Tillförsel av aska på dikad torvmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillförsel av aska på dikad torvmark"

Transkript

1 Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1

2 Övergripande syfte Möjlig användning av biobränsleaska? Näringskompensation (GROT) Askgödsling Effekter på trädtillväxt och några övriga miljövariabler 2

3 Fyra projekt Trädtillväxt, växthusgaser (och grundvattenkemi) Trädtillväxt Egenskaper hos torven Markvegetation 3

4 Fältförsök Skogaryd - Gran, bördig torv - 3,3 och 6,6 ton aska/ha; (n=3) Anderstorp - Tall, lågproduktiv torv - 3,3 och 6,6 ton aska/ha; (n=4) Perstorp - Tall, lågproduktiv torv - 2,5 ton aska/ha; (n=4)

5 Fältförsök 5

6 Resultat, Trädtillväxt 1982 Perstorp ,5 ton aska/ha 6

7 Resultat, Trädtillväxt Anderstorp, 5 år Skogaryd, 2 år 3,3 ton/ha: (+ ca 10 %) 6,6 ton/ha: + ca 20 % 3,3 ton/ha: ± 0 6,6 ton/ha: ± 0 7

8 Resultat, Växthusgaser Anderstorp, år 5 Skogaryd, 2 år CO 2 : ± 0 CH 4 : ± 0 N 2 O: ej mätbar CO 2 : minskat CH 4 : ± 0 N 2 O: minskat 8

9 GWP Skogaryd, 2 år (kg CO 2 -ekv. m -2 år -1 ) CO 2 CH 4 N 2 O Total Kontroll 1,73-0,012 0,12 1,83 3,3 ton KA 1,44-0,012 0,072 1,50 6,6 ton KA 1,36-0,006 0,064 1,42 9

10 Effekter på torvegenskaper Abiotiska/fysikaliska faktorer t.ex. ph, C/N kvot och grundämnen i marken Mikrobiell samhällsstruktur och biomassa Mikrobiella processer t.ex. kvävemineralisering och metanproduktion 10

11 Effekter på torvegenskaper 40 cm 11

12 Effekter på abiotiska/fysikaliska faktorer 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp cm cm ph 12

13 Effekter på abiotiska/fysikaliska faktorer 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp cm cm Grundämnen 13

14 Effekter på mikrobiell biomassa 0-5 cm Skogaryd Anderstorp Perstorp cm cm Total mängd fosfolipidfettsyra 14

15 Effekter på mikrobiella grupper Grampositiva bakterier - Aktinobakterier ca 20% av grampositiva bakterierna Perstorp cm Viktig roll i nedbrytning av organiskt material i marken, t.ex. cellulosa och kitin 15

16 Effekter på mikrobiella processer Nettokvävemineralisering Anderstorp 0-5 cm Perstorp cm Nettoammonifiering dvs. org. N NH 4+ -N 16

17 Effekter på markvegetationen Punktinterceptmetoden, Fält- och bottenskikt Förändringar i vegetationsstrukturen Effekten på växtdiversiteten (diversitetsindex), jämnheten av artfördelningen (evenness) och artrikedom 17

18 Effekter på markvegetationen Perstorp: Tuvull och skogsmossor Myrarter 18

19 Effekter på markvegetationen Skogaryd: mindre vanliga mossor samt blåbär 19

20 Slutsatser efter 2 5 år Indikation på ökad tillväxt efter 5 år Oförändrad eller minskad GWP Ytliga förändringar i torven efter 2 5 år och mer djupgående efter 25 år (3,3 ton aska/ha) Markvegetationen måttligt påverkad 20

21 Nyttan Möjlig tillväxthöjande åtgärd på torvmark? Nya empiriska data Skogsägaren 21

22 Forskningsbehov Långtidseffekter Medelproduktiv torvtyp 22

23 Tack för uppmärksamheten och till finansiärerna: Värmeforsk Energimyndigheten Sveaskog KSLA CF Lundströms Stiftelse Anna och Gunnar Vidfeldts fond Tellus, GU forskningsplattform 23

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1109

MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1109 MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1109 Tillförsel av aska i skog på dikad torvmark i södra Sverige effekter på skogsproduktion, flöden av växthusgaser, torvegenskaper, markvegetation och grundvattenkemi

Läs mer

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot

Läs mer

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Gustaf Egnell KSLA 13 november 2012 Södras argument Södras näringsåterföring sluter kretsloppet Genom att sprida bioaska

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra? Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av

Läs mer

Knowledge grows. Skogsgödsling

Knowledge grows. Skogsgödsling Knowledge grows Skogsgödsling Skogsgödsling en lönsam investering Skogsgödsling ökar tillväxten med 15-20 kubikmeter per hektar vilket ger skogsägaren 10-15 procent årlig förräntning på investeringen.

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

TILLVÄXTEFFEKTER AV ASKTILLFÖRSEL PÅ SKOGSMARK MED VARIERANDE BÖRDIGHET

TILLVÄXTEFFEKTER AV ASKTILLFÖRSEL PÅ SKOGSMARK MED VARIERANDE BÖRDIGHET TILLVÄXTEFFEKTER AV ASKTILLFÖRSEL PÅ SKOGSMARK MED VARIERANDE BÖRDIGHET RAPPORT 2016:328 MILJÖRIKTIG ANVÄNDING AV ASKOR Tillväxteffekter av asktillförsel på skogsmark med varierande bördighet STAFFAN

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn. Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå Projektet är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring. --6 Skogsgödsling = miljövänligt nyttjande av växtnäring från slam. BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring. Fördelar med Bionäring som gödselmedel Medverkar

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Vägar till ett hållbart torvbruk

Vägar till ett hållbart torvbruk Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången

Läs mer

Tillförsel av aska i tallskog på dikad torvmark i södra Sverige effekter på skogsproduktion, avgång av växthusgaser och vattenkemi

Tillförsel av aska i tallskog på dikad torvmark i södra Sverige effekter på skogsproduktion, avgång av växthusgaser och vattenkemi MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV AKOR 974 Tillförsel av aska i tallskog på dikad torvmark i södra verige effekter på skogsproduktion, avgång av växthusgaser och vattenkemi Ulf ikström, Maria Ernfors, taffan Jacobson,

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Jenny Ivner Grontmij AB Energi & Elkraft Linköping / Örebro 8 USlutsatser och förslag till fortsatta

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

KSLA-seminarium 2010

KSLA-seminarium 2010 KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring

Läs mer

Effek%vare biogasproduk%on

Effek%vare biogasproduk%on Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Marhult Bilaga C2 Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor Tabell 1. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt naturvärdesinventering

Läs mer

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg 1 (5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Södra Skogsägarna, Södra, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade rapport och vill lämna följande

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

ASKANS VÄRDE I SKOGEN

ASKANS VÄRDE I SKOGEN ASKANS VÄRDE I SKOGEN Karin Segerud 2004-06-22 justerad 040917 av Claes Ribbing Karin Segerud 2004-06-21 2 Innehåll 1 Inledning och sammanfattning 2 Askans näringsvärde i skogen i jämförelse med mineralgödsel

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter Johan Eriksson och Svante Larsson 1 Produktionsläget skogliga grunddata 31 december 2015 Version 1.1 Återstår KSLA 2016-02-11 2 Skogliga grunddata Skog

Läs mer

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten

Läs mer

Biochar ett Win-Win-Win scenario? + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering. + Hög adsorption av bekämpningsmedel

Biochar ett Win-Win-Win scenario? + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering. + Hög adsorption av bekämpningsmedel Harald Cederlund, Elisabet Börjesson and John Stenström Biochar ett Win-Win-Win scenario? Oxisol vs.terra Preta soil + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering + Hög adsorption av bekämpningsmedel

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Trollehall - Torekov. Bestämmelser enligt detaljplan 3:165. peabbostad.se. Förklaringar. Orienteringsplan. Tomtplan

Trollehall - Torekov. Bestämmelser enligt detaljplan 3:165. peabbostad.se. Förklaringar. Orienteringsplan. Tomtplan 39, 13 30, 18, 27, 17 1098 m² Fastighetsbeteckning Perstorp 37 27, 39, 99 33 18, 30, 00 99 1047 m² Fastighetsbeteckning Perstorp 13 10 06 06 30, 41, 66 04 37, 04 69 1550 m² 04 Fastighetsbeteckning Perstorp

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker

Läs mer

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Läs mer

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare

Läs mer

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Pojkar år. 200m 26,0 Lennart Svensson -51 Skillingaryd

Pojkar år. 200m 26,0 Lennart Svensson -51 Skillingaryd Pojkar 18-19 år 100m 11,5 Tobias Melin -78 Jönköping 1996-08-13 11,8 Ingvar Oskarsson -20 1939-11,85 Jonas Björk -71 Jönköping 1990-09-05 11,9 Lennart Svensson -51 Kaxholmen 1969-06-06 11,9 Gunnar Arnesson

Läs mer

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi

Läs mer

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för

Läs mer

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Rapport från European Nutrient Event, oktober, Basel, Schweiz

Rapport från European Nutrient Event, oktober, Basel, Schweiz Rapport från European Nutrient Event, 18 20 oktober, Basel, Schweiz Nätverksträff för fosfor och andra avloppsresurser Bo von Bahr 19 december 2017 RISE Research Institutes of Sweden Samhällsbyggnad Energi

Läs mer

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta

Läs mer

Vad har vi lärt oss om kvävet!

Vad har vi lärt oss om kvävet! Vad har vi lärt oss om kvävet! Kort sammanfattning av Vattendagarna 2006 Bengt Nihlgård Kemin ännu värre än vi trodde! N 2 går tillbaka till Big Bang NO 3 kan bli både N 2 och NH 4, och NH 4 kan blir både

Läs mer

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman Kyltekniska föreningen Malmö Bo Westman 2017-04-19 Vad är en bransch? kyl-och värmepumpbranchen? Stationär Värmepumpar Transport AC i fordon Fartyg Flygplan Militären Vi styrs av många lagar och förordningar

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer