Utlakning efter spridning av
|
|
|
- Elias Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin
2 Bakgrund
3 Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK), 40 kg N/ha vid sådd Led Behandling Kommentar 1. Endast grundgödsling Plöjning med led 3 och 6 Ler + sand kg N/ha, vår Plöjning med led 3 och 6 Ler + sand 3. Suggödsel 1 okt, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Ler + sand 4. Suggödsel 15 nov, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Ler + sand 5. Suggödsel 15 mars, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 6. Nötgödsel 1 okt, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 7. Nötgödsel 15 nov, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 8. Nötgödsel 15 mars, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand NH 3
4 Inkubation Led Djurslag Strömedel Kol/kvävekvot 1 Svin Halm 13,2 2 Nöt Halm 16,8 3 Nöt Torv + halm 18,2 4 Svin Halm 22,8 5 Svin Halm 14,5 6 Får Halm 11,3 7 Får Halm 10,8 8 Häst Halm 16,0 9 Häst Träpellets 23,8 10 Svin Halm 10,0 11 Nöt Halm 8,4 12 Mink Spån 13 Nöt Halm 6,5 17,9 Jord Gödsel Jord 10 C
5 Utlakningsmätning i lysimetrar
6 Mineralkväve, % av tillförd totalkväve Kvävemineralisering 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% % Dagar efter gödsling Djupströ smågrisar Hästgödsel med halmströ Hästgödsel med träpellets Suggödsel Minkgödsel Nötgödsel
7 Mineralkvävemängd och kol/kväve-kvot Mineralkväve, % av tillförd totalkväve 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% C/N < 12, höstspridning borde kunna öka N-utlakningen. 1 dag 7 dagar 14 dagar 28 dagar 56 dagar C/N < 15, höstspridning borde inte öka N utlakningen. C/N-kvot
8 Fältförsök Skörd, medel av två år Utan stallgödsel Utan stallgödsel + 40 kg N Suggödsel oktober Suggödsel november Suggödsel mars C/N = 10 Senare plöjningstidpunkt Lerjord Sandjord Nötgödsel oktober Nötgödsel november Nötgödsel mars C/N =
9 Ammoniakemissioner Medelvärde för olika spridningstidpunkter. Inga skillnader mellan olika gödsel, men däremot större med högre temperatur 9 Ammoniakavgång, kg N per ha C 5 C 5 C okt nov vår
10 Kvävekoncentration i vatten Led med Suggödsel på sandjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår
11 Kvävekoncentration i vatten Led med Nötgödsel på sandjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår
12 Kvävekoncentration i vatten Led med Suggödsel på lerjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov
13 Nitrat-N koncentration i vatten Led med Suggödsel på sandjord Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår 0 03-sep 03-jan 05-maj 04-sep 04-jan 06-maj 05-sep 05-jan 06-maj 05-sep -10
14 Nitrat-N koncentration i vatten Led med Nötgödsel på sandjord Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår 0 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb
15 Nitrat-N koncentration i vatten Led med Suggödsel på lerjord Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov sep 03-jan 05-maj 04-sep 04-jan 06-maj 05-sep 05-jan 06-maj 05-sep
16 Fosforkoncentration i vatten Led med suggödsel på sandjord Fosforkoncentration, mg P per l okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår
17 Fosforkoncentration i vatten Led med nötgödsel på sandjord Fosforkoncentration, mg P per l okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår
18 Fosforkoncentration i vatten Led med suggödsel på lerjord Fosfor koncentration, mg P per l okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov
19 Kväveutlakning sandjord 30 Kväveutlakning, kg N/ha per år Låg C/N Hög C/N Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår
20 Kväveutlakning lerjord 45 Kväveutlakning, kg N/ha per år Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov år2 år3
21 Fosforutlakning sandjord 0.4 Fosforutlakning, kg P per ha och år Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår Låg C/N Hög C/N
22 Fosforutlakning lerjord 1 Fosforutlakning, kg P per ha och år Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov
23 Sammanfattning Kväveutlakningen förhöjdes efter spridning av stallgödsel med låg kol/kväve-kvot (C/N=10) i oktober, jämfört med spridning i november eller på våren. Kväveutlakningen påverkades inte av spridningstidpunkt för stallgödsel med hög kol/kvävekvot (C/N=18) Fosforutlakningen minskade efter spridning av stallgödsel, med bäst effekt av höstspridning. Ammoniakavgången var obetydlig vid temperaturer runt 5 C, men högst vid spridning i oktober, då temperaturen var högst (ca C). Skörden påverkades inte mycket av spridningstidpunkt, men olämplig plöjningstidpunkt på lerjord och spridning av stallgödsel med hög kol/kvävekvot nära inpå sådd kan inverka negativt.
24 Ändra på regler?
25 Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Kväveutlakning Fosforutlakning Låg C/N Hög C/N Ingen Oktober November Mars Stallg. Ingen Oktober November Mars Stallg.
Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Gödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Kvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson
11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige
Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon
97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall
Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Gödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel
Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Kväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Gödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel
Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt
Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Resultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Växtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) FÖROR Stallgödsel
Ekonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Mellbyförsöken. Innehåll E D F A
Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Sida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta
Jordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik
SMED Rapport Nr 57 2011 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009 Karin Blombäck Holger Johnsson Anders
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Maltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat 2000-2004 101kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Hästgödsel en resurs!
HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP SJUHÄRAD Hästgödsel en resurs! INFORMATION TILL STALLÄGARE OCH LANTBRUKARE Sprid hästgödsel på åkrarna. Det tjänar alla på! Du kan bidra till ökat kretslopp i Sjuhärad genom att
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar 2016 Syfte och mål Syfte för denna del av kursen: Att du blir säker på att beräkna stallgödselmängder och gödselns näringsinnehåll i VERA, både genom schablon-
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Ekonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 2013.
Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 213. Dagens tema var gödsling och växtnäringsutlakning. Vi träffades på Institutionen för mark och miljö i Uppsala,
Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel
Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Varmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Maltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker
Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Redovisning av forskningsprojekt med anslag från Jordbruksverket år 2000 och 2001:
Skara den 30 mars 2002 Till Jordbruksverket 551 82 Jönköping Redovisning av forskningsprojekt med anslag från Jordbruksverket år 2000 och 2001: Stallgödseltillförsel på senhösten utan ökad risk för N-utlakning
Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik
Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade
VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Tvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092
Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter
Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel
En bättre kvävetillgång för högre Ökad mullhalt skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel Ulrika Wikman, ProAgria Österbottens Sv. Lantbrukssällskap
Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa
Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa FÖRORD Denna rapport är en revidering av tidigare rapport B2012:03
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Foto: Janne Andersson
Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Praktisk användning av biogödsel
Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation