Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter"

Transkript

1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 18 Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter Ingemar Eriksson och Jörgen Persson

2 Foto framsidan: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen

3 Sammanfattning Denna rapport består dels i att utifrån befintlig skogsstatistik ta fram potentialer för biobränsleuttag från skogen i Värmland idag och möjlig framtida utveckling, dels att uppskatta och diskutera hur stor del av den totala potentialen som är rimlig att kunna ta tillvara med avseende på olika tekniska, ekonomiska och ekologiska restriktioner. Rapporten är inriktad på de skogsbränslesegment som idag inte direkt konkurrerar med skogsindustrins råvaror, som t.ex. grot och stubbar. Som underlag för beräkningarna har grunddata från projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser (SKA-VB 08) använts. För Värmlands län perioden är den möjliga avverkningen av stamved totalt i föryngringsavverkning och gallring beräknad till drygt 6 miljoner skogskubikmeter per år. Om alla rester från dessa avverkningar skulle tas tillvara som skogsbränsle blir bruttopotentialen för grot ca 3,84 TWh/år och för stubbar ca 5,86 TWh/år. För uttag av klena träd i röjning beräknas skogsbränslepotentialen till ca 0,11 TWh/år. Totalt ger detta en bruttopotential för skogsbränsle i Värmlands län på ca 9,81 TWh/år. Tillgänglig skogsbränslepotential efter tekniska, ekonomiska och miljömässiga restriktioner har i slutsatserna till SKA-VB 08 begränsats till att omfatta enbart uttag av grot och stubbar efter föryngringsavverkning. På nationell nivå är potentialen beräknad till totalt ca TWh/år. Görs samma beräkning för Värmlands län är den årliga potentialen för grot ca 1,0-1,6 TWh och för stubbar ca 1,2-2,2 TWh. Totalt är potentialen ca 2,2-3,8 TWh/år. Skogstyrelsens rekommendationer för stubbskörd förutsätter att högst 10 % av den i Sverige årliga föryngringsarealen stubbskördas. Med denna restriktion som grund reduceras möjlig areal för stubbskörd i Värmlands län till ca ha/år. Omräknat till värmevärde på samma sätt som i SKA-VB 08 blir potentialen för stubbskörd 0,18-0,26 TWh/år. Skogsbränsleuttaget 2010 i Värmlands län har grovt uppskattats till ca 1-1,5 TWh. Stor del av detta utgörs av rundvirke utan industriell användning. Möjligheterna till framtida ökat skogsbränsleuttag i Värmlands län bedöms som goda, även då rekommenderad miljöhänsyn tas. I detta arbete har en ökning till ca 3 TWh/år inom en tioårsperiod bedömts som rimlig. Att ersätta fossila bränslen genom ett uthålligt uttag av skogsbränslen medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt. Uttag av avverkningsrester kan dock innebära risk för att skogsmarken försuras och utarmas. För att motverka detta bör återföring av skogbränsleaska ske i betydligt större omfattning än vad som nu sker. 1

4 Förord Rapporten Potential för skogsbränsle i Värmland är framtagen av Ingemar Eriksson, Skogsstyrelsen Östra Värmland och Jörgen Persson, Region Värmland på uppdrag av projekt SWX-Energi. Rapporten har beställts för att komplettera det egna arbetet inom SWX- Energis delprojekt Skog, vilket syftar till att på ett rationellt och effektivt sätt kunna utnyttja en större andel av regionens tillgångar på skogsbränslen. Rapporten visar fördelning och lokalisering av tänkbara skogsbränsleuttag och vad olika hänsyns- och tekniknivåer kan innebära. Inom Värmland finns en hel del outnyttjat skogsbränsle som kan tas ut utan att konkurrera med timmer- och massaindustrin. Om sedan den framtida fördelningen mellan timmer, massaved och skogsbränsle verkligen blir densamma som dagens är tveksamt. Sannolikt kommer råvarukonkurrens och prisutveckling redan på kort sikt att påverka fördelningen mot mer råvara till uppvärmning/elproduktion, fordonsbränsle och kemisk industri. Oberoende av vad som kommer att hända ges här ett underlag för diskussion om praktiska och ekonomiska ställningstaganden. Det ger möjlighet till långsiktig bedömning av hur Värmlands skogstillgångar kan användas på bästa sätt Lars Persson Projektchef, SWX-Energi O ,

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Tre frågor om skogsbränsle Vad är skogsbränsle? Varför är det hett med skogsbränsle? Vilken betydelse har skogsbränsle? Tidigare analyser av skogsbränslepotentialer Förutsättningar och genomförande Skogsstyrelsens rekommendationer Uttag av avverkningsrester och askåterföring Stubbskörd Nuläget för skogen i Värmlands län Skogen enligt Riksskogstaxeringen Skogen enligt Skatteverkets fastighetstaxering Skyddad skog i Värmlands län Avverkning i Värmlands län Skogsbränsleuttag i Värmlands län Potentialer Potentialer för skogsbränsleuttag i Värmlands län Askåterföring nuläge och potential Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga bakgrundsdata till figurer Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur 3 och Figur Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur Bakgrundsdata till Figur 7 och Figur Bakgrundsdata till Figur 9 och Tabell Bakgrundsdata till Figur

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogen är viktig för Värmland. Och för värmlänningarna. I hundratals år har skogen nyttjas för att bygga den industri som i dag är en ryggrad i den värmländska ekonomin. Men även innan dess hade skogen i långenliga tider nyttjas till bete för djuren, till virke till hus och byggnader och till ved för uppvärmning. Därtill kan läggas andra nyttigheter som bär och svamp, kött från fågel och vilt, medicinalväxter och material till allehanda slöjdarbeten. Men även andra värden rymdes och ryms ännu i skogen. Många fler än skogsägaren själv använder skogen för t.ex. bär- och svamplockning eller promenader. Beräkningar av det ekonomiska värdet av människors rekreation i skogen är mångdubbelt större än värdet av t.ex. bär och svamp som plockas. 1 Dessutom har fungerande naturliga ekosystem och en bevarad mångfald av djur och växter ett värde ur både ett ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Hur som helst påverkar vad vi gör i och med skogen många fler människor än de som äger skogen och de som fattar besluten. Skogen är idag viktig både som råvara till industrin och som bränsle i energiförsörjningen. Många faktorer påverkar möjligheterna att ta ut biobränsle från skogen. Dels begränsas det möjliga uttaget av vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, med tanke på terrängförhållanden och transportavstånd o.s.v. Dessutom finns det många andra intressen i skogen att ta hänsyn till, som t.ex. risken för körskador och markförsurning, samt biologisk mångfald. Det är därför långt ifrån självklart att säga hur stor potentialen för biobränsle från skogen verkligen är. För att möjliggöra ett ökat uttag är det dock viktigt att en diskussion mellan olika intressen förs och att både möjligheter och begränsningar tydliggörs. En viktig utgångspunkt i diskussionen är att ha en tydlig bild av utgångspunkten, d.v.s. hur stor potentialen är. Sådana detaljerade analyser har gjorts i andra regioner 2, och har visat sig vara ett värdefullt underlag i arbetet för att analysera möjligheterna för en ökad regional biobränsleanvändning. Bra regional statistik är en viktig pusselbit i det strategiska energi- och klimatarbetet i länet. Ett trovärdigt kunskapsunderlag är betydelsefullt för att kunna fatta väl avvägda beslut. Utveckling av ny teknik har öppnat nya möjligheter för uttag av skogsbränsle, t.ex. genom brytning av stubbar. Ett ökat uttag av avverkningsrester har också påkallat uppmärksamheten på bevarandet av den långsiktiga näringsbalansen i skogen. Återföring av bränsleaskan till skogsmarken är nödvändigt för att upprätthålla näringsbalansen på många marker, men är det något som hittills bara genomförts i mindre skala i Värmland. 1.2 Syfte och mål Rapporten syftar till att dels utifrån befintlig skogsstatistik ta fram potentialer för biobränsleuttag från skogen i Värmland idag och möjlig framtida utveckling, dels att uppskatta och diskutera hur stor del av den totala potentialen som är rimlig att kunna ta tillvara med avseende på olika ekonomiska och miljömässiga restriktioner. 4 1 Se t.ex. Brännlund m.fl. (2010) eller Brännlund i Formas Fokuserar (2007). 2 Se t.ex. Ingebro m.fl. (2006) och Länsstyrelsen Dalarnas län (2007).

7 Målet är skapa ett underlag för strategisk planering för framtida energisituation i Värmland och en utgångspunkt för att visa på möjlig företagsutveckling med ett ökat biobränsleuttag. Dessutom skapa ett underlag för diskussioner om hur ett ökat biobränsleuttag kan ske på ett miljömässigt och ekologiskt hållbart sett. Foto: Jörgen Persson 5

8 2 Tre frågor om skogsbränsle 2.1 Vad är skogsbränsle? Som namnet antyder så är skogsbränsle biobränsle med ursprung från skog, d.v.s. träd. Med biobränsle menar vi i regel allt bränsle med organiskt ursprung och som har en relativt kort omloppstid i naturen, t.ex. halm, avlutar från skogsindustrin och trädbränslen. Skogsbränsle urskiljs från den vidare termen trädbränsle genom att skogsbränsle inte innefattar bränsle från energiskog och återvunnet trädbränsle. Slutligen kan skogsbränsle delas in i primärt och sekundärt skogsbränsle. Primärt skogsbränsle har hämtats direkt från skogen, t.ex. grot (grenar och toppar), stubbar och virke utan industriell betydelse. Sekundärt skogsbränsle inkluderar olika typer av överskott från industrin, t.ex. bark och sågspån från sågverk. I denna rapport behandlas främst primärt skogsbränsle, även om användning av sekundärt skogsbränsle berörs. 2.2 Varför är det hett med skogsbränsle? Att jorden blir varmare och att människans utsläpp av växthusgaser är en starkt bidragande orsak till det är numera allmänt vetenskapligt och politiskt accepterat. Till följd av detta har det antagits internationella och nationella målsättningar om att minska utsläppen av växthusgaser och användandet av fossila bränslen. En annan viktig drivkraft i Europa för att gynna förnybar energi är att minska beroendet av importerad fossil energi. Ekonomiska och politiska styrmedel har införts på både europeisk och nationell nivå för att underlätta uppfyllelsen av målen. Både målsättningar och styrmedel har ökat intresset för att använda biobränsle. T.ex. har koldioxidskatter kraftigt fördyrat användandet av olja för uppvärmning samtidigt som elproduktion från biobränsle gynnats av systemet med gröna elcertifikat. EU:s målsättning om att minst 10 procent biodrivmedel inom transportsektorn år 2020 har drivit på flera storskaliga biodrivmedelsprojekt, däribland minst två i Värmland. Det är uppenbart att det är nödvändigt att få fram mer biobränsle för att nå målen. Många blickar vänds därmed mot skogen, och särskilt de sortiment av skogen som idag inte används för produktion av t.ex. papper eller timmer. Det finns mycket skog i norra Europa. Även länder utan stora skogstillgångar intresserar sig nu för skogarna i norr som ett sätt att klara sina klimatåtaganden. Sammantaget har detta bidragit till att det finns ett ökat intresse för att ta ut mer bioenergi från skogen. Ett intresse som förutspås inte att minska fram över tvärtom! 2.3 Vilken betydelse har skogsbränsle? Biobränslen, torv och avfall stod år 2009för 127 TWh 3 av den totala tillförseln till det svenska energisystemet, som totalt var 568 TWh, se Figur 1. En siffra 6 3 I de 127 TWh inkluderas även torv (ca 3,5 TWh) vilket inte betraktas som ett biobränsle, samt avfall (ca 12 TWh) vars energiinnehåll till drygt hälften är av biogent ursprung (Energimyndigheten, 2010)

9 som väntas öka rekordstort under 2010, till 139 TWh 4. Den slutliga energianvändningen, efter att omvandlings-, distributionsförluster m.m. plockats bort, var år TWh. [TWh] 4,7 5,5 2, Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränseln, torv, avfall m.m. Kol och koks Kärnkraft (brutto) Vattenkraft Värmepump Vindkraft Import av el Figur 1. Tillförd energi i Sverige med särskilt utpekande av bioenergin 6 De största användningsområdena för biobränsle var inom industrin (till stor del massaindustrins returlutar och övriga biprodukter) och fjärrvärmeproduktion, se Tabell 1. Tabell 1. Användningen av biobränsle, torv, avfall m.m. i Sverige [TWh] Industrin Massaindustrins returlutar 36,7 Massaindustrins övriga biprodukter 9,5 Sågverksindustrins biprodukter 4,0 Övriga branscher 0,7 För elproduktion 6,5 Totalt industrin 57,4 Fjärrvärmeverk Avfall 11,3 Trädbränsle 27,7 Tallbeckolja 0,8 Torv 2,8 Övriga bränslen och statistisk differens -0,34 För elproduktion 7,9 Totalt fjärrvärmeverk 50,2 Bostadssektorn Bostäder och service m.m. 15,0 Transportsektorn Biodrivmedel 4,6 Totalt 127,2 4 Energimyndigheten (2011) 5 Energimyndigheten (2010) 6 Notera att även kärnkraftens omvandlingsförluster är inkluderade i Figur 1, kärnkraftens elproduktion var 50 TWh 2009 (Energimyndigheten, 2010). 7 Energimyndigheten (2010) 7

10 Tillgänglig statistik är bristfällig på hur stor del av biobränsleanvändningen som består av skogsbränsle. Skogsstyrelsen redovisar dock i meddelande 4/2008 Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 tillförsel och användning av skogsbränsle. Skillnaden mellan tillförsel och användning beror på import. Några länssiffror finns inte tillgängliga. Tabell 2. Tillförsel av skogsbränsle i Sverige 2007 [TWh] Rundvirke 16,5 Grot 7,3 Fasta biprodukter från sågverk 17,7 Bark och vedrester från massaproduktion 8,7 Totalt 50,2 Tabell 3. Användning av skogsbränsle i Sverige 2007 [TWh] Fjärrvärme 19,2 Elproduktion 4,9 Industri 15,3 Bostäder, lokaler, jordbruk 12,4 Totalt 51,8 År 2007 tillfördes totalt 119 TWh biobränsle m.m. till energisystemet. Dras torv (2,8 TWh) och den icke biogena delen av avfallet (ca 4 TWh) ifrån, återstår ca 112 TWh. Enligt uppgifterna i Tabell 2 skulle skogsbränsle stå för ca 45 % av biobränsletillförseln i Sverige

11 3 Tidigare analyser av skogsbränslepotentialer Några tidigare studier har försökt att göra regionala analyser för uttag av skogsbränsle. För Värmland finns två examensarbeten som berör frågan. I ett examensarbete vid Karlstads universitet 2006 GROT uttag i Värmlands län har Anna-Carin Andersson och Erica Bernhardsson beräknat areal skog lämplig för grotuttag vid föryngringsavverkning. Resultatet blev ha skog äldre än 70 år med ett möjligt uttag på 45,5 ton torrsubstans/ha. Värmevärdet är beräknat till ca 243 MWh/ha, vilket ger totalt ca 25,3 TWh. Om detta grotuttag skulle göras under en tioårsperiod innebär det ca 2,5 TWh/år. Av ha avverkad skog i Värmland beräknades ha vara lämpliga för uttag av grot. Dock anmäldes uttag av grot på bara ha under samma period. Linda Hybbinette har 2009 i ett examensarbete vid Lunds universitet Bioenergi i Värmlands län en regional genomgång av råvarutillgångar kommit fram till att vid en årlig avverkningsnivå på 5,246 miljoner m3sk skulle bruttopotentialen grot vara ca 1,2 TWh/år. Med tekniska och biologiska restriktioner på % beräknades möjligt uttag till 0,48-0,72 TWh/år. Hybbinette gjorde även en uppskattning utifrån riktvärden på hur mycket grot per ha som normalt kan tas ut på olika typer av marker. Med antagandet att all avverkning i Värmland sker på mark lämplig för grot-uttag beräknades potentialen till ca ton TS grot per år, eller 1,7 TWh. Skogforsk har 2010 i en sammanfattande rapport från projektet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS) beräknat att om småträd vid röjning av vägkanter togs tillvara skulle detta innebära en energipotential på ca 2 TWh/år. I samma rapport uppskattas att i ungskog lägre än 12 m med eftersatt röjning finns en möjlig skogsbränslepotential på ca 5-10 TWh/år. En mycket grov omräkning av dessa nationella uppskattningar skulle ge en potential i Värmlands län på ca 0,5 TWh/år. För Gävleborgs och Dalarnas län gjorde Skogsstyrelsen 2006 uppskattningar av tillgängligt trädbränsle (Rapport 26/2006). Beräkningarna bygger på underlag från Riksskogstaxeringen. Vissa tekniska, ekonomiska och naturvårdsmässiga hänsyn har tagits i beräkningarna. Total potential för uttag av skogsbränsle i de två länen uppskattas till ca 1,7 miljoner ton TS/år (motsvarande ca 8 TWh/år), och inkluderar grot från föryngringsavverkning och gallring samt röjning men inte stubbar. Skogsstyrelsens potentialberäkningar för Gävleborgs och Dalarnas län har sedan bearbetats vidare i Bioenergipotential i Dalarnas län och Biobränslets möjligheter inom U, W och X län. Skogsstyrelsen har gjort nationella analyser av tillgängligt skogsbränsle i projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). Resultaten beskrivs och diskuteras kapitel 7 och 8. 9

12 4 Förutsättningar och genomförande På uppdrag av EU-projektet SWX-Energi har aktuell skogs- och biobränslestatistik samt skogsbränslepotential beräknats för Värmlands län. Underlaget för statistiken har inhämtats från Riksskogstaxeringen, Skatteverket, Skogsstyrelsen och Energimyndigheten. För att få uppgifter på länsnivå har vid några tillfällen bearbetning av nationellt och regionalt material gjorts. Bearbetningarna har troligen sänkt den statistiska säkerheten på dessa uppgifter, men har ändå bedömts som nödvändiga för att kunna få ett underlag för bedömningar på länsnivå. De uppgifter som avser år 2010 är framtagna genom bearbetning av internt material på Skogsstyrelsen, och genom enkäter och intervjuer av aktörer inom skogsbränsleområdet i Värmlands län. Detta gör att vissa uppgifter för år 2010 får ses som relativt grova uppskattningar. Som underlag för beräkningarna av skogsbränslepotential i Värmlands län har bearbetning gjorts av grundmaterialet till projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). Beräkningarna är sedan gjorda på samma sätt för Värmlands län, som för de beräkningar som i SKA-VB 08 är gjorda på regional och nationell nivå. Foto: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen 10

13 5 Skogsstyrelsens rekommendationer 5.1 Uttag av avverkningsrester och askåterföring I meddelande 2/2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring anger Skogsstyrelsen hur uttag av avverkningsrester (främst grot) och återföring av aska bör ske för att inte oönskade effekter ska uppstå på biologisk mångfald eller på innehållet av näring, syror eller skadliga ämnen i mark och avrinnande vatten. Under förutsättning att rekommendationerna följs är Skogsstyrelsen positiv till en ökad användning av skogsbränslen. För att bevara den biologiska mångfalden anser Skogsstyrelsen att: Vid uttag av avverkningsrester är det viktigt att träd, buskar och död ved som tidigare sparats av hänsyn till natur- och kulturmiljö lämnas kvar och inte skadas. Skog med höga naturvärden, exempelvis vissa sumpskogar och nyckelbiotoper, bör undantas från uttag av avverkningsrester om naturvärdena därmed kan skadas. Uttag av avverkningsrester bör enbart omfatta de vanligaste trädslagen i landskapet. Minst en femtedel av avverkningsresterna bör lämnas kvar på hygget, gärna i solexponerade lägen. Det är särskilt viktigt att lämna toppar, grova grenar och död ved från lövträd samt talltoppar. Undvik uttag av avverkningsrester och askåterföring i känsliga biotoper och under perioder då djurlivet kan ta skada. Skogsstyrelsen bedömer att uttag av avverkningsrester som motsvarar mer än ett halvt ton TS (torrsubstans) ren, ohärdad aska per hektar och omloppstid orsakar alltför stor försurande effekt och näringsutarmning för att kunna definieras som uthållig markanvändning. Ett halvt ton aska motsvarar ett uttag på 80 % av grot vid virkesuttag på 200 m 3 sk/ha i ett grandominerat bestånd. För att motverka försurning och utarmning av skogsmarken anser Skogsstyrelsen att: Askåterföring bör ske på marker där avverkningsrester tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden. Syftet är i första hand att motverka biomassauttagets försurande effekter. Åtgärden kan vidtas före, i samband med eller efter uttaget. Uttag av avverkningsrester bör kompenseras med aska om det samlade uttaget av andra träddelar än stammen motsvarar mer än ett halvt ton aska per hektar och merparten av barren inte lämnas kvar någorlunda jämt spridda. Undantag kan göras om uttaget genomförts inom ett avrinningsområde där uttag av avverkningsrester endast kan överstiga ett halvt ton aska per hektar på en liten andel av arealen. Aska bör dock alltid återföras när uttag av avverkningsrester görs vid föryngringsavverkning, även om uttaget motsvarar mindre än ett halvt 11

14 ton aska per hektar eller barren lämnas kvar väl spridda, om marken är starkt försurad eller skogen växer på torvmark. Från områden med hög kvävebelastning kan barren med fördel tas ut förutsatt att aska återförs. I områden med låg kvävebelastning och höga uttag av biomassa kan kompensation med både aska och kvävegödselmedel behövas. Skogsstyrelsen anser att askåterföring bör ske med skogsbränsleaska utan inblandning av kontaminerande ämnen och med följande rekommendationer: Askprodukten bör vara så pass härdad och långsamlöslig att skador på känsliga arter undviks. En schablon på 2 ton TS aska per hektar är lämplig som kompensation på svaga marker och 3 ton TS aska på bördiga marker då uttag av avverkningsrester gjorts i samband med föryngringsavverkning. För att undvika oönskade effekter bör sammantaget högst 3 ton TS aska återföras per hektar och tioårsperiod och högst 6 ton TS aska per hektar under en omloppstid. Grundprincipen vid askåterföring bör vara att den totala tillförseln av tungmetaller och andra skadliga ämnen under en omloppstid inte är större än vad som förs bort genom biomassauttag under omloppstiden. Särskilda riktlinjer för innehåll av näringsämnen och tungmetaller finns. Vid askåterföring bör kväveutlakning och förluster av tillförd näring förebyggas. En askfri zon på 25 meter bör lämnas mot känsliga områden. För att begränsa skador bör teknik, system och tidpunkt för uttag av avverkningsrester och askåterföring väljas så att körningen inte medför uttransport av sediment och organiskt material till vattendrag eller skador på kultur- och fornlämningar. Mekaniska skador på träd bör begränsas, och åtgärder bör vidtas för att förebygga insektsskador. Felaktigt utförd askåterföring eller återföring av olämplig aska kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Askåterföring bör därför senast 6 veckor innan åtgärden utförs anmälas för samråd till Skogsstyrelsen enligt reglerna i 12 kapitlet 6 miljöbalken. Skogsstyrelsen rekommenderar också att uttag av avverkningsrester och utförd askåterföring dokumenteras. 5.2 Stubbskörd Stubbar utgör ett nygammalt sortiment från skogen, som åter blivit intressant på grund av att de utgör en förnybar energikälla. Skogsstyrelsen har i meddelande 4/2009 sammanställt kunskaper och utformat rekommendationer för stubbskörd. Bedömningen görs att stubbskörd under de närmaste åren kommer att beröra en relativt begränsad areal, i storleksordningen upp till ha, det vill säga ca 5-10 % av den årligen föryngringsavverkade arealen. Med ett geografiskt någorlunda utspritt uttag av stubbar i den omfattningen, bedöms 12

15 effekterna på biologisk mångfald bli begränsade förutsatt att rekommendationerna följs. Sammantaget bedömer Skogsstyrelsen möjligheterna att ersätta fossila bränslen genom stubbskörd inom ramen för rekommendationerna och angiven omfattning medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt, samtidigt som negativa effekter av stubbskörd på miljön bedöms bli begränsade. Vid stubbskörd rekommenderar Skogsstyrelsen att den utförs så att: Den hänsyn som tagits till natur- och kulturmiljön vid tidigare skogsbruksåtgärder, exempelvis i form av lämnad död ved, sparade evighetsträd, trädgrupper och buskar bibehålls och inte skadas. En tillräcklig mängd av den typ av livsmiljöer som stubbar utgör bibehålls för den biologiska mångfalden. Risk för markkompaktering och markskador med efterföljande erosion minimeras. Slamtransport samt förhöjd utlakning av lösta näringsämnen, humus och tungmetaller till anslutande vattenmiljöer undviks. Försurning av mark eller vatten inte uppstår och så att markens näringsbalans inte rubbas. Skador på kulturmiljöer undviks. Förutsättningar för rekreation och friluftsliv, samt för att bedriva rennäring inte försämras i någon nämnvärd utsträckning. Exempel på lämpliga bestånd för stubbskörd är: Bestånd som inte har höga naturvärden, värdefulla kulturmiljöer eller höga sociala värden, och där markförhållandena är sådana att stubbar kan skördas utan någon uppenbar risk för markskador med efterföljande negativa effekter på produktion eller miljö. Rötskadade bestånd, där stubbskörd kan ha en potential att minska risken för rotröta i kommande bestånd. Granplanteringar på nedlagd åkermark, som vanligtvis har relativt låga miljövärden. Skogsstyrelsen rekommenderar att stubbskörd undviks i följande typer av bestånd: Bestånd med höga naturvärden, där stubbskörd riskerar att påverka dessa negativt. Bestånd i anslutning till vattentäkter, för att inte riskera negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Bestånd med markfuktighetsklass fuktig eller blöt (grundvattenytan mindre än 1 meter under markytan). Vid dessa markförhållanden är risken stor för kraftiga markskador, samt därav negativ påverkan på ytvattenkvalitet i form av sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. Bestånd på finjordsrika marker (jordarter med finmo/mo och finare textur) bör i normalfallet undantas från stubbskörd, för att minimera risken för markkompaktering och erosion. Undantag kan göras för 13

16 flacka bestånd som inte ligger i anslutning till vatten och där risken för markkompaktering bedöms vara liten. För bestånd med lutning som överstiger ca % bör stubbskörd undvikas oavsett textur, för att minska risken för erosion. Bestånd med värdefulla kulturmiljöer, i synnerhet lämningar med konstruktioner eller där det finns värdefulla kulturlager. Vid ytstora lämningar bör försiktighetsprincipen tillämpas. Bestånd i fornlämningstäta områden som sannolikt hyser ytterligare fornlämningar. Bestånd med höga sociala värden. Dessa skogar har kvaliteter och tillgänglighet som gör dem viktiga för folkhälsan genom att de är värdefulla för människors livsmiljö, rekreation och friluftsliv. Dessa värden har även betydelse för lokal och regional utveckling. Hänsyn bör tas inom de bestånd där stubbar skördas. Skogsstyrelsen rekommenderar därför följande: Skörda endast stubbar av barrträd, eftersom dessa utgör ett betydligt vanligare substrat och dessutom hyser en lägre mångfald av arter (inklusive rödlistade arter) än lövträdsstubbar. Lämna % av volymen av både gran- och tallstubbar, eftersom dessa trädslag inte fullt ut kan ersätta varandra i syfte att bibehålla biologisk mångfald. För rötskadade bestånd kan den rekommenderade andelen lämnade granstubbar underskridas, eftersom stubbskörd kan minska förekomsten av rotröta. Skörda inte stubbar i fuktiga och blöta partier, inte heller i delar av bestånd där texturen eller lutningen är sådan att erosionsrisk föreligger. Lämna stubbar i och invid basvägarna för att bibehålla bärigheten. Ris bör lämnas för att begränsa markskador i drivningsvägar son utnyttjas för att transportera ut stubbar. Lämna skyddszoner, inom vilka stubbar inte skördas, intill kantzoner mot vatten och trädbevuxna hänsynsytor i den mån det behövs för att stabiliteten hos dessa träd ska försämras ytterligare. I de fall trädbevuxna kantzoner saknas mot sjöar och vattendrag bör stubbar lämnas inom en skyddszon på minst meter för att minska risken för sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. I anslutning till diken bör risken för negativ påverkan på vattenkvaliteten beaktas och eventuell anpassning därav ske. Vid behov bör stubbskörd kompenseras med askåterföring. Enbart stubbskörd leder inte till behov av kompensationsåtgärd, men tillsammans med uttag av grot kan behov uppstå beroende på virkesvolymer. Sträva mot att markberedning integreras med stubbskörden dels för att minska antalet tillfällen med maskiner i beståndet, dels för att inte markstörningen ska bli onödigt stor. Skörda inte stubbar på eller i direkt anslutning till värdefulla kulturmiljöer. Om tidigare okända kulturmiljöer upptäcks bör 14

17 stubbskörden avbrytas på dessa. Om tidigare okända fornlämningar upptäcks vid stubbskörd ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen eftersom stubbskörd inom ett fornlämningsområde kräver tillstånd. Inom renbetesområde bör stubbskörd ske med minsta möjliga påverkan på lavhävdade marker. Skördade stubbar som är rötinfekterade bör snarast transporteras bort från hygget. Orsaken är att de utgör spridningskälla för rottickan och att man genom att reducera sporspridningen kan minska infektionsrisken i kvarvarande stubbar på hygget och i stubbar på hyggen i närheten. Hänsyn bör tas till vädervariationer, som gör att skogsmarken tillfälligt kan bli blötare än normalt. Efter föryngringsavverkning stiger dessutom vanligtvis grundvattenytan, vilket kan leda till samma tillfälliga förändringar i markförhållanden. Även på dessa tillfälligt blöta partier föreligger risk för att stubbskörd kan leda till sådana markskador att yt- eller grundvattenkvaliteten påverkas negativt. Stubbskörd ska enligt 14 skogsvårdslagen anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor innan åtgärden påbörjas. Skogsstyrelsen anser att stubbskörd är en åtgärd som väsentligt kan ändra naturmiljön och därför ett exempel på en åtgärd som kan vara samrådspliktig enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken. Anmälan om stubbskörd enligt 14 skogsvårdslagen kan göras samtidigt och på samma blankett som anmälan om avverkning, Sådan anmälan innebär även anmälan för samråd enligt miljöbalken. Figur 2. Stubbrytning är inget nytt i Värmland. Ur Skogsvårdsföreningens folkskrifter

18 6 Nuläget för skogen i Värmlands län 6.1 Skogen enligt Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Den utförs av Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid Skogsvetenskapliga fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Här redovisas femårigt medeltal för inventeringarna Arealen produktiv skogsmark i Värmlands län uppgår till 1,332 miljoner hektar (Mha). Detta motsvarar ca 75 % av den totala landarealen på 1,779 Mha. För hela Sverige är arealen produktiv skogsmark 22,543 Mha, ca 55 % av den totala landarealen på 40,764 Mha. Med produktiv skogsmark avses mark som är lämplig för virkesproduktion och som kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per år och hektar. Om marken i väsentlig utsträckning används för annat ändamål klassas den inte som skogsmark. Den internationella definitionen av skogsmark enligt FAO 8 är en landyta större än 0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 % för skog som är minst fem meter hög vid mogen ålder. Här ingår improduktiv skogsmark (exempelvis trädbevuxna myr- och bergimpediment) som i genomsnitt producerar mindre än en kubikmeter virke per år och hektar. Enligt denna definition består 1,494 Mha (ca 84 %) av Värmlands landareal av skogsmark. Motsvarande siffra för hela Sverige är 28,363 Mha (ca 70 %). Den produktiva skogsmarken i Värmland ägs till 61 % ( ha) av enskilda ägare, till 34 % ( ha) av privata aktiebolag och till 5 % ( ha) av övriga ägare. Till övriga ägare räknas staten, landsting, kommuner, religiösa samfund med flera. För Sverige är ägarfördelningen enskilda 52 %, privata aktiebolag 23 % och övriga 25 %. Tabell 4. Åldersklassfördelningen på produktiv skogsmark Ålder Värmlands län Sverige [år] [tusen ha] [tusen ha] % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % Virkesförrådet mäts vanligen i skogskubikmeter (m 3 sk). Definitionen för måttslaget skogskubikmeter är stamvolym ovan stubbskäret inklusive topp 16 8 Food and Agriculture Organization of the United Nations

19 och bark. I Tabell 5 redovisas virkesförrådet av levande träd på produktiv skogsmark i miljoner m 3 sk (Mm 3 sk). Tabell 5. Virkesförrådet av levande träd på produktiv skogsmark Trädslag Värmlands län Sverige [Mm 3 sk] [Mm 3 sk] Tall 69,6 34 % 1 141,6 39 % Gran 102,6 51 % 1 232,3 42 % Björk 22,7 11 % 353,6 12 % Övriga 8,4 4 % 199,1 7 % Totalt 203,4 100 % 2 926,6 100 % I genomsnitt innebär detta ett virkesförråd i Värmlands län på ca 153 m 3 sk/ha och i Sverige ca 130 m 3 sk/ha. Bonitet är ett uttryck för ståndortens förmåga att producera virke, och beräknas som genomsnitt för ett skogsbestånds växttid i skogskubikmeter per hektar och år (m 3 sk/ha,år). Gränsen för produktiv skogsmark är som tidigare nämnts 1 m 3 sk/ha,år. Här redovisas klassvis bonitetsfördelningen. Tabell 6. Bonitetsfördelningen i Värmlands län och i Sverige Bonitet Värmlands län Sverige [m 3 sk/ha,år] [tusen ha] [tusen ha] 1,0-2, % % 3,0-4, % % 5,0-6, % % 7,0-8, % % 9, % % Totalt % % Medelboniteten fördelat på ägarkategori i Värmlands län respektive i Sverige redovisas i Figur 3. 8,0 7,0 6,0 [m3sk/ha,år] 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Värmlands län Sverige 0,0 Enskilda Privata AB Övriga Totalt Ägarkategori Figur 3. Medelbonitet fördelat på ägarkategori 17

20 Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark i miljoner skogskubikmeter visas i Tabell 7. Tabell 7. Tillväxt per trädslag på produktiv skogsmark Trädslag Värmlands län Sverige [Mm 3 sk] [Mm 3 sk] Tall 2,52 39,22 Gran 4,51 49,26 Björk 1,09 15,71 Övriga 0,29 6,40 Totalt 8,41 110, Skogen enligt Skatteverkets fastighetstaxering Uppgifterna i fastighetstaxering bygger huvudsakligen på den deklaration som fastighetsägaren fyller i och lämnar till Skatteverket. Statistiken är därför inte helt jämförbar med exempelvis Riksskogstaxeringen. Siffran för produktiv skogsmark i Värmlands län är 1,304 Mha jämfört med Riksskogstaxeringens 1,332 Mha. Motsvarande för hela Sverige är 22,350 Mha respektive 22,543 Mha. Här redovisas uppgifter från fastighetstaxeringen Tabell 8. Kommunvis fördelning av skogsmark och skogsägare Kommun Areal produktiv skogsmark Antal skogsägare [tusen ha] Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län Sverige Enligt fastighetstaxeringen ägs den produktiva skogsmarken i Värmlands län till 59 % ( ha) av enskilda, till 35 % ( ha) av privata

21 aktiebolag och till 6 % ( ha) av övriga ägare. Antal skogsägare (fysiska personer) är , varav ca 40 % är kvinnor. Kommunvis fördelning visas i Tabell Skyddad skog i Värmlands län Enligt ett av delmålen i det av riksdagen beslutade miljömålet Levande skogar ska under perioden i Sverige ha produktiv skogsmark undantas från skogsbruk. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gör den gemensamma bedömningen att delmålet på riksnivå troligen nåtts. Länsmålet för Värmland är ha varav samhället ska svara för ha genom bildande av naturreservat och biotopskyddsområden eller genom att sluta naturvårdsavtal. Resterande ha förväntas skogsägarna undanta genom frivilliga avsättningar. Enligt Länsstyrelsen var 1998 i Värmlands län ha produktiv skogsmark skyddad i naturreservat. Under var betinget för uppfyllande av delmålet i Levande skogar att skydda ytterligare ha. Vid utgången av år 2010 har ha skyddats. Enligt Länsstyrelsen pågår processer för reservatsbildning på resterade areal till miljömålet fanns enligt Skogsstyrelsen 133 ha biotopskydd och 279 ha naturvårdsavtal på produktiv skogsmark i Värmlands län. Målarealen för biotopskydd och naturvårdsavtal är enligt länsstrategin för delmålet i Levande skogar totalt ha. Av detta har till utgången av 2010 avsatts ha biotopskydd och ha naturvårdsavtal, sammanlagt ha. I meddelande 4/2007 Fördjupad utvärdering av Levande skogar presenteras Skogsstyrelsens förslag att som etappmål ytterligare ca ha produktiv skogsmark skyddas fram till år Utvärderingen var gjord på regeringens uppdrag och hade till syfte att tillhandahålla underlag för regeringens kommande miljöproposition. Någon proposition med detta innehåll har dock ännu inte lagts. Om andelen av dessa ha för Värmlands län beräknas på samma sätt som det länsvisa målet (det vill säga ha av totalt för landet ha) blir länssiffran ca ha. Med frivilliga avsättningar avses områden större än 0,5 ha på skyddsvärd produktiv skogsmark där ägaren varaktigt avstår från att bruka skogen. Skogstyrelsen gör i meddelande 3/2008 bedömningen att riksdagens mål för 2010 om ha frivilligt avsatt produktiv skogsmark kan vara uppnått. Detta innebär en ökning i enlighet med delmålet i Levande skogar på ha. Kvalitetssäkring pågår, och några länssiffror finns inte klara. Bergvik Skog AB, som äger huvuddelen av bolagsmarken i Värmlands län, uppskattar sina frivilliga avsättningar inom länet till ca ha. Karlstads stift som äger ha produktiv skogsmark i Värmlands län har angett ha som frivilligt avsatta. För båda dessa markägare är ca 6 % av den produktiva skogsmarken frivilligt avsatt. På produktiv skogsmark tillhörande enskilda ägare fanns 2009 enligt Skogsstyrelsen ha nyckelbiotoper. Även om det inte finns något formellt skydd för mark som klassas som nyckelbiotop, blir dessa mycket sällan påverkade av avverkningar. Totalt för Värmlands län borde en siffra på ca ha frivilliga avsättningar vara rimlig. 19

22 Skogsvårdlagens 30 anger vilken hänsyn till natur- och kulturmiljöer som ska tas vid alla skogsbruksåtgärder. De hänsynsytor mindre än 0,5 ha som lämnas på produktiv skogsmark i samband med föryngringsavverkning har uppskattats i Skogsstyrelsens Polytaxinventering till ca 4-5 % av arealen på nationell nivå. Grovt omräknat till länsnivå skulle detta innebära att på en omloppstid skulle ca ha lämnas som hänsynsytor i Värmland. Areal hänsynsytor 2010 har här uppskattats till ca ha. Nedan finns en uppskattning på nuvarande skydd på produktiv skogsmark i Värmlands län, samt framtida skydd grundat på delmålet i Levande skogar och Polytaxresultat. Länsmålet för biotopskydd och naturvårdsavtal är totalt ha. Här har detta schablonmässigt enligt det nationella målet fördelats på 3/8 biotopskydd (1 732 ha) och 5/8 naturvårdsavtal (2 888 ha). Tabell 9. Skyddad areal på produktiv skogsmark Skyddsform Areal 2010 Potentiell framtida areal Naturreservat t.o.m Naturreservat Naturreservat enligt miljömål Biotopskydd t.o.m Biotopskydd Biotopskydd enligt miljömål Naturvårdsavtal t.o.m Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal enligt miljömål Förslag fördjupad utvärdering Frivilliga avsättningar Hänsynsytor vid avverkning Totalt varav formellt skydd [ha] 1 Areal enligt delmål 2010 i miljömålet Levande skogar 2 Uppskattning 3 Uppskattning under en omloppstid [ha] Avverkning i Värmlands län Enligt Skogsstyrelsens statistik var bruttoavverkningen i Värmlands län i genomsnitt 5,66 miljoner m 3 sk/år. Detta kan jämföras med Riksskogstaxeringens beräkning av en tillväxt på 8,41 miljoner m 3 sk/år under perioden Motsvarande siffror för hela landet är avverkning 87,80 miljoner m 3 sk/år och tillväxt 110,59 miljoner m 3 sk/år. De senaste 50 åren har i genomsnitt tillväxten på produktiv skogsmark i Värmlands län varit ca 1 miljon m 3 sk större per år än avverkningen. För hela landet är motsvarande ökning ca 20 miljoner m 3 sk/år. Både Värmland och Sverige har alltså under lång tid haft en kraftig ökning av virkesförrådet. Vid föryngringsavverkning omfattande minst 0,5 ha ska skogsmarkens ägare senast 6 veckor innan avverkningen påbörjas anmäla detta till Skogsstyrelsen.

23 Även uttag av skogsbränsle vid sådan avverkning ska anmälas 6 veckor i förväg till Skogsstyrelsen. Den procentuella andelen avverkningsanmälningar som innehåller anmälan av uttag av grot respektive stubbar i olika kommuner 2010 visas i Figur 4 och Figur 5. Detaljerade kommunvisa uppgifter om avverkningsanmälningar återfinns i Tabell 20 (kapitel 10). Figur 4. Kommunvis fördelning av andelen avverkningsanmälningar med anmält uttag av grot 2010 Figur 5. Kommunvis fördelning av andelen avverkningsanmälningar med anmäld stubbskörd 2010 Avverkningsanmälningarna under år 2010 låg på en hög nivå jämfört med de senaste åren. Detta främst beroende på stigande priser på virke, och att virkeslagren från stormarna Gudrun och Per var förbrukade. En avverkningsanmälan är giltig 3 år. Om inte avverkning görs inom denna tid kan området på nytt anmälas. Detta gör att verklig avverkning inte stämmer med anmälan för respektive år. Vissa delar av den anmälda arealen lämnas också oavverkade som hänsynsytor. Skogsstyrelsen uppskattar att sett över en längre tidsperiod anmäls i storleksordningen % mer areal än vad som verkligen avverkas. Nedan visas beräkning för anmäld respektive verkligt avverkad areal i ha perioden

24 Tabell 10. Anmäld och verkligt avverkad areal År Värmlands län Sverige anmäld avverkad anmäld avverkad [ha] [ha] [ha] [ha] % % % % % % % % % % Gallringar har enligt Skogsstyrelsens beräkningar grundat på material från Riksskogstaxeringen i genomsnitt under perioden årligen utförts på ca ha i Värmlands län och på ca ha i Sverige. Motsvarande siffra för röjning är enligt Riksskogstaxeringen ca ha som årligt genomsnitt i Sverige. Via årlig statistikinsamling från storskogsbruket (ST-16) och stickprovsvisa intervjuer av enskilda markägare har Skogsstyrelsen för perioden kommit fram till en uppgift på ca ha per år för röjning. Länssiffran för röjning i Värmland är enligt denna statistik ca ha som genomsnitt åren Skogsbränsleuttag i Värmlands län På Skogsstyrelsens hemsida finns uppgifter om grot-uttag åren Dessa uppgifter grundar sig på enkäter och intervjuer i stor- och småskaligt skogsbruk. Redovisningen har skett i måttslaget kubikmeter flis stjälpt mått per år (m 3 s/år), och har här även omräknats till värmevärde med omräkningstalet 1m 3 s = 0,8 MWh. På länsnivå finns endast treårsmedeltal. Tabell 11. Uttag av grot i Värmlands län och Sverige enligt Skogsstyrelsens statistik År [m 3 s/år] [MWh/år] Värmland , medelvärde Sverige Med stöd av uppgifter från virkesköpare, entreprenörer och andra som arbetar med skogsbränslehantering har i Tabell 12 en grov uppskattning gjorts av tillförseln av primärt skogsbränsle i Värmlands län år I dessa uppgifter ingår inte ved för direkt uppvärmning i småhus m.m. Uttag av grot sker i stort sett enbart i samband med föryngringsavverkning. Stubbskörd är ännu att betrakta som försöksverksamhet i Värmland. Träddelar utgörs huvudsakligen av virke från rensning av väg- och åkerkanter. I träddelar ingår också hela träd och toppar från skogsbränslegallringar i klena bestånd. Med bränsleved avses här rundvirke utan industriell användning. 22

25 Tabell 12. Uppskattat skogsbränsleuttag i Värmlands län 2010 Sortiment [m 3 s] [MWh] Grot Stubbar Träddelar Bränsleved Totalt Foto: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen 23

26 7 Potentialer 7.1 Potentialer för skogsbränsleuttag i Värmlands län Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag i två delar genomfört projektet Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08). De skogliga konsekvensanalyserna (SKA) är genomförda i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och redovisade i rapport 25/2008. Skogsbränsle- och rundvirkesbalanserna (VB) har genomförts av Skogsstyrelsen och avrapporterats i meddelande 4/2008. Resultatredovisningen av SKA-VB 08 har endast skett för hela landet och uppdelat i fyra landsdelar. Med hjälp av Svante Claesson och Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen, samt Dimitris Athanassiadis, SLU har bearbetningar av grunddata för SKA-VB 08 gjorts för att få fram uppgifter för Värmlands län. Dessa länsuppgifter har inte samma statistiska säkerhet som uppgifter för hela landet. Beräkningarna i SKA-VB 08 är baserade på drygt provytor inventerade av Riksskogstaxeringen åren Framskrivningar har gjorts för perioden uppdelat på 10 perioder om vardera 10 år med fyra nationella scenarier. Scenarierna speglar olika ambitionsnivå i framtida skogsskötsel och miljömålsarbete och beskrivs i Tabell 13. Tabell 13. Scenarier i SKA-VB 08 Scenario Ambitionsnivå Referens Miljö Produktion Miljö + Produktion Beskriver utvecklingen förutsatt nuvarande ambitioner i skogsskötseln, beslutad miljöpolitik till år 2010 och en förändring av klimatet. Med beslutad miljöpolitik menas att scenariot förutsätter att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer bli uppfyllt. Belyser utvecklingen förutsatt ökade miljöambitioner. Miljöambitionerna är höjda till en nivå som bedöms kunna leda till att man kan uppfylla de övergripande miljökvalitetsmålen, framför allt Levande skogar. Det här innebär att scenariot har högre miljöambitioner än Miljömålsrådets förslag till delmål Ambitionerna i skogsskötsel är på samma nivå som i Referens. Belyser potentialen för och effekterna av en ökad virkesproduktion givet rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket. Belyser utvecklingen förutsatt både ökade miljöambitioner och rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket för att öka produktionen. Scenariot innebär en sammanslagning av förutsättningarna för scenarierna Miljö och Produktion. 24 Ett förändrat klimat med ökad temperatur och koldioxidhalt skulle sannolikt öka produktionen för de flesta trädslag i Sverige, förutsatt att nederbörden inte minskar dramatiskt. I SKA-VB 08 har utsläppsscenario B2 enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen använts. Detta scenario innebär att man i stor utsträckning lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. I genomsnitt, beräknas den av klimatförändring påverkade tillväxtökningen för skogen i Sverige uppgå till 24 % för perioden jämfört med perioden 1961-

27 1990. Motsvarande tillväxtökning i Värmland beräknas vara för gran 22,2 %, tall 21,1 % och björk 20,5 %. Den potentiella avverkningen är i SKA-VB 08 beräknad med utgångspunkten att bibehålla dagens skogstillstånd. Ansatsen har därmed varit att söka en så hög avverkningsnivå som möjligt utan att den framtida tillväxten och därmed den framtida avverkningen minskar. För scenarierna Referens och Produktion är den potentiella årliga avverkningen på nationell nivå för perioden ca 90 miljoner skogskubikmeter (Mm 3 sk/år). Motsvarande siffra för scenarierna Miljö och Miljö + Produktion är ca 85 Mm 3 sk/år. Nedan redovisas den beräknade potentiella årliga avverkningen för de olika scenarierna för några tioårsperioder [miljoner m3sk/år] Referens Miljö Produktion Miljö+Produktion Figur 6. Potentiell årlig avverkning i Sverige enligt SKA-VB 08 En bearbetning av scenariot Referens har gjorts för att få fram uppgifter för potentiell avverkning i Värmlands län. Dessa uppgifter redovisas i Figur 7 med uppdelning på föryngringsavverkning och gallring. 10,0 9,0 8,0 [miljoner m3sk/år] 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Gallring Föryngringsavverkning 0, Figur 7. Scenarier för avverkning i Värmlands län, bearbetat från scenariot Referens 25

28 I SKA-VB 08 har potentialer av skogsbränsle beräknats för scenario Referens perioden Tre nivåer för ekologiska och tekniska restriktioner har använts skogsbränsleuttag i föryngringsavverkning och gallring. Dessa definieras i Tabell 14. Tabell 14. Nivåer för ekologiska och tekniska restriktioner Restriktionsnivå Definition Nivå 1 Nivå 2 Innebär inga restriktioner alls, utan de mängder som redovisas avser allt skogsbränsle som faller ut vid respektive avverkningsåtgärd. Innebär att mängderna reducerats med i huvudsak ekologiska restriktioner hämtade från Skogsstyrelsens rekommendationer. Uttag sker ej inom reservat eller på hänsynsmark. Inget uttag inom 25 m från annat ägoslag än produktiv skogsmark, och inte heller på torvmarker, blöta marker eller fuktiga marker med låg bärighet. Inom bestånd lämnas 20 % av mängden grot och barrträdsstubbar, dessutom lämnas samtliga stubbar av lövträd. Nivå 3 Innebär att utöver de ekologiska restriktionerna i nivå 2 ökas lämnad mängd grot och stubbar till 40 %. Av tekniska skäl lämnas areal med ytstruktur klass 4 och 5 eller lutning klass 4 och 5 enligt terrängtypsschemat. Av ekonomiska skäl har alla bestånd mindre än 1 hektar räknats bort. För skogsbränsleuttag i samband med röjning har inga ytterligare restriktioner lagts på utöver den areella hänsyn och hänsyn i form av evighetsträd som ingår i förutsättningarna för scenariot Referens. Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Värmlands län respektive Sverige för olika nivåer på ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner (se Tabell 14) visas i Figur 8 och Figur Värmland 700 Sverige [tusen ha] [tusen ha] Gallring Föryngringsavverkning 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Figur 8 Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Värmlands län för olika nivåer på ekologiska och tekniska restriktioner Figur 9. Årlig areal där skogsbränsle kan skördas i Sverige för olika nivåer på ekologiska och tekniska restriktioner 26

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08 Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 28 - SKA-VB 8 Fyra scenarier om tillståndet i den framtida svenska skogen Hur

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Vill du läsa mer? Den här publikationen är en förkortad och anpassad version av Energimyndighetens rapport Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränslen

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

MEDDELANDE 2 2008. Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

MEDDELANDE 2 2008. Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring MEDDELANDE 2 2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Skogsstyrelsen juni 2008 Projektledare Karin Hjerpe, Skogsstyrelsen Projektmedarbetare Stefan Anderson Hillevi Eriksson

Läs mer

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK Projekt information www.woodenergyproject.eu Skogsbränslen, fjärrvärme & ren teknik - Ett projekt om skogsenergi och hållbar energiproduktion i Mellersta Östersjöområdet.

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Potentialen för bioenergi

Potentialen för bioenergi Rapport om Potentialen för bioenergi - tillgång - användning 2008-03-31 Omslagsfoto: Lars-Erik Larsson Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH INTRODUKTION 4 2. TILLFÖRSEL 6 A. Trädbränslen 6 B. Returlutar

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Sammanfattning...3 Beskrivning av kommunens skogsmarksinnehav...4 Övergripande mål med skogen...4 Olika kategorier skog...5 Bebyggelsenära skog...5 Rekreationsskog...6

Läs mer

Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet 1(15) Datum Diarienr 2011-02-28 2011/97 Skogsenheten Elisabet Andersson elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158317 Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Skogsbrukets frivilliga avsättningar

Skogsbrukets frivilliga avsättningar RAPPORT 5 2012 Skogsbrukets frivilliga avsättningar Pär-Olof Stål, Linn Christiansen, Magnus Wadstein, Anders Grönvall, Patrik Olsson Skogsstyrelsen juni 2012 Författare Pär-Olof Stål Linn Christiansen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer