Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?"

Transkript

1 Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder 11% Träda Obrukat 22% Öv gröd 5%

2 Förord Frågan om vad som händer med svenskt jordbruk om oljepriset stiger till 100$ per fat belyses i denna studie. Beräkningarna har utförts av Agr. Dr. Lars Jonasson under ledning av en referensgrupp bestående av Erik Herland, Peter Lundberg, Lars-Erik Lundkvist, Mats Reidius, Lars Törner, Göran Wadmark och Håkan Wallden. Studien har finansierats av SLF, KSLA och Lantmännen Energi AB. Resultaten av studien presenterades första gången på en sammankomst vid KSLA den 10 november Överläggningsämnet var då vad som händer med jordbruket om oljan kostar 100 $ per fat. Författaren till skriften nås på följande sätt: Lars Jonasson E-post: Haraldsmåla gård Tele: ERINGSBODA Fax:

3 Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Frågan om vad som händer med svenskt jordbruk om oljepriset stiger till 100$ per fat belyses i denna studie. Frågeställningen är mycket stor. Ett höjt oljepris påverkar jordbruket på flera olika sätt. Den omedelbara är att kostnaderna höjs eftersom energi är ett viktigt produktionsmedel. Den andra effekten är att jordbruket får ökade möjligheter att gå in som energiproducent när priset på energi stiger. Detta gäller både för egen användning och för försäljning. Den tredje effekten är att priserna på de traditionella jordbruksprodukterna kan komma att höjas på grund av kostnadsökningar i våra konkurrentländer, dyrare transporter och av att ökad energiproduktion kan konkurrera om de fasta produktionsfaktorerna i jordbruket (främst marken) och därmed pressa upp kostnaderna och priserna för traditionell produktion i Sverige och i andra länder. Höjt energipris kan även komma att påverka hela världsekonomin, ränteläget, löneläget, köpkraften och så vidare. Detta får i så fall indirekta effekter på jordbruket. Effekten på världsekonomin är dock så pass komplex att den inte har kunnat beaktas i denna studie. Ett långsiktigt högt oljepris skulle också kunna leda till ändrad beskattning på energi. Någon förutspåelse om detta har inte kunnat göras. Beräkningarna bygger därför på antagandet att den svenska energiskatten är oförändrad och att övriga EU-länder närmar sig vår nivå. Det spelar sedan mindre roll om de väljer att använda, skatter, kvoter, inblandningstvång, certifikat eller någon annan teknik för att styra över mot förnyelsebar energi. Eftersom orsakssambanden i många fall är komplexa har en datamodell använts för att illustrera effekterna av ett bestående oljepris på 100 $ per fat. Modelltekniken Beräkningarna har genomförts med en matematisk programmeringsmodell för jordbruket i EU25. Modellen beaktar de viktigaste produktionsgrenarna i jordbruket, tillgång och priser på insatsmedel, förädling av produkter till handelsvara, efterfrågan av olika livsmedel i de olika länderna och transportkostnader såväl inom EU som vid import och export utanför EU. Modellen har en regional upplösning på landsnivå. Sverige är dock uppdelat i fyra underregioner med olika produktionsförutsättningar. Modellen är alltså främst inriktad på att beräkna konsekvenser i Sverige medan övriga länder beräknas med mindre noggrannhet. Modelltekniken går i korthet ut på att produktionsgrenskalkyler för olika grödor och djurslag kombineras regionalt, för att få högsta möjliga ekonomiska utbyte. Produktionsgrenskalkylerna består i huvudsak av fysiska kvantiteter från traditionella bidragskalkyler vilka kombineras med tillgång på fasta resurser och priser som genereras i modellen. De beräknade priserna är beroende av såväl utbud som efterfrågan och handel med andra regioner (länder). De internationella priserna, som justeras för EU's tullar, införselavgifter, exportstöd och interventionspriser, sätter dock övre och undre gränser för produktpriserna. Efterfrågan på livsmedel är beroende av 1(7)

4 priset enligt linjära efterfrågefunktioner. De rörliga insatsmedlen antas ha fast pris oberoende av kvantitet. De regionala skillnaderna i odlingsförutsättningar inom respektive land beaktas genom att delar av den genomsnittliga kostnaden för arbetskraft och maskiner har lagts över till en brukningskostnad som är linjärt ökande med arealen. Detta för att spegla skillnaderna mellan de mest lättbrukade och välarronderade markerna och de mest svårtillgängliga. Det ligger också växtföljdsrestriktioner i modellen som innebär att avkastningen för vissa grödor sjunker om odlingen ökar. Scenario Framtidsscenariot med ett högt energipris moduleras fram i tre steg. 1. Priser och politik för MTR fullt genomförd 3. MTR och höjt energipris (100 $ per fat) Scenario 1 med priser och politik från 2004 används som en jämförelsepunkt eftersom det i stort motsvarar nuläget avseende produktion mm. Det har också använts för att stämma av modellen. Scenario 2 visar vad den nya jordbrukspolitiken med frikopplade stöd kan medföra när den är fullt genomförd (inklusive mjölkreform och helt slopade djurbidrag). Den planerade sockerreformen har ej beaktats. Scenario 3 visar hur läget kan förändras om priset på olja går upp. Scenariot bygger på att: MTR är fullt genomfört i alla medlämsländer i enlighet med scenario 2. Räntan och kostnaden för arbetskraft är oförändrad Ökade kostnader för transporter och energi gör att priserna för inköpta förnödenheter generellt stiger med 5 % Priset på diesel antas stiga till 6 kr/l vilket medför en ökad kostnad för dragkraft med 32 kr/tim (utöver de 5 procenten). Kostnaden för foder (annat än grovfoder och spannmål) antas öka med 5 % på samma sätt som övriga insatsmedel. Kostnaden för handelsgödsel antas öka med 5 % på samma sätt som övriga insatsmedel. Det kan uppstå större prisökningar på kväve men sambanden mellan priset på kvävegödsel och råolja är så pass komplexa att de inte har kunnat redas ut. Länderna utanför EU påverkas i samma omfattning som länderna i EU. Importen från länder utanför EU antas bli oförändrad. Vete till etanol antas betinga ett värde på 1,50 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad. Spannmål till förbränning antas betinga ett värde på 1,40 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad. Raps till RME antas betinga ett värde på 3,50 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad men odlingen begränsas av växtföljdsskäl till 10 % av arealen i växtföljd (exkl vall). Salix har ett pris på 190 kr/mwh (140 kr/mwh idag). Efterfrågan är obegränsad men odlingen begränsas till max 10 % av åkermarken av andra skäl. Vall till biogas betalas med 0,50 kr/kg ts stående på rot (0,20 kr/kg ts idag). Omfattningen begränsas till 3,5 procent av åkermarken. 2(7)

5 Resultat Scenario 1 med priser och politik från 2004 speglar i stort nuläget avseende produktion mm. Scenario 2 visar att den nya jordbrukspolitiken kan medföra stora problem för svenskt jordbruk. Volymerna minskar både avseende animalieprodukter och vegetabilier. Energiproduktionen borde dock öka jämför med nivån idag. Detta gäller såväl för salix som för etanol, RME och förbränning av spannmål. Vallbaserad framställning av biogas får dock inget genomslag vid det idag aktuella priset för gräs på rot. Stora arealer kan också bli liggande utan användning. Lönsamheten är i sig inget problem. Det stora problemet är att lönsamheten är minst lika hög för ett passivt ägande. Problematiken är likartad i samtliga länder men Sverige är ett av de länder där effekten blir störst. Orsaken till detta är att vi har mycket areal med relativt låg avkastning och ett allmänt högt kostnadsläge. Andelen obrukad mark beräknas bli störst i Götalands- och Svealands- skogsbygder tätt följt av Norrland. Förklaringen till detta är att det helt enkelt inte finns några alternativ om den ekonomiska bärkraften rasar för den grovfoderbaserade mjölk- och köttproduktionen. Scenario 3 visar att ett höjt oljepris får ett kraftigt genomslag för jordbruket. De kostnadsökningar som följer av höjt oljepris skulle vara katastrofala för svenskt jordbruk om de inte genererade följdeffekter i form av efterfrågan på energi och höjda priser på importerade livsmedel. Produktionskostnaderna stiger som bekant även i resten av världen. Ökade transportkostnader ger också ett för oss välbehövligt naturligt skydd av hemmamarknaden. Sluteffekten blir dock ett lyft för jordbruksproduktionen i allmänhet och den svenska produktionen i synnerhet. Spannmålsodlingen (och annan energiodling) skulle blomma och detta skulle dra upp priserna på livsmedel. Efterfrågan på jordbruksmark skulle också öka så att markvärdet stiger. De svenska skogsbygderna och norrland skulle dock inte dras med i denna våg. Där skulle fortfarande ickeodling vara bästa alternativet i många fall. En tredjedel av åkermarken i Sverige skulle kunna bli aktuell för energiproduktion vilket är betydligt med än i EU som helhet där andelen stannar på en femtedel. Det bör då även påpekas att energiproduktionen i Sverige i huvudsak förläggs till slättbygderna. I Norrland och södra Sveriges skogsbygder är det istället långliggande träda som tar stor areal. Den höga andelen åker med energiproduktion i Sverige beror delvis på att vi har förhållandevis mycket åkermark och att vi idag har betydande export av spannmål men också på att animalieproduktionen kan komma att minska kraftigt vilket minskar behovet av foder. 3(7)

6 Figur 1. Beräknad arealanvändning vid ett oljepris på 100$ per fat Sverige EU Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder 11% Oljev, RME 1% förbränning 2% etanol 9% Träda Obrukat 2% Öv gröd 12% Vall, biogas 2% Salix 6% livsm&foder 42% Träda Obrukat 22% Öv gröd 5% Vall, foder 20% Oljev, livsm 4% Källa: Modellberäkningar Den svenska animalieproduktionen kan komma att ta mycket stryk av MTR när reformen är fullt genomförd. Stiger sedan oljepriset förvärras läget ytterligare. Priserna på animalieprodukterna stiger visserligen motsvarande kostnadsökningarna i EU men vår animalieproduktion hankar sig fram idag tack vare lågt spannmålspris. Denna konkurrensfördel minskar när spannmålsodlingen går ned på grund av MTR och den försvinner helt när spannmålen även går till energi. Efterfrågan minskar också något när priserna stiger vilket pressar volymerna när ökad export inte är något lönsamt alternativ. Den beräknade procentuella förändringar av produktionen för några av de viktigaste jordbruksprodukterna framgår av tabell 1. Tabell 1. Beräknad produktionsändring för några jordbruksprodukter vid MTR fullt genomförd och vid MTR kombinerad med ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR 100$ MTR MTR 100$ Spannmål -39 % + 4 % -19 % + 7 % Oljeväxter -69 % + 7 % -67 % +27 % Mjölk -17 % -36 % - 2 % - 4 % Nötkött -46 % -59 % -38 % -45 % Svin -20 % -25 % - 9 % -18 % Källa: Modellberäkningar. Samtidigt som produktionen av animalier minskar så ökar produktionen av energi. De procentuella ökningarna är inte relevanta eftersom produktionen är obetydlig idag. Istället redovisas de kvantiteter som kan komma att bli aktuella. Det visar sig då att salix har potential att bli en stor energikälla såväl i Sverige som i EU som helhet. Etanoltillverkning av spannmål kan också bli stort medan potentialen för raps till RME 4(7)

7 är mindre. Orsaken till detta är att det är svårt att få fram tillräckligt mycket frö på grund av växtföljdsproblemen med raps. Mängden kan dock ökas genom att ersätta delar av den hittillsvarande användningen av rapsolja med andra oljor. Förbränning av spannmål är också något som kan bli stort i Sverige men knappast i övriga EU-länder. Där är normalt sett värdet av säden högre om den används till foder än om den eldas upp. Tabell 2. Beräknad produktion av energiråvara vid ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR Spannmål till etanol 1,5 47 Milj ton Färdig etanol 0,6 17 Milj m 3 Spannmål till förbränning 1,6 7 Milj ton Raps till RME 0,14 1,8 Milj ton Färdig RME 0,06 0,8 Milj m 3 Salix Milj ton ts Vall till biogas 0,5 17 Milj ton ts Källa: Modellberäkningar. Tabell 3. Beräknad produktion av energi vid ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR Spannmål till etanol 8,8 100 TWh Spannmål till förbränning 6,7 29 TWh Raps till RME 1,4 18 TWh Salix 6,9 225 TWh Vall till biogas 1,4 46 TWh Källa: Modellberäkningar. I modellberäkningen förutsätts att den raps som odlas idag går till livsmedel och annan teknisk användning och att produktion av RME kräver ökad odling. Potentialen till ökad odling är dock relativt liten, åtminstone med de växtföljdsrestriktioner som ligger i modellen. Raps tillåts bara ett år av tio på arealen med ettåriga grödor. Dessutom beräknas skörden minska när odlingen ökas. Den ekonomiska bärkraften är dock mycket hög för raps till RME vilket framgår av tabell 4. Där anges hur mycket man skulle vinna på om man släppte på restrektionerna så att man kan odla ett hektar extra av respektive gröda utan skördenedsättning eller andra begränsningar. Raps ligger då i topp följt av etanolvete och salix. Mycket talar därför för att raps till RME kan få ett större genomslag än det som beräknats i modellen. Produktionen av RME kan också ökas genom att ersätta delar av den rapsolja som idag går till livsmedel och annan teknisk användning med andra oljor. 5(7)

8 Tabell 4. Lönsamheten i odlingen av energigrödor som begränsas av andra skäl än efterfrågan vid MTR fullt genomförd och vid MTR kombinerad med ett oljepris på 100 $ per fat. Lönsamheten mäts som marginalvärdet av ökad odling (Kr/ha) Sverige (GNS + SS) EU MTR MTR 100$ MTR MTR 100$ Spannmål till etanol Spannmål till förbränning Raps till RME Salix Vall till biogas Källa: Modellberäkningar. Känslighetsanalyser Några känslighetsanalyser har genomförts för att studera skatternas betydelse. I den första antas Europisk nivå gälla för energi till värme vilket innebär att priset på salix beräknats till 120 kr/mwh och priset på spannmål till förbränning har satts till 0,90 kr/kg. Priset för salix är då fritt värmeverk medan priset för spannmål är vid gården. Dessa priser medför att energiproduktion till värme är ointressant och att jordbruksproduktionen helt intrikat på fordonsbränsle i form av etanol, RME och biogas. Pressen på animalieproduktionen minskar något men det handlar om relativt marginella skillnader. Huvudeffekten är istället att växtföljderna pressas hårt mot grödor som går att förädla till drivmedel. Detta får i sin tur följden att priset på fodersäd pressas upp till nästa samma nivå som med den höga beskattningen på icke-förnyelsebar värmeenergi. En analys har också genomförts om vad som kan komma att hända om Sverige har kvar sina höga skatter och övriga EU behåller sina lägre på energi till värme. Resultatet av analysen blev förvånansvärt enkelt. Sverige gör som i huvudalternativet med höga skatter och övriga länder som i den föregående känslighetsanalysen med lägre skatter. Några nämnvärda effekter på animalieproduktionen eller annat av att skatterna inte är harmoniserade kan inte utläsas eftersom priset på fodersäd ändå har pressats upp till samma nivå som vid förbränning med de höga Svenska skatterna. En tredje analys har genomförts med försiktigare bedömningar av priserna på spannmål och oljeväxter. De har då satts till 1,30 kr/kg för etanolvete, 1,20 kr/kg för spannmål till förbränning och 3,00 kr/kg för raps till RME. Resultatet av detta blev en avsevärt mycket lägre energiproduktion än med de högre priserna. Salix och vall till biogas skulle visserligen stå kvar på samma höga nivå eftersom priset för dessa energislag inte sänktes i beräkningen. Raps till RME uteblir däremot nästan helt liksom förbränning av spannmål i andra länder än Sverige. Mindre genomslag för energigrödor innebär också mindre press på animalierna. Läget förbättras dock inte nämnvärt mycket. Det är istället obrukad areal som är ett intressant alternativ. Det handlar om 5 miljoner hektar i EU varav 0,8 i Sverige. Energiproduktionen och möjligheten att lägga allt i träda sätter dock press på fodersäden så i alla länder utom Sverige kommer priset på fodersäd att överstiga priset till förbränning. En fjärde analys har genomförts för att se potentialen i Salixodlingen om inte odlingen begränsas av etiska, estetiska, och andra skäl. Begränsningen har lagts på 10 procent av åkermarken. Utan denna begränsning skulle salix kunna få en enorm utbredning i 6(7)

9 Sverige men inte lika stor i övriga EU. Det handlar om totalt 17 miljoner hektar varav drygt en miljon skulle vara i Sverige. Det blir då 40 procent av den svenska åkermarken men bara 17 procent av åkermarken i EU som helhet. För svensk del innebär en så omfattande odling att spannmål till förbränning trängs ut, att produktionen av etanol och biogas dämpas och att mjölk och köttproduktionen trängs bort ytterligare. Svinproduktionen påverkas däremot ganska lite. I en femte analys har begränsningarna på rapsodlingen studerats. Det visar sig då att oljeväxtodlingen skulle tiodubblas om inte växtföljdssjukdomar och annat satte stopp. Det skulle då inte bli tal om att använda spannmål till energi. Salix och vall till biogas skulle då bara förekomma i ringa omfattning och enbart på marker som inte lämpar sig för oljeväxter eller spannmål. Priset på spannmål skulle också pressas upp till 1,80 kr/kg för att få fram tillräckigt med spannmål till livsmedel och foder. Detta höga pris skulle i sin tur sätta ytterligare press på animalieproduktionen. Markvärdet skulle också stiga kraftigt. Slutord Modellberäkningarna visar att MTR kan få stora effekter för jordbruket i Sverige och i EU som helhet när reformen är fullt genomförd och alla produktionsstöd är frikopplade. Risken är påtaglig att stora arealer kan komma att tas ur produktion eftersom det är svårt att hitta ekonomiskt bärkraftig användning utan stöd. Denna risk är särskilt stor i Sverige och några andra länder med låga skördenivåer och ett allmänt högt kostnadsläge. Ett höjt oljepris skulle dock ändra bilden radikalt. Energigrödorna kan snabbt komma över tröskeln för att bära sina egna kostnader och därmed bli ett bättre alternativ än att låta marken ligga obrukad. Sverige visar sig ha en osedvanligt hög potential för energiproduktion. Detta eftersom vi har förhållandevis mycket mark och en animalieproduktion som har svårt med konkurrenskraften. Grovt uttryckt kan alltså ett höjt oljepris leda till att vi växlar över till energiproduktion medan övriga EU i huvudsak ligger kvar med livsmedelsproduktion. De exakta siffrorna som presenterats skall dock tolkas med stor försiktighet. Det finns ett stort antal osäkerheter i beräkningarna både avseende produktionsförutsättningarna idag och avseende konsekvenserna av höjt oljepris. Modellberäkningarna bör därför ses mer som en exemplifiering eller som ett konsistent scenario snarare än som ett exakt svar på frågan om vad som odlas om oljan kostar 100 $ per fat. 7(7)

10 Appendix 1. Kortfattad beskrivning av modellens omfång och grundläggande data. De produktionsgrenar som ingår är höstvete, råg, korn, havre, majs, raps, potatis, sockerbetor, vall till foder (6 varianter), vall till biogas, övriga ettåriga grödor, roterande träda, långliggande träda, salix, andra permanenta växter, permanenta betesmarker, mjölkkor (3 foderstater), tjurar, stutar, dikor (3 system), får, getter, suggor, gyltor, slaktsvin, höns och slaktkyckling. Kalkyler har skapats för samtliga dessa produktionsgrenar i alla länder där respektive produktionsgren förekommer. Det handlar totalt om ca 900 produktionsgrenskalkyler där kvaliteten är varierande. Produktionsgrenskalkylerna bygger på i grunden på svenska kalkyler från LES (numera Jordbruksverket) avseende Dessa kalkyler har sedan uppdaterats och anpassats till de olika ländernas förhållanden. De finska kalkylerna bygger antingen på kalkyler från slättbygden i Mellansverige eller på kalkyler för Norrland beroende på var i Finland huvuddelen av produktionen bedrivs. I övriga länder bygger kalkylerna på södra Sveriges slättbygder. I växtodlingen har skördarna anpassats enligt internationell skördestatistik. Stödnivåerna beräknas sedan utifrån skördenivån. Tillförseln av växtnäring beräknas grödvis med ledning av bortförseln i skörd. Givorna har sedan justerats proportionellt för samtliga grödor för att matcha total användning av handelsgödsel enligt internationell statistik, efter avstämning mot beräknad mängd stallgödsel. Övriga rörliga kostnader har till hälften antagits vara beroende av arealen och till hälften av skördenivån. Vallen är ett generellt problem eftersom statistiken är bristfällig, bl a saknas skördestatistik. För att lösa detta har ett samband skattats mellan avkastning för korn och vall för svenska data (skördeområden). Detta samband antas gälla i hela EU. Undantag har gjorts för vissa länder i medelhavsregionen där skörden har justerats upp. I animalieproduktionen har mjölkavkastning, kalvningsintervall och antalet producerade smågrisar per sugga justerats enligt internationell statistik. Foderförbrukningen har anpassats efter dessa justeringar och stämts av mot försörjningsbalanser från Eurostat. Vidare har möjligheter lagts in att substituera bete, grovfoder och spannmål med varandra och i vissa fall med biprodukter från fruktodlingar etc. Här skulle modellen kunna förbättras genom att införa mer landsspecifika foderstater, men dataunderlag saknas. Mjölkavkastningen och antalet producerade smågrisar per sugga har uppdaterats till 2003 års nivå. Arbetsåtgången har beräknats med ledning av skaleffekter och strukturstatistik för de viktigaste produktionsgrenarna och därefter stämts av mot internationell statistik. Kostnaden för arbetskraft har antagits följa övriga sektorer i respektive land. Priset för byggnader och inventarier har antagits följa kostnadsläget mätt i BNP per capita. Modellen har stämts av i ett scenario där arealer och djurantal har låsts till 2003 års nivå varefter produktionen av olika produkter och förbrukningen av olika insatsmedel har stämts av mot statistiska uppgifter. Vid behov har modelldata korrigerats för att ge en så bra matchning som möjligt. Ett stort antal inkonsistenser har dock upptäckts i statistiken. Det handlar t ex om att arealen med olika grödor är större än arealen åker, att produktionen avviker från konsumtionen trots att självförsörjningsgraden är 100 procent och att en viss uppgift kan skilja sig 25 procent mellan Eurostat och FAO. Dessa inkonsistenser har hanterats efter bästa förmåga beroende på vilken av uppgifterna som verkar mest tillförlitlig med hänsyn tagen till andra uppgifter och tänkbara källor.

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk 1(67) YTTRANDE 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 Bilaga Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

biodiesel i kampen mot global uppvärmning biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. Unika möjligheter för livsmedelsproduktion i Norrbottens län

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. Unika möjligheter för livsmedelsproduktion i Norrbottens län LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Unika möjligheter för livsmedelsproduktion i Norrbottens län 2015 Förord Denna rapport handlar om förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Norrbottens län. Uppdraget är att

Läs mer

Vårt jordbruks framtid

Vårt jordbruks framtid BIRGER ISACSON: Vårt jordbruks framtid Med utgångspunkt från de pågående förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal behandlar lantmästare Birger Isacson, Lantbrukarnas Riksförbund, i denna artikel problematiken

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu. PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken

Halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken SLI-SKRIFT 2003:1 Halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken en konsekvensanalys Anders Bäckstrand Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet

Läs mer

8 Produktionsmedel inom jordbruket

8 Produktionsmedel inom jordbruket 8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

DET NORDISKA JORDBRUKETs EFFEKTIVITET

DET NORDISKA JORDBRUKETs EFFEKTIVITET 333 DET NORDISKA JORDBRUKETs EFFEKTIVITET Av agr. lic. SVEN HOLMSTRöM Är de nordiska ländernas jordbruk effektiva? Den frågan ställs -och besvaras - i denna artikel av chefen för jordbrukets utredningsinstitut,

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version 2015-11-30 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-98-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 17 juni 2009 att

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Jordbrukets miljöeffekter 2020

Jordbrukets miljöeffekter 2020 Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Rapport 2007:7 Foto: Mats Pettersson Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Miljöenheten 2007-05-15 Referens Bo Norell, 036-15 59 09 Innehåll

Läs mer

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen BAKGRUND Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer

Miljöeffekter av Hälsokontrollen

Miljöeffekter av Hälsokontrollen Miljöeffekter av Hälsokontrollen Modellberäkningar av EU:s jordbruksreform 2008 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 ik ist 0 1 0 at t s 2 0 01 m od lb l e äk r e 0 2 0 2 2 t io ar d na en c s s a b ik

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn! Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer