NYHETSBREV Nr Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström

Transkript

1 NYHETSBREV Nr Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Årsmötet Nätverksträff... 2 Doktorandtjänst... 4 Forskning... 4 Produktionsteknisk plattform för svensk pelletsindustri Pelletsplattformen... 4 Kunskapssammanställning om faran vid lagring av träpellets... 5 Konferenser... 7 Medlemmar... 8 Medlemslista för nätverket... 8 Inledning NäPFo är nu en registrerad förening. Och allt detta för att vi skulle kunna öppna ett bankkonto. Men också för att vi vill försöka styra upp verksamheten lite. Och jag hade äran att få bli den första ordföranden vilket jag tackar mycket för. Vi var inte så många på vårt första årsmöte men det kändes ändå bra. Styrelsen består för närvarande av oss som var med i styrgruppen men det kommer säkert att bli en förändring av det i framtiden. Vem vill inte ha äran att sitta med i NäPFos styrelse? Så ta chansen och betala medlemsavgiften så börjar vi ett nytt kapitel inom svensk pelletsforskning med vår alldeles egna förening. Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström

2 Styrelse Styrelsen består av följande personer: Namn Post Telefonnummer E-postadress Katja Hagström Ordförande Magnus Ståhl Vice ordförande Maria Perzon Sekreterare Johan Vinterbäck Kassör Hampus Mörner Ordinarie Jonas Höglund Suppleant NäPFo:s hemsida För närvarande har NäPFo:s hemsida försvunnit sedan SVEBIO arbetade om sin hemsida. Vi diskuterar om hemsidan ska flyttas till en egen sida för att undvika kommande problem. Vi är alltid tacksamma för hjälp med bidrag till hemsidan. Skicka det till Magnus Ståhl Information Årsmötet 2011 I samband med Svebios konferens Pellets 2011, den 1 februari, på Elite Hotel Strandbaden i Falkenberg genomgick NäPFo en uppgradering, från styrgruppsledd verksamhet till att vara en registrerad förening. Närvarande på mötet var Katja Hagström, Hampus Mörner, Magnus Ståhl, Michael Finell och Anna Sager. Första mötet hölls efter alla konstens regler och följande styrelseposter valdes: Ordförande Katja Hagström, Örebro Universitetssjukhus Fyra styrelseledamöter Magnus Ståhl, Karlstads universitet; Maria Perzon; Johan Vinterbäck, SLU Uppsala; Hampus Mörner, PiR/SVEBIO Suppleant Jonas Höglund, IVL Två revisorer Tre till valberedningen Michael Finell, SLU Umeå; Anna Sager, SP, Borås. Raida Jirjis, SLU Uppsala; Karin Granström, Karlstads universitet; Bengt-Erik Löfgren, ÄFAB. Årsavgift för kommande år bestämdes till 100 kronor. Nätverksträff Den 28:e september kommer det att anordnas en nätverksträff för föreningens medlemmar. Program för träffen arbetas fram under sommar/tidig höst men frågor kring vår nystartade förening och dess utveckling kommer att finnas med i programmet. Nätverksträffen sker i samband med projektet SWX-Energis slutseminarium på Clarion Winn Hotel i Gävle. SWX-Energi är ett projekt som skall bidra till att öka och effektivisera användningen av förnybar energi inom Region Mål 2 Norra Mellansverige, Värmland, Dalarna och Gävleborg. SWX-Energi bygger på samverkan där samarbetet sker mellan de tre länen, två energikontor, ett universitet och en högskola. Projektet har samlat en stor del av 2

3 länens främsta forskarkompetenser inom området förnybar energi. Projektägare är Region Gävleborg och delprojektansvariga har Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet. Målsättningen är att projektet ska resultera i ett ökat nyttjande av regionens förnybara energiråvara samt bidra till ett ökat småföretagande och entreprenörskap. Välkomna till denna träff och att lyssna på föredrag från slutseminariet för SWX-Energi samt nätverksträff i samband med lunch eller på eftermiddagen. 3

4 Doktorandtjänst En doktorandtjänst inom pellets forskning är utlyst på SLU i Umeå. För mer information se: Forskning Produktionsteknisk plattform för svensk pelletsindustri Pelletsplattformen Pelletsplattformen är ett forskningsprojekt med målet att ge svensk pelletsindustri bättre förutsättningar att möta en starkt ökande efterfrågan från användare med skiftande behov och krav. Projektet som leds av Enheten för Biomassateknologi och Kemi vid SLU i Umeå har pågått sedan år 2007 och är nu i sitt slutskede. Pelletsplattformen är finansierad av Energimyndigheten, Pelletsindustrins riksförbund (PiR) och Skogsfakulteten vid SLU i samverkan med teknikleverantörer och PiR:s medlemsföretag. Programdirektör för Pelletsplattformen är Torbjörn Lestander. Forskningen inom pelletsplattformen har fokuserat på fyra olika områden: Nya råvaror (Robert Samuelsson), pelleteringsteknik (Michael Finell), on-linekarakterisering för produktionsstyrning (Torbjörn Lestander) och pelletslagring (Mehrdad Arshadi). Försöken har skett i olika skala, från laboratorieförsök med pellets tillverkade en och en till försök i forskningspiloten BTC med väl kontrollerade försök på omkring 500 kg material/körning. Flera fullskaliga industriförsök har utförts, många av dem baserade på resultat från forskningspiloten BTC. Forskningspiloten Biobränsletekniskt centrum (BTC) är en unik anläggning för forskning om tillverkning och förbränning av fasta biobränslen. Anläggningen kan hantera upp till 1000 kg material per försök. Detta möjliggör väl kontrollerade experiment i en skala som möjliggör överföring av resultat till industriell pelletstillverkning. På BTC finns två olika typer av pelletspressar, en med stationär matris och en med roterande matris. Även utrustning för brikettillverkning finns på anläggningen. Alla försök görs också satsvis vilket är mer flexibelt än en kontinuerlig process. Detta medför att vi kan undersöka processinställningar inom mycket vida gränser på olika system. Ett viktigt mål i projektet är att uppnå högsta pelletskvalitet trots ändrad råvarumix och andra ändrade betingelser. Högsta kvalitetsklassen har speciella krav på bulkdensitet, hållfasthet, fines, fukthalt och askhalt i det producerade materialet. Med hjälp av avancerade statistiska metoder och experimentell design är det möjligt att göra kartor som visar med vilka inställningar man kan uppnå dessa kvalitetskrav. Detta är till stor hjälp för operatörerna ute på fabrikerna som styr processen. Under projektets gång har bl.a. 8 försök utförts på olika fabriker över hela landet, NIRutrustning för on-linekarakterisering är också installerad på 4 olika fabriker. I fabriksförsöken har nya råvaror som rötskadad ved (från stormarna Gudrun och Per) och energived testats samt tillsatser som lignin och stärkelse har prövats för att förbättra hällfasthet och minska andelen fines. Försöken har gjort det möjligt för fabrikerna att öka sin råvarubas med oförändrad kvalitet på produkten. Stora energibesparningar har också gjorts genom att optimera de olika processtegen. NIR-utrustningen används framför allt för att följa fukthalten på spån on-line. Försöken har också visat att det finns stora möjligheter att detektera andra egenskaper som råvarusammansättning och askhalt med hjälp av denna teknik. 4

5 I laboratorieskala har experiment som visar hur bindningen mellan spånpartiklarna i komprimerade material som pellets kan påverkas mekaniskt och kemiskt. Detta har gett en bättre förståelse för de grundläggande bindningsmekanismerna i pellets. Genom att avlägsna fett- och hartssyror med t.ex. superkritisk koldioxidextraktion får man både en värdefull biprodukt och samtidigt bättre mekaniska egenskaper hos pellets producerade av extraherat spån. Pelletsplattformen avslutas i maj detta år. En ny ansökan för Pelletplattformen II (PPII) ligger redan inne hos Energimyndigheten där även PiR och S-fakulteten vid SLU är medfinansiärer. Inom PPII är de vetenskapliga målen att ytterligare öka de grundläggande kunskaperna om de fysikaliska och kemiska egenskaper som påverkar tillverkning av pellets. De industriella målen är bl.a. att minska produktionskostnaderna med minst 1 % per år. Michael Finell Michael Finell, Tekn. dr, Universitetslektor SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå Tel: Mbl: E-post: michael.finell@slu.se Kunskapssammanställning om faran vid lagring av träpellets Riskerna vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen har inte fått den uppmärksamhet som är befogat. Tretton personer har sedan 2002 omkommit i olyckor kopplat till sådan verksamhet. De flesta olyckor har inträffat i trapphus bredvid lastrummen ombord på fartyg, men fem personer har omkommit när de gått in i förråd på land. Vid de två senaste olyckorna, i november 2010, dog en person i ett mindre villaförråd i Irland och i februari 2011, dog en gravid kvinna i ett förråd i Schweiz. Vid förvaring i slutna utrymmen förbrukas syret och de giftiga gaserna kolmonoxid och koldioxid bildas och ackumuleras till farliga koncentrationer. I pelletsförråd är det kolmonoxid (CO) som utgör den största faran. Vid förvaring av träflis och timmer är det syrebrist i kombination med förhöjda halter koldioxid (CO2) som utgör största risken. Kolmonoxid bildas genom ofullständig oxidation av träets beståndsdelar. Irriterande aldehyder, främst hexanal, bildas i färsk pellets genom oxidation av fettsyror och kan utgöra att arbetsmiljöproblem i planlager. Damning är ett vanligt problem vid mekanisk hantering av träpellets och hög frekvens av gränsvärdesöverskridanden har rapporterats vid pelletstillverkning. Dammet irriterar luftvägar och ögon men kan även ge hudproblem från hartssyror. Andningsskydd med partikelfilter och heltäckande kläder kan användas för att skydda sig mot dammet. För att fastställa om fara föreligger är mätning av kolmonoxid och syrgas ofrånkomligt. I mindre förråd görs mätning innan in man går in i förrådet och vid vistelse i planlager bör personliga CO-mätare bäras hela tiden. I större planlager för pellets kan det vara motiverat att installera fasta mätare för kolmonoxid. Varken syrebrist, CO eller CO2 har några varningsegenskaper och det räcker inte med vanliga andningsfilter som skydd. Är man tvungen att gå in i ett förråd med farliga nivåer är en tryckluftsmatad andningsutrustning enda lösningen. 5

6 Vid CO-förgiftning är snabb behandling med frisk luft, syrgas och eventuellt tryckkammare viktigt. En drabbad person bör följas upp med återkommande medicinska kontroller då det finns risk att sena neuropsykiatriska symptom uppkommer, vanligen inom 1-3 veckor, men det kan ta längre tid. För att minska riskerna måste alla typer av förråd ventileras väl innan man går in i dessa. Pelletsförråd (förutom storsilos) och planlager bör byggas med självdragsventilation i grunden och med mekanisk ventilation som komplement vid behov. Alla förråd med risk för höga nivåer av farliga gaser eller syrebrist bör vara försedda med varningsskyltar om riskerna. Ingångsdörrar och luckor bör vara reglade eller låsta så att obehöriga inte medvetet, ovetandes eller genom lek kan ta sig in. Under det att ventilering pågår bör öppna dörrar och luckor vara avspärrade med en mekanisk barriär, t ex ett rep, kedja eller gallergrind med varningsskylt om tillträde förbjudet till dess att utrymmet är bedömt som säkert att beträda. I små och medelstora förråd bedöms brandrisken genom självantändning vara liten men utgör däremot en reell risk i industriella planlager och stora silos. Vid brand finns även stor risk för sekundär dammexplosion. Förvaring i täta tälthallar medför ökad risk för höga CO halter. Bränder i PVC-hallar kan vara besvärliga på grund av de farliga gaser som utvecklas. Riskerna med självantändning i planlager sammanfaller i regel när nivåerna av kolmonoxid är höga. Det är därför viktigt att det finns genomtänkta rutiner för ett säkert agerande vid varmgång i planlager och silos. Det förebyggande arbetet omfattar bland annat utbildning, förbättrad ventilation, mätning av farliga gaser, personlig skyddsutrustning och skyltning. Utbildning och regelverk ersätter dock inte tekniska preventiva insatser, varav den bästa är att redan vid ritbordet eliminera riskerna med slutna utrymmen. Arbetsmiljöverkets rekommendationer för slutna utrymmen AFS 1993:3 är tillämpbara i stort vid förvaring av träpellets, flis och timmer. Förhållandena i planlager kräver dock speciella hänsyn då de per definition inte kan anses vara slutna utrymmen. Urban Svedberg Arbets- och miljömedicin Sundsvall 6

7 Konferenser The European Pellet Conference i Österrike Från Bioenergi nr

8 Medlemmar Vi vill hälsa våra nya medlemmar välkomna. Medlemslista för nätverket Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. David Andersson, Ecoera AB, Arbetar bland annat med BIOAGRO projektet där man tittar på nya sätt att använda korn, raster från korn, frön och gräs för att producera värme. Mehrdad Arshadi, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, Helena Arvidsson, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering vid tillverkning av träpellets. Niklas Berge, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Per Blomqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Självantändning och brandrisker med pellets Christoffer Boman, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. Linda Bäfver, Energiteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleförbränning, samt emissioner av t.ex. metan, dioxiner och PAH. Kåre Eriksson, Arbets- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Exponeirng för trädamm och hartssyror vid tillverkning av träpellets. Frank Fiedler, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Kombisolvärmesystem (sol/pellets), test och simulering av pelletsbaserade uppvärmningssystem för småhus. Tore Filbakk, Norsk institutt for skog og landskap, Ås Michael Finell, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, 8

9 Åkerbränslen, (hampa och rörflen) och pelleteringsteknik. Karin Granström, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, Forskargruppen i ekoteknik, Mittuniversitetet, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm, terpener, hartssyror och aldehyder samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Annette Henning, ahe@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Jonas Höglund, jonas.hoglund@ivl.se, IVL, Stockholm Analys av den Svenska pelletsmarknaden Raida Jirjis, raida.jirjis@bioenergi.slu.se, Bioenergi, SLU, Uppsala, Råvaruegenskaper och dess betydelse för pelletskvalitet. Jennica Kjällstrand, jennica.kjallstrand@chalmers.se, Chalmers, Inga pågående projekt. Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@regionorebro.se, ÖNET Energikontoret Örebro Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, , Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, On-line karakterisering av råvaran och dess successiva modifiering i pelleteringsprocessen. 9

10 Klaus Lorenz, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Bengt- Erik Löfgren, ÄFAB, Lidköping, Anders Lönnermark, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Brandteknik, Självuppvärmning samt brandsäker lagring av biobränslen. Krushna Mahapatra, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusteringsinverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Olle Olsson, olle.olsson@bioenergi.slu.se, Institutionen för bioenergi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Marknads- och systemstudier på området fasta biobränslen som pellets. Janne Paavilainen, jip@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Modellering och simulering av kombisolvärmesystem (sol/biobränslen) i skala villornärvärmenät med syftet systemoptimering med hänsyn till utsläpp. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Maria Perzon, maria@perzon.org Tidigare vid Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Inga pågående projekt. Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Henry Persson, henry.persson@sp.se, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Brand, brandförlopp, släckning Tomas Persson, tpe@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge ( Pellet- och solvärmesystem för småhus. 10

11 Mina publikationer: Charlotta Porsö, Institutionen för Energi och Teknik, SLU, System för storskalig internationell pelletsproduktion Christofer Rhén, TallOil, WTC, Klarabergsviadukten 70, D7, SE Stockholm, Biobränsleexpert inom fasta bränslen. Pelletsproduktion, produktionsutveckling, kvalitet samt affärsutveckling. Katarina Rupar-Gadd, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen. Marie Rönnbäck, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Förbränning, emissiner och askkemi. Anna Sager, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Geir Skjevrak, Statoil Norge Oslo, wwww.statoil.com Små- och mellanskaliga panncentraler, prestanda, driftstilgängelighet, reglering, bränslekvalité. Magnus Ståhl, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Energieffektiv sågspånstorkning och träbränslepelleteringsprocess. Pelletskvalitetstudier. Urban Svedberg, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls Sjukhus, Sundsvall Gasformiga emissioner vid förvaring och transport av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. För närvarande fokus på sjötransport av pellets, flis och massaved. Claes Tullin, Förbränningsteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Lars Wadsö, Lund Isothermal Calorimetry Group, Building Materials LTH Nedbrytning av biobränslen, input data vid simuleringar av självantädningar (to self ignition simulations) Anna Vidlund, Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck,

12 Institutionen för Energi och teknik, SLU, Optimering av pelletsdistribution. Sytemanalys. Henrik Wiinikka, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@ltu.se, Luleå Tekniska Universitet, Avdelningen för Energiteknik Förbränningskaraktärisering av pellets (Slaggbildning/Förbränningsförlopp/ Partikelbildning/Emissioner). Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs. 12