Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör"

Transkript

1 Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör Pannenheterna på Sandviksverken. FOTO: André Piechowicz Anton Johansson André Piechowicz Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E

2 Linne universitetet Sjö fartshö gskölan i Kalmar Utbildningsprogram: Arbetets omfattning: Titel: Författare: Handledare: Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete om 6hp Hur fuktigt bränsle påverkar en panna Anton Johansson André Piechowicz Per Styrlin ii

3 Abstract Detta arbete handlar om hur pannanläggningar påverkas på olika sätt när man eldar med ett fuktigare biobränsle. Även syftet är att få en djupare kunskap hur olika typer av anläggningar reagerar av ett torrare respektive fuktigare bränsle vid förbränning, men likaså vilka kostnader och problematik det medför att använda ett fuktigare träbränsle. Och man kan dra slutsatsen att pannor samt systemen runt om pannorna påverkas av att elda med fuktigare bränsle, t.ex. om man ökar fukthalten från 10 % till 50 % kommer verkningsgraden sänkas med 2.3%, detta finns som exempel under i arbetet. Hade man däremot haft en rökgaskondensor på ovannämnda panna hade man kunnat ta till vara på energin i avgaserna och då ökat verkningsgraden istället. Arbete är utfört genom att fakta har blivit insamlat genom intervjuer med personer som besitter kunskap om ämnet i fråga. This report deals with how some types of boilers are affected during combustion of moist biofuel. The aim is to gain a deeper knowledge of how district heating plants react on the humidity of the fuel, but also to see what costs and problems that occur due to increased humidity level. The conclusion is that the boilers and peripheral systems are affected, both in positive but also in negative ways. This report is based on interviews with technicians and engineers operating district heating plants in the vicinity of Kalmar. Nyckelord: Biobränsle, Fukthalt, Rökgaskondensering, Panneffekt, Sandviksverken, Moskogen, Lammhult, Trädbränslen, Värmeinnehåll. iii

4 Förord Arbetet bygger på intervjuer med kunnigt folk inom branschen som har lång erfarenhet av kraftvärmeverk. Utan dem skulle det varit väldigt svårt att genomföra detta. Eftersom vi har undersökt olika anläggningar finns det inte direkt något facit då varje anläggning är unik för sig fast att vissa är samma panntyper. Vi vill rikta ett stort tack till personer som har tagit sig tid att svara på våra frågor samt visat oss runt i anläggningarna. De vi vill tacka är Hans Svensson på DU-teknik som har delat med sig av sin kunskap inom ämnet. Han har tidigare jobbat som konsult och har erfarenhet av många anläggningar runt om i Sverige. Niklas Sandh på VEAB (Växjö Energi AB) som är driftchef på Sandviksverken, även han har en mångårig erfarenhet av olika typer av pannor. Kent Johansson, före detta anläggningsansvarig på bland annat Lammhults värmeverk, han har jobbat på diverse anläggningar och har en mycket lång erfarenhet inom ämnet. Joakim Andersson på Kalmar Energi AB som är driftchef på Moskogen. Och till sist vår handledare Per Styrlin som är universitetsadjunkt på sjöfartshögskolan och har arbetserfarenhet inom ämnet. iv

5 Definitioner och förkortningar Med bränsle i denna rapport menas biobränslen. Pannbädd Sandbädd längst ner i botten på en CFB eller BFB. Medan bränslet på en rostpanna utgör pannbädden. CFB Cirkulerande fluidiserad bädd. BFB Bubblande fluidiserande bädd. Värmevärde den värmemängd som ett bränsle ger ifrån sig vid förbränning (MJ/kg). GROT Toppar, grenar och rötter av träd. Salix Snabbväxande flerårigt trädslag. Sintring - Process där fasta partiklar sammanfogas till ett större objekt vid höga temperaturer, t.ex. sanden som utgör bädden. Kvantitativ metod Metod för genomförandet av arbetet. Bygger på analys av dokument, intervjuer, gruppdiskussioner och observationer. v

6 Innehåll 1 INTRODUKTION 7 2 BAKGRUND Trädbränslen Moskogen Sandviksverken Lammhult 9 3 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet pannor? Hur påverkar fukthalten i bräsnlet anläggningar kostnadsmässigt? Avgräsningar Error! Bookmark not defined. 4 METOD 11 5 RESULTAT Hur påverkar ökad fukthalt i bräsnlet en panna? Hur fuktigt bränsle påverkar en panna slitagemässigt Hur en ökad fukthalt påverkar panneffekten Hur påverkar fukthalten i bräsnlet anläggningen kostandsmässigt? Hur underhållskostnader påverkas Eventuella ombyggnationer 14 6 RESULTATDISKUSSION 16 REFERENSLISTA 20 vi

7 1 INTRODUKTION I dagsläget använder man till största delen biobränslen vid produktion av värme och el där icke-nukleär, termisk kraftproduktion används i Sverige. Efter den internationella oljekrisen under 70-talet började man elda med kol istället. Då Sverige inte hade några kolresurser fick man importera kol vilket inte var ekonomiskt försvarbart då det beskattades kraftigt eftersom det inte var ett förnyelsebart bränsle. På grund av detta började man använda sig av närliggande förnyelsebara energikällor. Sverige har god tillgång till skog så träbränsle var ett naturligt val och det har använts sen dess och användningen kommer förmodligen inte att minska inom de närmsta åren då statistiken visar att den har ökat med 95 % sedan 1920, det motsvarar m3 skog (Den svenska skogen, 2015). Hur en varierande fukthalt i ett träbränsle påverkar en förbränningsanläggning är intressant att studera eftersom det finns många faktorer som påverkar om resultatet av en varierande fukthalt blir positivt eller inte. Några faktorer som påverkar resultatet är om anläggningen har en rökgaskondensor och vilka bränslen som finns tillgängliga i närområdet, då man vill minska transportsträckor. För att samla in relevant information har intervjuer gjorts med kunnig och erfaren personal på tre olika anläggningar. Anläggningarna som har besökts är belägna i Växjö, Lammhult och utanför Kalmar. 7

8 2 BAKGRUND När man eldar med olika typer av biobränslen med olika fukthalter påverkar det pannorna på olika sätt. Panntypen har också en avgörande roll hur fuktigheten i bränslet påverkar den. Här nedan följer kortfattat information om olika trädbränslen och olika typer av anläggningar. Anläggningarna som nämns eldar idag med biobränslen och är byggda för den typen av förbränning. 2.1 Trädbränslen Trädbränslen är så kallade biobränsle. Biobränsle är bränsle som utgörs av biologiskt material. Trädbränsle kan vara olika delar av ett träd. De olika träddelarna som man kan elda i pannor kan vara ved, bark, grenar, barr, toppar, stubbar och rötter (Lehtikangas, 1999, s. 10). Men det kan även vara bearbetat såsom pellets och briketter. Dessa är biprodukter från sågverk och är sågspån som har blivit komprimerat under höga tryck. Andra biprodukter man kan elda är sågspån och flis. Bearbetat bränsle är dyrare men innehåller lägre fukthalt och det medför att man har ett högre värmevärde (Lehtikangas, 1999, s. 17). Tvärtom när det gäller sågspån och flis, i regel innehåller dessa ca 50 % fukthalt men det beror på årstiderna och hur fuktigt klimatet är (Lehtikangas, 1999, s. 10). P.g.a. den ökade efterfrågan på biobränsle har man börjat elda med energiskog. Trädsorten man odlar är snabbväxande pilträd (Salix) och omloppstiden är ca 3-5 år (Lehtikangas, 1999, s. 31). Däremot har det blivit problem med att elda med Salix på vissa panntyper då materialet sintrar ihop sig och bildar klumpar. Detta kan få konsekvenser genom att sätta sig på pannväggar och i eventuella cykloner mm (Svensson, 2015). Den vanligaste typen av trädbränsle är flis. Träflis tillverkas genom att man flisar t.ex. avverkningsrester, röjningsvirke eller massaved. Även rester från sågverk och returträ kan flisas i en flismaskin. Torkar man flis ökar värmevärdet och lagringsbarheten ökar. Normal fukthalt för flis beror på vad den kommer ifrån, men den ligger mellan 25-50% (Flis som värmekälla, 2013). 8

9 2.2 Moskogen Moskogen är en kraftvärmeanläggning som är belägen väster om Kalmar. Man producerar el och fjärrvärme genom att man utnyttjar ångans energi till att driva turbiner och värmen på ångan till fjärrvärmen. Anläggning består endast av en pannenhet. Bränslet man eldar i pannan är all typ av biobränsle. Elproduktionen uppfyller en tredjedel av Kalmars energibehov. Fjärrvärmenätet leds till Smedby, Lindsdal och Kalmar. Fjärrvärmen är förbundet med Draken som är en fjärrvärmecentral i centrala Kalmar (Andersson, 2015) (kalmarenergi.se, 2015). 2.3 Sandviksverken Sandviksverket är ett kraftvärmeverk som ligger beläget utanför Växjö där man producerar både värme och el till Växjöstad. Anläggningen består av tre pannenheter som alla eldas med biobränslen. Produktionen är fördelad på en tredjedel el och två tredjedelar fjärrvärme. Den tredje enheten är i dag under inkörning och när den kommer vara helt i drift kommer elproduktionen vara 50 % av Växjös elförsörjning (veab.se, 2015). 2.4 Lammhult Lammhults fjärrvärmeverk är en hetvattencentral I Lammhult som är ett samhälle några mil norr om Växjö. Där eldar man flis, med en fukthalt runt 30 %, för att producera fjärrvärme i två stycken rosterpannor på tre respektive fyra MW. Man har en oljepanna på fyra MW som reservpanna om de andra skulle haverera eller inte räcka till. Det finns även en silo med pellets som antingen kan blandas in i flisen för högre effekt eller ersätta flisen helt om bränsletransporten skulle fela. Fjärrvärmen som produceras går ut till större delen av samhället samt till ett par närliggande industrier (Johansson, 2015). 9

10 3 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE Syftet med detta arbete är att skaffa en djupare kunskap om hur fukthalten i bränslet påverkar anläggningen. Arbetet handlar mer specifikt om hur ökad fuktighet på ett träbränsle påverkar en anläggning där icke-nukleär termisk kraftproduktion används samt vilka kostnader det medför. 3.1 Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet pannor? Hur påverkar fukten i bränslet en panna slitagemässigt samt effekten pannan ger. 3.2 Hur påverkar fukthalten i bränslet anläggningar kostnadsmässigt? Hur påverkas underhållskostnader vid byte till ett fuktigare bränsle. Samt eventuella ombyggnationskostnader. 3.3 Avgränsningar Frågor som inte kommer behandlas men kan kopplas till frågeställningarna är hur hantering av bränsle på anläggningarna, och hur miljön påverkas när man eldar med ett fuktigare bränsle. Varför man har valt att inte ta upp hanteringen av bränslet är p.g.a. att det skiljer sig avsevärt mellan anläggningarnas hantering och är på så sätt inte jämförbart. Hur miljön påverkas är för brett ämne att ta upp då det finns så många andra faktorer som man måste ta hänsyn till utöver fukten som bränslet innehåller. 10

11 4 METOD Som undersökningsmetod valdes kvalitativ metod att genom intervjuer samla in data och fakta om ämnet i fråga för att kunna granska och dra slutsatser. Fyra personer med stor erfarenhet inom kraftvärmedrift har intervjuats. Denna metod är vald pga. att det finns för lite data och dokument om hur fukthalten påverkar driften av pannenheter och för att det inte går att mäta genom en kvantitativ metodlösning. Det har även delgivits dokument med olika data på effekter och relevanta flöden från anläggningarna som har kunnat analyseras vid svar av frågeställningarna. Källorna som har använts i denna rapport har bedömts som trovärdiga. Genom intervjuerna med de olika personerna har frågeställningarna besvarats mycket lika. Man har bedömt att tillräckligt information och fakta har samlats in från dessa personer, därför har man avstått att intervjua ytterligare källor. Då bara ett fåtal personer har intervjuats kan det betyda att viktig information om alternativa tillvägagångsätt på andra anläggningar har missats. 11

12 5 RESULTAT 5.1 Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet en panna? Hur fuktigt bränsle påverkar en panna slitagemässigt Med en ökad fuktighet och ett minskat värmeinnehåll i bränslet behövs ett större luftflöde, primär och sekundär, vilket leder till ett direkt ökat slitage på rökgasfläkten samt övriga luftfläktar (Svensson, 2015). Ett sämre värmevärde leder även till att mer bränsle måste användas för att få samma effekt, vilket leder till mer avgaser och mer sot. Det bildas även avlagringar på pannväggar som i sin tur ger sämre värmeåterföring som kan leda till en förhöjd temperatur i pannan, med en högre temperatur ökar risken för sintring av sanden i pannbädden (FB-panna) (Sandh, 2015), (Svensson, 2015) Hur en ökad fukthalt påverkar panneffekten Om anläggningen enbart producerar el kommer effekten att minska då det sämre bränslet kommer att leda till mindre ångproduktion. Har anläggningen däremot även värmeproduktion samt en rökgaskondensor kommer effekten öka då du kan utvinna mer effekt ur kondensorn. I vilket fall som helst så ger pannan en lägre effekt än om man skulle elda med ett torrare bränsle, även om anläggningens totala effekt ökar (Svensson, 2015). 12

13 5.2 Hur påverkar fukthalten i bränslet anläggningen kostandsmässigt? Hur underhållskostnader påverkas Vid användning av ett fuktigare bränsle är det flera underhållsaspekter som påverkas: Fläktar Ökat luftflöde medför att fläktarna får en ökad belastning, framförallt rökgasfläkten eftersom all luft som kommer in i pannan expanderar samt att vattenångorna från bränslet bidrar till en större volym som måste pumpas ut (Svensson, 2015). Murning I FB pannor påverkar inte fukthalten slitaget på murbruket. Däremot rosterpannor kan behöva muras om med ett murbruk med en hög kiselhalt, som ger bättre värmeåterföring till eldstaden. Även om inte slitaget ökar, är bruket i sig dyrare (Johansson, 2015). Sandbädden Vid förbränning av fuktiga bränslen krävs en finkornigare sand pga. bättre värmeöverföring mellan bränslet och sandbädden (Sandh, 2015). Filter Med en ökad rökgasmängd blir alla filter utsatta för ökad belastning, vilket medför mer underhåll. I en CFB panna ökar även risken att sand följer med till filtren. Ökad rökgasmängd ger även mer sot och flygaska som kan bilda avlagringar i rör och tuber. Aska Mer bränsle ger mer aska som leder till ökad påfrestning för askskruvarna (Svensson, 2015). Bränslesystem Mer bränsle som behöver transporteras leder till att bränsleskruvar och övriga komponenter som hör till det systemet får en ökad belastning. Det är fukthalten som avgör hur mycket bränsle som behövs för att hålla samma effekt (Johansson, 2015). 13

14 5.2.2 Eventuella ombyggnationer Ibland räcker det inte med att bara reglera luftlödet och uppehållstiderna. Uppehållstiderna på en rosterpanna regleras genom att reglera hur mycket bränsle man matar in och hur snabbt rosterna matar bränslet genom pannan. På en mindre anläggning kan man behöva bygga om pannan för att klara av att köra anläggningen. Detta var fallet på Lammhults värmeverk då man anpassade sin 3MW PB2 Osby Parca, som man tidigare eldade med briketter och pellets, för att kunna elda med fuktigare flis. Det man behövde göra förutom det som tidigare nämnts angående luftflöde var att man var tvungen att mura om hela ugnen, samt ändra på konstruktionen i själva eldstaden. Kostnaderna som påverkades av detta var ombyggnationen i sig, byte till ett dyrare murbruk samt att man gjorde sekundärluftsdysorna reglerbara (Johansson, 2015). Illustration: Anton Johansson Bilden ovan är en skiss av hur pannan såg ut innan ombyggnationen. Eldstaden är anpassad för torrt träbränsle, d.v.s. briketter/ pellets. De mörkgråa områdena är murade. 14

15 Illustration: Anton Johansson Här är pannan efter man byggt om den. Eldstaden är anpassad så att de varma rökgaserna leds längs ett murat valv som värms upp. I toppen leds den största delen av sek. luften in och slutförbränningen sker i den röda cirkeln på bilden. Sek. luftsdysorna har gjorts reglerbara så man kan anpassa luftflödet för att få en bättre förbränning (Johansson, 2015). 15

16 6 RESULTATDISKUSSION Hur fuktigheten påverkar panneffekten Ett fuktigt bränsle medför uteslutande att panneffekten kommer att sänkas, det får man väga upp genom att mata in mera bränsle. Har man valt att använda sig av ett fuktigare bränsle för att det är mest lättillgängligt, samt att anläggningen i fråga till största delen producerar värme borde man fundera på att bygga dit en rökgaskondensor för att ta vara på all spillvärme i de fuktiga avgaserna. Ett bra exempel är Moskogen där man har en FB Metsopanna på 90MW. Där har man valt att justera fukthalten på bränslet man matar in beroende på årstid och utetemperaturen. Under det varma sommarhalvåret väljer man att köra med torrt träbränsle för att få ut så mycket ånga som möjligt för elproduktion och under vinterhalvåret väljer man att använda sig av t.ex. bark som har en hög fukthalt för att få ut upp till 25MW värme bara genom rökgaskondensorn. Moskogen och Sandviksverket påverkas rätt lika av fuktigt bränsle; mer fukt ger mer värme, mindre fukt ger mer el, detta tack vare rökgaskondenseringen. En mindre anläggning som Lammhult påverkas desto mer då man inte producerar ånga utan all energi går åt för att värma fjärrvärmevattnet, då medför ett lägre värmevärde på bränslet en minskad panneffekt. En aspekt man måste ta hänsyn till är att en RG-kondensor är relativt dyr att installera, och då även om man verkligen behöver en för att klara av behovet på nätet. Om man ändå klarar av att köra anläggningen på t.ex. skogsflis eller GROT utan några större modifikationer borde man använda sig av det bränsle som är närmast att införskaffa, då man minskar transportsträckorna för bränslet och är därmed mer skonsam mot miljön. 16

17 Hur underhållskostnader påverkas. Merkostnaderna som uppstår är mer kopplade till det ökade bränsleflödet, snarare än fukthalten i sig. Ökat bränsleflöde ställer högre krav på alla system som har med förbränningen att göra då belastningen ökar. Till att börja med kommer bränslesystemet få arbeta mycket hårdare, här nedan är ett räkneexempel som teoretiskt visar hur bränsleflödet ökar när man ökar fukthalten i bränslet. Antag att vi har en panna med en bränsleeffekt på 90MW och eldar med flis med en fukthalt på 30 %.(Hi=12.71MJ/kg) Man får då ett bränsleflöde på 26.2 ton/h (7.08kg/s) [Formeln för bränsleeffekt är P=ṁb*Hi (Effekt=massflöde * värmevärde bränsle)][formeln för värmevärde är Hi=19.22-(0.217*f) (där f är fukthalten)] (Fagergren, 2012). Byter man då till flis med en fukthalt på 50 % (Hi=8.37MJ/kg) och vill bibehålla en bränsleeffekt på 90 MW måste man öka bränsleflödet till 38.7 ton/h (10.75kg/s) Det är en teoretisk ökning på 51.8%. Detta leder till en ökad belastning på alla komponenter som har med bränslematning att göra, även askutmatningen kommer att få motsvarande ökning. Luftsidan kommer att få en ännu större ökning då man behöver ett större luftöverskott, och störst ökning av belastningen kommer att ske på rökgassidan, eftersom det ökade luftflödet kommer att resultera till en kraftig ökning av mängden rökgaser. Vi har fått höra att rökgasfläkten är den största boven när det kommer till ändring av fukthalt då det är den som kommer få den största belastningen. Själva kostnaderna som kommer att påverkas p.g.a. ökat slitage är diverse lager, remmar och elmotorer till största del. Något som är värt att fundera på är även hur kraven och förväntningarna på nya pannor hela tiden ökar, de byggs hela tiden bättre och med bättre material, material som ofta är mycket dyra och svårbearbetade, vilket gör att det blir svårare att underhålla, vilket i sin tur leder till större krav på personalen som servar pannan. 17

18 Eventuella ombyggnationer När man pratar om förbränning finns det tre T:n man behöver ta hänsyn till: Tid- tiden bränslet behöver för att fullständigt förbrännas. Temperatur- man behöver en tillräcklig temperatur för att förbränningen ska ske på ett bra sätt. Turbulens- Ett tillräckligt luftflöde måste vara tillgängligt för att förse förbränningen med syre. I Lammhult var man tvungen att göra ändringar på pannan för alla tre punkterna. Uppehållstiderna reglerades, d.v.s. tiden man ger bränslet inne i eldstaden, då man behöver längre tid för att få ut fukten ur bränslet var man tvungen att förlänga uppehållstiden. Temperaturen var man tvungen att försöka höja då värmevärdet på flis är sämre än det hos briketter. Detta löste man till viss del med att ändra eldstadsinteriören, och till viss del att man bytte ut murbruket i eldstaden mot ett med en bättre förmåga att reflektera värme, vilket ger en högre temperatur i bränslebädden. Turbulensen förbättrades genom att man gjorde sekundärluftsdysorna i pannväggarna reglerbara, detta för att man ska kunna reglera luftflödet för att nå en optimal förbränning. Kent gav oss lite siffror på vad detta kostade, Det nya murbruket är ungefär 30-40% dyrare än det man använde innan, en ökning från 60kkr till ca 90kkr för att mura om hela pannan. kostnaderna för sekundärluftsdysorna var ungefär 90kkr. 18

19 Hur underhållskostnader påverkas För att kunna sänka slitaget på en panna och dess delar så som olika fläktar och annat skulle det optimala vara att sänka fuktigheten på bränslet och samtidigt höja värmevärdet. Som det ser ut i dag så ligger bränslet ute vid anläggningarna och drar åt sig fukt för att sedan tillföra det till pannan vid förbränning, medan det ligger där skulle man kunna torka det för att sänka fuktigheten. I dagsläget finns det så kallad biomassa-tork. Det går ut på att man återför spillvärmen till en värmeväxlare, mediet man värmer upp är luft som man pumpar in via en fläkt. Därefter flödar den uppvärmda luften till en typ av container där även bränslet som skall torkas förs in. På så sätt kan man höja värmevärdet. Problemet i dag är att det nog skulle ta för lång tid att värme upp så mycket bränsle. Som t.ex. på Sandviksverken i Växjö matas pannan med 60 ton bränsle i timmen. Vi tror att biomassa-torken inte kan hantera sådana stora mängder då de är byggda för mindre anläggningar. Ett annat fall är det för pannan i Lammhult, då den är mycket mindre. Där skulle man kanske kunnat investera i en tork istället för att behövt bygga om hela pannan för att kunna elda med ett fuktigare bränsle. Dock kanske det lönar sig i längden med underhåll och dylikt genom ombyggnation. Det enklaste sättet i dag är att ställa krav på bränsleleverantören, att bränslet inte får vara för fuktigt. På de flesta anläggningarna mäter man fuktigheten innan man lagrar bränslet. Det gör man direkt när transporten kommer in genom att man bland annat väger lastbilen och mäter med en dosa som man sänker ner i t.ex. flishögen för att göra en mätning vilken fukthalt bränslet innehåller. På så sätt har man bra kontroll vilken kvalité man får på bränslet. I Växjö blandar man olika delar av ett träd för att få så jämnt snitt på värmevärdet som möjligt. Varje transport kommer med specifikt last exempelvis kommer ett last med flis och ett annat med GROT osv. Olika delar har varierade värmevärden på grund av att vissa delar är mer benägna att absorbera fukt än andra. Det utför man genom att lagra de olika biomassorna i silos där man genom en stor skruv blandar bränslet. Ett bra sätt kan man tycka, men vill man få ut en högre effekt på rökgaskondensorn så vill man ha så fuktigt bränsle som det går för att få ut högre värme på fjärrvärmenätet. Men det beror helt på om man prioriterar elproduktion eller värmeproduktion. Angående sintring av sandbädden så verkar det skilja sig beroende på vilken panntyp man har eftersom sandkornen är mindre i vissa pannor och det är lättare för sanden att sintra. T.ex. på Sandviksverken så hade man problem med sintring av sandbädden. Detta förklarade Niklas på VEAB att det berodde på avlagringar som bildas på pannväggarna för att man eldar med mer bränsle pga. fuktigheten. Detta leder till sämre värmeåterföring med förhöjd temperatur som följ kan sandbädden sintra. Men Moskogen som helst eldar med ett fuktigare bränsle på vintern hade inga problem med sintring av sin sandbädd. Detta kan bero på att man har en panna av BFB-typ, de har större sandkornsstorlek pga. att sanden inte behöver cirkulera som i en CFB-panna. 19

20 REFERENSLISTA biobränsle. (den ). Hämtat från ne.se: den Biobränslen. (den ). Hämtat från biobränslen.se: den Den svenska skogen. (den ). Hämtat från skogssverige.se: skogssverige.se/skog/fakta-om/den-svenska-skogen den Fagergren, S. (2012). Teknisk Formelsamling. Kalmar: Kalmar Maritime Academy. Flis som värmekälla. (den ). Hämtat från Bioenergiportalen: den kalmarenergi.se. (den ). Hämtat från moskogen: den Lehtikangas, P. (1999). Lagringshandbok för trädbränslen, 2:a upplagan. Kista: Kista Snabbtryck AB. veab.se. (den ). Hämtat från Sandviksverket: den Intervjuade personer Andersson, J. (den ). Om Moskogen. (A. P. Anton Johansson, Intervjuare) Johansson, K. (den ). Om Lammhult. (A. Johansson, Intervjuare) Sandh, N. (den ). Om Sandviksverket. (A. J. André Piechowicz, Intervjuare) Svensson, H. (den ). Allmänt om fukt i biobränslen. (A. J. André Piechowicz, Intervjuare) 20

21 Kalmar Tel Lnu.se 21

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Succé för flis i Hjo

Succé för flis i Hjo Vättern är kall men bassängen är varm. Flisproducerad fjärrvärme värmer badvatten, affärslokaler och lokaler för offentlig service i hamnområdet i Hjo. FOTO: JAN-ERIK EJENSTAM ANLÄGGNINGSFAKTA FJÄRRVÄRMEVERKET

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län

Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sollefteå, november 2006

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Dalkia Facture biobränslepanna

Dalkia Facture biobränslepanna Dalkia Factures nya biobränslepanna Jonas Wallén Metso Power Panndagarna 2012, Örnsköldsvik Dalkia Facture biobränslepanna 1 Innehåll Dalkia Facture biomass pannanläggning Metso scope - Bränslehantering

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Flytt av nätpumpar inne på värmeverket Drakens område

Flytt av nätpumpar inne på värmeverket Drakens område ISRN LUTMDN/TMHP--13/5282--SE ISSN 0282-1990 Flytt av nätpumpar inne på värmeverket Drakens område En förstudie hos Kalmar Energi Jenny Overå Examensarbete Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper

Läs mer

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

GärstadaNLäGGNINGEN ENErGI Ur avfall FÖr MILJÖNs skull

GärstadaNLäGGNINGEN ENErGI Ur avfall FÖr MILJÖNs skull GärstadANLÄGGNINGEN ENERGI UR AVFALL FÖR MILJÖNS SKULL Så gick det till 1954 Den första fjärrvärmeleveransen skedde i Linköpings kommun. Anslutningen till fjärrvärmenätet ökade i slutet av 50-talet och

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder MVKN10 Energitransport Institutionen för energivetenskap Ahmed El-Ali mt06 Filip Olsson mt06 1 Inledning & Sammanfattning Användningen av fjärrvärme

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen

Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen - en studie av biomassa som genomgått en pyrolys-, torrefieringseller steam explosionprocess Karl Lindberg 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Sandvik 3. Nytt kraftblock 104 MW varav 39 MW el 1200 mkr

Sandvik 3. Nytt kraftblock 104 MW varav 39 MW el 1200 mkr Sandvik 3 Sandvik 3 Nytt kraftblock 104 MW varav 39 MW el 1200 mkr Organisation Overall Project Manager Björn Axberg Control Styrgrupp committee HSE & Risks Roland Jonsson / Per Eriksson Communication

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. CHALMERS 2010-08-18 1 (4) TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B: Teori och beskrivande moment Inga hjälpmedel

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion ÖRTOFTAVERKET El- och värmeproduktion för ett hållbart Skåne Innehåll Inledning 3 Från vision till verklighet 4-5 Så funkar det 6-7 Kraften kommer från skogen 8-9 Miljövinster och hållbar utveckling 10-11

Läs mer

Leverantör av kompletta biobränsleanläggningar

Leverantör av kompletta biobränsleanläggningar Leverantör av kompletta biobränsleanläggningar PETRO ETT är ett företag ingående i PETRO - gruppen Petro ETT är ett företag med stort teknologiskt kunnande inom biobränsle marknaden. Petro ETT verksamhet

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone. MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.fi VÄRMECENTRALER Lantbruksföretagarens val! Större produktionsutrymmen

Läs mer

Cellulosa Består av långa oförgrenade kjedjor av glykosenheter. Vedpärmen Sidan I. 1. I. Ordlista

Cellulosa Består av långa oförgrenade kjedjor av glykosenheter. Vedpärmen Sidan I. 1. I. Ordlista Sidan I. 1 I. Ordlista A. Absorbator Ett element som fångar in exempelvis solstrålning och omvandlar dess energi till värme (se kap solenergi). Askhalt Mängden aska dividerad med torrsubstanshalten (%),(se

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

DU Teknik, ledande konsulter inom energi-, miljö-, och processteknik. Avd. 7010 och 7020

DU Teknik, ledande konsulter inom energi-, miljö-, och processteknik. Avd. 7010 och 7020 2014-04-22 DU Teknik, ledande konsulter inom energi-, miljö-, och processteknik. Avd. 7010 och 7020 Peter Holmström Regionchef, VD DU Teknik AB. 010-476 69 26, peter.holmstrom@hifab.se Peter Holmström

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer