KSLA-seminarium 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KSLA-seminarium 2010"

Ingvar Lindqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 KSLA-seminarium 2010

2 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m

3 Begrepp och begreppsförvirring RESERV FÖREKOMST TILLGÅNG Ökat ekonomiskt utbyte Priser Teknikutveckling Tekniska förutsättningar Ökad kännedom om fyndighet Naturskydd Torrsubstans/vattenhalter Kemiska egenskaper Torvlagen, miljöbalken Hållbart utnyttjande Enligt torvlagen får bearbetningskoncession meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.

4 DOMINATING MIRE TYPES SLOPING FENS AND MIXED MIRES Minerotrophic fen from northern Sweden ECCENTRICALLY AND CONCENTRICALLY DEVELOPED BOGS IMCG/IPS EXC 2007

TORVTÄCKTA AREALER I SVERIGE (miljoner hektar) JORDBRUKSMARK ÖPPNA MYRAR SKOGSMARK KÄRR BLANDMYR MOSSE 0,28 4,60 1,77 3,35 0,35 TORVMARK >30 cm SUMPSKOG<30 cm Ca.

5 TORVTÄCKTA AREALER I SVERIGE (miljoner hektar) JORDBRUKSMARK ÖPPNA MYRAR SKOGSMARK KÄRR BLANDMYR MOSSE 0,28 4,60 1,77 3,35 0,35 TORVMARK >30 cm SUMPSKOG<30 cm Ca ha används i dag för energiproduktion (produktionsareal ha) C h (1100 ) h d å i d ä d fö Ca ha (1100 myrar) har under någon period används för torvtäkt. Ofta är endast en mindre del påverkad (VMI)

energiproduktionsforskning Produktion Bränsletorv Odlingstorv Strötorv Total produktion Milj m3 4

6 Statens inventeringsinsatser av landets torvförekomster har styrts av toppar i användningen som bränsle 6 5 Linjeinventeringen och kvalitativa inventeringen Beredskapsinventeringen Nämnden för energiproduktionsforskning Produktion Bränsletorv Odlingstorv Strötorv Total produktion Milj m ÅR Användningen har gått från ett krisbränsle till att ofta vara ett komplement till trädbränslen

7 Tå Två principiellt iilltit intressanta t frågeställningar få tälli Kan det ske en inriktning mot mindre täkter Vet vi hur mycket användbara dränerade ytor det finns Små torvmarker i Kronobergs län, NE (potentiellt energiutbyte per yta och volym) Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar digital kartstudie, SGU-rapport 2006:14

8 Stora variationer i potentiellt energiinnehåll från torvmark till torvmark Energiinnehåll Värmevärde Torrsubstansinnehåll Torvslag Humifiering Blöthet Torrsubstansinnehållet är tillca. 80% avgörande för bedömning av torvens energiinnehåll per volym Vanliga värden för vattenhalt: Låghumifierad vitmosstorv % Medel- till höghumifierad % vitmosstorv t Kärr- starr och lövkärrtorv % Dikad myr %

9 Projekt: SMÅ TORVMARKER I KRONOBERGS LÄN (NE ) Utvinningsbar energi kan utan vidare skilja två ggr mellan olika myrar, både per hektar och per kubikmeter i naturtillstånd Antal Potentiellt energiinnehåll per hektar för odikade små myrar Ref. större myr D:NV 4D:SV 5F:SV Analys av utvinningsbar bränsleenergi genom borrning, provtagning och regressionsanalyser av torvslag, humifiering och analyser av vämevärden, askhalter och volymbestämda torrsubstansprover. Antal GJ * 10 3 / ha Potentiellt energiinnehåll per m 3 för odikade små myrar Låghumifierad sphagnumtorv = 0,96 GJ/m 3 2 (H3, Aska= 2%, TS= 60 kg/m 3, Produktionsfukthalt= 50% ) 0 Välhumifierad kärrtorv = 2,84 GJ/m 3 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 (H8, Aska 6%, TS 150 kg/m 3 ) GJ/m 3 4D:NV 4D:SV 5F:SV 1 GJ = 0,278 MWh

10 Projekt: Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar - digital kartstudie, SGUrapport 2006:134 Dikad Ej dikad

11 Uppföljning av SGUs gamla Linjeinventering efter snart hundra års påverkan (Gustav Sohlenius och Kristian Schoning, SGU) Resultaten kommer att presenteras vid: 14 th International Peat Congress (IPC) in Stockholm 2012 Dagboksblad från en av linjeinventeringens borrpunkter Herr Bjurulf med hantlangare och hela utrustningen1919

12 För varje borrning finns: Vegetation ex. Carex sp., Equisetum Typ av torvmark ex. skogsmosse Torvslag ex. Lövkärrtorv Torvens egenskaper ex. humifiering

13 Projektet berör torvmarkernas huvudsakliga funktion Vattenbalans Hydrologi Kolbalans Biologisk mångfald

14 Totalt har 25 torvmarker undersökts

15 Undersökningen visar att i stort sett alla undersökta torvmarker har det skett förändringar Humifiering i översta torvlagret har ökat Blötheten i översta torvlagret har minskat

16 CO₂ Oid Oxidationi Kompaktion Förändringen beror på kompaktering av torven och att torv har oxiderats bort. Förändring i torvmäktighet (cm)

17 Vegetationen på mossarna har börjat förändras på grund av ökad näringstillgång och torrare yta. Torvbildningen har i vissa fall börjat stanna av.

18 ALTERNATIV TORVANVÄNDNING (några exempel) Låghumifierad torv Höghumifierad torv Växttorv Torvkoks k Filtermassa Oljor/fenoler Oljesaneringsmedel Aktivt kol Aktivt kol Alkoholer Alkohol Ammoniak Foderjäst Vaxer/hartser Isoleringsmaterial Organiska syror Blöjor Pudretter Förvaring öva gav frukt Torvbad Papper Tillväxtstimulerande medel

19 Egna slutsatser: Branschen bör räkna med att nya täkter kommer längre från användarna Leta efter mindre täkter med bättre torv, helst tidigare dikade Red ut oklarheter i Torvlagen Det finns stora statistiska arealer växthusgasemitterande torvmarker, men kunskapen på objektsnivå är otillfredsställande

Relevanta dokument

2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget

2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2014-12-31 Gustav Sohlenius SGU-rapport 2015:23 Dnr 31-2388-2014 maj 2015 RÄTTELSE 2015-06-05 Följande fel har hittats och åtgärdats: Tabellen på sid.