Beräkningarna bygger på underlag från Riksskogstaxeringen. Vissa tekniska, ekonomiska och naturvårdsmässiga hänsyn har tagits i beräkningarna. Total potential för uttag av skogsbränsle i de två länen uppskattas till ca 1,7 miljoner ton TS/år (motsvarande ca 8 TWh/år), och inkluderar grot från föryngringsavverkning och gallring samt röjning men inte stubbar. Skogsstyrelsens potentialberäkningar för Gävleborgs och Dalarnas län har sedan bearbetats vidare i Bioenergipotential i Dalarnas län och Biobränslets möjligheter inom U, W och X län. Skogsstyrelsen har gjort nationella analyser av tillgängligt skogsbränsle i projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). Resultaten beskrivs och diskuteras kapitel 7 och 8. 9

12 4 Förutsättningar och genomförande På uppdrag av EU-projektet SWX-Energi har aktuell skogs- och biobränslestatistik samt skogsbränslepotential beräknats för Värmlands län. Underlaget för statistiken har inhämtats från Riksskogstaxeringen, Skatteverket, Skogsstyrelsen och Energimyndigheten. För att få uppgifter på länsnivå har vid några tillfällen bearbetning av nationellt och regionalt material gjorts. Bearbetningarna har troligen sänkt den statistiska säkerheten på dessa uppgifter, men har ändå bedömts som nödvändiga för att kunna få ett underlag för bedömningar på länsnivå. De uppgifter som avser år 2010 är framtagna genom bearbetning av internt material på Skogsstyrelsen, och genom enkäter och intervjuer av aktörer inom skogsbränsleområdet i Värmlands län. Detta gör att vissa uppgifter för år 2010 får ses som relativt grova uppskattningar. Som underlag för beräkningarna av skogsbränslepotential i Värmlands län har bearbetning gjorts av grundmaterialet till projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). Beräkningarna är sedan gjorda på samma sätt för Värmlands län, som för de beräkningar som i SKA-VB 08 är gjorda på regional och nationell nivå. Foto: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen 10

13 5 Skogsstyrelsens rekommendationer 5.1 Uttag av avverkningsrester och askåterföring I meddelande 2/2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring anger Skogsstyrelsen hur uttag av avverkningsrester (främst grot) och återföring av aska bör ske för att inte oönskade effekter ska uppstå på biologisk mångfald eller på innehållet av näring, syror eller skadliga ämnen i mark och avrinnande vatten. Under förutsättning att rekommendationerna följs är Skogsstyrelsen positiv till en ökad användning av skogsbränslen. För att bevara den biologiska mångfalden anser Skogsstyrelsen att: Vid uttag av avverkningsrester är det viktigt att träd, buskar och död ved som tidigare sparats av hänsyn till natur- och kulturmiljö lämnas kvar och inte skadas. Skog med höga naturvärden, exempelvis vissa sumpskogar och nyckelbiotoper, bör undantas från uttag av avverkningsrester om naturvärdena därmed kan skadas. Uttag av avverkningsrester bör enbart omfatta de vanligaste trädslagen i landskapet. Minst en femtedel av avverkningsresterna bör lämnas kvar på hygget, gärna i solexponerade lägen. Det är särskilt viktigt att lämna toppar, grova grenar och död ved från lövträd samt talltoppar. Undvik uttag av avverkningsrester och askåterföring i känsliga biotoper och under perioder då djurlivet kan ta skada. Skogsstyrelsen bedömer att uttag av avverkningsrester som motsvarar mer än ett halvt ton TS (torrsubstans) ren, ohärdad aska per hektar och omloppstid orsakar alltför stor försurande effekt och näringsutarmning för att kunna definieras som uthållig markanvändning. Ett halvt ton aska motsvarar ett uttag på 80 % av grot vid virkesuttag på 200 m 3 sk/ha i ett grandominerat bestånd. För att motverka försurning och utarmning av skogsmarken anser Skogsstyrelsen att: Askåterföring bör ske på marker där avverkningsrester tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden. Syftet är i första hand att motverka biomassauttagets försurande effekter. Åtgärden kan vidtas före, i samband med eller efter uttaget. Uttag av avverkningsrester bör kompenseras med aska om det samlade uttaget av andra träddelar än stammen motsvarar mer än ett halvt ton aska per hektar och merparten av barren inte lämnas kvar någorlunda jämt spridda. Undantag kan göras om uttaget genomförts inom ett avrinningsområde där uttag av avverkningsrester endast kan överstiga ett halvt ton aska per hektar på en liten andel av arealen. Aska bör dock alltid återföras när uttag av avverkningsrester görs vid föryngringsavverkning, även om uttaget motsvarar mindre än ett halvt 11

14 ton aska per hektar eller barren lämnas kvar väl spridda, om marken är starkt försurad eller skogen växer på torvmark. Från områden med hög kvävebelastning kan barren med fördel tas ut förutsatt att aska återförs. I områden med låg kvävebelastning och höga uttag av biomassa kan kompensation med både aska och kvävegödselmedel behövas. Skogsstyrelsen anser att askåterföring bör ske med skogsbränsleaska utan inblandning av kontaminerande ämnen och med följande rekommendationer: Askprodukten bör vara så pass härdad och långsamlöslig att skador på känsliga arter undviks. En schablon på 2 ton TS aska per hektar är lämplig som kompensation på svaga marker och 3 ton TS aska på bördiga marker då uttag av avverkningsrester gjorts i samband med föryngringsavverkning. För att undvika oönskade effekter bör sammantaget högst 3 ton TS aska återföras per hektar och tioårsperiod och högst 6 ton TS aska per hektar under en omloppstid. Grundprincipen vid askåterföring bör vara att den totala tillförseln av tungmetaller och andra skadliga ämnen under en omloppstid inte är större än vad som förs bort genom biomassauttag under omloppstiden. Särskilda riktlinjer för innehåll av näringsämnen och tungmetaller finns. Vid askåterföring bör kväveutlakning och förluster av tillförd näring förebyggas. En askfri zon på 25 meter bör lämnas mot känsliga områden. För att begränsa skador bör teknik, system och tidpunkt för uttag av avverkningsrester och askåterföring väljas så att körningen inte medför uttransport av sediment och organiskt material till vattendrag eller skador på kultur- och fornlämningar. Mekaniska skador på träd bör begränsas, och åtgärder bör vidtas för att förebygga insektsskador. Felaktigt utförd askåterföring eller återföring av olämplig aska kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Askåterföring bör därför senast 6 veckor innan åtgärden utförs anmälas för samråd till Skogsstyrelsen enligt reglerna i 12 kapitlet 6 miljöbalken. Skogsstyrelsen rekommenderar också att uttag av avverkningsrester och utförd askåterföring dokumenteras. 5.2 Stubbskörd Stubbar utgör ett nygammalt sortiment från skogen, som åter blivit intressant på grund av att de utgör en förnybar energikälla. Skogsstyrelsen har i meddelande 4/2009 sammanställt kunskaper och utformat rekommendationer för stubbskörd. Bedömningen görs att stubbskörd under de närmaste åren kommer att beröra en relativt begränsad areal, i storleksordningen upp till ha, det vill säga ca 5-10 % av den årligen föryngringsavverkade arealen. Med ett geografiskt någorlunda utspritt uttag av stubbar i den omfattningen, bedöms 12

15 effekterna på biologisk mångfald bli begränsade förutsatt att rekommendationerna följs. Sammantaget bedömer Skogsstyrelsen möjligheterna att ersätta fossila bränslen genom stubbskörd inom ramen för rekommendationerna och angiven omfattning medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt, samtidigt som negativa effekter av stubbskörd på miljön bedöms bli begränsade. Vid stubbskörd rekommenderar Skogsstyrelsen att den utförs så att: Den hänsyn som tagits till natur- och kulturmiljön vid tidigare skogsbruksåtgärder, exempelvis i form av lämnad död ved, sparade evighetsträd, trädgrupper och buskar bibehålls och inte skadas. En tillräcklig mängd av den typ av livsmiljöer som stubbar utgör bibehålls för den biologiska mångfalden. Risk för markkompaktering och markskador med efterföljande erosion minimeras. Slamtransport samt förhöjd utlakning av lösta näringsämnen, humus och tungmetaller till anslutande vattenmiljöer undviks. Försurning av mark eller vatten inte uppstår och så att markens näringsbalans inte rubbas. Skador på kulturmiljöer undviks. Förutsättningar för rekreation och friluftsliv, samt för att bedriva rennäring inte försämras i någon nämnvärd utsträckning. Exempel på lämpliga bestånd för stubbskörd är: Bestånd som inte har höga naturvärden, värdefulla kulturmiljöer eller höga sociala värden, och där markförhållandena är sådana att stubbar kan skördas utan någon uppenbar risk för markskador med efterföljande negativa effekter på produktion eller miljö. Rötskadade bestånd, där stubbskörd kan ha en potential att minska risken för rotröta i kommande bestånd. Granplanteringar på nedlagd åkermark, som vanligtvis har relativt låga miljövärden. Skogsstyrelsen rekommenderar att stubbskörd undviks i följande typer av bestånd: Bestånd med höga naturvärden, där stubbskörd riskerar att påverka dessa negativt. Bestånd i anslutning till vattentäkter, för att inte riskera negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Bestånd med markfuktighetsklass fuktig eller blöt (grundvattenytan mindre än 1 meter under markytan). Vid dessa markförhållanden är risken stor för kraftiga markskador, samt därav negativ påverkan på ytvattenkvalitet i form av sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. Bestånd på finjordsrika marker (jordarter med finmo/mo och finare textur) bör i normalfallet undantas från stubbskörd, för att minimera risken för markkompaktering och erosion. Undantag kan göras för 13

16 flacka bestånd som inte ligger i anslutning till vatten och där risken för markkompaktering bedöms vara liten. För bestånd med lutning som överstiger ca % bör stubbskörd undvikas oavsett textur, för att minska risken för erosion. Bestånd med värdefulla kulturmiljöer, i synnerhet lämningar med konstruktioner eller där det finns värdefulla kulturlager. Vid ytstora lämningar bör försiktighetsprincipen tillämpas. Bestånd i fornlämningstäta områden som sannolikt hyser ytterligare fornlämningar. Bestånd med höga sociala värden. Dessa skogar har kvaliteter och tillgänglighet som gör dem viktiga för folkhälsan genom att de är värdefulla för människors livsmiljö, rekreation och friluftsliv. Dessa värden har även betydelse för lokal och regional utveckling. Hänsyn bör tas inom de bestånd där stubbar skördas. Skogsstyrelsen rekommenderar därför följande: Skörda endast stubbar av barrträd, eftersom dessa utgör ett betydligt vanligare substrat och dessutom hyser en lägre mångfald av arter (inklusive rödlistade arter) än lövträdsstubbar. Lämna % av volymen av både gran- och tallstubbar, eftersom dessa trädslag inte fullt ut kan ersätta varandra i syfte att bibehålla biologisk mångfald. För rötskadade bestånd kan den rekommenderade andelen lämnade granstubbar underskridas, eftersom stubbskörd kan minska förekomsten av rotröta. Skörda inte stubbar i fuktiga och blöta partier, inte heller i delar av bestånd där texturen eller lutningen är sådan att erosionsrisk föreligger. Lämna stubbar i och invid basvägarna för att bibehålla bärigheten. Ris bör lämnas för att begränsa markskador i drivningsvägar son utnyttjas för att transportera ut stubbar. Lämna skyddszoner, inom vilka stubbar inte skördas, intill kantzoner mot vatten och trädbevuxna hänsynsytor i den mån det behövs för att stabiliteten hos dessa träd ska försämras ytterligare. I de fall trädbevuxna kantzoner saknas mot sjöar och vattendrag bör stubbar lämnas inom en skyddszon på minst meter för att minska risken för sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. I anslutning till diken bör risken för negativ påverkan på vattenkvaliteten beaktas och eventuell anpassning därav ske. Vid behov bör stubbskörd kompenseras med askåterföring. Enbart stubbskörd leder inte till behov av kompensationsåtgärd, men tillsammans med uttag av grot kan behov uppstå beroende på virkesvolymer. Sträva mot att markberedning integreras med stubbskörden dels för att minska antalet tillfällen med maskiner i beståndet, dels för att inte markstörningen ska bli onödigt stor. Skörda inte stubbar på eller i direkt anslutning till värdefulla kulturmiljöer. Om tidigare okända kulturmiljöer upptäcks bör 14

17 stubbskörden avbrytas på dessa. Om tidigare okända fornlämningar upptäcks vid stubbskörd ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen eftersom stubbskörd inom ett fornlämningsområde kräver tillstånd. Inom renbetesområde bör stubbskörd ske med minsta möjliga påverkan på lavhävdade marker. Skördade stubbar som är rötinfekterade bör snarast transporteras bort från hygget. Orsaken är att de utgör spridningskälla för rottickan och att man genom att reducera sporspridningen kan minska infektionsrisken i kvarvarande stubbar på hygget och i stubbar på hyggen i närheten. Hänsyn bör tas till vädervariationer, som gör att skogsmarken tillfälligt kan bli blötare än normalt. Efter föryngringsavverkning stiger dessutom vanligtvis grundvattenytan, vilket kan leda till samma tillfälliga förändringar i markförhållanden. Även på dessa tillfälligt blöta partier föreligger risk för att stubbskörd kan leda till sådana markskador att yt- eller grundvattenkvaliteten påverkas negativt. Stubbskörd ska enligt 14 skogsvårdslagen anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor innan åtgärden påbörjas. Skogsstyrelsen anser att stubbskörd är en åtgärd som väsentligt kan ändra naturmiljön och därför ett exempel på en åtgärd som kan vara samrådspliktig enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken. Anmälan om stubbskörd enligt 14 skogsvårdslagen kan göras samtidigt och på samma blankett som anmälan om avverkning, Sådan anmälan innebär även anmälan för samråd enligt miljöbalken. Figur 2. Stubbrytning är inget nytt i Värmland. Ur Skogsvårdsföreningens folkskrifter

18 6 Nuläget för skogen i Värmlands län 6.1 Skogen enligt Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Den utförs av Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid Skogsvetenskapliga fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Här redovisas femårigt medeltal för inventeringarna Arealen produktiv skogsmark i Värmlands län uppgår till 1,332 miljoner hektar (Mha). Detta motsvarar ca 75 % av den totala landarealen på 1,779 Mha. För hela Sverige är arealen produktiv skogsmark 22,543 Mha, ca 55 % av den totala landarealen på 40,764 Mha. Med produktiv skogsmark avses mark som är lämplig för virkesproduktion och som kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per år och hektar. Om marken i väsentlig utsträckning används för annat ändamål klassas den inte som skogsmark. Den internationella definitionen av skogsmark enligt FAO 8 är en landyta större än 0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 % för skog som är minst fem meter hög vid mogen ålder. Här ingår improduktiv skogsmark (exempelvis trädbevuxna myr- och bergimpediment) som i genomsnitt producerar mindre än en kubikmeter virke per år och hektar. Enligt denna definition består 1,494 Mha (ca 84 %) av Värmlands landareal av skogsmark. Motsvarande siffra för hela Sverige är 28,363 Mha (ca 70 %). Den produktiva skogsmarken i Värmland ägs till 61 % ( ha) av enskilda ägare, till 34 % ( ha) av privata aktiebolag och till 5 % ( ha) av övriga ägare. Till övriga ägare räknas staten, landsting, kommuner, religiösa samfund med flera. För Sverige är ägarfördelningen enskilda 52 %, privata aktiebolag 23 % och övriga 25 %. Tabell 4. Åldersklassfördelningen på produktiv skogsmark Ålder Värmlands län Sverige [år] [tusen ha] [tusen ha] % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % Virkesförrådet mäts vanligen i skogskubikmeter (m 3 sk). Definitionen för måttslaget skogskubikmeter är stamvolym ovan stubbskäret inklusive topp 16 8 Food and Agriculture Organization of the United Nations

19 och bark. I Tabell 5 redovisas virkesförrådet av levande träd på produktiv skogsmark i miljoner m 3 sk (Mm 3 sk). Tabell 5. Virkesförrådet av levande träd på produktiv skogsmark Trädslag Värmlands län Sverige [Mm 3 sk] [Mm 3 sk] Tall 69,6 34 % 1 141,6 39 % Gran 102,6 51 % 1 232,3 42 % Björk 22,7 11 % 353,6 12 % Övriga 8,4 4 % 199,1 7 % Totalt 203,4 100 % 2 926,6 100 % I genomsnitt innebär detta ett virkesförråd i Värmlands län på ca 153 m 3 sk/ha och i Sverige ca 130 m 3 sk/ha. Bonitet är ett uttryck för ståndortens förmåga att producera virke, och beräknas som genomsnitt för ett skogsbestånds växttid i skogskubikmeter per hektar och år (m 3 sk/ha,år). Gränsen för produktiv skogsmark är som tidigare nämnts 1 m 3 sk/ha,år. Här redovisas klassvis bonitetsfördelningen. Tabell 6. Bonitetsfördelningen i Värmlands län och i Sverige Bonitet Värmlands län Sverige [m 3 sk/ha,år] [tusen ha] [tusen ha] 1,0-2, % % 3,0-4, % % 5,0-6, % % 7,0-8, % % 9, % % Totalt % % Medelboniteten fördelat på ägarkategori i Värmlands län respektive i Sverige redovisas i Figur 3. 8,0 7,0 6,0 [m3sk/ha,år] 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Värmlands län Sverige 0,0 Enskilda Privata AB Övriga Totalt Ägarkategori Figur 3. Medelbonitet fördelat på ägarkategori 17

20 Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark i miljoner skogskubikmeter visas i Tabell 7. Tabell 7. Tillväxt per trädslag på produktiv skogsmark Trädslag Värmlands län Sverige [Mm 3 sk] [Mm 3 sk] Tall 2,52 39,22 Gran 4,51 49,26 Björk 1,09 15,71 Övriga 0,29 6,40 Totalt 8,41 110, Skogen enligt Skatteverkets fastighetstaxering Uppgifterna i fastighetstaxering bygger huvudsakligen på den deklaration som fastighetsägaren fyller i och lämnar till Skatteverket. Statistiken är därför inte helt jämförbar med exempelvis Riksskogstaxeringen. Siffran för produktiv skogsmark i Värmlands län är 1,304 Mha jämfört med Riksskogstaxeringens 1,332 Mha. Motsvarande för hela Sverige är 22,350 Mha respektive 22,543 Mha. Här redovisas uppgifter från fastighetstaxeringen Tabell 8. Kommunvis fördelning av skogsmark och skogsägare Kommun Areal produktiv skogsmark Antal skogsägare [tusen ha] Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län Sverige Enligt fastighetstaxeringen ägs den produktiva skogsmarken i Värmlands län till 59 % ( ha) av enskilda, till 35 % ( ha) av privata

21 aktiebolag och till 6 % ( ha) av övriga ägare. Antal skogsägare (fysiska personer) är , varav ca 40 % är kvinnor. Kommunvis fördelning visas i Tabell Skyddad skog i Värmlands län Enligt ett av delmålen i det av riksdagen beslutade miljömålet Levande skogar ska under perioden i Sverige ha produktiv skogsmark undantas från skogsbruk. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gör den gemensamma bedömningen att delmålet på riksnivå troligen nåtts. Länsmålet för Värmland är ha varav samhället ska svara för ha genom bildande av naturreservat och biotopskyddsområden eller genom att sluta naturvårdsavtal. Resterande ha förväntas skogsägarna undanta genom frivilliga avsättningar. Enligt Länsstyrelsen var 1998 i Värmlands län ha produktiv skogsmark skyddad i naturreservat. Under var betinget för uppfyllande av delmålet i Levande skogar att skydda ytterligare ha. Vid utgången av år 2010 har ha skyddats. Enligt Länsstyrelsen pågår processer för reservatsbildning på resterade areal till miljömålet fanns enligt Skogsstyrelsen 133 ha biotopskydd och 279 ha naturvårdsavtal på produktiv skogsmark i Värmlands län. Målarealen för biotopskydd och naturvårdsavtal är enligt länsstrategin för delmålet i Levande skogar totalt ha. Av detta har till utgången av 2010 avsatts ha biotopskydd och ha naturvårdsavtal, sammanlagt ha. I meddelande 4/2007 Fördjupad utvärdering av Levande skogar presenteras Skogsstyrelsens förslag att som etappmål ytterligare ca ha produktiv skogsmark skyddas fram till år Utvärderingen var gjord på regeringens uppdrag och hade till syfte att tillhandahålla underlag för regeringens kommande miljöproposition. Någon proposition med detta innehåll har dock ännu inte lagts. Om andelen av dessa ha för Värmlands län beräknas på samma sätt som det länsvisa målet (det vill säga ha av totalt för landet ha) blir länssiffran ca ha. Med frivilliga avsättningar avses områden större än 0,5 ha på skyddsvärd produktiv skogsmark där ägaren varaktigt avstår från att bruka skogen. Skogstyrelsen gör i meddelande 3/2008 bedömningen att riksdagens mål för 2010 om ha frivilligt avsatt produktiv skogsmark kan vara uppnått. Detta innebär en ökning i enlighet med delmålet i Levande skogar på ha. Kvalitetssäkring pågår, och några länssiffror finns inte klara. Bergvik Skog AB, som äger huvuddelen av bolagsmarken i Värmlands län, uppskattar sina frivilliga avsättningar inom länet till ca ha. Karlstads stift som äger ha produktiv skogsmark i Värmlands län har angett ha som frivilligt avsatta. För båda dessa markägare är ca 6 % av den produktiva skogsmarken frivilligt avsatt. På produktiv skogsmark tillhörande enskilda ägare fanns 2009 enligt Skogsstyrelsen ha nyckelbiotoper. Även om det inte finns något formellt skydd för mark som klassas som nyckelbiotop, blir dessa mycket sällan påverkade av avverkningar. Totalt för Värmlands län borde en siffra på ca ha frivilliga avsättningar vara rimlig. 19

22 Skogsvårdlagens 30 anger vilken hänsyn till natur- och kulturmiljöer som ska tas vid alla skogsbruksåtgärder. De hänsynsytor mindre än 0,5 ha som lämnas på produktiv skogsmark i samband med föryngringsavverkning har uppskattats i Skogsstyrelsens Polytaxinventering till ca 4-5 % av arealen på nationell nivå. Grovt omräknat till länsnivå skulle detta innebära att på en omloppstid skulle ca ha lämnas som hänsynsytor i Värmland. Areal hänsynsytor 2010 har här uppskattats till ca ha. Nedan finns en uppskattning på nuvarande skydd på produktiv skogsmark i Värmlands län, samt framtida skydd grundat på delmålet i Levande skogar och Polytaxresultat. Länsmålet för biotopskydd och naturvårdsavtal är totalt ha. Här har detta schablonmässigt enligt det nationella målet fördelats på 3/8 biotopskydd (1 732 ha) och 5/8 naturvårdsavtal (2 888 ha). Tabell 9. Skyddad areal på produktiv skogsmark Skyddsform Areal 2010 Potentiell framtida areal Naturreservat t.o.m Naturreservat Naturreservat enligt miljömål Biotopskydd t.o.m Biotopskydd Biotopskydd enligt miljömål Naturvårdsavtal t.o.m Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal enligt miljömål Förslag fördjupad utvärdering Frivilliga avsättningar Hänsynsytor vid avverkning Totalt varav formellt skydd [ha] 1 Areal enligt delmål 2010 i miljömålet Levande skogar 2 Uppskattning 3 Uppskattning under en omloppstid [ha] Avverkning i Värmlands län Enligt Skogsstyrelsens statistik var bruttoavverkningen i Värmlands län i genomsnitt 5,66 miljoner m 3 sk/år. Detta kan jämföras med Riksskogstaxeringens beräkning av en tillväxt på 8,41 miljoner m 3 sk/år under perioden Motsvarande siffror för hela landet är avverkning 87,80 miljoner m 3 sk/år och tillväxt 110,59 miljoner m 3 sk/år. De senaste 50 åren har i genomsnitt tillväxten på produktiv skogsmark i Värmlands län varit ca 1 miljon m 3 sk större per år än avverkningen. För hela landet är motsvarande ökning ca 20 miljoner m 3 sk/år. Både Värmland och Sverige har alltså under lång tid haft en kraftig ökning av virkesförrådet. Vid föryngringsavverkning omfattande minst 0,5 ha ska skogsmarkens ägare senast 6 veckor innan avverkningen påbörjas anmäla detta till Skogsstyrelsen.

23 Även uttag av skogsbränsle vid sådan avverkning ska anmälas 6 veckor i förväg till Skogsstyrelsen. Den procentuella andelen avverkningsanmälningar som innehåller anmälan av uttag av grot respektive stubbar i olika kommuner 2010 visas i Figur 4 och Figur 5. Detaljerade kommunvisa uppgifter om avverkningsanmälningar återfinns i Tabell 20 (kapitel 10). Figur 4. Kommunvis fördelning av andelen avverkningsanmälningar med anmält uttag av grot 2010 Figur 5. Kommunvis fördelning av andelen avverkningsanmälningar med anmäld stubbskörd 2010 Avverkningsanmälningarna under år 2010 låg på en hög nivå jämfört med de senaste åren. Detta främst beroende på stigande priser på virke, och att virkeslagren från stormarna Gudrun och Per var förbrukade. En avverkningsanmälan är giltig 3 år. Om inte avverkning görs inom denna tid kan området på nytt anmälas. Detta gör att verklig avverkning inte stämmer med anmälan för respektive år. Vissa delar av den anmälda arealen lämnas också oavverkade som hänsynsytor. Skogsstyrelsen uppskattar att sett över en längre tidsperiod anmäls i storleksordningen % mer areal än vad som verkligen avverkas. Nedan visas beräkning för anmäld respektive verkligt avverkad areal i ha perioden

24 Tabell 10. Anmäld och verkligt avverkad areal År Värmlands län Sverige anmäld avverkad anmäld avverkad [ha] [ha] [ha] [ha] % % % % % % % % % % Gallringar har enligt Skogsstyrelsens beräkningar grundat på material från Riksskogstaxeringen i genomsnitt under perioden årligen utförts på ca ha i Värmlands län och på ca ha i Sverige. Motsvarande siffra för röjning är enligt Riksskogstaxeringen ca ha som årligt genomsnitt i Sverige. Via årlig statistikinsamling från storskogsbruket (ST-16) och stickprovsvisa intervjuer av enskilda markägare har Skogsstyrelsen för perioden kommit fram till en uppgift på ca ha per år för röjning. Länssiffran för röjning i Värmland är enligt denna statistik ca ha som genomsnitt åren Skogsbränsleuttag i Värmlands län På Skogsstyrelsens hemsida finns uppgifter om grot-uttag åren Dessa uppgifter grundar sig på enkäter och intervjuer i stor- och småskaligt skogsbruk. Redovisningen har skett i måttslaget kubikmeter flis stjälpt mått per år (m 3 s/år), och har här även omräknats till värmevärde med omräkningstalet 1m 3 s = 0,8 MWh. På länsnivå finns endast treårsmedeltal. Tabell 11. Uttag av grot i Värmlands län och Sverige enligt Skogsstyrelsens statistik År [m 3 s/år] [MWh/år] Värmland , medelvärde Sverige Med stöd av uppgifter från virkesköpare, entreprenörer och andra som arbetar med skogsbränslehantering har i Tabell 12 en grov uppskattning gjorts av tillförseln av primärt skogsbränsle i Värmlands län år I dessa uppgifter ingår inte ved för direkt uppvärmning i småhus m.m. Uttag av grot sker i stort sett enbart i samband med föryngringsavverkning. Stubbskörd är ännu att betrakta som försöksverksamhet i Värmland. Träddelar utgörs huvudsakligen av virke från rensning av väg- och åkerkanter. I träddelar ingår också hela träd och toppar från skogsbränslegallringar i klena bestånd. Med bränsleved avses här rundvirke utan industriell användning. 22

25 Tabell 12. Uppskattat skogsbränsleuttag i Värmlands län 2010 Sortiment [m 3 s] [MWh] Grot Stubbar Träddelar Bränsleved Totalt Foto: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen 23

26 7 Potentialer 7.1 Potentialer för skogsbränsleuttag i Värmlands län Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag i två delar genomfört projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). De skogliga konsekvensanalyserna (SKA) är genomförda i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och redovisade i rapport 25/2008. Skogsbränsle- och rundvirkesbalanserna (VB) har genomförts av Skogsstyrelsen och avrapporterats i meddelande 4/2008. Resultatredovisningen av SKA-VB 08 har endast skett för hela landet och uppdelat i fyra landsdelar. Med hjälp av Svante Claesson och Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen, samt Dimitris Athanassiadis, SLU har bearbetningar av grunddata för SKA-VB 08 gjorts för att få fram uppgifter för Värmlands län. Dessa länsuppgifter har inte samma statistiska säkerhet som uppgifter för hela landet. Beräkningarna i SKA-VB 08 är baserade på drygt provytor inventerade av Riksskogstaxeringen åren Framskrivningar har gjorts för perioden uppdelat på 10 perioder om vardera 10 år med fyra nationella scenarier. Scenarierna speglar olika ambitionsnivå i framtida skogsskötsel och miljömålsarbete och beskrivs i Tabell 13. Tabell 13. Scenarier i SKA-VB 08 Scenario Ambitionsnivå Referens Miljö Produktion Miljö + Produktion Beskriver utvecklingen förutsatt nuvarande ambitioner i skogsskötseln, beslutad miljöpolitik till år 2010 och en förändring av klimatet. Med beslutad miljöpolitik menas att scenariot förutsätter att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer bli uppfyllt. Belyser utvecklingen förutsatt ökade miljöambitioner. Miljöambitionerna är höjda till en nivå som bedöms kunna leda till att man kan uppfylla de övergripande miljökvalitetsmålen, framför allt Levande skogar. Det här innebär att scenariot har högre miljöambitioner än Miljömålsrådets förslag till delmål Ambitionerna i skogsskötsel är på samma nivå som i Referens. Belyser potentialen för och effekterna av en ökad virkesproduktion givet rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket. Belyser utvecklingen förutsatt både ökade miljöambitioner och rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket för att öka produktionen. Scenariot innebär en sammanslagning av förutsättningarna för scenarierna Miljö och Produktion. 24 Ett förändrat klimat med ökad temperatur och koldioxidhalt skulle sannolikt öka produktionen för de flesta trädslag i Sverige, förutsatt att nederbörden inte minskar dramatiskt. I SKA-VB 08 har utsläppsscenario B2 enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen använts. Detta scenario innebär att man i stor utsträckning lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. I genomsnitt, beräknas den av klimatförändring påverkade tillväxtökningen för skogen i Sverige uppgå till 24 % för perioden jämfört med perioden 1961-

27 1990. Motsvarande tillväxtökning i Värmland beräknas vara för gran 22,2 %, tall 21,1 % och björk 20,5 %. Den potentiella avverkningen är i SKA-VB 08 beräknad med utgångspunkten att bibehålla dagens skogstillstånd. Ansatsen har därmed varit att söka en så hög avverkningsnivå som möjligt utan att den framtida tillväxten och därmed den framtida avverkningen minskar. För scenarierna Referens och Produktion är den potentiella årliga avverkningen på nationell nivå för perioden ca 90 miljoner skogskubikmeter (Mm 3 sk/år). Motsvarande siffra för scenarierna Miljö och Miljö + Produktion är ca 85 Mm 3 sk/år. Nedan redovisas den beräknade potentiella årliga avverkningen för de olika scenarierna för några tioårsperioder [miljoner m3sk/år] Referens Miljö Produktion Miljö+Produktion Figur 6. Potentiell årlig avverkning i Sverige enligt SKA-VB 08 En bearbetning av scenariot Referens har gjorts för att få fram uppgifter för potentiell avverkning i Värmlands län. Dessa uppgifter redovisas i Figur 7 med uppdelning på föryngringsavverkning och gallring. 10,0 9,0 8,0 [miljoner m3sk/år] 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Gallring Föryngringsavverkning 0, Figur 7. Scenarier för avverkning i Värmlands län, bearbetat från scenariot Referens 25

28 I SKA-VB 08 har potentialer av skogsbränsle beräknats för scenario Referens perioden Tre nivåer för ekologiska och tekniska restriktioner har använts skogsbränsleuttag i föryngringsavverkning och gallring. Dessa definieras i Tabell 14. Tabell 14. Nivåer för ekologiska och tekniska restriktioner Restriktionsnivå Definition Nivå 1 Nivå 2 Innebär inga restriktioner alls, utan de mängder som redovisas avser allt skogsbränsle som faller ut vid respektive avverkningsåtgärd. Innebär att mängderna reducerats med i huvudsak ekologiska restriktioner hämtade från Skogsstyrelsens rekommendationer. Uttag sker ej inom reservat eller på hänsynsmark. Inget uttag inom 25 m från annat ägoslag än produktiv skogsmark, och inte heller på torvmarker, blöta marker eller fuktiga marker med låg bärighet. Inom bestånd lämnas 20 % av mängden grot och barrträdsstubbar, dessutom lämnas samtliga stubbar av lövträd. Nivå 3 Innebär att utöver de ekologiska restriktionerna i nivå 2 ökas lämnad mängd grot och stubbar till 40 %. Av tekniska skäl lämnas areal med ytstruktur klass 4 och 5 eller lutning klass 4 och 5 enligt terrängtypsschemat. Av ekonomiska skäl har alla bestånd mindre än 1 hektar räknats bort. För skogsbränsleuttag i samband med röjning har inga ytterligare restriktioner lagts på utöver den areella hänsyn och hänsyn i form av evighetsträd som ingår i förutsättningarna för scenariot Referens. Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Värmlands län respektive Sverige för olika nivåer på ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner (se Tabell 14) visas i Figur 8 och Figur Värmland 700 Sverige [tusen ha] [tusen ha] Gallring Föryngringsavverkning 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Figur 8 Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Värmlands län för olika nivåer på ekologiska och tekniska restriktioner Figur 9. Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Sverige för olika nivåer på ekologiska och tekniska restriktioner 26

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08 Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 28 - SKA-VB 8 Fyra scenarier om tillståndet i den framtida svenska skogen Hur

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Hänsyn vid uttag av grot

Hänsyn vid uttag av grot Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

RAPPORT 25 2008. Skogliga konsekvensanalyser 2008 -SKA-VB 08

RAPPORT 25 2008. Skogliga konsekvensanalyser 2008 -SKA-VB 08 RAPPORT 25 28 Skogliga konsekvensanalyser 28 -SKA-VB 8 Skogsstyrelsen december 28 Författare Se bilaga 2 Projektledare Svante Claesson Projektgrupp Se bilaga 1 Upplaga Endast som pdf-fil ISSN 11-295 BEST

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi från Stockholms stads skogar! Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2016-06-03 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 6480-2016 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2016/1557 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2015-05-29 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 4315-2015 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2015 / 1255 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Naturhänsyn vid grothantering

Naturhänsyn vid grothantering Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län. Sven Olsson Mfl. Älvros Sveg Lars-Olof Bylund

Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län. Sven Olsson Mfl. Älvros Sveg Lars-Olof Bylund Fastighet Församling Kommun Län Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län Ägare Adress Sven Olsson Mfl. Älvros 316 84292 Sveg Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-04 2015-2024

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet *

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet * Antal skogsägare Kommun Män Kvinnor Alla Orust 644 371 1 015 Sotenäs 113 69 182 Munkedal 555 293 848 Tanum 767 352 1 119 Dals-Ed 435 244 679 Färgelanda 519 257 776 Bengtsfors 745 477 1 222 Mellerud 588

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer