Projekt SWX-Energi. Konditionering av råvara före pelletering
|
|
- Elsa Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 30 Konditionering av råvara före pelletering Stefan Frodeson, Jonas Berghel
2 2
3 FÖRORD Rapporten Konditionering av råvara före pelletering är framtagen av Stefan Frodeson och Jonas Berghel inom delprojekt pellets. Syftet med studien är att undersöka hur förvärmning av sågspån, innan pelletspressen, påverkar pelletskvaliteten och energianvändningen i pelletspressen. Rapporten redovisar hur förvärmning av sågspånet till tre olika temperaturnivåer påverkar pelleteringsprocessen. Olika kvalitetsaspekter på den färdiga pelletsen har utvärderas samt hur energianvändningen påverkats. Ett varm tack riktas till medverkande företag Lars Persson Jonas Berghel Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Pellets , lars.persson@gde-kontor.se jonas.berghel@kau.se 3
4 SAMMANFATTNING I delprojekt Pellets ingår att testa olika råvaror, mixa olika tillsatser samt testa att konditionera eller förvärma sågspån innan pelletering. I detta arbete undersöker vi hur förvärmning av sågspånet påverkar kvalitet på pelletsen och energianvändning i pelletspressen vid tillverkning av träpellets i en mindre industriell pelletspress. De kvalitetsaspekter som tas upp är de som ingår i fastställda standarder. De studerade kvalitetsparametrarna är: mekanisk hållfasthet, pelletsfukthalt, andel finpartiklar, densitet och längd. De studerade energiparametrarna är: totalenergi- och ström(elektricitet)användning vid pelletstillverkning. Alla provkörningarna har genomförts på testanläggningen vid Karlstads universitet. Anläggningen är unik i sitt slag, där kan man hantera hela processkedjan från fuktig råvara till färdigt bränsle i små kvantiteter. Resultatet visar att hållfastheten försämras något om inte vatten finns med vilket är fallet med ånga. Längderna blev både bättre och sämre, vilket visade på känsligheten med vald kompressionslängd i matrisen. Vi kunde konstatera att matristemperaturen under vår studie inte påverkades oavsett om spåntemperaturen var 20 eller 100 C. För att verifiera resultaten behövs ytterligare studier utföras. 4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund UTRUSTNING OCH MATERIAL Pelletspress med tillhörande delsystem Experiment och mätningar RESULTAT Metod Resultat och diskussion DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER
6 1 INLEDNING Inom delprojekt Pellets gavs möjligheten att testa förvärmning av sågspånet vid tillverkning av pellets i syfte att höja kvaliteten och sänka energiförbrukningen i pelletspressen. Med framtidsscenariot mot ett långsiktigt hållbart energisystem är det bra att vi i Sverige och särskilt inom våra tre län (Värmland, Dalarna och Gävleborg) har goda möjligheter att producera förnybar energi av hög kvalitet. 1.1 Bakgrund Forskning och utveckling inom pellets är idag ett snabbt växande område. I Europa är det främst i de nordiska länderna som forsknings- och utvecklingsprojekt kan hittas, men det finns även projekt i Mellaneuropa (Tyskland, Österrike, Italien). Samtidigt sker en stark ökning av tillverkningen av träpellets såväl i Sverige som i flera andra länder i Europa och det är stor efterfrågan på kunskap om processen. Kvalitet, eller tillräckligt hög kvalitet, måste definieras eftersom det är ett brett begrepp med flera möjliga betydelser. Kvalitet kan definieras antingen som uppfyllande av krav enligt en standard, till exempel SS-EN , eller det kan bestämmas av hushållen, det vill säga användaren av pellets. Det sistnämnda är viktigt, eftersom hushållens användare är kvalitetsmedvetna. Med nya användare kommer nya krav på pellets. Efterfrågan på högre pelletskvalitet ställer krav på att pelletsproducenter ständigt förbättrar sin produktion. För en pelletsproducent är det inte bara kvaliteten på produkten som är viktig, utan även att minimera energiförbrukningen i samband med pelletstillverkning. I dag används huvudsakligen fuktig råvara, vilket innebär att råvaran måste torkas innan den kan pelleteras. Ser man till den totala energiförbrukningen, dominerar torkningen energianvändningen i pelletsfabriken, följt av energianvändningen för pelletering. De pelletsfabriker som ligger integrerade med annan industri kan ha tillgång till överskottsvärme eller rökgaser som kan används vid torkning av sågspånet. För andra pelletsfabriker är elektricitet energikälla till torkarna och detsamma gäller för samtliga pelletspressar. 2 UTRUSTNING OCH MATERIAL Alla provkörningar har genomförts på testanläggningen vid Karlstads universitet. Testanläggningen är unik i sitt slag då vi kan hantera hela processkedjan från fuktig råvara till färdigt bränsle. I denna studie utnyttjas inte testanläggningens torksystem utan endast pelletspressen med tillhörande delsystem. Hela testanläggningen beskrivs mer utförligt i rapport nr 22, Tillsatser för kvalitetshöjare för pellets. 2.1 Pelletspress med tillhörande delsystem Pelletsen producerades i en produktionsenhet, som ligger vid Avdelningen för energi, miljö- och byggteknik vid Karlstads universitet, (se figur1, 2 och 4). Den består av: (1) en blandare, (2) en transportskruv, (3) en skruvmatare där befuktning, dosering och förvärmning sker vid behov, (4) en Amandus Kahl C pelletspress med en planmatris med en maximal kapacitet av 300 kg/h, (5) en volymetrisk doserare för tillsatser. Efter pelletspressen finns möjlighet till kylning av producerad pellets. 6
7 Figur 1. Pelletsanläggning vid Karlstads Universitet. Inblandning av tillsatser, förvärmning eller ångkonditionering av spån sker i matarskruven (3). Tillsatser kan matas in manuellt eller via en volymetrisk doserare (5), som blandar in tillsatsen cirka 200 mm, innan materialet faller ner i pelletspressen (4). Förvärmaren består av två kapslade Mikanitelement med inbyggda temperaturgivare om vardera W. Temperaturen styrs via temperaturregulator till önskad yttemperatur på matarskruvens yta. Ångan produceras via en ångalstrare, Steambox 5000, och ångtrycket ligger på 3 bar. Pelletspressen har utbytbara planmatriser för att möjliggöra pelletering med olika kompressionslängder. Matrisen har nio rader med 52 hål i varje rad, totalt 468 hål, se figur 3, en arbetsbredd på 75 mm samt en totaltjocklek på 50 mm. Kompressionslängden varierar beroende på val av matris. I denna studie användes två olika matriser med vardera effektiv kompressionslängden 30 mm och 38 mm. Hålen har en diameter på 8 mm, inloppsdiametern är 10,2 mm och konvinkeln är 17. Den öppna andelen av matrisen är 64 % av det totala arbetsområdet. Kniven som skär av pelletsen strax under matrisen är demonterad för att studier av tillsatsernas påverkan på längd ska bli tydligare. Figur 2. Pelletsmatris 38 mm. 7
8 Figur 3. Pelletspress av märket Kahl med skruvmatare och blandare. Figur 4. Förvärmaren (Mikaelement) isolerad och ångdysa toppmonterad på matarskruven Följande mätvärden registrerades som medelvärden var 10:e sekund: Mikaelementens temperatur, effekt till elementen, presstryck, matristemperatur, inmatningsskruvens frekvens och energiförbrukning. Manuell provtagning gjordes på ingående materials fukthalt, utgående pellets fukthalt och utgående pelletsflöde. Manuell medeltemperaturmätning på spånet gjordes med värmekamera Flir i5 innan spånet föll ner i pelletspressen. Analyser gjordes på medellängd, bulkvikt och hållfasthet. 2.2 Experiment och mätningar Pelletspressen kördes till dess att stationära förhållanden erhölls. Inför varje nytt test var det en inkörningsperiod på minst 5 minuter med den aktuella tillsatsen för att få säkra, stationära förhållanden. Varje testkörning varade i 5 minuter. Under testerna registrerades kollerhjulens presstryck, matrisens temperatur, blandarskruvens frekvens och strömförbrukningen i pelletsmaskinen var tionde sekund. Matristemperaturer mättes med Pt-100, med noggrannheten ± 0,5 C och strömförbrukningen mättes med en noggrannhet på ± 1 %. 8
9 Den producerade pelletsen kyldes ner till rumstemperatur och siktades innan den analyserades. Analysen gjordes genom att testa och jämföra den producerade pelletsen med den svenska standarden. De testade parametrarna var: Vattenhalten (% vb) för sågspån och pellets, bestäms enligt SS Den genomsnittliga längden (mm), bestämdes enligt SS genom mätning av två prover av minst 20 slumpmässigt utvalda pellets. Bulkdensitet (kg m -3 ) bestämdes genom att mäta vikten på en 5-liters burk enligt SS-EN 15103:2010 fylld med pellets. Den mekaniska hållfastheten bestäms enligt SS-EN RESULTAT 3.1 Metod Sågspånet som användes var sållat gransågspån och det hämtades från Stora Enso Timber AB vid Gruvön. Sågspånet var malt och färdigttorkat vid lågtemperatur (60-80 C) på en bandtork till cirka 10 % fukthalt. Spånet konditionerades på KaU genom tillsättning av vatten till vald fukthalt, se tabell 1, samt vattentillsattes i spånet i slutet på matarskruven. Testserien bestod av 8 tester, varav två är noll-prov. 0-provstesterna kördes helt utan förvärmning, vilket genererade en sågspånstemperatur innan pelletspressen på cirka 20 C. Vid test 1 värmdes sågspånet med 3 bars ånga vilket ger en ångtemperatur på 133 C, sågspånstemperaturen uppmättes inte. Vid test 2-4 värmdes sågspånet med Micaelementen och temperaturen i värmeelementen ställdes på 100 C, 150 C och 200 C. Sågspånstemperaturerna som uppmättes via värmekamera efter matarskruven precis innan spånet trillade ner i pelletspressen, var 45 C, 70 C och 100 C. Matrisval Tabell 1. Ingående material vid tillverkning av pellets med förvärmning till olika temperaturer. Körning Sågspån Tillsatt Sågspån Pellets- vatten temperatur flöde fukthalt (g/min) ( C) (kgts/min) (%) 38 mm 30 mm Pellets fukthalt (%) 0-prov 12, ,41 4,01 Ånga 3 bar 12,6 149 Ej uppmätt 1,42 4,09 Värmare 100 C 12, ,43 4,20 Värmare 150 C 12, ,45 3,79 Värmare 200 C 12, ,45 4,28 0-prov 12,6 149 Ej uppmätt 1,52 6,62 Värmare 100 C 12,6 149 Ej uppmätt 1,38 6,28 Värmare 150 C 12,6 149 Ej uppmätt 1,39 5,06 9
10 3.2 Resultat och diskussion Mätdata från körningar sammanfattas i tabell 2. Resultaten redovisas som medelvärden från loggade data för presstryck och matristemperatur samt pelletsens fukthalt och bulkdensitet. Resultatet visar att bulkdensiteten minskar något med förvärmning. Fukthalten i pelletsen och matristemperatur påverkas mycket lite. Tabell 2. Mätdata från test med förvärmning av pellets från granspån. Testserie Körning Presstryck Bar Bulkdensitet 38 mm 30 mm Matris temperatur ( C) Pellets fukthalt (%) (kg/m 3 ) 0-prov 93,7 113,6 4,01 630,6 Ånga 3 bar (133 C) 97,6 117,1 4,09 628,8 Värmare 100 C 94,2 115,8 4,20 625,7 Värmare 150 C 98,9 116,9 3,79 628,1 Värmare 200 C 93,2 117,5 4,28 617,6 0-prov 87,3 103,7 6,62 622,1 Värmare 100 C 85,1 104,5 6,28 625,6 Värmare 150 C 81,4 105,5 5,06 599,7 Resultatet från kvalitetstesterna rörande hållfasthet visar på att ångan förbättrar hållfastheten något. Resultatet visar även att temperaturen 150 C och uppåt försämrar hållfastheten mm 30 mm Hållfasthet (%) prov Ånga 100 C 150 C 200 C Körning Diagram 1. Hållfasthet för pellets redovisat som andel pellets för förvärmning till olika temperaturer. 10
11 Längderna förbättras inte alls av förvärmning i fallet med kompressionslängden 38 mm. Om kortare kompressionslängd användes blev längderna något bättre med förvärming Längd (mm) mm 30 mm prov Ånga 100 C 150 C 200 C Körning Diagram 2. Pelletslängd vid förvärmning till olika temperaturer Energiförbrukningen per torrsubstans påverkas lite av förvärmningen, resultatet visar inte på någon trend att förvärmning påverkar pelletspressens energiförbrukning mm 30 mm Energi/kgTS (kj/kg) prov Ånga 100 C 150 C 200 C Körning Diagram 3. Energianvändning per kg torrsubstans pellets vid förvärmning till olika temperaturer. 11
12 Matristemperaturen ligger i det närmaste konstant under hela studien trots att spåntemperaturerna varierar mellan 20 C i 0-proven och 100 C i körningen med manteltemperatur på 200 C. Temperatur ( C) Matristemperatur 38 mm ( C) Matristemperatur 30 mm ( C) 38 mm 30 mm prov Ånga 100 C 150 C 200 C Körning Diagram 4. Temperaturer i matris samt på värmaren. Värmarens temperatur 100 C gav spåntemperatur på 40 C, 150 C gav spåntemperatur 70 C samt 200 C gav spåntemperatur 100 C. 4 DISKUSSION Vi har genomfört en studie i effekterna av att förvärma sågspånet innan pelletering. Den första delen av studien genomfördes med en kompressionslängd på 38 mm vilket gav porösa och torra pellets. Detta föranledde att en ny studie utfördes under samma förutsättningar fast med kortare kompressionslängd. Alla provkörningar är gjorda i samma försöksanläggning, en industriell pelletspress, och under liknande förutsättningar. Förvärmningen gjordes genom att matarskruven uppvärmdes till valda temperaturer och att sågspånet förvärmdes under tiden den passerade den uppvärmda zonen. Uppehållstiden i den varma zonen var således konstant under studien oavsett vald temperatur. Vi kunde konstatera, att när test 150 C och framförallt 200 C gjordes, var det skiftningar i temperatur beroende var i skruven som spånet befunnit sig, nära eller långt ifrån kanten. Spånet mixades således inte bra nog vid dessa temperaturer och det blev kalla zoner närmast mitten av matarskruven. För att komma tillrätta med detta problem måste vi få längre uppehållstider, vilket för oss innebär längre mixerskruv. Vi skulle kunna sänka sågspånsflödet men det påverkar uppehållstiden i matrisen negativt. Finpartiklar Studien visar, att vid värmning av pelletsen till ca 70 C genererade testerna med 38 mm samma kvalitet rörande hållfasthet som noll-provet, medan 30 mm visade på en något förbättrad kvalitet. När vi förvärmde med ånga till ungefär samma temperatur fick vi ett något bättre resultat, vilket troligtvis beror på ökat vatteninnehåll. 12
13 Testet med ånga visade ingen högre slutfukthalt jämfört med övriga tester. Resultatet visar, att högre temperatur på spånet än 70 C påverkar kvaliteten negativt. Mer studier behövs för att verifiera säkra resultat. Bulkdensitet Resultatet i studien visar, att bulkdensiteten på pellets minskar något vid förvärmning. Skillnaden är dock så liten att den kan bero på att mätmetoden ger stora felmarginaler. Längd Om kortare kompressionslängd användes blev längderna något bättre med förvärming. Resultaten från längdmätningarna visar att förvärmning inte förbättrar pelletslängden när tester med 38 mm gjordes. Vid kortare kompressionslängd visades positiva längdförbättringar på pelletsen med bäst resultat om spåntemperaturen värmdes till ca 70 C, som fallet med 100 C på förvärmningselementet. Ingen pellets som producerats var längre än vad som anges i standard. Pellets av för kort längd kan orsaka samma problem som finpartiklar gör i matningsskruvar, till exempel stopp. Energianvändning Energianvändningen i pelletspressen är en viktig parameter att försöka minimera. All energi som används är elektricitet. Det innebär att även små minskningar kan leda till betydande kostnadsbesparingar. Förvärmning av sågspån visade inte de resultat som vi hade hoppats på. Som mest avviker testet 200 C, 38 mm då spånet uppvärmdes till uppmätta 100 C innan det trillade ner i pelletspressen. Men den avvikelsen är bara cirka 7 %. För att verifiera resultaten måste ytterligare studier utföras. 5 SLUTSATS Målet med studien var att finna hur stor påverkan som förvärmning av sågspån har på pelletskvalitet och energiförbrukning. Studien visar att de positiva effekterna av värmning uteblev. Hållfastheten försämras något om inte vatten finns med, vilket är fallet med ånga. Längderna blev både bättre och sämre, vilket visade på känsligheten med vald kompressionslängd. Vi kunde konstatera att matristemperaturen under vår studie inte påverkades oavsett om spåntemperaturen var 20 C eller 100 C. För att verifiera resultaten behöver ytterligare studier utföras. 13
14 6 REFERENSER 1. SIS SSI. SS Biobränslen och torv Bränslepellets Klassificering. (Biofuels and peat Fuel pellets - Classification). Stockholm, Sweden: SIS Förlag AB, Stockholm, Sweden; SIS SSI. SS Biobränslen och torv Bestämning av Total fukthalt. (Biofuels and peat Determination of total moisture). Stockholm, Sweden: SIS Förlag AB, Stockholm, Sweden; SIS SSI. SS-EN Solid biofuels Determination of mechanical durability of pellets and briquettes Part 1: Pellets. Stockholm, Sweden: SIS Förlag AB, Stockholm, Sweden; SIS SSI. SS-EN 15103:2010 Fasta biobränslen - Bestämning av skrymdensitet. (Solid biofuels - Determation of bulk density). Stockholm, Sweden: SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden; SIS SSI. SS-EN :2010. Fasta biobränslen - Bestämning av mekanisk hållfasthet hos pellets och briketter - Del 1: Pellets. (Solid biofuels-determation of mechanical durability of pellets and briquettes). Stockholm, Sweden: SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden;
15 RAPPORTER 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 4) Småhusens framtida utformning Hur påverkar Boverkets nya byggregler? 5) Långa toppar 6) Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd 7) Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot 8) Studie av storbuntaren Rogbico 9) Marknadspotential för sol- och biovärmesystem 10) Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning. 11) Möten med husföretag 12) Solvärme i nybyggda hus 13) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 14) Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment 15) Vidaretransport av skogsenergisortiment Tidsstudier och kostnadskalkyler 16) Utveckling av logistiken för skog 17) Transport av skogsenergisortiment Företags- och samhällsekonomiska kostnader 18) Beräkning och analys av skogsbränslepotentialer i Värmland 19) Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment 20) Biogas Säffle Förstudie Värmlandsnäs 21) Småskalig rökgasrening metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning 22) Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets 23) Karläggning och nulägesbeskrivning av pelletskedjan 24) Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle i unga bestånd 25) Miljöeffekter av biobränslen från spån till pellets 26) Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem 27) Underlag för utökad besiktning av sol- och biovärmesystem 28) Provningsmetod för sol- och biovärmesystem 29) Bioenergikombinat Falun ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar 30) Konditionering av råvara före pelletering 15
16 Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner 16
Projekt SWX-Energi. Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets
Projekt SWX-Energi Rapport nr 22 Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets Jonas Berghel, Stefan Frodeson, Karin Granström, Roger Renström och Magnus Ståhl FÖRORD Rapporten Tillsatser som kvalitetshöjare
Läs merSAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER
SAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER PUBLIKATIONSNUMMER 2016:11 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2016-04 Publ nr 2016:11 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Oscar Säwström, Naturvård Länsstyrelsen
Läs merKonditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning
Konditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning Slutrapport till Ångpanneföreningens forskningsstiftelse 31 mars 2016. Projektledare, Dr. Magnus Ståhl Docent Jonas Berghel
Läs merOptimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand
Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå
Läs merKonditionering av sågspån vid produktion av bränslepellets
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Marcus Wiegandt Konditionering av sågspån vid produktion av bränslepellets Ersättning av överhettad ånga med förvärmning av sågspån
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 14. Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment
Projekt SWX-Energi Rapport nr 14 Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment Jerry Johansson och Reza Mortazavi FÖRORD Rapporten Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment är framtagen
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs merHarts & terpener som additiv i träbränslepellets
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Kristin Eriksson Harts & terpener som additiv i träbränslepellets Effekter på pelletsens bulkdensitet och hållfasthet samt energianvändning
Läs merDelrapport 8. Bioenergigårdar
Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen
Läs merPelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot
Pelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Gunnar Kalén och Markus Segerström Arbetsrapport 19 2016 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merSågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet
Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet The degree of sawdust grinding influence on pellet quality Michael Finell, Gunnar Kalén, Markus Segerström och Carina Jonsson Pelletplattformen II Rapport
Läs merInblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Rapport från Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Michael Finell, Mehrdad Arshadi, Björn Hedman, Jordi Subirana Rapport
Läs merPELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande
Läs merProjekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet
Projekt SWX-Energi Rapport nr 35 Studie av Bracke-aggregatet Anders Fröding, Bengt-Olov Danielsson, Jan-Erik Liss 2 FÖRORD Bracke-aggregatet är unikt på så sätt att det skiljer sig från övriga flerträdshanterande
Läs merGlufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson
Glufoss ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets för PELS - workshop Älvdalen 18 september 2018 Bo Jönsson Bakgrund till additiv användning Additiv används redan inom processindustrien
Läs merEtt bad när som helst - Dimensioneringsråd för varmvatten
Projekt SWX-Energi Rapport nr 34 Ett bad när som helst - Dimensioneringsråd för varmvatten Johan Vestlund FÖRORD Rapporten Ett bad när som helst - Dimensioneringsråd för varmvatten är framtagen av Johan
Läs merProduktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
Läs merPelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved
Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved Rapport från Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Michael Finell, Mehrdad Arshadi, Gunnar Kalén, Markus Segerström Rapport
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merDaniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme
Daniel Widman Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik Organisation fjärrvärme 1 400 Total fjv produktion 1984 2010 GWh E n e r g i 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Deponigas
Läs merProjekt SWX-Energi. Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment
Projekt SWX-Energi Rapport nr 19 Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment Nils Pettersson FÖRORD Rapporten Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merInblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Torbjörn Lestander Mehrdad Arshadi Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:2 SLU Biomassateknologi
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 7
Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merPelletplattformen II,
Bättre totalekonomi för pelletstillverkningen Pelletplattformen II, 2013-2016 Michael Finell, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU, Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, Umeå Pelletsförbundets
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 18 71 06 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 2000-08-25 3 1 (9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 3 Framtidens pelletsfabrik BICEMA AB
Projekt SWX-Energi Rapport nr 3 Framtidens pelletsfabrik BICEMA AB 2 Förord Rapporten Framtidens pelletsfabrik bygger på underlag framtaget av Agne Mattson, BICEMA AB, på uppdrag av projekt SWX-Energi.
Läs merBioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås
Bioslam till Biokol Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås 2015-04-14 1 Agenda 1. Bakgrund 2. HTC-processen 3. Resultat från den tekniska förstudien 4. Pågående projekt- Bioslam till
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merBIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR.
BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR. 2 SCANDBIO TVÅ STORA HISTORIER. EN STÖRRE FRAMTID. Lantmännen Agroenergi, en del av Lantmännenkoncernen, och Neovapellets, med finska Vapokoncernen som ägare, var under
Läs merEldningsresultat för pellets med tillsats av magnesium
Projekt SWX-Energi Rapport nr 38 Eldningsresultat för pellets med tillsats av magnesium Jochen Riedel, Tomas Persson, Ulf Bexell, Jonas Berghel och Kaung Myat Win FÖRORD Rapporten Eldningsresultat för
Läs merKartläggning och nulägesbeskrivning av pelletskedjan
Projekt SWX-Energi Rapport nr 23 Kartläggning och nulägesbeskrivning av pelletskedjan Jonas Berghel, Stefan Frodeson, Karin Granström, Roger Renström och Magnus Ståhl FÖRORD Rapporten Kartläggning och
Läs merFörsök med smulåterföring hos Lantmännen Agroenergi i Malmbäck
Försök med smulåterföring hos Lantmännen Agroenergi i Malmbäck Michael Finell, Robert Samuelsson, Torbjörn Lestander och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:2 SLU Biomassateknologi & Kemi,
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs merINFO från projektet 14
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning
Läs merTOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merDunia Norberg. Kassavastärkelse och Tanniner som additiv i bränslepellets. Cassava Starch and Tannin as additive in fuel pellets
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Dunia Norberg Kassavastärkelse och Tanniner som additiv i bränslepellets Påverkan på energianvändning, hållfasthet och bulkdensitet
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEN SLUTEN PROCESS. Hela processen är en sluten box, som via ett effektivt vakuumfilter med tillförd värme avvattnar, torkar och hygieniserar slammet.
S3 EN SLUTEN PROCESS Hela processen är en sluten box, som via ett effektivt vakuumfilter med tillförd värme avvattnar, torkar och hygieniserar slammet. Processen roterar runt ett och samma 0,2 kg luft
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs merSojaprotein, oxiderad majsstärkelse, vetestärkelse & ärtstärkelse som additiv i träpellets
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jonny Olofsson Sojaprotein, oxiderad majsstärkelse, vetestärkelse & ärtstärkelse som additiv i träpellets Effekter på pelletsens
Läs merPelletering av granbaserad råvara med inblandning av rapskaka vid Derome-fabriken i Kinnared
Pelletering av granbaserad råvara med inblandning av rapskaka vid Derome-fabriken i Kinnared Torbjörn Lestander Robert Samuelsson Michael Finell Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen SLU BTK Rapport 2011:4
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merSmåskaliga Pelleterings system På Export
Småskaliga Pelleterings system På Export Mikael Wallin Export av teknik och know how Från Sverige ut i världen Innovatörer och tillverkare av småskalig Pellets Producerande Utrustning Vår idé Från högar
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merProjektarbete MTM456 Energiteknik
Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår
Läs merGräs från våtmark som additiv i bränslepellets
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Lisa Henriksson Gräs från våtmark som additiv i bränslepellets Effekter på pelletskvalitet och energiförbrukning Wetland grass as
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merSvåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Läs mer2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864
Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merINFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Läs merPrislista strö och pellets
Prislista strö och pellets PRISLISTA 1 2 PRISLISTA Stallströ Södras spånprodukter är producerade på våra svenska sågverk och är helt fria från kemiska tillsatser. Våra produkter ger dina djur en naturlig,
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merKartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Läs merVäxthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion
RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood
Läs merBioEnergi Kombinatet i Härjedalen
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merPåverkan av partikelfraktionsfördelning på utbränningshastigheten hos träpellets
UMEÅ UNIVERSITET 27-3-15 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Påverkan av partikelfraktionsfördelning på utbränningshastigheten hos träpellets Samuel Israelsson Examensarbete C-nivå 1p Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merProjektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816
Läs merDet material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och
Läs merPELLETSKVALITET. Test av olika råvarumixer i pelletstillverkningen vid Rindi Västerdala AB:s bioenergikombinat i Vansbro TINA LIDBERG
PELLETSKVALITET Test av olika råvarumixer i pelletstillverkningen vid Rindi Västerdala AB:s bioenergikombinat i Vansbro TINA LIDBERG Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling Energiteknik Avancerat
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merAutomatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning
Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning
Läs merMiljöaspekter på produktion och lagring av träpellets
Projekt SWX-Energi Rapport nr 25 Miljöaspekter på produktion och lagring av träpellets Maria Sandberg, Karin Granström, Jonas Berghel, Stefan Frodeson, Roger Renström och Magnus Ståhl FÖRORD Rapporten
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merIndustriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Läs merPappersindustri REFERENSER. GL&V Sweden, Cellwood Machyneri Sweden, Voith papper Tyskland, Voith papper Norge, IBS Österrike, Corbelini Italien
1 Pappersindustri På alla ställen där slitage, kemiska påverkan och hög temperatur är som störst har keramiken mycket bättre egenskaper än hård metal eller härdad metal samt har keramiken mycket längre
Läs merPelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie
Rapport Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie Processing biofuels from farm raw materials - A systems study Daniel Nilsson Sven Bernesson Institutionen för energi och teknik
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merBestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt
Publikation 1987:162 Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Determination of moisture content of soil Metodbeskrivning 40:1977 1. Orientering... 3 2. Ordförklaring... 3 3. Sammanfattning... 3 4.
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merInblandning av lövved och rötskadad granved i råvarumixen vid Lantmännen Agroenergis pelletsfabrik i Malmbäck
Inblandning av lövved och rötskadad granved i råvarumixen vid Lantmännen Agroenergis pelletsfabrik i Malmbäck Bulkdensitet och hållfasthet Fett och hartssyrasammansättning NIRonline för processkontroll
Läs merBioenergikombinat i Falun - ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar
Projekt SWX-Energi Rapport nr 29 Bioenergikombinat i Falun - ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar Daniel Hägerby FÖRORD Rapporten Bioenergikombinat i Falun - ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar
Läs merSammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMÄTNING AV SJÄLVUPP- VÄRMNING
MÄTNING AV SJÄLVUPP- VÄRMNING PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Ida Larsson 19 september 2018 Research Institutes of Sweden TRANSPORT AND SAFETY Fire Research
Läs merSmulåterföring inverkan på pelletskvalitet Fullskaleförsök vid Bioenergi Luleå AB
Smulåterföring inverkan på pelletskvalitet Fullskaleförsök vid Bioenergi Luleå AB Fines recirculation influence on pellet quality Full scale trial at Bioenergi Luleå AB Pelletplattformen II Michael Finell,
Läs merEnergikartläggning av pelletsproduktion
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Tommy Schwartz Energikartläggning av pelletsproduktion vid Stora Enso på Gruvön Energy survey of wood pellet production at Stora
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merÅterfuktning av torrhaltsprov
Datum 2016-05-03 Författare Sven Gustafsson Återfuktning av torrhaltsprov WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T e l : 0
Läs mert = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)
1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merIMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström
IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merBiobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson
Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.
Läs merINFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.
Läs mer