Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling"

Transkript

1 Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling på uppdrag av Slutrapport Datum: Ingemar Olofsson och Martin Sjöström C/O Umeå Energi Box Umeå, Sweden Telefon: E-post:

2 Sammanfattning Skogsrester eller grenar och toppar (grot) är en värdefull källa till energi, men just på grund av att det är restprodukt är det även behäftat med en mängd problem såsom höga askhalter på grund av kontaminering vid fällning, uttag ur skogen och efterföljande logistik. Dessa föroreningar påverkar bränslets förbränningskarakteristik främst med avseende på ökad beläggningsbildning och slaggningstendenser i en pannanläggning på grund av den låga asksmältpunkten. Denna studie fokuserar på avlägsnandet av dessa föroreningar genom användandet av delprocessen torrefiering följt av två olika typer av efterbehandlingar; 1) vattentvätt och centrifugering, samt 2) sållning. Torrefiering är en termisk och syrefri process där det material som skall behandlas hettas upp till en temperatur av C vid en uppehållstid på mellan 0 och 60 minuter. I detta fall var temperaturen 300 C och tiden 8 minuter vilket gav ett massoch energiutbyte på 81 respektive 86 %. Torrefiering ger materialet nya, förbättrade egenskaper som delvis nyttjades i de efterföljande behandlingsstegen, d.v.s. tvättning/centrifugering samt sållning. Vid tvättningen i vatten avlägsnades en del av föroreningarna från det torrefierade och mer hydrofoba materialet. Ytvattnet centrifugerades sedan bort. Vid sållningen avlägsnades föroreningarna lätt bort från det torrefierade materialet. Resultaten från försöken visar att de två testade behandlingsmetoderna fungerade bra för att avlägsna en del av föroreningarna vilket i sin tur drastiskt höjde asksmältpunkten för bränslet. Hög asksmältpunkt är önskvärt i princip i alla förbränningssammanhang eftersom slaggning och beläggningsbildning då undviks i rosterpannor och agglomerering/defluidisering undviks i fluidbäddspannor. Samtliga försök kördes på fint huggna grenar och toppar med barren kvar. Materialet var vinterskördad gran och visade sig innehålla stora mängder finfraktion i form av barr, bark och annat finmaterial. Större bitar avlägsnades innan torrefiering för att så långt som möjligt efterlikna den finfraktion som ibland kan falla ut som en bifraktion vid exempelvis flisning på bränsleplan. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Skogsavfall, grenar och toppar (grot) Torrefiering Syfte Metod Material Kontaminering Torrefiering Tvättning och centrifugering Sållning Provtagning och analys Resultat och diskussion Torrefiering Tvättning och centrifugering Sållning Elementaranalys och beräknade asksmältpunkter Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning Diskussion och Slutsats Referenser Acknowledgement Appendix Appendix

4 1. Introduktion 1.1 Skogsavfall, grenar och toppar (grot) För 20 år sedan lämnades det mesta av hyggesresterna kvar i skogen, men nu har medvetenheten om det globala klimatet och de ekonomiska incitamenten ökat och det råder hög efterfrågan på marknaden för denna typ av biobränsle. Det finns flera anledningar till varför grot inte har fått genomslag förrän de senaste 15 åren. Grot har i många fall förhöjd askhalt som kommer från inblåsande jordmineral, men också från sand och lera som fastnar på materialet vid avverkning, uttag, transport och hantering. Föroreningarna leder till låga asksmältpunkter som medför problem såsom agglomerering i fluidiserande bäddar samt beläggningar och slaggbildning i pannor. Grot har även förhållandevis låg energidensitet på grund av hög fukthalt och låg densitet och blir därför med acceptabel ekonomi svårt att transportera över längre sträckor. Energidensiteten kan dock ökas genom att lägga groten i vältor i skogen och låta det torka under en säsong. Men man får alltid en viss grad av biologisk nedbrytning och det finns även risk för så kallade hot spots och självantändning, speciellt om groten får ligga på hög i flisad form. Groten är även relativt inhomogen med avseende på dels askhalt och sammansättning, men även med avseende på fukthalt vilket gör det svårare att förutse hur materialet ska bete sig vid förbränningen. Vid flisning eller sönderdelning av materialet blir ofta även fina delfraktioner över som mestadels består av barr och annat finmaterial. Detta material har högre askhalt och är därmed ännu mer problematiskt att elda. Vissa av dessa problematiska egenskaper kan dock förbättras genom en värmebehandlingsprocess som kallas torrefiering. 1.2 Torrefiering Fördelen med att torrefiera ett material är att det får förbättrade och nya egenskaper vilka är fördelaktiga vid hantering, lagring, malning, förbränning mm. De förbättrade egenskaperna är; energivärde, malningsbarhet, hydrofobicitet, hållbarhet, homogenitet med avseende på fukthalt och sammansättning [1]. Även risken för biologisk kontaminering elimineras på grund av behandling i hög temperatur [2]. Efter torrefiering är biomassan mer lik fossilt kol i dess karakteristik och sammansättning vilket gör det möjligt att samelda i kolkraftverk [3]. 1.3 Syfte Syftet med projektet var att undersöka metoder att avlägsna en del av föroreningarna i groten genom att först torrefiera materialet för att göra materialet mer hydrofobt och sedan avlägsna dessa föroreningar genom vattentvätt. Även alternativa metoder för att förbättra askans sammansättning och bränslets karakteristik skulle undersökas. 4

5 2. Metod 2.1 Material Samtliga försök är utförda på fint huggna grenar och toppar med barren kvar. Materialet var vinterskördad gran och visade sig innehålla stora mängder finfraktion i form av barr och annat finmaterial. Då groten var vinterskördad och därmed inte hade kommit i direktkontakt med marken samt att den flisades och torkades omedelbart, resulterade detta i en biomassa som var förhållandevis fri från skörde- /uttagsrelaterade föroreningar. 2.2 Kontaminering Groten kontaminerades med kontrollerade mängder sand och silt (typ av jordart med tämligen små korn, innefattar mjäla och finmo [4]). Sanden bestod av Rådasand för att simulera naturligt förekommande sand innehållande hög andel kisel och andra asksmältpunktsnedsättande ämnen som kan förorena bränslet [5]. Silten var den fina fraktionen av pinnmo från Degernäs, Umeå och tillsattes för att simulera en förorening som är svår att avlägsna. Mängden tillsatta föroreningar var cirka 2% av torrsubstansen (TS), 1% av vardera sand och silt [6] och sammansättningen för dessa föroreningar återfinns i Appendix 1. För att så långt som möjligt simulera beteendet hos naturligt förekommande föroreningar och dess förmåga att vidhäfta vid groten blötlades sanden och silten i 20 liter vatten och blandades in med groten i en roterande trumma under ca 1 timme för att säkerställa att föroreningarna blandades in homogent, se Figur 1. På grund av den begränsade storleken på blandningstrumman utfördes denna inblandning i tre satser/batcher. För att säkerställa samma kontamineringsgrad mellan satserna i blandningstrumman baserades beräkningarna på torrvikt. Fukthalten (FH) på biomassan mättes därför först upp med en fukthaltsbestämmningsvåg, Mettler Toledo HB43, vilken hettar upp ett prov på 3-5 g till en temperatur av 105 C för att ånga av vattnet. Differensen mellan start m vått och slutvikt m torrt bestäms och FH beräknas enligt: å å Ekvation 1Fukthalten i procent. där m vått och m torrt är vikten på den blöta respektive den torra biomassan. Torrvikten, m torrt, på hela satsen beräknades sedan enligt: å å Ekvation 2. Fukthalten i procent. 5

6 Figur 1. Roterande blandingstrumma som användes för att kontaminera groten. Kapaciteten på blandningstrumman var ca 1m3/batch. 2.3 Torrefiering Torrefiering är en process där biomassa hettas upp i en syrefri miljö till en temperatur mellan C vid en uppehållstid på mellan 0 och 60 minuter. BioEndev:s torrefieringspilot som användes under detta experiment har en maximal kapacitet på ~20 kg/h med en roterande trumma som torrefieringsreaktor, Figur 2. Materialet som torrefierades torkades till en fukthalt <0,5% innan det lastades i torrefieringspilotens bränslesilo. Från silon matades materialet med en matarskruv ned till en förvärmare som matade materialet vidare in i den roterande trumman. Därefter kyldes materialet ned i en kylskruv varefter det matades ut i en produktsilo. 6

7 Figur 2. Schematisk bild över BioEndevs torrefieringspilot. Uppehållstiden i torrefieringstrumman detta experiment sattes till 8 min och torrefieringstemperaturen bestämdes till 300 C. Uppehållstiden 8 minuter valdes för att maximera produktionstakten och därefter bestämdes temperaturen till 300 C (med erfarenhet från tidigare torrefieringstudier på grot [7]) för att säkerställa tillräcklig torrefieringsgrad för att kunna se signifikanta skillnader mellan det råa och obehandlade materialet och det torrefierade materialet. Under torrefieringsprocessen frigörs vatten, kolmonoxid, koldioxid och andra gasformiga kolväten, vilket i sin tur orsakar en viktminskning hos materialet [3]. I litteraturen har ett massutbyte definierats för processen som beräknas enligt nedan. Under torrefieringsprocessen förlorar materialet även en del av sin energi på grund av de flyktiga gaskomponenterna som avgår, varvid ett energiutbyte kan beräknas enligt nedan. Torrefieringsprocessens massutbyte beräknas enligt: Ekvation 3. Där m råmaterial är massan på det torkade råmaterialet och m torrefierat är massan på den kylda och torrefierade produkten. Torrefieringsprocessens energiutbyte beräknas som: Ekvation 4. 7

8 Där LHV torrefierat och LHV råmaterial är de effektiva värmevärdena på materialen före och efter torrefiering. Materialets torrefieringsgrad beräknas och är ett mått på hur nedbrutet biomassan är i förhållande till det obehandlade materialet. Ett värde på 0% anger obefintlig nedbrytning av biomassan och 100% anger helt nedbruten biomassa till elementarpartiklarnas grundtillstånd. Den inneboende kemiska bindningsentalpin i biomassan, chemical bond energy (CBE), är en beräkning av den energin som krävs för att bryta samtliga bindningar i dess huvudbeståndsdelar i form av lignin, cellulosa, hemicellulosa och extraktivämnen och omvandla dessa till elementarpartiklarna (C, H, O, N, S) i dess grundtillstånd, i form av grafit (C(s)), vätgas (H2(g)), syrgas (O2(g)), kvävgas (N2(g)) och svavel (S(s)). Obehandlad biomassa har relativt högt värde på CBE och termiskt behandlad biomassa har relativt lågt värde på CBE på grund av partiell termisk nedbrytning av de inneboende bindningarna i exempelvis hemicellulosan. Om CBE för både råmaterialet och det torrefierade materialet är beräknade kan torrefieringsgraden, TF CBE, daf, beräknas som: CBE o tor, daf TF CBE, daf = 1 CBE ref, daf Ekvation 5. Torrefaction Där CBE ref, daf och CBE tor, daf är kemiska bindningsentalpin på det råa respektive det torrefierade materialet, på torrt och askfritt tillstånd. 8

9 2.4 Tvättning och centrifugering Ett av syftena med denna studie var att utföra försök för att avlägsna helt eller delar av de tillförda sand- och siltföroreningarna från biomassan. Idén med tvättning i vatten för att avlägsna föroreningar grundar sig i att materialet blir mer hydrofobt genom torrefiering [2], vilket innebär att den torrefierade biomassan inte suger åt sig lika mycket vatten som råmaterialet. Därmed kan de tyngre föroreningarna sjunka vid tvätten medan det lättare torrefierade materialet flyter på ytan. Materialet tvättades därmed i en bassäng under omrörning i 10 sekunder. På grund av den ökade hydrofobiciteten hos det torrefierade och tvättade materialet har det i teorin inte tagit åt sig fukt i någon nämnvärd utsträckning. Dock kan en del vatten fastna/binda till ytorna genom kapillärkrafter varför även centrifugering användes i omedelbar anslutning till vattentvätten för att avlägsna resterande ytvatten. Centrifugen som användes var en modifierad tvättmaskin med ett maximalt varvtal på 1000 varv per minut med en yttre trumdiameter på 50 cm. Den tvättade biomassan centrifugerades under olika lång tid som varierades mellan 3,5 och 120 sekunder. Den kortare tiden var precis så lång tid som krävdes för att centrifugen skulle hinna varva upp till fulla varv. Spannet upp till 120 sekunder valdes för att ge en bild av hur hårt ytvattnet var bundet samt hur lång tid avvattningen skulle kunna tänkas ta. 9

10 2.5 Sållning Sållningsprocessen användes som en referens och alternativ metod till tvätt/centrifugeringsprocessen i försök att separera groten i två fraktioner, d.v.s. ett accept bestående av grot med lägre askhalt och en finfraktion bestående av fina partiklar med hög askhalt där de mesta av föroreningarna samlades. Ett Mogensen E 0554 skaksåll med sållduk på 0,5x0,5 mm användes. Den förorenade, torrefierade och torra biomassan matades in i skaksållet uppifrån (se övre högra hörnet i Figur 3) och läts passera genom skaksållet. Acceptet (se nedre högra hörnet i Figur 3) återfördes sedan till inloppet via två bandtransportörer. För att säkerställa hög avskiljningsgrad i skaksållet samt att de två fraktionerna hade signifikanta skillnader mellan varandra återfördes material under 5 minuter vilket gjorde att materialet passerade skaksållet gånger. Figur 3. Uppställningen på skaksållet. 2.6 Provtagning och analys Provtagning och analys utfördes på samtliga steg i processen enligt Figur 4. Proven togs ut enligt provdelningsprincipen där flertalet mindre prov togs ut från varje batch. Sedan provdelades detta prov till ett mindre prov som var representativt för hela batchen. Proven skickades sedan på analys till Bränslelaboratoriet i Umeå för bestämning av; värmevärde (SS ISO 1928:1); askhalt (SS :1); syre (beräknat); kol, väte, kväve (LECO-method 1); svavel (SS :1); klor (SS :1); och 10

11 flyktiga ämnen (SS ISO 562:1). För bestämning av asksammansättning skickades proven till ALS i Luleå och analyserades enligt EPA med metoderna (ICP-AES ) och (ICP-SMS). Samtliga data återfinns i Appendix Resultat och diskussion 3.1 Torrefiering Vid torrefieringen avgår flyktiga ämnen från materialet varvid materialet tappar en del massa. Massutbytet uppmättes till 81 % efter torrefieringen. Detta innebär även att askhalten på materialet bör öka efter torrefiering eftersom askkomponenterna inte avgår vid torrefiering [3]. I Figur 4 ses askhalten i de olika bränslena och askhalten minskade tydligt genom torrefieringsprocessen. Detta fenomen kan förklaras av den mekaniska bearbetning som transportörerna utsätter materialet för och att en del av föroreningarna lossnade innan det ens hade nått bränslesilon. Dock bör detta inte inverka på slutresultatet eftersom askhalten efter torrefiering fortfarande var mer än dubbelt så hög som det icke kontaminerade råmaterialet. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Figur 4. Askhalt i Grot som passerat olika behandlingsprocesser, både angivet som mass-% på torrsubstans (%-TS) och mass-%/kg råmaterial på torrsubstans (%-TS, in). Medelyttemperaturen på biomassan i slutet av torrefieringstrumman var 304 C vid en uppehållstid på 8 minuter. Energiutbytet var 86 % vid en torrefieringsgrad, TF CBE,daf, på 18.4% [8]. Andra torrefieringskörningar med granflis [8] gjorda vid samma inställningar gav mass- och energiutbyten på 80 % respektive 87 % vid en torrefieringsgrad, TF C.B.E,daf, på 12,3%. Den stora skillnaden mellan torrefieringsgraderna av groten av 18,4% och granflis 12,3% kan till största delen förklaras av att groten [7] av erfarenhet innehåller mer hemicellulosa än stamveden från gran, men även av det faktum att granflisen hade betydligt större stycketjocklek än groten och att den därmed inte torrefierades lika hårt eftersom värmevågen inte Grot rå Grot rå kont. Grot TF kont. Grot TF kont. tvättad Grot TF kont. Sållad % TS 1,7% 5,7% 4,7% 3,4% 3,3% % TS,in 1,7% 5,7% 3,8% 2,8% 2,7% 11

12 går in i materialet lika snabbt. För ytterligare jämförelser, se Martin Nordwaeger et al [8]. Vid torrefiering ökar värmevärdet i bränslet genom avgång av flyktiga ämnen. Dessa ämnen innehåller relativt stor andel syre varför C/H/O-förhållandet ändras i den fasta produkten. Eftersom halten av energirikt kol (C) ökar i det torrefierade bränslet ökar även värmevärdet, se Figur 5 (jämför Grot rå kont. med Grot TF kont.). 20,0 15,0 MJ/kgTS 10,0 5,0 0,0 Grot rå Grot rå kont. Grot TF kont. Grot TF kont. tvättad Grot TF kont. Sållad VVeff,torrt 19,6 18,6 21,3 21,6 21,6 Figur 5. Effektiva värmevärdet (MJ/kt torrsubstans) på grot som passerat de olika behandlingsprocesser. Värmevärdessänkningen mellan den råa groten (Grot rå) och den råa förorenade groten (Grot rå kont.) beror på utspädningseffekten av den tillförda inerta askan. Omvänt beror ökningen av värmevärdet på det tvättade (Grot TF kont. tvättad) och det sållade (Grot TF kont. sållad) torrefierade materialen i jämförelse med det torrefierade materialet, på minskad askhalt. Generellt sett avgår mellan 30-70% massprocent av bränslets klor i torrefieringsprocessen, beroende på framförallt torrefieringstemperatur. Dock var klornivåerna på eller under detektionsgränsen (100 mg/kg) för samtliga biomassafraktioner förutom den förorenade och icke behandlade groten. Detta gör att det för denna studie inte säkert går att säga hur mycket klor som avgick i processen. 3.2 Tvättning och centrifugering Den initiala jämviktsfukthalten före tvättningsförsöken påbörjade uppgick till 11,1 % för rå grot och 6,4 % för det torrefierade materialet. Efter snabbtvätten på 10 sekunder fick materialet rinna av i 3 timmar, varefter fukthalten bestämdes till i medel 56,1 % på rå grot och 26 % på det torrefierade materialet. De observationer som gjordes indikerade dock att en del av det tillförda vattnet var bundet till ytan och 12

13 inte hade absorberats av själva materialet. Därför användes en centrifug i försök att avlägsna detta ytbundna restvatten. Inför centrifugeringsförsöken tilläts inte materialen rinna av efter tvätten utan centrifugerades omedelbart. De kombinerade resultaten från dessa tvätt- och centrifugeringsförsök visas i Figur 6. 60% 50% 40% Torrefierad Kontaminerad grot Fukthalt 30% 20% 10% 0% tid (s) Figur 6. Fukthalten i rå kontaminerad grot (Kontaminerad grot) samt kontaminerad torrefierad grot (Torrefierad) som funktion av centrifugeringstid. Den obehandlade biomassan höll en mycket hög fukthalt innan centrifugeringen. Redan efter sekunders centrifugering hade denna sänkts till <30 % för att slutligen stabilisera sig på ca 25 % vilket är en fukthalt som mycket väl lämpar sig för direktförbränning. Inga askhaltsanalyser gjordes på den råa tvättade groten. För det torrefierade materialet visade det sig att den kombinerade tvätt- och centrifugeringsmetoden var effektiv både med avseende på avlägsnande av föroreningar (Figur 4) (askhalten minskade från 4,7 till 3,4%) och kvarvarande vatten (Figur 6). Efter 10 till 15 sekunder hade fukthalten i det tvättade materialet nått ner under 15 % och kort därefter stabiliserats på %. Dessa låga fulthalter lämpar sig ytterst bra för direktförbränning men även för ett eventuellt pelleteringssteg där det normalt sett behövs fukthalter kring % för att få pelletterna att binda ihop i 13

14 pressen. Vid normal torrefiering i kombination med pelletering måste annars materialet fuktas upp innan kompaktering. 3.3 Sållning Resultatet från sållningen föll väl ut. En signifikant ökning av askhalten i det bortsållade materialet erhölls (42,9 %) samtidigt som askhalten i acceptet sjönk avsevärt från 4,7 till 3,3 %. Dock kördes sållningsexperimentet under 5 minuter vilket i sammanhanget är ganska lång tid. Troligtvis kan tiden för sållningen förkortas avsevärt i framtida sållningsexperiment. 3.4 Elementaranalys och beräknade asksmältpunkter Elementaranalyser för de olika asksammansättningarna visas i Appendix 1 och Appendix 2. Si, Al, Na, Fe och Ti minskar genom hela processen, till viss grad även K. För att se detta måste halterna normaliseras mot torrefieringens massutbyte, d.v.s. multipliceras med 0,81. Mn och P förefaller vara helt opåverkade av samtliga behandlingsformer. Dessa är ej tillsatta genom föroreningarna, men varken torrefiering, tvättning, centrifugering eller sållning påverkar dessa halter. Igen måste halterna normaliseras mot torrefieringens massutbyte, d.v.s. multipliceras med 0,81, för att detta ska kunna ses. Även halterna av Mg och Ca förefaller vara tämligen opåverkade av behandlingen. Till skillnad från Mn och P tillsätts dessa via Rådasand och bör därmed kunna avskiljas genom tvätt/centrifugering eller sållning. Dock är halterna i Rådasand relativt låga och osäkerheten vid provuttagen kan ha haft inverkan på analysresultatet Beräkningar för asksmältpunkterna genom användning av det ternära fasdiagrammet för systemet K 2 O-CaO-SiO 2 med hög halt av SiO2 kan ses i Figur 7. Det framgår tydligt att det förorenade provet når farligt låga asksmältpunkter av 1250 C. Särskilt i rosterpannor kan dessa temperaturer uppnås i så kallade hot-spots där tillfälliga luftstråk genom bränslebädden bidrar till kraftigare och intensivare förbränning och därmed högre förbränningstemperaturer. Den höga temperaturen medför i sin tur att en del av askan smälter och bildar slagg på rostret med driftsproblem och driftstopp som möjlig påföljd. En hög asksmältpunkt är önskvärt i princip i alla förbränningssammanhang eftersom slaggning och beläggningsbildning då undviks i rosterpannor och agglomerering/defluidisering undviks i fluidbäddspannor. Det bör påpekas att de specificerade temperaturerna i Figur 7 anger när askan är helt smält och problem kommer att visa sig vid betydligt lägre temperaturer än vad figuren visar, dvs. när askan börjar smälta och bli kladdig. 14

15 Figur 7. Asksammansättning i det ternära fasdiagrammet för systemet K2O-CaO-SiO2 och dess ytor för smälta. I Figur 7 kan man tydligt se att askans teoretiska smältpunkt höjdes 150 C till ca 1400 C när materialet gick igenom torrefieringsprocessen, vilket beror på att en del av föroreningarna lossnade/avskiljdes av denna behandling. Att askhalten minskade genom torrefieringsprocessen går även tydligt att utläsa i Figur 4. Genom efterföljande tvätt/centrifugeringbehandling höjdes teoretiska smältpunkten ytterligare 100 C till 1500 C alternativt 300 C till ca 1700 C när materialet sållades. Tidigare studier [9] har visat att det även går att höja asksmältpunkten genom inblandning av torv. Beräkningar på asksammansättning med 20%-ig inblandning av torv från Stentjärn visar att teoretiska asksmältpunkten gick att höja ytterligare C i samtliga bränslefraktioner, se Figur 7, vilket resulterade i asksmälttemperaturer på ca 1600 C för det tvättade och centrifugerade materialet respektive 1800 C för det sållade materialet vilket får anses vara mycket högt och därmed utom fara för substantiell slaggbildning i rosterpannor. 15

16 4. Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning Ett principiellt flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning återfinns i Figur 8 och består av bränslemottagning, torksystem, torrefieringsreaktor, kylsteg med tvättning/centrifugering som tillval, malning och kompaktering, värmegenerering med panna och elgenerering som tillval. Det finns även möjlighet att använda extern värme och el till processen. Figur 8. Föreslaget flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning I Figur 9 visas den totala investeringskostnaden för olika storlekar på torrefieringsanläggningar. I denna beräkning är anläggningarna fristående, det vill säga de behöver endast kopplas upp mot elnätet men inte mot befintligt distributionsnät för värme. De nyttjar samma teknik genom hela storleksspannet. En anläggning med en produktionsvolym på 100 och 200 ktonts/år innehållande ett avancerat 2-stegs torkningssystem, värmeproduktion samt ångproduktion till ångtorken, men ingen elproduktion och inget behov av extern värme kostar enligt nedanstående beräkningar i storleksordningen 220 MSEK ±20% respektive 400 MSEK ±20%. För ytterligare information och värden kring dessa beräkningar se Svanberg et al [10]. 16

17 Figur 9. Total investeringskostnad för en fristående torrefieringsanläggning. Preliminära beräkningar för sammanlagda produktionskostnader vid olika storlekar på anläggningen visas i Figur 10. Beräkningarna inkluderar investeringskostnader, driftskostnader inkluderande internränta och avkastningskrav, kostnad för biomassa, transporter till och från anläggningen. Dock innehåller beräkningarna inte övriga och/eller ytterligare vinstmarginaler som eventuella delentreprenörer tar ut då dessa varierar och därmed är svåra att uppskatta. De preliminära beräkningarna visar på en nedre optimal produktionsvolym på ca 150 kton TS /år. För ytterligare information och värden kring dessa beräkningar se Svanberg et al [10]. 17

18 Figur 10. Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning. 5. Diskussion och Slutsats Sammanfattningsvis har de båda metoderna för att avlägsna föroreningar sina för och nackdelar och når i storleksordningen samma resultat. Dock behövs fler försök för att avgöra vilken som är bäst lämpad med avseende på driftskostnader, investeringskostnader och påverkan på miljön. Direkt tvättning av förorenade torra skogsrester med en initial fukthalt på 11,1%, direkt åtföljt av centrifugering, resulterade i en fukthalt på ca 25% vilket mycket väl lämpar sig för direktförbränning. Genom tvättningstesterna på det torrefierade materialet visades även på de ökade hydrofoba egenskaperna hos det torrefierade materialet. Fukten på det tvättade materialet visade sig till stor del vara bundet till ytan och hade därmed till största delen inte absorberats av materialet. Om de förorenade skogsresterna däremot först torrefierades åtföljt av tvätt samt centrifugering uppnåddes en fukthalt på 12-14% vilket lämpar sig mycket bra för direktförbränning men framförallt för efterföljande pelletering där man normalt sett behöver fukthalter kring % för att få pelletterna att binda ihop i pressen. Vid normal torrefiering i kombination med pelletering måste annars materialet fuktas upp innan kompaktering. 18

19 Båda dessa metoder kan dock potentiellt skapa ett vattenproblem eftersom fina partiklar av torrefierat material kommer att blanda sig med tvättvattnet. Detta vatten måste sannolikt renas innan det kan släppas ut i recipienten. Det visade sig även vara möjligt att använda torrefiering i kombination med tvättning/centrifugering eller sållning som en metod för att minska föroreningarna i grot. Askhalten i den förorenade groten minskade från 5,7 % till 3,4 % i det torrefierade och tvättade materialet och 3,3 % i det torrefierade och sållade materialet. Beräkningar av askans smältpunkt visade vidare att det förorenade materialet hade en smältpunkt på kring 1250 C som genom tvättning ökade till 1500 C och genom sållning till 1700 C. Inblandning av en speciellt utvald torv (Stentjärn A) ökade asksmältpunkten ytterligare ca C för alla studerade fraktioner. Ett flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning föreslogs och preliminära beräkningar visar på en optimal nedre storlek motsvarande en produktionsvolym på kton TS /år. De preliminära beräkningarna visar på en investeringskostnad på 240 MSEK ±20% för anläggningen på 100 kton TS /år och 420 MSEK för anläggningen på 200 kton TS /år. 19

20 6. Referenser 1. Walton, R.A. and B.G.v. Bommel, A Compleate and Comprehansive Overview of Torrefaction Technologies Bergman, P.C.A., Combined torrefaction and pelletisation The TOP process. 2005, ECN. 3. Bergman, P.C.A., et al., Torrefaction for biomass co-firing in existing coalfired power stations p Nordstedts, Nordstedts svenska ordbok Öhman, M., et al. Slag Formation during Combustion of Biomass Fuels. in International Conference on Solid Biofuel, ICSB Beijing. 6. Lindstrom, E., et al., Influence of sand contamination on slag formation during combustion of wood derived fuels. Energy & Fuels, (4): p Nordwaeger, M., et al., Parametric study on torrefaction of logging residues, in Manuscript to be published Nordwaeger, M., et al., Parametric study on torrefaction of spruce wood, in Manuscript to be published. 2012: Umeå. 9. Pommer, L., et al., Mechanisms Behind the Positive Effects on Bed Agglomeration and Deposit Formation Combusting Forest Residue with Peat Additives in Fluidized Beds. Energy & Fuels, : p Svanberg, M., et al., Analyzing parameters affecting the size of a torrefaction plant from a systems perspective. 2012: Gothenburg. 20

21 7. Acknowledgement Tack till forskarna på ETPC och SLU. Tack även till Efokus AB för samarbetet och deras tålmodighet i projektet. 21

22 Appendix 1 Tabell för bränslets- och askans sammansättning i mg/kg. Testmetod Grot rå Grot rå förorenad Grot, förorenad torrefierad Grot, förorenad, torrefierad, tvättad Grot, förorenad, torrefierad, sållad Grot sålldamm Aska α SS :1 1.65% 5.65% 4.65% 3.45% 3.30% 42.90% Si ICP AES Al ICP AES Ca ICP AES Fe ICP AES K ICP AES Mg ICP AES Mn ICP AES Na ICP AES P ICP AES Ti ICP AES S SS : C LECO CHN H LECO CHN N LECO CHN O Calculated Cl SS : Flykt α SS ISO 562: % 75.70% 69.90% 70.10% 70.40% 41.40% α : % av torrsubstans. Rådasand Pinnmo

23 Appendix 2 Tabell för askans sammansättning i olika delar i processen, normaliserade med avseende på massutbytet i torrefieringsprocessen Na Mg mg/kg Al Si P S Cl K Ca Mn Fe 0 23

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Dalkia Facture biobränslepanna

Dalkia Facture biobränslepanna Dalkia Factures nya biobränslepanna Jonas Wallén Metso Power Panndagarna 2012, Örnsköldsvik Dalkia Facture biobränslepanna 1 Innehåll Dalkia Facture biomass pannanläggning Metso scope - Bränslehantering

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet The degree of sawdust grinding influence on pellet quality Michael Finell, Gunnar Kalén, Markus Segerström och Carina Jonsson Pelletplattformen II Rapport

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Susanne Paulrud, SP Marcus Öhman, LTU SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Arbetsrapport :2014:46

Läs mer

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*((( 2000#2005!SLU!Doktorand!!! Skogsbränslesystem!! 2006!Energidalen! Grotskotning!Pelletering!! 2007#2008!Le9land!! Raw!material!supply!manager!! Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt(!

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen

Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen - en studie av biomassa som genomgått en pyrolys-, torrefieringseller steam explosionprocess Karl Lindberg 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning.

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning. . Säkerhetsdatablad 1. Företag och produktinformation Produktnamn : Smältlim Tunnel OEM 08/43 Artikelnummer: 28030 Kemisk beskrivning: Leverantör: SKB Väst AB Hantverksvägen 21 44361stenkullen SVERGIE

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 26/7 METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA Slutrapport inom området Rostteknik Jelena Todorović, Frank Zintl och

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Välj rätt tvättmaskin

Välj rätt tvättmaskin Välj rätt tvättmaskin 1 Tvättmaskiner finns i olika prisklasser. Priset beror bland annat av maskinens konstruktion, antalet specialfunktioner och hur pass energisnål den är. Det lönar sig både för miljön

Läs mer

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation WR 07 Martin Karlsson Götaverken Miljö AB Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation Syfte med projektet: Testa svavelrecirkulation i fullskala

Läs mer

Fakta om oljeskimmers

Fakta om oljeskimmers Oljeskimmer. Det enkla sättet att avskilja olja från vatten Fakta om oljeskimmers Förhållandet mellan vatten och olja styrs av välkända principer Densitet: De flesta oljor är lättare (har en lägre densitet)

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Användningsområde. Funktion och design. Tekniska data A B C D E F G. [l/min]

Användningsområde. Funktion och design. Tekniska data A B C D E F G. [l/min] FILTERANLÄGGNINGAR För separation av partiklar i skäroljor och processvätskor Primetek Systems AB kan erbjuda ett mycket brett produktprogram inom filtrering av skäroljor och processvätskor. Vi kan erbjuda

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer