Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling"

Transkript

1 Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling på uppdrag av Slutrapport Datum: Ingemar Olofsson och Martin Sjöström C/O Umeå Energi Box Umeå, Sweden Telefon: E-post:

2 Sammanfattning Skogsrester eller grenar och toppar (grot) är en värdefull källa till energi, men just på grund av att det är restprodukt är det även behäftat med en mängd problem såsom höga askhalter på grund av kontaminering vid fällning, uttag ur skogen och efterföljande logistik. Dessa föroreningar påverkar bränslets förbränningskarakteristik främst med avseende på ökad beläggningsbildning och slaggningstendenser i en pannanläggning på grund av den låga asksmältpunkten. Denna studie fokuserar på avlägsnandet av dessa föroreningar genom användandet av delprocessen torrefiering följt av två olika typer av efterbehandlingar; 1) vattentvätt och centrifugering, samt 2) sållning. Torrefiering är en termisk och syrefri process där det material som skall behandlas hettas upp till en temperatur av C vid en uppehållstid på mellan 0 och 60 minuter. I detta fall var temperaturen 300 C och tiden 8 minuter vilket gav ett massoch energiutbyte på 81 respektive 86 %. Torrefiering ger materialet nya, förbättrade egenskaper som delvis nyttjades i de efterföljande behandlingsstegen, d.v.s. tvättning/centrifugering samt sållning. Vid tvättningen i vatten avlägsnades en del av föroreningarna från det torrefierade och mer hydrofoba materialet. Ytvattnet centrifugerades sedan bort. Vid sållningen avlägsnades föroreningarna lätt bort från det torrefierade materialet. Resultaten från försöken visar att de två testade behandlingsmetoderna fungerade bra för att avlägsna en del av föroreningarna vilket i sin tur drastiskt höjde asksmältpunkten för bränslet. Hög asksmältpunkt är önskvärt i princip i alla förbränningssammanhang eftersom slaggning och beläggningsbildning då undviks i rosterpannor och agglomerering/defluidisering undviks i fluidbäddspannor. Samtliga försök kördes på fint huggna grenar och toppar med barren kvar. Materialet var vinterskördad gran och visade sig innehålla stora mängder finfraktion i form av barr, bark och annat finmaterial. Större bitar avlägsnades innan torrefiering för att så långt som möjligt efterlikna den finfraktion som ibland kan falla ut som en bifraktion vid exempelvis flisning på bränsleplan. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Skogsavfall, grenar och toppar (grot) Torrefiering Syfte Metod Material Kontaminering Torrefiering Tvättning och centrifugering Sållning Provtagning och analys Resultat och diskussion Torrefiering Tvättning och centrifugering Sållning Elementaranalys och beräknade asksmältpunkter Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning Diskussion och Slutsats Referenser Acknowledgement Appendix Appendix

4 1. Introduktion 1.1 Skogsavfall, grenar och toppar (grot) För 20 år sedan lämnades det mesta av hyggesresterna kvar i skogen, men nu har medvetenheten om det globala klimatet och de ekonomiska incitamenten ökat och det råder hög efterfrågan på marknaden för denna typ av biobränsle. Det finns flera anledningar till varför grot inte har fått genomslag förrän de senaste 15 åren. Grot har i många fall förhöjd askhalt som kommer från inblåsande jordmineral, men också från sand och lera som fastnar på materialet vid avverkning, uttag, transport och hantering. Föroreningarna leder till låga asksmältpunkter som medför problem såsom agglomerering i fluidiserande bäddar samt beläggningar och slaggbildning i pannor. Grot har även förhållandevis låg energidensitet på grund av hög fukthalt och låg densitet och blir därför med acceptabel ekonomi svårt att transportera över längre sträckor. Energidensiteten kan dock ökas genom att lägga groten i vältor i skogen och låta det torka under en säsong. Men man får alltid en viss grad av biologisk nedbrytning och det finns även risk för så kallade hot spots och självantändning, speciellt om groten får ligga på hög i flisad form. Groten är även relativt inhomogen med avseende på dels askhalt och sammansättning, men även med avseende på fukthalt vilket gör det svårare att förutse hur materialet ska bete sig vid förbränningen. Vid flisning eller sönderdelning av materialet blir ofta även fina delfraktioner över som mestadels består av barr och annat finmaterial. Detta material har högre askhalt och är därmed ännu mer problematiskt att elda. Vissa av dessa problematiska egenskaper kan dock förbättras genom en värmebehandlingsprocess som kallas torrefiering. 1.2 Torrefiering Fördelen med att torrefiera ett material är att det får förbättrade och nya egenskaper vilka är fördelaktiga vid hantering, lagring, malning, förbränning mm. De förbättrade egenskaperna är; energivärde, malningsbarhet, hydrofobicitet, hållbarhet, homogenitet med avseende på fukthalt och sammansättning [1]. Även risken för biologisk kontaminering elimineras på grund av behandling i hög temperatur [2]. Efter torrefiering är biomassan mer lik fossilt kol i dess karakteristik och sammansättning vilket gör det möjligt att samelda i kolkraftverk [3]. 1.3 Syfte Syftet med projektet var att undersöka metoder att avlägsna en del av föroreningarna i groten genom att först torrefiera materialet för att göra materialet mer hydrofobt och sedan avlägsna dessa föroreningar genom vattentvätt. Även alternativa metoder för att förbättra askans sammansättning och bränslets karakteristik skulle undersökas. 4

5 2. Metod 2.1 Material Samtliga försök är utförda på fint huggna grenar och toppar med barren kvar. Materialet var vinterskördad gran och visade sig innehålla stora mängder finfraktion i form av barr och annat finmaterial. Då groten var vinterskördad och därmed inte hade kommit i direktkontakt med marken samt att den flisades och torkades omedelbart, resulterade detta i en biomassa som var förhållandevis fri från skörde- /uttagsrelaterade föroreningar. 2.2 Kontaminering Groten kontaminerades med kontrollerade mängder sand och silt (typ av jordart med tämligen små korn, innefattar mjäla och finmo [4]). Sanden bestod av Rådasand för att simulera naturligt förekommande sand innehållande hög andel kisel och andra asksmältpunktsnedsättande ämnen som kan förorena bränslet [5]. Silten var den fina fraktionen av pinnmo från Degernäs, Umeå och tillsattes för att simulera en förorening som är svår att avlägsna. Mängden tillsatta föroreningar var cirka 2% av torrsubstansen (TS), 1% av vardera sand och silt [6] och sammansättningen för dessa föroreningar återfinns i Appendix 1. För att så långt som möjligt simulera beteendet hos naturligt förekommande föroreningar och dess förmåga att vidhäfta vid groten blötlades sanden och silten i 20 liter vatten och blandades in med groten i en roterande trumma under ca 1 timme för att säkerställa att föroreningarna blandades in homogent, se Figur 1. På grund av den begränsade storleken på blandningstrumman utfördes denna inblandning i tre satser/batcher. För att säkerställa samma kontamineringsgrad mellan satserna i blandningstrumman baserades beräkningarna på torrvikt. Fukthalten (FH) på biomassan mättes därför först upp med en fukthaltsbestämmningsvåg, Mettler Toledo HB43, vilken hettar upp ett prov på 3-5 g till en temperatur av 105 C för att ånga av vattnet. Differensen mellan start m vått och slutvikt m torrt bestäms och FH beräknas enligt: å å Ekvation 1Fukthalten i procent. där m vått och m torrt är vikten på den blöta respektive den torra biomassan. Torrvikten, m torrt, på hela satsen beräknades sedan enligt: å å Ekvation 2. Fukthalten i procent. 5

6 Figur 1. Roterande blandingstrumma som användes för att kontaminera groten. Kapaciteten på blandningstrumman var ca 1m3/batch. 2.3 Torrefiering Torrefiering är en process där biomassa hettas upp i en syrefri miljö till en temperatur mellan C vid en uppehållstid på mellan 0 och 60 minuter. BioEndev:s torrefieringspilot som användes under detta experiment har en maximal kapacitet på ~20 kg/h med en roterande trumma som torrefieringsreaktor, Figur 2. Materialet som torrefierades torkades till en fukthalt <0,5% innan det lastades i torrefieringspilotens bränslesilo. Från silon matades materialet med en matarskruv ned till en förvärmare som matade materialet vidare in i den roterande trumman. Därefter kyldes materialet ned i en kylskruv varefter det matades ut i en produktsilo. 6

7 Figur 2. Schematisk bild över BioEndevs torrefieringspilot. Uppehållstiden i torrefieringstrumman detta experiment sattes till 8 min och torrefieringstemperaturen bestämdes till 300 C. Uppehållstiden 8 minuter valdes för att maximera produktionstakten och därefter bestämdes temperaturen till 300 C (med erfarenhet från tidigare torrefieringstudier på grot [7]) för att säkerställa tillräcklig torrefieringsgrad för att kunna se signifikanta skillnader mellan det råa och obehandlade materialet och det torrefierade materialet. Under torrefieringsprocessen frigörs vatten, kolmonoxid, koldioxid och andra gasformiga kolväten, vilket i sin tur orsakar en viktminskning hos materialet [3]. I litteraturen har ett massutbyte definierats för processen som beräknas enligt nedan. Under torrefieringsprocessen förlorar materialet även en del av sin energi på grund av de flyktiga gaskomponenterna som avgår, varvid ett energiutbyte kan beräknas enligt nedan. Torrefieringsprocessens massutbyte beräknas enligt: Ekvation 3. Där m råmaterial är massan på det torkade råmaterialet och m torrefierat är massan på den kylda och torrefierade produkten. Torrefieringsprocessens energiutbyte beräknas som: Ekvation 4. 7

8 Där LHV torrefierat och LHV råmaterial är de effektiva värmevärdena på materialen före och efter torrefiering. Materialets torrefieringsgrad beräknas och är ett mått på hur nedbrutet biomassan är i förhållande till det obehandlade materialet. Ett värde på 0% anger obefintlig nedbrytning av biomassan och 100% anger helt nedbruten biomassa till elementarpartiklarnas grundtillstånd. Den inneboende kemiska bindningsentalpin i biomassan, chemical bond energy (CBE), är en beräkning av den energin som krävs för att bryta samtliga bindningar i dess huvudbeståndsdelar i form av lignin, cellulosa, hemicellulosa och extraktivämnen och omvandla dessa till elementarpartiklarna (C, H, O, N, S) i dess grundtillstånd, i form av grafit (C(s)), vätgas (H2(g)), syrgas (O2(g)), kvävgas (N2(g)) och svavel (S(s)). Obehandlad biomassa har relativt högt värde på CBE och termiskt behandlad biomassa har relativt lågt värde på CBE på grund av partiell termisk nedbrytning av de inneboende bindningarna i exempelvis hemicellulosan. Om CBE för både råmaterialet och det torrefierade materialet är beräknade kan torrefieringsgraden, TF CBE, daf, beräknas som: CBE o tor, daf TF CBE, daf = 1 CBE ref, daf Ekvation 5. Torrefaction Där CBE ref, daf och CBE tor, daf är kemiska bindningsentalpin på det råa respektive det torrefierade materialet, på torrt och askfritt tillstånd. 8

9 2.4 Tvättning och centrifugering Ett av syftena med denna studie var att utföra försök för att avlägsna helt eller delar av de tillförda sand- och siltföroreningarna från biomassan. Idén med tvättning i vatten för att avlägsna föroreningar grundar sig i att materialet blir mer hydrofobt genom torrefiering [2], vilket innebär att den torrefierade biomassan inte suger åt sig lika mycket vatten som råmaterialet. Därmed kan de tyngre föroreningarna sjunka vid tvätten medan det lättare torrefierade materialet flyter på ytan. Materialet tvättades därmed i en bassäng under omrörning i 10 sekunder. På grund av den ökade hydrofobiciteten hos det torrefierade och tvättade materialet har det i teorin inte tagit åt sig fukt i någon nämnvärd utsträckning. Dock kan en del vatten fastna/binda till ytorna genom kapillärkrafter varför även centrifugering användes i omedelbar anslutning till vattentvätten för att avlägsna resterande ytvatten. Centrifugen som användes var en modifierad tvättmaskin med ett maximalt varvtal på 1000 varv per minut med en yttre trumdiameter på 50 cm. Den tvättade biomassan centrifugerades under olika lång tid som varierades mellan 3,5 och 120 sekunder. Den kortare tiden var precis så lång tid som krävdes för att centrifugen skulle hinna varva upp till fulla varv. Spannet upp till 120 sekunder valdes för att ge en bild av hur hårt ytvattnet var bundet samt hur lång tid avvattningen skulle kunna tänkas ta. 9

10 2.5 Sållning Sållningsprocessen användes som en referens och alternativ metod till tvätt/centrifugeringsprocessen i försök att separera groten i två fraktioner, d.v.s. ett accept bestående av grot med lägre askhalt och en finfraktion bestående av fina partiklar med hög askhalt där de mesta av föroreningarna samlades. Ett Mogensen E 0554 skaksåll med sållduk på 0,5x0,5 mm användes. Den förorenade, torrefierade och torra biomassan matades in i skaksållet uppifrån (se övre högra hörnet i Figur 3) och läts passera genom skaksållet. Acceptet (se nedre högra hörnet i Figur 3) återfördes sedan till inloppet via två bandtransportörer. För att säkerställa hög avskiljningsgrad i skaksållet samt att de två fraktionerna hade signifikanta skillnader mellan varandra återfördes material under 5 minuter vilket gjorde att materialet passerade skaksållet gånger. Figur 3. Uppställningen på skaksållet. 2.6 Provtagning och analys Provtagning och analys utfördes på samtliga steg i processen enligt Figur 4. Proven togs ut enligt provdelningsprincipen där flertalet mindre prov togs ut från varje batch. Sedan provdelades detta prov till ett mindre prov som var representativt för hela batchen. Proven skickades sedan på analys till Bränslelaboratoriet i Umeå för bestämning av; värmevärde (SS ISO 1928:1); askhalt (SS :1); syre (beräknat); kol, väte, kväve (LECO-method 1); svavel (SS :1); klor (SS :1); och 10

11 flyktiga ämnen (SS ISO 562:1). För bestämning av asksammansättning skickades proven till ALS i Luleå och analyserades enligt EPA med metoderna (ICP-AES ) och (ICP-SMS). Samtliga data återfinns i Appendix Resultat och diskussion 3.1 Torrefiering Vid torrefieringen avgår flyktiga ämnen från materialet varvid materialet tappar en del massa. Massutbytet uppmättes till 81 % efter torrefieringen. Detta innebär även att askhalten på materialet bör öka efter torrefiering eftersom askkomponenterna inte avgår vid torrefiering [3]. I Figur 4 ses askhalten i de olika bränslena och askhalten minskade tydligt genom torrefieringsprocessen. Detta fenomen kan förklaras av den mekaniska bearbetning som transportörerna utsätter materialet för och att en del av föroreningarna lossnade innan det ens hade nått bränslesilon. Dock bör detta inte inverka på slutresultatet eftersom askhalten efter torrefiering fortfarande var mer än dubbelt så hög som det icke kontaminerade råmaterialet. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Figur 4. Askhalt i Grot som passerat olika behandlingsprocesser, både angivet som mass-% på torrsubstans (%-TS) och mass-%/kg råmaterial på torrsubstans (%-TS, in). Medelyttemperaturen på biomassan i slutet av torrefieringstrumman var 304 C vid en uppehållstid på 8 minuter. Energiutbytet var 86 % vid en torrefieringsgrad, TF CBE,daf, på 18.4% [8]. Andra torrefieringskörningar med granflis [8] gjorda vid samma inställningar gav mass- och energiutbyten på 80 % respektive 87 % vid en torrefieringsgrad, TF C.B.E,daf, på 12,3%. Den stora skillnaden mellan torrefieringsgraderna av groten av 18,4% och granflis 12,3% kan till största delen förklaras av att groten [7] av erfarenhet innehåller mer hemicellulosa än stamveden från gran, men även av det faktum att granflisen hade betydligt större stycketjocklek än groten och att den därmed inte torrefierades lika hårt eftersom värmevågen inte Grot rå Grot rå kont. Grot TF kont. Grot TF kont. tvättad Grot TF kont. Sållad % TS 1,7% 5,7% 4,7% 3,4% 3,3% % TS,in 1,7% 5,7% 3,8% 2,8% 2,7% 11

12 går in i materialet lika snabbt. För ytterligare jämförelser, se Martin Nordwaeger et al [8]. Vid torrefiering ökar värmevärdet i bränslet genom avgång av flyktiga ämnen. Dessa ämnen innehåller relativt stor andel syre varför C/H/O-förhållandet ändras i den fasta produkten. Eftersom halten av energirikt kol (C) ökar i det torrefierade bränslet ökar även värmevärdet, se Figur 5 (jämför Grot rå kont. med Grot TF kont.). 20,0 15,0 MJ/kgTS 10,0 5,0 0,0 Grot rå Grot rå kont. Grot TF kont. Grot TF kont. tvättad Grot TF kont. Sållad VVeff,torrt 19,6 18,6 21,3 21,6 21,6 Figur 5. Effektiva värmevärdet (MJ/kt torrsubstans) på grot som passerat de olika behandlingsprocesser. Värmevärdessänkningen mellan den råa groten (Grot rå) och den råa förorenade groten (Grot rå kont.) beror på utspädningseffekten av den tillförda inerta askan. Omvänt beror ökningen av värmevärdet på det tvättade (Grot TF kont. tvättad) och det sållade (Grot TF kont. sållad) torrefierade materialen i jämförelse med det torrefierade materialet, på minskad askhalt. Generellt sett avgår mellan 30-70% massprocent av bränslets klor i torrefieringsprocessen, beroende på framförallt torrefieringstemperatur. Dock var klornivåerna på eller under detektionsgränsen (100 mg/kg) för samtliga biomassafraktioner förutom den förorenade och icke behandlade groten. Detta gör att det för denna studie inte säkert går att säga hur mycket klor som avgick i processen. 3.2 Tvättning och centrifugering Den initiala jämviktsfukthalten före tvättningsförsöken påbörjade uppgick till 11,1 % för rå grot och 6,4 % för det torrefierade materialet. Efter snabbtvätten på 10 sekunder fick materialet rinna av i 3 timmar, varefter fukthalten bestämdes till i medel 56,1 % på rå grot och 26 % på det torrefierade materialet. De observationer som gjordes indikerade dock att en del av det tillförda vattnet var bundet till ytan och 12

13 inte hade absorberats av själva materialet. Därför användes en centrifug i försök att avlägsna detta ytbundna restvatten. Inför centrifugeringsförsöken tilläts inte materialen rinna av efter tvätten utan centrifugerades omedelbart. De kombinerade resultaten från dessa tvätt- och centrifugeringsförsök visas i Figur 6. 60% 50% 40% Torrefierad Kontaminerad grot Fukthalt 30% 20% 10% 0% tid (s) Figur 6. Fukthalten i rå kontaminerad grot (Kontaminerad grot) samt kontaminerad torrefierad grot (Torrefierad) som funktion av centrifugeringstid. Den obehandlade biomassan höll en mycket hög fukthalt innan centrifugeringen. Redan efter sekunders centrifugering hade denna sänkts till <30 % för att slutligen stabilisera sig på ca 25 % vilket är en fukthalt som mycket väl lämpar sig för direktförbränning. Inga askhaltsanalyser gjordes på den råa tvättade groten. För det torrefierade materialet visade det sig att den kombinerade tvätt- och centrifugeringsmetoden var effektiv både med avseende på avlägsnande av föroreningar (Figur 4) (askhalten minskade från 4,7 till 3,4%) och kvarvarande vatten (Figur 6). Efter 10 till 15 sekunder hade fukthalten i det tvättade materialet nått ner under 15 % och kort därefter stabiliserats på %. Dessa låga fulthalter lämpar sig ytterst bra för direktförbränning men även för ett eventuellt pelleteringssteg där det normalt sett behövs fukthalter kring % för att få pelletterna att binda ihop i 13

14 pressen. Vid normal torrefiering i kombination med pelletering måste annars materialet fuktas upp innan kompaktering. 3.3 Sållning Resultatet från sållningen föll väl ut. En signifikant ökning av askhalten i det bortsållade materialet erhölls (42,9 %) samtidigt som askhalten i acceptet sjönk avsevärt från 4,7 till 3,3 %. Dock kördes sållningsexperimentet under 5 minuter vilket i sammanhanget är ganska lång tid. Troligtvis kan tiden för sållningen förkortas avsevärt i framtida sållningsexperiment. 3.4 Elementaranalys och beräknade asksmältpunkter Elementaranalyser för de olika asksammansättningarna visas i Appendix 1 och Appendix 2. Si, Al, Na, Fe och Ti minskar genom hela processen, till viss grad även K. För att se detta måste halterna normaliseras mot torrefieringens massutbyte, d.v.s. multipliceras med 0,81. Mn och P förefaller vara helt opåverkade av samtliga behandlingsformer. Dessa är ej tillsatta genom föroreningarna, men varken torrefiering, tvättning, centrifugering eller sållning påverkar dessa halter. Igen måste halterna normaliseras mot torrefieringens massutbyte, d.v.s. multipliceras med 0,81, för att detta ska kunna ses. Även halterna av Mg och Ca förefaller vara tämligen opåverkade av behandlingen. Till skillnad från Mn och P tillsätts dessa via Rådasand och bör därmed kunna avskiljas genom tvätt/centrifugering eller sållning. Dock är halterna i Rådasand relativt låga och osäkerheten vid provuttagen kan ha haft inverkan på analysresultatet Beräkningar för asksmältpunkterna genom användning av det ternära fasdiagrammet för systemet K 2 O-CaO-SiO 2 med hög halt av SiO2 kan ses i Figur 7. Det framgår tydligt att det förorenade provet når farligt låga asksmältpunkter av 1250 C. Särskilt i rosterpannor kan dessa temperaturer uppnås i så kallade hot-spots där tillfälliga luftstråk genom bränslebädden bidrar till kraftigare och intensivare förbränning och därmed högre förbränningstemperaturer. Den höga temperaturen medför i sin tur att en del av askan smälter och bildar slagg på rostret med driftsproblem och driftstopp som möjlig påföljd. En hög asksmältpunkt är önskvärt i princip i alla förbränningssammanhang eftersom slaggning och beläggningsbildning då undviks i rosterpannor och agglomerering/defluidisering undviks i fluidbäddspannor. Det bör påpekas att de specificerade temperaturerna i Figur 7 anger när askan är helt smält och problem kommer att visa sig vid betydligt lägre temperaturer än vad figuren visar, dvs. när askan börjar smälta och bli kladdig. 14

15 Figur 7. Asksammansättning i det ternära fasdiagrammet för systemet K2O-CaO-SiO2 och dess ytor för smälta. I Figur 7 kan man tydligt se att askans teoretiska smältpunkt höjdes 150 C till ca 1400 C när materialet gick igenom torrefieringsprocessen, vilket beror på att en del av föroreningarna lossnade/avskiljdes av denna behandling. Att askhalten minskade genom torrefieringsprocessen går även tydligt att utläsa i Figur 4. Genom efterföljande tvätt/centrifugeringbehandling höjdes teoretiska smältpunkten ytterligare 100 C till 1500 C alternativt 300 C till ca 1700 C när materialet sållades. Tidigare studier [9] har visat att det även går att höja asksmältpunkten genom inblandning av torv. Beräkningar på asksammansättning med 20%-ig inblandning av torv från Stentjärn visar att teoretiska asksmältpunkten gick att höja ytterligare C i samtliga bränslefraktioner, se Figur 7, vilket resulterade i asksmälttemperaturer på ca 1600 C för det tvättade och centrifugerade materialet respektive 1800 C för det sållade materialet vilket får anses vara mycket högt och därmed utom fara för substantiell slaggbildning i rosterpannor. 15

16 4. Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning Ett principiellt flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning återfinns i Figur 8 och består av bränslemottagning, torksystem, torrefieringsreaktor, kylsteg med tvättning/centrifugering som tillval, malning och kompaktering, värmegenerering med panna och elgenerering som tillval. Det finns även möjlighet att använda extern värme och el till processen. Figur 8. Föreslaget flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning I Figur 9 visas den totala investeringskostnaden för olika storlekar på torrefieringsanläggningar. I denna beräkning är anläggningarna fristående, det vill säga de behöver endast kopplas upp mot elnätet men inte mot befintligt distributionsnät för värme. De nyttjar samma teknik genom hela storleksspannet. En anläggning med en produktionsvolym på 100 och 200 ktonts/år innehållande ett avancerat 2-stegs torkningssystem, värmeproduktion samt ångproduktion till ångtorken, men ingen elproduktion och inget behov av extern värme kostar enligt nedanstående beräkningar i storleksordningen 220 MSEK ±20% respektive 400 MSEK ±20%. För ytterligare information och värden kring dessa beräkningar se Svanberg et al [10]. 16

17 Figur 9. Total investeringskostnad för en fristående torrefieringsanläggning. Preliminära beräkningar för sammanlagda produktionskostnader vid olika storlekar på anläggningen visas i Figur 10. Beräkningarna inkluderar investeringskostnader, driftskostnader inkluderande internränta och avkastningskrav, kostnad för biomassa, transporter till och från anläggningen. Dock innehåller beräkningarna inte övriga och/eller ytterligare vinstmarginaler som eventuella delentreprenörer tar ut då dessa varierar och därmed är svåra att uppskatta. De preliminära beräkningarna visar på en nedre optimal produktionsvolym på ca 150 kton TS /år. För ytterligare information och värden kring dessa beräkningar se Svanberg et al [10]. 17

18 Figur 10. Ekonomi och skalfördelar för en fristående torrefieringsanläggning. 5. Diskussion och Slutsats Sammanfattningsvis har de båda metoderna för att avlägsna föroreningar sina för och nackdelar och når i storleksordningen samma resultat. Dock behövs fler försök för att avgöra vilken som är bäst lämpad med avseende på driftskostnader, investeringskostnader och påverkan på miljön. Direkt tvättning av förorenade torra skogsrester med en initial fukthalt på 11,1%, direkt åtföljt av centrifugering, resulterade i en fukthalt på ca 25% vilket mycket väl lämpar sig för direktförbränning. Genom tvättningstesterna på det torrefierade materialet visades även på de ökade hydrofoba egenskaperna hos det torrefierade materialet. Fukten på det tvättade materialet visade sig till stor del vara bundet till ytan och hade därmed till största delen inte absorberats av materialet. Om de förorenade skogsresterna däremot först torrefierades åtföljt av tvätt samt centrifugering uppnåddes en fukthalt på 12-14% vilket lämpar sig mycket bra för direktförbränning men framförallt för efterföljande pelletering där man normalt sett behöver fukthalter kring % för att få pelletterna att binda ihop i pressen. Vid normal torrefiering i kombination med pelletering måste annars materialet fuktas upp innan kompaktering. 18

19 Båda dessa metoder kan dock potentiellt skapa ett vattenproblem eftersom fina partiklar av torrefierat material kommer att blanda sig med tvättvattnet. Detta vatten måste sannolikt renas innan det kan släppas ut i recipienten. Det visade sig även vara möjligt att använda torrefiering i kombination med tvättning/centrifugering eller sållning som en metod för att minska föroreningarna i grot. Askhalten i den förorenade groten minskade från 5,7 % till 3,4 % i det torrefierade och tvättade materialet och 3,3 % i det torrefierade och sållade materialet. Beräkningar av askans smältpunkt visade vidare att det förorenade materialet hade en smältpunkt på kring 1250 C som genom tvättning ökade till 1500 C och genom sållning till 1700 C. Inblandning av en speciellt utvald torv (Stentjärn A) ökade asksmältpunkten ytterligare ca C för alla studerade fraktioner. Ett flödesschema för en fristående torrefieringsanläggning föreslogs och preliminära beräkningar visar på en optimal nedre storlek motsvarande en produktionsvolym på kton TS /år. De preliminära beräkningarna visar på en investeringskostnad på 240 MSEK ±20% för anläggningen på 100 kton TS /år och 420 MSEK för anläggningen på 200 kton TS /år. 19

20 6. Referenser 1. Walton, R.A. and B.G.v. Bommel, A Compleate and Comprehansive Overview of Torrefaction Technologies Bergman, P.C.A., Combined torrefaction and pelletisation The TOP process. 2005, ECN. 3. Bergman, P.C.A., et al., Torrefaction for biomass co-firing in existing coalfired power stations p Nordstedts, Nordstedts svenska ordbok Öhman, M., et al. Slag Formation during Combustion of Biomass Fuels. in International Conference on Solid Biofuel, ICSB Beijing. 6. Lindstrom, E., et al., Influence of sand contamination on slag formation during combustion of wood derived fuels. Energy & Fuels, (4): p Nordwaeger, M., et al., Parametric study on torrefaction of logging residues, in Manuscript to be published Nordwaeger, M., et al., Parametric study on torrefaction of spruce wood, in Manuscript to be published. 2012: Umeå. 9. Pommer, L., et al., Mechanisms Behind the Positive Effects on Bed Agglomeration and Deposit Formation Combusting Forest Residue with Peat Additives in Fluidized Beds. Energy & Fuels, : p Svanberg, M., et al., Analyzing parameters affecting the size of a torrefaction plant from a systems perspective. 2012: Gothenburg. 20

21 7. Acknowledgement Tack till forskarna på ETPC och SLU. Tack även till Efokus AB för samarbetet och deras tålmodighet i projektet. 21

22 Appendix 1 Tabell för bränslets- och askans sammansättning i mg/kg. Testmetod Grot rå Grot rå förorenad Grot, förorenad torrefierad Grot, förorenad, torrefierad, tvättad Grot, förorenad, torrefierad, sållad Grot sålldamm Aska α SS :1 1.65% 5.65% 4.65% 3.45% 3.30% 42.90% Si ICP AES Al ICP AES Ca ICP AES Fe ICP AES K ICP AES Mg ICP AES Mn ICP AES Na ICP AES P ICP AES Ti ICP AES S SS : C LECO CHN H LECO CHN N LECO CHN O Calculated Cl SS : Flykt α SS ISO 562: % 75.70% 69.90% 70.10% 70.40% 41.40% α : % av torrsubstans. Rådasand Pinnmo

23 Appendix 2 Tabell för askans sammansättning i olika delar i processen, normaliserade med avseende på massutbytet i torrefieringsprocessen Na Mg mg/kg Al Si P S Cl K Ca Mn Fe 0 23

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Delrapport 8. Bioenergigårdar

Delrapport 8. Bioenergigårdar Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås Bioslam till Biokol Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås 2015-04-14 1 Agenda 1. Bakgrund 2. HTC-processen 3. Resultat från den tekniska förstudien 4. Pågående projekt- Bioslam till

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Pelletplattformen II,

Pelletplattformen II, Bättre totalekonomi för pelletstillverkningen Pelletplattformen II, 2013-2016 Michael Finell, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU, Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, Umeå Pelletsförbundets

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering. Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter

Läs mer

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 Karlshamnsverkets Laboratorium Vi är idag sex personer som arbetar på laboratoriet. Denna bemanning ger oss inte

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved

Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved Rapport från Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Michael Finell, Mehrdad Arshadi, Gunnar Kalén, Markus Segerström Rapport

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Dalkia Facture biobränslepanna

Dalkia Facture biobränslepanna Dalkia Factures nya biobränslepanna Jonas Wallén Metso Power Panndagarna 2012, Örnsköldsvik Dalkia Facture biobränslepanna 1 Innehåll Dalkia Facture biomass pannanläggning Metso scope - Bränslehantering

Läs mer

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Metso is a global supplier of sustainable technology and services Pyrolysolja en källa till merinkomst Metso Power, Joakim Autio Panndagarna 2013, Helsingborg Metso is a global supplier of sustainable technology and services Our customers operate in the following industries:

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet The degree of sawdust grinding influence on pellet quality Michael Finell, Gunnar Kalén, Markus Segerström och Carina Jonsson Pelletplattformen II Rapport

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Sammanfattning I detta projekt beräknas energiandelen av det fossila avfallet i hela det norska avfallet till förbränning.

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

INFO från projektet 14

INFO från projektet 14 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning

Läs mer

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Anders Nordin Umeå University BioEndev Torrefac'on the ideal pretreatment process close to the biomass produc'on in the supply chain 1. Fossil fuel

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Projekt Utveckling av skogsbränslen i Mittregionen (GROT projektet)

Projekt Utveckling av skogsbränslen i Mittregionen (GROT projektet) Umeå 2014-02-19 Syntesrapport: Projekt Utveckling av skogsbränslen i Mittregionen (GROT projektet) Dan Bergström Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för skogens biomaterial och teknologi

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Från råvara till produkt!

Från råvara till produkt! Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler Sammanfattning Tillsatsmaterial såsom ferrofosfor och mangansulfid för användning i kundblandningar produceras i en separat enhet. Ferrofosfor produceras utgående från ferrofosforgranulat genom malning,

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Susanne Paulrud, SP Marcus Öhman, LTU SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Arbetsrapport :2014:46

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7 Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer